Motion till riksdagen
1988/89 :Jo272

Karin Starrin m.fl. (c)
Alternativ odling

Alternativ odling är ett samlingsnamn som används både i Sverige och
många andra länder som beteckning för olika jordbruksmetoder som inte
använder sig av handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel, såsom
biodynamisk odling, organisk-biologisk odling och naturenlig odling. Målsättningen
är en odling som hushållar med naturresurserna, är skonsam
mot miljön och ger produkter med hög näringskvalitet.

I sitt genomförande bygger den alternativa odlingen på följande principer:

— Hushållning med växtnäringskapitalet genom största möjliga återcirkulation
av organiskt material och växtnäring, samt genom brukningsåtgärder
som minimerar förlusterna.

— Aktivering av de biologiska processerna genom växtfält, val av grödor
och övriga brukningsåtgärder. Växtnäringsförsörjningen görs möjlig
genom tillräcklig snabb omsättning av organiskt material, biologisk
kvävefixering samt markvittring. Förekomst av skador och sjukdomar
motverkas genom utvecklande av hög naturlig motståndskraft hos kulturväxterna
och deras tillväxtmiljöer.

Fram till 1985 omfattade den alternativa odlingen i Sverige ca 3 000 ha.
Sedan dess har en kraftig ökning skett. Man räknar med att arealen 1988
uppgick till ca 10 000 ha. Tillgänglig areal pekar på att ytterligare 20 000 ha
inom relativt kort tid kan komma att bli alternativodlad.

Omläggning från konventionell odling till alternativodling innebär bl.a.
att varje skifte första året skall anmälas till en kontrollförening för karensodling.
Hela gårdens areal behöver inte läggas om första året. Gården sägs
vara under omläggning tills hela arealen är kontrollerad som alternativodlad.

Omläggning innebär flera svårigheter. I själva verket kan omläggningen
jämställas med en investering som under några år ger sämre resultat på
grund av odlingsmisslyckanden, egna experiment och erfarenhetsuppbyggnad.
Omläggningen ger också under de första åren lägre skördar på grund
av att markprocesserna ställs om.

Det är mycket angeläget att omläggningsgrödan väljs med omsorg. En
klöverrik vall som inte handelsgödslas och besprutas har hittills visat sig
vara den bästa omläggningsgrödan.

Självfallet krävs en genomtänkt växtföljd och en omläggningsplan vid
övergång till alternativodling. Snabb omläggning ställer stora krav på att
det aktuella företaget står på en stadig ekonomisk grund.

Samhället stöder idag alternativodlingen på flera olika nivåer. Skogs

och jordbrukets forskningsråd (SJFR) fördelar under en femårsperiod Mot. 1988/89

drygt 16 milj. kr. till forskning avseende alternativ odling. Denna forskning Jo272

finansieras dels med medel inom ramen för det övergripande programmet
för forskning avseende alternativa produktionsformer i jordbruket och
trädgårdsnäringen, dels genom särskilda medel från anslaget för prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område.

Via lantbruksstyrelsen satsas innevarande budgetår 1,7 milj. kr. för åtgärder,
i första hand inom rådgivningen, avseende alternativ odling. Med dessa
medel bestrids bl.a. särskilda rådgivare och delfinansieras en tjänst som
statskonsulent avseende alternativ odling vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Flera enskilda stiftelser etc ger stöd till verksamhet, framför allt forskning,
avseende alternativ odling.

I många länder har alternativodlingen en stark ställning såväl vad gäller
forskningen som den yrkesmässiga odlingen.

På uppdrag av regeringen har lantbruksstyrelsen utarbetat ett förslag till
ekonomiskt stöd för omläggning till alternativ odling. Förslaget innebär att
stöd under tre år skall lämnas till lantbruksföretag för de arealer som under
högst fem år läggs om till alternativ odling. Kontrollen av att odlingen sker
på rätt sätt ska enligt förslaget handhas av Kontrollföreningen för alternativ
odling (KRAV). I övrigt skall lantbruksnämnden administrera stödet.

Förslaget från lantbruksstyrelsen har ännu inte föranlett några åtgärder
från regeringens sida.

Enligt förslaget skall ersättning utgå enligt samma principer som ”Omställning
90”, d.v.s. att jordar med högre avkastning får ett högre bidrag och
jordar med lägre avkastning får ett lägre bidrag. Detta anser vi ologiskt
eftersom omställning till alternativ odling i stort sett kostar lika mycket på
olika jordar och skillnad i skördenivå kvarstår efter omställningen.

Vi anser att bidragen kan ske på följande sätt :

1. Omställningsbidraget skall gälla från 1989 och framåt.

2. Att bidrag utgår under fem år, med en nedtrappning under de två sista

åren.

3. Arealersättningen skall ha en mindre spännvidd än idag t.ex. 2 000—

2 900 kr/ha.

4. Vall och grönfoder skall ingå.

5. Grönsaksodling skall ingå.

Det finns idag ett växande intresse hos såväl konsumenter som producenter
för den alternativa odlingen. Samtidigt är det uppenbart att behovet är
stort vad gäller såväl forskning, som rådgivning och ekonomiskt stöd till en
omläggning hos enskilda jordbruksföretag. Också behovet av en fungerande
marknad med rättvisande märkningssystem m.m. är stort.

Samhällets stöd för att på alla nivåer stötta den alternativa odlingen får
inte vara kortsiktigt. En långsiktig forskning och kunskapsuppbyggnad
måste garanteras. Successivt bör forskartjänster på olika nivåer inrättas. På
samma sätt måste de enskilda jordbruksföretagen få ett sådant stöd att de
kan komma över de initialsvårigheter som en omläggning till alternativ
odling innebär, inte minst ekonomiskt. Konsumenternas berättigade intresse
av valmöjligheter och redlighet på marknaden för alternativt odlade
produkter måste betonas. 9

Den alternativa odlingen kan på olika sätt bidra till att lösa flera viktiga Mot. 1988/89

frågor i jordbruket. Den kan bidra till upprätthållandet av ett viktigt folk- Jo272

hälsomål. Den kan bidra till förbättrad hushållning med naturresurser och
minskad skadlig miljöpåverkan från jordbruket. Samhällets stöd till den
alternativa odlingen måste därför vara kraftfullt, långsiktigt och välorganiserat.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär en särskild plan för det fortsatta
stödet till den alternativa odlingen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen i övrigt sägs om den alternativa odlingen.

Stockholm den 25 januari 1989
Karin Starrin (c)

Karl Erik Olsson (c) Lennart Brunander (c)

Sven-Olof Petersson (c) Stina Gustavsson (c)

Marianne Jönsson (c) Göran Engström (c)

10