Motion till riksdagen
1988/89:Jo502
av Olle Östrand m.fl. (s)
Kartläggning av dioxin i fisk
Tjernobylkatastrofen orsakade våldsamma reaktioner bland konsumenter
av fisk under 1986. De ideliga larmrapporterna om radioaktivitet i insjöfisk
orsakade stort köpmotstånd av fisk och strömming trots att cesiumhalterna i
havsfisk höll sig under livsmedelverkets gränsvärden. Rädslan gjorde att man
bedömde fisk som fisk och massmedias rubriksättningar vid rapportering
gjorde inte saken bättre. Yrkesfiskarnas säljorganisation efter Norrlandskusten,
Gävlefisk, redovisade förluster på ca 1,8 milj. kr. under sex månader
p.g.a. köpmotstånd. Ersättning från staten utgick med 0,63 milj. kr.
Däremot erhöll yrkesfiskarna ingen ersättning för inkomstbortfall p.g.a. att
de fick avstå från att fiska då Gävlefisk hade avsättningsproblem.
Efter det att marknaden för fisk stabiliserats något kom så nya larmrapporter
om gifter i fisk under hösten 1988. Det är framför allt uppgifter om
förekomst av det farliga giftet dioxin. Följande rubriker har använts i
Norrlandstidningar som sammanfattning av vissa forskares uttalanden: 1 Jag
fattar inte att de vågar rekommendera folk att äta fisken 2 Fisk kan ge oss
cancer 3 Svarlista strömmingen 4 Nya larm om fisken 5 Ät inte fisken från
Östersjön 6 Klorerade utsläpp har gjort havsfisken oätlig?
Reaktionen hos konsumenterna kommer genast. En nedgång i strömmings-
och fiskförsäljningen beräknas blir 20-25%. Detta tillsammans med
kraftigt minskade torskfångster innebär att yrkesfiskets överlevnad efter
Norrlandskusten är i fara.
Forskarnas uttalanden bygger på de spridda analysvärden och indikationer
man fått av undersökningar av bottensediment i vissa kustområden och ett
fåtal fiskar från framför allt Bottenhavet och Östersjön. Man erkänner att det
inte går att göra en säker riskbedömning med nuvarande underlag som
grund. Trots detta utnyttjar man tillfället att redovisa egna bedömningar och
ställningstaganden till massmedia. Forskare som vill tona ned dioxinfaran
och istället peka på fördelarna av fiskkonsumtion syns sällan i massmedia.
Pågående debatt drabbar inte enbart yrkesfisket utan också tusentals
fritidsfiskare som fångar sin husbehovsfisk vid kusten och där fisket utgör en
viktig del i rekreationen.
Nu måste genast en omfattande kartläggning göras av dioxinförekomsten i
de viktigaste fiskarterna längs Norrlandskusten. Livsmedelsverket måste
därefter komma med besked till konsumenterna om fisken som livsmedel så
snart underlag finns för en någorlunda säker riskbedömning.
Skulle det visa sig att fisk är otjänlig som människoföda i något kustområde
är det viktigt att besluta om svartlistning så att fiskarna kan undvika att fånga
fisk i sådana områden.
Det är där också angeläget att den utökade kontrollen av livsmedel som
jordbruksministern aviserat även omfattar fisk.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en omedelbar kartläggning av dioxinförekomsten
i de viktigaste fiskarterna efter Norrlandskusten.
Stockholm den 17 januari 1989
Olle Östrand (s)
Axel Andersson (s) Bo Forslund (s)
Mot. 1988/89
Jo502
Roland Brännström (s)
Sten-Ove Sundström (s)