Motion till riksdagen
1988/89:Jo27
av Inger Schörling m.fl. (mp)
med anledning av prop. 1988/89:68 om
livsmedelskontroll
Allmänt
Människor i dägens samhälle har oftast dålig kontakt med produktionen av
livsmedel, och de livsmedel som säljs är ofta inte råvaror utan olika former av
färdigmat. Avståndet mellan producent och konsument har ökat. Detta gör
att det är svårt för människor att bedöma kvaliteten på livsmedel. Urvalet av
olika slags livsmedel är mycket stort, vilket gör att det finns behov av
information för att göra medvetna val. Information om olika produkter är en
förutsättning för att marknadsekonomin skall kunna fungera. Därför är
kontroll och märkning av livsmedel, konsumentkunskap i skolan, konsumentrådgivning
och aktiva ideella konsumentorganisationer nödvändiga.
Krav på importvaror
I dag är det tillåtet att importera livsmedel som är framställda med metoder
som inte är tillåtna i Sverige av hälso-, miljö- eller arbetsmiljöskäl. Import av
mat som odlats med hjälp av kemikalier som är förbjudna i Sverige kan inte
tillåtas eftersom det är ett sätt att exportera miljöproblemen. Miljöproblemen
är internationella och inom miljöpartiet anser vi det är fel att exportera
miljöproblem för att få möjlighet att köpa billiga livsmedel. Dessutom måste
samma krav ställas på svenska och utländska odlare för att konkurrensen inte
skall snedvridas.
Kvalitetsbegrepp
I regeringens proposition om livsmedelskontrollen använder man sig av ett
mycket snävt kvalitetsbegrepp där bara sådana egenskaper hos produkterna
som är direkt mätbara räknas. Inom det ekologiska lantbruket används en
vidare syn på kvalitet. När man bedömer produkternas kvalitet räknas t.ex.
hela odlingssystemets inverkan på miljön in liksom husdjurens livsmiljö.
Miljöpartiet vill verka för detta vidare kvalitetsbegrepp. Livsmedelslagens
tillämpningsområde bör ändras till att gälla även miljöhänsyn och formerna
för djurhållningen. Dessutom bör Sverige framföra detta nya synsätt på
produktkvalitet i GATT-förhandlingarna.
Primärproduktionen
En förutsättning för god kvalitet på de livsmedel som säljs i butikerna är en
satsning på kvalitet redan i primärproduktionen i lantbruket. Trots detta
beaktas primärproduktionen inte i så hög grad i livsmedelslagstiftningen och
inom livsmedelsverkets verksamhetsområde. Därför bör livsmedelsverket få
i uppdrag att utarbeta ett förslag till hur livsmedelskontrollen kan vidgas till
att gälla även primärproduktionen.
Bestrålning
I regeringens förslag lämnas möjlighet för dispenser för bestrålning av
livsmedel. Vi anser att både bestrålning av livsmedel i Sverige och importerade
livsmedel skall vara förbjuden. Konsumenterna kan inte avgöra ett
bestrålat livsmedels färskhet. Vitamininnehållet kan försämras och det finns
risk att skadliga bakterier tillväxer när de ofarliga bakterierna slås ut.
Bestrålningen möjliggör ytterligare storskalighet inom livsmedelssektorn,
vilket vi motarbetar.
Namnskyddade produkter
En rad produktnamn är varumärkesskyddade för att konsumenterna skall
kunna veta att de köper en viss produkt. Det är svårt att veta vilka
produktnamn som är varumärkesskyddade. Därför bör alla varumärkesskyddade
produktnamn märkas ut med något speciellt kännetecken så att
konsumenterna vet att de köper en produkt som de kan ställa speciella krav
på.
Märkning av produkter
Miljöpartiet de gröna arbetar för att användningen av kemiska bekämpningsmedel
i jordbruket och trädgårdsnäringen skall upphöra. Men det går inte att
klara av omedelbart. Vi anser att konsumenterna har rätt att veta vilka
bekämpningsmedel som använts vid odlingen av den mat de köper. Därför
bör matvaror märkas med de bekämpningsmedel som använts i produktionen.
Många människor vill köpa animalieprodukter som kommer från gårdar
som producerar livsmedel under extra djurvänliga former. Det blir allt
vanligare att kött marknadsförs med en djurvänlig miljö som argument. För
att konsumenterna skall kunna bedöma om produkten verkligen kommer
från en gård med djurvänlig miljö behövs någon form av enhetlig positiv
märkning. Livsmedelsverket bör ta initiativ till att arbeta fram en sådan
märkning senast den 1/1 1990. Syftet med märkningen skall vara att gynna
produktion i djurvänlig miljö. Krav skall även ställas på slakt och transporter
för att åstadkomma decentralisering av slakteribranschen, korta ner transporterna
och uppmuntra hemslakt. Naturligtvis skall de hygienska kraven på
hemslakten ställas högt.
För många konsumenter är matens färskhet en viktig kvalitetsegenskap.
Därför bör alla färska grönsaker, rotsaker och frukt märkas med skördedatum.
Ägg, smör och bröd bör märkas med produktionsdatum.
Mot. 1988/89
Jo27
Organisation och avgifter
Det är svårt att få livsmedelskontrollen att fungera i praktiken därför att
kommunerna har olika ambitionsnivå och ekonomiska resurser. Livsmedelsverket
har inte haft några möjligheter att se till att kommunerna verkligen
utför kontrollen. I många kommuner har man bara haft en anställd inspektör
för både miljö- och hälsoskydd. Nu kommer dessutom kommunerna att få ta
ansvar för en del tillsyn enligt miljöskyddslagen, vilket ökar arbetsbelastningen
ytterligare.
I propositionen föreslås att länsstyrelsen skall ha en rådgivande och
stödjande funktion för kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder. Inget
tillsynsansvar skall ligga på länsstyrelserna. Det kommer troligen att bli svårt
för länsstyrelserna att klara av att stödja kommunerna utan någon särskilt
ansvarig som bara arbetar med livsmedelsfrågor. I utredningen föreslogs att
livsmedelstekniker med bl.a. processteknisk kompetens skulle anställas på
länsstyrelserna. Regeringen har placerat dessa tekniker på livsmedelsverket
istället. Det är riktigt eftersom den kompetensen hos livsmedelsverket inte är
tillräcklig. Men vi anser att det dessutom behövs en person på varje
länsstyrelse som, tillsammans med länsveterinären, ansvarar för livsmedelsfrågorna
och kan verka samordnande inom länet, främja mellankommunalt
samarbete och se till att kommunerna sköter tillsynen på ett tillfredsställande
sätt. De som får ansvaret för livsmedelsfrågorna hos länsstyrelserna bör ha
naturvetenskaplig kompetens, men inte nödvändigtvis processteknisk kompetens,
eftersom livsmedelsverket kommer att ha den kompetensen genom
de nya livsmedelsteknikertjänsterna.
Det är osäkert om de extra pengar som kommunerna tillförs genom det nya
avgiftsfinansierade systemet kommer att räcka för att klara livsmedelslagens
ambitionsnivå. Kommunerna bör därför få ta ut så höga avgifter som de
behöver för att klara kontrollen - avgiftstaket bör slopas. Dessutom borde
kommunerna få använda intäkterna på ett mer flexibelt sätt. Pengarna skall
inte bara kunna användas till provtagningar och analyser utan också till att
betala ut löner till personal.
Dricksvatten
Dricksvattenfrågorna berörs inte i motionen, ofta glöms det bort att
dricksvatten också är ett livsmedel. Problem med kvaliteten på dricksvatten
kan komma att förvärras p.g.a. att många vattenledningsnät är gamla.
Bindande gränsvärden bör införas för kvaliteten på dricksvatten med
avseende på giftiga metaller (t.ex. aluminium och koppar), nitrat, pH och
bekämpningsmedel.
På några platser i landet har bekämpningsmedel identifierats i dricksvatten,
vilket är helt oacceptabelt. Eftersom det inte finns något bindande
gränsvärde har kommunerna inte någon skyldighet att erbjuda dricksvatten
utan bekämpningsmedel.
Konserveringsmedel
Livsmedelsindustrin har centraliserats allt mer och vägen till konsumenten
har blivit längre både organisatoriskt och geografiskt. Konserveringsmedel
Mot.
Jo27
används för att klara långa mellanlagringsperioder. Vi vet inte vilka skadliga Mot. 1988/89
effekter konserveringsmedlen ger i kombination med andra kemikalier som Jo27
människan utsätts för. Med annan struktur på distributionssystem, industri
och teknik skulle naturfrämmande konserveringsmedel inte behöva användas.
Med naturfrämmande konserveringsmedel menar vi sådana som inte
förekommer naturligt. Exempel på naturliga konserveringsmedel är socker
och pektin.
Användningen av naturfrämmande konserveringsmedel bör upphöra
inom två år. Naturligtvis måste rekommenderat ”bäst före”-datum anpassas
så att inte andra hälsorisker, orsakade av hygieniska problem, uppkommer.
Hållbarhet
Långa hållbarhetstider för olika köttprodukter t.ex. korv har tvingats fram
genom utvecklingen mot långa distributionskedjor. Vi anser att de angivna
hållbarhetstiderna ibland kan vara för långa och att livsmedelsverket bör få i
uppdrag att se över hållbarhetstiderna för köttprodukter som inte är
helkonserver i syfte att korta ner de rekommenderade hållbarhetstiderna.
De ideella konsumentrörelserna
De ideella konsumentorganisationerna har en mycket viktig uppgift i att
verka opinionsbildande, granska livsmedelsproducenterna och informera
konsumenterna. Eftersom andra intressen än konsumentintressena är representerade
i livsmedelsverkets styrelse bör också de ideella konsumentorganisationerna
få representation.
Hemställan
Vi hemställer
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
livsmedel framställda med metoder som är förbjudna i Sverige av
hälso- och miljöskäl inte bör få importeras,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige
inom GATT bör verka för ett vidgat kvalitetsbegrepp i enlighet med
vad som anförs i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
livsmedelslagens tillämpningsområde bör ändras så att även miljöhänsyn
beaktas i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
livsmedelsverket bör få i uppdrag att utarbeta förslag om hur
livsmedelskontrollen kan vidgas till att gälla även primärproduktionen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att såväl
import av bestrålade produkter som bestrålning i Sverige bör förbjudas
utan möjlighet till dispenser,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
namnskyddade produkter bör märkas i enlighet med vad som anförts i
motionen, 32
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Mot. 1988/89
livsmedel bör märkas med uppgift om vilka bekämpningsmedel som Jo27
använts i produktionen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att färska
grönsaker, rotsaker och frukt bör märkas med skördedatum,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ägg,
smör och bröd bör märkas med produktionsdatum,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
livsmedelsverket bör ta initiativ till positiv märkning av animalieprodukter
som framtagits under mycket djurvänliga förhållanden, i
enlighet med vad som anförts i motionen, senast den 1/1 1990,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
länsstyrelserna bör tillföras 7,2 milj.kr. för att samordna livsmedelskontrollen
i enlighet med vad som anförts i motionen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
avgiftstaket för kommunerna bör slopas i enlighet med vad som
anförts i motionen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de
avgifter kommunerna tar in också bör få användas till löner,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att för
kommunerna bindande gränsvärden för dricksvattenkvalitet bör
införas i enlighet med vad som anförts i motionen,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
användningen av naturfrämmande konserveringsmedel bör upphöra
inom två år,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
livsmedelsverket bör få i uppdrag att se över hållbarhetstider för
köttprodukter som inte är helkonserver i enlighet med vad som anförts
i motionen,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de
ideella konsumentrörelserna bör ges plats i livsmedelsverkets styrelse.
Stockholm den 15 februari 1989
Inger Schörling (mp)
Claes Roxbergh (mp)
Roy Ottosson (mp)
Åsa Domeij (mp)
Carl Frick (mp)
33