Motion till riksdagen
1988/89: Jo281
av Nils-Olof Gustafsson m. fl. (s)
Jordbruket i skogslänen
Ett aktivt jord- och skogsbruk är av central regionalpolitisk betydelse.
Befolkningsunderlaget för många viktiga servicefunktioner är vikande i
stora delar av skogslänen och befolkningens åldersstruktur är mycket
ogynnsam. Det är därför viktigt att de sysselsättningstillfällen som kan
skapas inom lantbruket — direkt och i kombinerade företag — tas tillvara.
Utvecklingen inom jordbruksproduktionen under de senaste åren inger
stor oro. Inom mjölkproduktionen, som är den dominerande produktionsgrenen
inom området, har produktionsvolymerna minskat kraftigt.
Den livsmedelspolitiska målsättningen om en bibehållen produktionsvolym
kan således inte upprätthållas.
De viktigaste medlen att komma till rätta med dessa förhållanden ser vi
framför allt på tre områden:
1. En förbättring av lönsamheten i stort genom en uppräkning av prisstödet
som utgår till jordbruket i norra Sverige. Utöver detta bör göras
särskilda insatser för att stödja nyetablering av jordbruksföretag och gynna
en naturlig generationsväxling som behövs för att näringen långsiktigt skall
bestå. Ett sådant stöd bör i huvudsak kopplas till produktionen, då kommer
det brukare till del som är beredda att ägna sig åt jordbruk och ha sin
försörjning på landsbygden. Förslag om ett till norrlandsstödet kopplat
särskilt produktstöd finns utarbetat.
Vid sidan av detta kan även ett visst räntestöd vara ett verksamt medel
att stimulera ett generationsskifte när det är fråga om stor skuldsättning.
Åtgärdsprogrammet för jordbruket i norra Sverige har visat sig vara ett
värdefullt inslag både för utvecklingen av jordbruksnäringen och olika
kombinationssysselsättningar. Ytterligare medel bör tillföras programmet
för att få den långsiktighet som krävs.
2. Särskilda satsningar på jordbrukarnas sociala situation, där bundenheten
och svårigheten att kunna ta ledigt och semester är ett stort problem.
Det kan ske genom en förstärkning av avbytartjänsten, som bör göras mera
tillgänglig för jordbrukare med inriktning på animalieproduktion. En
översyn bör göras i syfte att effektivisera och förbilliga denna service.
Vidare bör genom stöd och rådgivning öppnas möjlighet till flera sambeten,
som visat sig vara en rationell form för att ge möjlighet till semester
och avlastning under den arbetsintensivaste delen av året.
3. För att det skall vara möjligt att utveckla det norrländska jordbruket
med binäringar i minst samma takt som övriga delar av landet fordras att
tillräcklig långsiktiga resurser ställs till förfogande för forskning, utveckling
och försöksverksamhet. Av särskilt intresse är forskning och försök
som tar upp alternativa produktionsformer och ökar kunskapen om hur
man kan klara växtodlingen med lägre insatser av kemiska bekämpningsmedel
och handelsgödsel. Ett sådant projekt vid SLU:s försöksanläggning i
Öjebyn har fått ett initialstöd från Länsstyrelsen i Norrbotten, och är nu
klart för igångsättning i full skala. Tyvärr saknas medel för den långsiktiga
satsningen — helst två växtföljdscyklar om sex år — som ett sådant projekt
kräver för att bli genomfört på ett riktigt sätt. Detta projekt är av en
speciell betydelse därför att det ger möjlighet att göra en korrekt jämförelse
mellan alternativ och konventionell odling i hela produktionskedjan. Det
måste vara av fundamental betydelse att kunna belysa denna fråga, då en
av det ekologiska lantbrukets huvudprinciper är helhetssynen. I dag saknas
forskning när det gäller hela produktionskedjor från mark till växt och via
djur till animalisk produkt. Vi menar att denna forskning har betydelse för
hela landet, men i synnerhet för de norra delarna, som har speciella
förutsättningar för resurssnåla odlingssystem.
För att lägga en grund för långsiktighet i insatserna bör samhället avsätta
betydande belopp för utveckling av det norrländska jordbruket med binäringar.
Det bör beaktas att finansieringen måste vara mycket långsiktig och
utformas så att möjligheter ges till kompletterande stöd från regionala och
lokala organ, stiftelser m. fl. Medel bör, utöver satsningen i Öjebyn, användas
för en upprustning av resurserna vid Röbacksdalen, som bör ombildas
till en självständig institution inom SLU, så att den blir en aktiv, kreativ
motor för utvecklingen av jordbruket i skogslänen.
Hemställan
Med hänvisning till det ovan anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om behovet av erforderlig uppräkning av norrlandsstödet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om behovet av särskilt stöd för underlättande av
nyetablering och generationsväxling,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om behovet av en översyn av avbytartjänsten i
syfte att effektivisera och förbilliga servicen till jordbrukarna,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om behovet av att genom ekonomiskt stöd och
rådgivning underlätta bildandet av gemensamma lösningar inom
djurhållning, t. ex. sambeten,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om behovet av att genom medelstillskott och
Mot. 1988/89
Jo281
8
organisatoriska förändringar stimulera till ökad forsknings- och försöksverksamhet
i norra Sverige.
Stockholm den 25 januari 1989
Nils-Olof Gustafsson (s)
Bo Holmberg (s) Roland Brännström (s)
Magnus Persson (s) Axel Andersson (s)
Monica Öhman (s) Inger Hestvik (s)
Mot. 1988/89
Jo281
9