Motion till riksdagen
1988/89:Jo429
av Inger Schörling och Åsa Domeij (båda mp)
Havs- och insjöfisk i Gävleborgs län
Människor frågar oroligt om fisken i Gävleborgs län är farlig att äta. Frågan
är berättigad.
Många av våra insjöar är svartlistade på grund av höga kvicksilverhalter
och betydligt fler skulle vara det om vi följde Världshälsoorganisationens
rekommenderade värde. Det skulle innebära en halvering av nuvarande
svenska gränsvärde, från 1,0 mg till 0,5 mg Hg/kg fiskkött.
Av försurning och sjunkande pH kan en mängd andra metaller, t.ex. bly,
aluminium och kadmium, ha lösts ut och anrikats i fiskköttet.
Cesiumhalterna i både insjö- och havsfisk varierar mycket vid olika
provtagningar och det är omöjligt att finna enhetliga värden och på så sätt
”fritaga” vissa sjöar och vattendrag från cesiumsmitta.
Klorhaltiga föreningar och andra giftiga ämnen från massaindustrin har
under lång tid belastat hela Norrlandskusten. Ett av de giftigaste ämnena
som släpps ut är dioxin. Dioxinhalter har uppmätts i fisk. Vissa forskare
menar att dioxinhalterna är små och riskbedömningen osäker, andra
forskare däremot varnar direkt för fisk från Östersjön och Bottenhavet.
Denna svåra situation med många föroreningskällor i samma område gör
att det krävs en övergripande provtagning och kartläggning av metaller,
cesium och dioxin i insjö- och havsfisk.
Livsmedelsverkets kontroll måste utökas och besked måste ges snarast om
det är farligt eller ofarligt att äta fisk.
Hemställan
Med hänvisning till vad i motionen anförts hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
gränsvärdet för kvicksilver i fisk skärps i enlighet med vad som anförts
i motionen,
2. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att se till att en övergripande
kartläggning av metaller, cesium och dioxin i fisk sker i Gävleborgs
län,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
livsmedelsverket skall utöka kontrollen av och upprätta gränsvärden
för gifter i fisk.
Stockholm den 25 januari 1989
Inger Schörling (mp) Åsa Domeij (mp)