Motion till riksdagen
1988/89:Jo60

av Nils-Olof Gustavsson m.fl. (s)

med anledning av prop. 1988/89:140 om reglering
av priserna på jordbruksprodukter, m.m.

Jordbruk över hela landet är och har mycket länge varit en politisk målsättning
i Sverige. Motiven är många, livsmedel behövs i freds- såväl som i
kristider i alla delar av landet, bärkraftiga jordbruk ger en stabil och varaktig
sysselsättning, inte bara i primärledet, utan också i förädlingsledet, landskapet
hålls öppet och så vidare.

Det finns en tendens i dagens debatt att undervärdera det norrländska
jordbrukets betydelse som produktionsfaktor. Istället talas det mer och mer
om jordbruket som sysselsättningsfaktor och då blir innehållet i verksamheten
av underordnad betydelse. Det får i förlängningen det resultatet, att
stödformer mera inriktas på en alternativ sysselsättning än på det traditionellajordbruket
i de norra delarna av landet. Vi menar att detta är en felsyn,
det strider dessutom emot 1985 års jordbrukspolitiska beslut, där det slås
fast att 1984 års produktionsvolym bör bibehållas. Ordet bör har i senare
beslut ändrats till skall.

Jordbruket i norra Sverige har ett stort egenvärde. Mjölkproduktionen är
ryggraden i jordbruket och själva grunden för det levande och öppna landskapet,
som även i fortsättningen är angeläget att bibehålla. Livsmedelsproduktionen
sker i norra Sverige på det sätt som man numera önskar i hela
landet. Den i södra Sverige ensidiga produktionen med dess svåra miljökonsekvenser
existerar inte i norra Sverige. Användningen av bekämpningsmedel
är minimal. I Jämtlands län är det t.ex. bara ca 10 % av brukarna
som använder detta gift.

De ljusa soldygnen under sommarhalvåret ger upphov till energimängder
i livsmedlen, som gör dem extra högkvalitativa. Detta är, för övrigt, en
omständighet, som alltför lite uppmärksammats och blivit föremål för
forskning.

Primärproduktionen skapar i sig sysselsättning!

Den bidrar dessutom till en förädlingsindustri som ger många människor
arbete. Denna verksamhet har, enligt vår mening, i den allmänna debatten
fått en alltför undanskymd roll.

Vi förutsätter att dessa aspekter kommer att belysas i den arbetsgrupp
som har att utforma den framtida jordbrukspolitiken i Sverige.

Med anledning av regeringens proposition om regleringen av priserna på
jordbruksprodukter m.m. vill vi anföra följande.

Med hänvisning till vad vi ovan sagt, anser vi, att de 45 miljoner kr. som
föreslås till ”det särskilda åtgärdsprogrammet för jordbruket i norra Sveri

ge” bör ges en mera flexibel och vidgad användning än enbart ”åtgärder Mot. 1988/89

som utgör ett led i en sådan bredare landsbygdsutveckling som kan bidra till J06O

en långsiktig förstärkt sysselsättning i glesbygd”.

Det finns små möjligheter för det traditionella jordbruket att bredda sin
verksamhet. Det kräver redan i dag sin heltidsbonde och behöver ordentlig
uppbackning för att överleva. Den decentraliserade beslutsgången beträffande
dessa medel har möjliggjort satsningar som varit mycket bra. Det är
viktigt att dessa möjligheter finns kvar.

Beträffande uppräkningen av norrlandsstödet bygger jordbruksnämndens
analys för fastställelse av summan 55 miljoner kr bl.a. på att egenproduktionen
av fodersäd uppgår till 1/3 av behovet. Detta är ett avsteg från
fjolåret då andelen fastslogs till 2/3. Det finns starka skäl att upprätthålla en
hög andel fodersäd, med tanke på de miljöbeslut som fattats. Där har man
uttalat kravet på en arealbaserad djurbesättning, för att få en balans mellan
animalie- och vegetabilieproduktion. Jordbruksnämndens analys står i direkt
konflikt med detta.

Vi anser att den föreslagna uppräkningen av norrlandsstödet behöver
förstärkas. Det är viktigt att riksdagens jordbrukspolitiska beslut från 1985
fullföljs och att jordbrukspolitiken blir långsiktig.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om användningen av pengarna för det särskilda
åtgärdsprogrammet för jordbruket i norra Sverige,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ytterligare medel för den generella
uppräkningen av norrlandsstödet.

Stockholm den 9 maj 1989
Nils-Olof Gustavsson (s)

Bo Holmberg (s)

Leif Marklund (s)

Inger Hestvik (s)

Mats Lindberg (s)
Sigrid Bolkéus (s)
Bo Finnkvist (s)

Svenskt Tryck Stockholm 1989