Motion till riksdagen
1988/89:Jo267

av

En långsiktig livsmedelspolitik

Bevara och utveckla det svenska jordbruket

Den svenska jordbrukspolitiken fungerar inte. Jordbruket medför många
miljöproblem, som den hittills förda jordbrukspolitiken inte kommit till rätta
med. Vi har fortfarande ett kostsamt spannmålsöverskott och en regional
snedfördelning av jordbruksstödet. Matpriserna stiger snabbare än andra
kostnader och tillsammans med Japan ligger vi högst i världen. Jordbrukspolitiken
har i alla dessa avseenden misslyckats. Den har inte heller förmått
befrämja framväxandet av alternativ odling i tillräcklig omfattning. Efterfrågan
på sådana produkter överstiger vida tillgången.

Förädlingsleden i livsmedelsproduktionen är i hög grad monopoliserade,
och såväl producenternas som konsumenternas inflytande är därmed starkt
begränsat.

Det är helt uppenbart att Sverige behöver en ny långsiktig livsmedelspolitik.
Vi vill i denna motion framföra vår uppfattning om grunderna för en
sådan långsiktig politik.

Den nu aktuella jordbruksdebatten speglar inte bara den inhemska
kritiken mot jordbrukspolitiken. In på scenen har andra aktörer stigit.
Jordbruket har blivit allt viktigare i de internationella relationerna. Pådrivande
i dessa diskussioner är framför allt USA, som vill öppna internationella
marknader för sin livsmedelsexport. Inom ramen för GATT pågår ett
intensivt arbete i syfte att liberalisera den internationella handeln med
jordbruksprodukter.

I princip är man överens om att importrestriktioner måste minskas,
exportsubventioner likaså. Även stödet till inhemsk jordbruksproduktion
skall trappas ner. I den mån man diskuterat kvalitetsaspekterna så är det i
termer av ”tekniska handelshinder", som skall undanröjas. Denna inställning
kan vpk definitivt inte acceptera!

Kraven på kvalitet när det gäller livsmedel är grundläggande.

- Vi kräver av den svenska livsmedelsproduktionen att den ska ske utan en
mängd tillsatser, som antibiotika och hormoner till djuren, bekämpningsmedel
och andra tillsatser till spannmål.

- Vi kräver en djurhållning som tar hänsyn till djurens trivsel och naturliga
behov.

- Vi säger nej till bestrålning av livsmedel och t ex vaxning av frukt.

Vi måste kunna ställa samma krav på de livsmedel som importeras, och vi
måste kunna skydda vår inhemska produktion mot en lågprisimport av sämre
kvalitet.

Det är bara vårt eget jordbruk vi kan sätta normer och regler för. Och det
är vårt inhemska jordbruk vi kan kontrollera. Många otillåtna tillsatser och
metoder kan inte spåras genom att man analyserar den färdiga produkten.
Inför de importerade livsmedlen tvingas vi acceptera en betydande osäkerhet
om hur de tillverkats.

Vi måste bevara och utveckla vårt inhemska jordbruk! En långsiktig
livsmedelspolitik, där kvalitetskraven utgör en grundläggande del, måste
ligga till grund för vår hållning i internationella förhandlingar.

Vern ska bestämma?

Det är illavarslande att Sverige deltar i de internationella förhandlingarna
utan att ha fastlagt en politik för vad vi vill med vårt jordbruk. De länder vi
förhandlar med har sina mål klara, de vet vad de vill.

Risken är uppenbar att vår jordbrukspolitik blir en effekt av de internationella
förhandlingarna istället för att utgöra en grund för dem. De grundläggande
beståndsdelarna i internationella överenskommelser kring handel går
tillbaka till efterkrigstiden. Då var medvetenheten om miljöproblem och
faror med gifter, bekämpningsmedel och kemiska tillsatser obefintlig. Idag
behövs det därför en förnyad allmän debatt kring regler och principer för den
internationella handeln, där dessa aspekter tillmäts sin egentliga betydelse.
Sverige måste ta sådana initiativ. Riksdagen bör särskilt uppmärksamma
dessa frågor.

Ett ekologiskt anpassat jordbruk

Det är en huvuduppgift för vårt land att garantera människor livsmedel med
hög kvalitet till rimliga priser, vilket enligt vår mening förutsätter att vi
bevarar och utvecklar det svenska jordbruket. Detta i sin tur förutsätter ett
fortsatt starkt samhälleligt engagemang. Men det skall vara ett engagemang i
förändrade former. Målen och visionerna för samhällsutvecklingen i stort
präglar också synen på jordbruket. För vänsterpartiet kommunisternas del
innebär det att vi vill uppnå:

1. Ett ekologiskt jordbruk

2. Ett jordbruk i hela landet

3. Goda arbetsförhållanden och försörjningsvillkor för de som arbetar
inom jordbruk, förädlingsindustri, distribution och handel

4. Reellt inflytande för konsumenterna i livsmedelsproduktionens alla led

5. Ett jordbruk med låg sårbarhet i krisssituationer

6. Solidaritet med tredje världens länder i de internationella relationerna
på jordbruksområdet.

Fungerande kretslopp

Ett ekologiskt anpassat jordbruk utgör ett fungerande kretslopp, det tidigare
växelbruket var i princip ett sådant. Genom den, under 50-talet och framåt,
ökande tillgången på konstgödsel bröts behovet av ett kretslopp. Gårdar
specialiserades på antingen spannmålsproduktion eller djurproduktion. På
djurgårdar blev gödseln ett avfallsproblem, på spannmålsgårdarna en

Mot. 1988/89

Jo267

7

bristvara. Överallt blev behovet av utifrån kommande insatsvaror allt större.
Det ensidiga jordbruket ökade behovet av kemikalier. Djurhållningen tog
liten hänsyn till djurens trivsel och naturliga behov. Livsmedlens kvalitet
försämrades. Huvuduppgiften idag i det svenska jordbruket är att upprätta
fungerande kretslopp så att vi kommer tillrätta med de negativa effekterna på
miljön och produkterna. En sådan utveckling kan inte ske genom en återgång
till tidigare jordbruk. Utvecklingen kan aldrig vridas tillbaka. Den måste ske
genom en fortsatt förändring av teknik och metoder.

Tvåvägar

Omläggningen till ett ekologiskt anpassat jordbruk är en lång process. Vi
måste gå två vägar; dels ge ett kraftfullt och målmedvetet stöd till den
alternativa odlingen, dels ge det konventionella jordbruket möjlighet till en
successiv anpassning.

Stöd till den alternativa odlingen

Alternativ odling bedrivs enligt flera olika metoder. Gemensamt för dem är
att produktionen i huvudsak baseras på platsgivna resurser. Biologiska och
ekologiska hänsyn ligger till grund för odlarens åtgärder. Man eftersträvar att
producera hälsobefrämjande livsmedel, bevara jordens fruktbarhet, skapa
en sådan miljö att djurens naturliga beteende och behov tillfredsställs. Man
vill hushålla med resurser och förhindra miljöförstöring.

I dag finns det ca 700 alternativodlare med 10 000 ha åker. Efterfrågan på
alternativodlade produkter överstiger vida tillgången.

Ett temporärt omläggningsstöd till de som vill gå över till alternativ odling
har aviserats (så lämpligt i valrörelsens slutskede). Dessvärre har regeringen
ännu ej fattat något beslut. Ett temporärt stöd kan vara ett första steg, men
vad som behövs är ett kontinuerligt stöd. Stödet skall omfatta, förutom areal
med prisreglerade grödor, även arealer för vall, grönfoderväxter och
gröngödslingsgrödor. Genom en sådan uppläggning kan stödet i större
omfattning komma till användning i landets norra delar och i övrigt där det av
regionalpolitiska skäl är särskilt angeläget. Det bör även övervägas hur
stödet skall konstrueras. Inrättande av en strukturfond kan vara en tänkbar
väg. Vi föreslår att riksdagen beslutar införa ett kontinuerligt stöd för
omläggning till alternativ odling.

Regeringens avsikt är att det kortsiktiga stödet ska finansieras inom ramen
för statens delansvar för överskottsarealen. Detta kan inte vara en lösning för
ett långsiktigt omställningsstöd. Formerna för dess finansiering måste
beslutas i det arbete med att formulera en långsiktig livsmedelspolitik som
nyligen påbörjats i en parlamentarisk arbetsgrupp.

Intresset för alternativ odling är stort bland lantbrukare som tillämpar
konventionella metoder. Gårdar som nu är omlagda till alternativ odling kan
då fylla funktionen som modellgårdar. För det arbete som är förknippat med
detta-att ta emot studiebesök, rådgivning, information och visst studiematerial
- bör ersättning utgå.

Vi föreslår att riksdagen beslutar införa en ersättning för s k modellgårdar.

Mot. 1988/89

Jo267

8

Stöd till rennäring

Vpk föreslår en uppräkning av prisstödet med 75 kr/ren, vilket innebär att
6 750 000 kr behöver tillföras utöver regeringens förslag. I separat motion
redogörs för vpk:s principiella stöd för rennäringen.

Stöd till trädgårdsnäring och fruktodling

Ett omläggningsstöd bör inte bara komma lantbruket till del. Även inom
trädgårdsnäringen och fruktodlingen behövs ett sådant stöd.

Under hösten 1988 beslöt riksdagen om en avveckling av den hittillsvarande
importregleringen när det gäller äpplen och päron. Riksdagen avvisade i
det sammanhanget krav från bl a vpk att kraven skall ställas lika högt när det
gäller importerad frukt som inhemsk. Det finns därmed en uppenbar risk att
importerad frukt med lägre kvalitet och därmed lägre priser kan konkurrera
ut den inhemskt producerade frukten. Vpk föreslår att samma krav skall
gälla för såväl inhemsk som importerad frukt. Det är angeläget att den
svenska fruktodlingen ges en rimlig kompensation för de förändrade
importreglerna. Den av regeringen satta ramen synes snäv och bör avvisas.
Förnyade förhandlingar bör äga rum. Inom ramen för detta stöd bör också
omläggning till alternativ odling kunna stimuleras.

När det gäller trädgårdsnäringen föreslår vi att formerna för och behovet
av ett sådant stöd utreds.

Antalet rådgivare i alternativ odling måste utökas. På sikt måste sådan
rådgivning bli tillgänglig på varje lantbruksnämnd. Vi föreslår därför en
successiv utbyggnad av denna rådgivning, med början 1989. Lantbruksstyrelsen
bör beviljas medel för tre nya rådgivare i alternativ odling.

En utökad satsning bör också kunna innebära en utökad rådgivning till
hobbyodling. Det är särskilt angeläget vad gäller fruktodling och trädgårdsodling.
En stor del av landets samlade produktion på dessa områden
framställs genom hobbyodling, och intresset för alternativ odling är mycket
stort.

Den alternativa odlingen befinner sig i ett intensivt utvecklingsskede,
många frågor och problem uppstår. Det är därför nödvändigt med ökade
resurser till forskning och metodutveckling. En alltför liten del av de pengar
som satsas på forskning och utbildning kommer den alternativa odlingen
tillgodo.

Vi föreslår därför att Sveriges Lantbruksuniversitet dels får ytterligare
medel till sitt förfogande för forskning kring alternativ odling, dels att SLU
fortsättningsvis inom sina ramar omdisponerar ytterligare medel till den
alternativa forskningen. Även via skogs- och jordbrukets forskningsråd
kanaliseras medel till forskning och utveckling av alternativ odling. Av de
totala anslagen är dock den del som går till alternativ odling mycket liten. En
större del av anslagen bör gå till denna forskning. Företrädare för den
alternativa odlingen bör ges större inflytande över detta utvecklingsarbete i
de församlingar som beslutar om denna forskning.

Sedan 1985 har arealen för alternativ odling fördubblats, och intresset är i
starkt stigande. Alternativodlingen har i många år kämpat i motvind. Allt
eftersom insikten om det konventionella jordbrukets miljöproblem vuxit, så

Mot. 1988/89

Jo267

9

har också inställningen till den alternativa odlingen blivit allt mer positiv.
Den alternativa odlingens mål och metoder stämmer väl överens med de mål
som samhället sätter upp för miljön och för livsmedelsproduktionen. Därför
är det en samhällelig angelägenhet att ge den alternativa odlingen ett stöd.

Anpassa det konventionella jordbruket

Den totala åkerarealen i Sverige var år 1987 2,9 miljoner hektar uppdelade
på 104 000 brukningsenheter. Det svenska jordbruket är förhållandevis
specialiserat. Jordbruksföretagen är inriktade antingen på växtodling eller på
husdjursskötsel. Den snabba strukturomvandling som skett inom det svenska
jordbruket under efterkrigstiden har lett till en rad problem. Under
senare år har miljöaspekterna uppmärksammats. Jordbruket ger upphov till
ett stort läckage av näringsämnen, framför allt kväve och fosfor. Om vi inte
kommer tillrätta med dessa utsläpp från jordbruket, kommer vi inte tillrätta
med de katastrofala havsföroreningsproblemen. Ensidigheten har också
ökat känsligheten för skadeangrepp, vilket lett till en massiv användning av
bekämpningsmedel .Detta utgör ett hot mot miljön och leder också till sämre
kvalitet på de producerade livsmedlen.

1 syfte att minska användningen av handelsgödsel och bekämpningsmedel
föreslår vi att avgifterna på dessa produkter fördubblas. En regional
differentiering av avgiften bör övervägas. Eftersom kväveläckage framför
allt är ett problem i södra delarna av landet bör högre avgifter tas ut där.
Dessutom föreslår vi att avgifterna i framtiden ytterligare höjs genom en
successiv upptrappning under 10 år. På så sätt ges näringen en möjlighet till
omställning. Ett konkret förslag till en sådan successiv upptrappning bör
utarbetas snarast.

För bekämpningsmedel är det dessutom nödvändigt att helt förändra
beräkningsgrunden. Detta har vpk tidigare påpekat. I dag ser vi precis den
utveckling vi befarade. Bekämpningsmedelsföretagen framställer nya medel,
som är verksamma vid så små mängder att avgiften blir betydelselös då
den beräknas på använd mängd bekämpningsmedel. Istället måste avgiften
beräknas på bekämpad areal. Det nödvändiga målet är att ersätta bekämpningsmedlen
med förebyggande växtskydd. En ny metod för avgiftens
beräknande bör utarbetas under 1989.

Men det räcker inte med restriktioner, det behövs också rådgivning och
stöd. Utöver vad regeringen föreslår anser vi att Lantbruksstyrelsen bör få
ökade anslag för åtgärder i syfte att minska växtnäringsläckaget och för att
minska användningen av bekämpningsmedel.

Det arbete som påbörjats med åtgärder för att förbättra stallgödselhanteringen,
föreskrifter för hur och när spridning får ske, måste fortsätta. Det
gäller också inriktningen på att hålla marken täckt under vinterhalvåret.

Därför behöver anslaget till försöks- och utvecklingsverksamhet när det
gäller stallgödselhantering och stöd till odling av fånggrödor utökas. Den
treåriga ramen på 10 mkr bör höjas till 24 mkr, varav högst 9 mkr disponeras
under budgetåret 1989/90.

I dag är samhällets insatser för att styra jordbruket i riktning mot bättre
ekologisk anpassning kortsiktiga, ogenomtänkta och uppsplittrade. En viktig
del i en långsiktig jordbrukspolitik är att samla de miljöförbättrande

Mot. 1988/89

Jo267

10

åtgärderna till en helhet, som kan användas mer flexibelt. Ett mål är att öka
biandjordbruken, som kombinerar växtodling och djurhållning.

Överskottsareal?

Vi anser inte att Sverige har en överskottsareal. Vi har däremot en
överskottsproduktion. Ett ekologiskt anpassat jordbruk kommer att minska
detta överskott, inte för att det ger så mycket lägre skördar, utan därför att
det innebär en alternativ användning av åkermarken. Den ökade vallodlingen
ger grovfoder till djur och kväve till jorden. Vi anser därför inte att
åkerarealen ska minskas.

Spridning av slam

Spridning av slam från reningsverk är ett sätt att åstadkomma en recirkulation
så att till jorden återförs vad som tagits därifrån med de färdiga
produkterna. Detta är i princip något bra och eftersträvansvärt. Problemet är
att i reningsverken samlas avfall som innehåller skadliga beståndsdelar, som
tungmetaller, lösningsmedel och andra gifter.

Gränsvärden måste fastställas, som är så låga att åkermarkens produktionsförmåga
och näringsbalans inte förstörs och så att produkternas kvalitet
inte påverkas. I avvaktan på att sådana gränsvärden fastställs, bör inte
spridning av slam på åkermark tillåtas.

Naturvården i jordbruket

Dagens jordbrukslandskap domineras av åker. ”Odlingshinder”, som åkerholmar,
dikeskanter eller stenrösen utgjorde viktiga livsbetingelser för
många växt- och djurarter. Att beteshagmarker och slåtterängar försvunnit
har fått förödande konsekvenser för många djur och växter. I dag är 300
kärlväxter starkt hotade, 200 av dem hör hemma i odlingslandskapet. I ett
ekologiskt anpassat jordbruk är naturvården en självklar del. Utarmningen
av flora och fauna får inte fortsätta. De arter som vi i dag förlorar kan vi inte i
framtiden få tillbaka. Naturvårdsinsatser i jordbruket är av största vikt.
Lantbruksstyrelsen ska därför utöver vad regeringen föreslår få ytterligare
5 000 000 kr för detta ändamål. Samtliga resurser för naturvård i odlingslandskapet
bör samlas hos SNV.

Djurhållning

En ny inställning till djurhållning håller på att växa fram. Denna förändring
kom till uttryck i den djurskyddslag som riksdagen antog 1988. Det ökade
hänsynstagandet till husdjurens trivsel och naturliga behov som kommer till
uttryck i lagen stämmer väl överens med en världsuppfattning där naturen är
en helhet och människan liksom djur och växter ingår som delar. Men lagen
ensam förändrar inte verkligheten. Det behövs både ökad tillsyn, ökad
forskning och mer rådgivning och information kring djurhållning för att
lagens intentioner skall förverkligas. Vi föreslår därför att Lantbruksstyrelsen
får, utöver regeringens förslag, 4,7 mkr att användas till:

Mot. 1988/89

Jo267

11

- rådgivning och kurser för jordbrukare

- intern fortbildning

- två nya tjänster vid veterinär- och husdjursavdelningen m m.

Dessutom vill vi anslå 600 000 kr för utbildning av personal vid kommunernas
miljö- och hälsoskyddsförvaltningar.

På de kommunala miljö- och hälsoskyddsförvaltningarna läggs nu en lång
rad nya uppgifter, bl a ökad tillsyn över miljöfarliga verksamheter, ökat
ansvar för livsmedelskontroll och också ökat ansvar för djurskydd och
djurmiljö. Samtidigt är djurskyddet ett område som i många kommuner p g a
bristande resurser måste sättas åt sidan. Vi föreslår därför att ett statligt
bidrag inrättas för att kommuner skall kunna bygga upp en djurskyddsverksamhet.
5 000 000 kr bör anslås till detta. För forskning på Sveriges
lantbruksuniversitet kring djurhållning bör anslås, utöver regeringens förslag,
1 000 000 kr.

Etableringskontroll

Mot bakgrund av vad som tidigare i motionen anförts om behovet av ett
varierat jordbruk föreslår vi införandet av en etableringskontroll inom
animalieproduktionen. Etableringskontrollen skall gälla företag som genom
en nyinvestering uppnår 50 djurenheter. Syftet med kontrollen är att hänsyn
ska tas till balansen mellan djurhållning och växtodling, till miljön och det
tillgängliga produktionsutrymmet.

Arbetsförhållanden och förtjänstmöjligheter

En minskad hantering av handelsgödsel och bekämpningsmedel kommer
också att innebära en förbättrad arbetsmiljö för de som arbetar i jordbruket.
Ett mer ekologiskt anpassat jordbruk kommer att sysselsätta fler än dagens
jordbruk gör. Redan i dag råder brist på lantarbetare. Utbildning och
lönevillkor måste formas så att lantarbetet blir attraktivt.

Förtjänsterna inom jordbruket är i dag mycket ojämnt fördelade, många
små företag måste kombineras med andra sysselsättningar för att inkomsterna
ska räcka till medan många stora jordbruksföretag har god lönsamhet.
Den hittills förda jordbrukspolitiken har medfört att en allt för stor del av
stödet kanaliserats till de stora, lönsamma jordbruksföretagen. Inför den
kommande omläggningen av jordbrukspolitiken vill vi framhålla nödvändigheten
av att en större del av samhällets stöd kommer de mindre jordbruksföretagen
till del. Samhället bör i större omfattning än hittills befrämja
gemensamt utnyttjande av maskinpark t ex genom kooperativ. För detta
ändamål bör anslaget för jordbrukets inre rationalisering kunna utnyttjas.

Minska sårbarheten

Vårt jordbruk är sårbart. Vi är mycket beroende av importerade insatsmedel,
t ex handelsgödsel och bekämpningsmedel. Vi är också beroende av ett
omfattande och fungerande distributionsnät. Vi är beroende av att eltillförseln
inte sviktar. Dessa aspekter av jordbrukets sårbarhet är minst lika
viktiga som behovet av en viss jordbruksareal.

Mot. 1988/89

Jo267

12

Först och främst måste en sårbarhetsanalys göras, som tar upp inte bara
beredskapen för krig eller avspärrning utan också en beredskap inför andra
typer av katastrofer. Vi måste minska behovet av importerade insatsvaror.
Vi måste få ett jordbruk väl fördelat över hela landet och med en likaledes väl
fördelad förädlingskedja, så att andelen långa transporter kan minskas. En
sådan utveckling gynnar även miljön genom att bidra till minskningen av
långväga lastbilstransporter.

Jordbruk i hela landet

Förutom att ett jordbruk i hela landet minskar sårbarheten, så innebär det
många andra fördelar. De regionalpolitiska aspekterna är viktiga. Jordbruket
utgör i många delar av landet en stomme kring vilken en bygd byggs upp.
Om jordbruket försvinner så blir det ett hårt slag mot hela bygden. Ur
konsumentsynpunkt är det oerhört viktigt att det produceras livsmedel i hela
landet. Det är en förutsättning för tillgången till fräscha livsmedel utan
konserverande tillsatser. Det är också en förutsättning för de nödvändiga
ökade kontakterna mellan producenter och konsumenter. Närheten till
produktionen gör det också möjligt att få större inblick i hur produktionen
bedrivs. Men en levande landsbygd är också en nödvändig beståndsdel i det
som kallas livskvalitet. Det odlade landskapet, med sin öppenhet och
omväxling, har omistliga kulturvärden. De marker som tidigare generationer
med stor möda odlat upp måste bevaras.

De norra delarna av vårt land har också speciella förutsättningar för viss
jordbruksproduktion, t ex potatis, morötter och andra rotfrukter, som måste
tas tillvara och utvecklas.

Till frågan om stöd till jordbruket i Norrland och stöd till landsbygdsutveckling
såväl i norr som i landets södra och mellersta delar, avser regeringen
återkomma, dels i samband med en översyn av prisstödet till norra Sverige,
dels i samband med att den parlamentariska livsmedelspolitiska arbetsgruppen
lämnar förslag. Vi anser att det krävs ett fortsatt starkt samhälleligt
engagemang för att bibehålla och utveckla ett jordbruk i hela landet.
Formerna för detta bör bli föremål för diskussion. Vi anser också att en
utökad satsning på landsbygdsutveckling är nödvändig. Bevarandet av ett
jordbruk i hela landet är en nödvändig beståndsdel i en långsiktig livsmedelspolitik.

Bryt monopolen

Livsmedelsproduktion är inte bara jordbruk. Efter produktionen finns hela
kedjan av förädlingsindustri, grossister och detaljhandel. Även förädlingsleden,
grossister och detaljhandel präglas av en långt gången strukturrationalisering.
Det innebär en storskalig produktion med försämrad matkvalitet som
följd. För livsmedelsarbetarna har detta inneburit en utarmning av arbetets
innehåll och yrkeskunskaperna. Livsmedelsarbetarförbundet har därför
länge krävt en offensiv mot den pågående utvecklingen. Decentralisering och
ökat inflytande för konsumenterna förespråkas, samt bättre arbetsvillkor.
Försök från konsumenter och producenter att bryta upp monopolen bör
uppmuntras och befrämjas av samhället. Den utredning som nyligen tillsatts

Mot. 1988/89

Jo267

13

för att granska konkurrensförhållanden bör särskilt granska livsmedelsindustrierna.

Marknadsföring av miljöbegreppet

Allteftersom miljömedvetenheten ökar och också intresset för produkter
framställda utan onödiga tillsatser och metoder, så har också intresset för att
exploatera dessa begrepp ökat. Begreppen miljövänlig, naturlig, hälsosam
förekommer flitigt i olika kombinationer. Villkoren för användandet av
sådana begrepp måste preciseras. Innehållsdeklarationer på livsmedel måste
förändras. Antal besprutningar och använda medel bör anges, liksom
poducentens namn. Vi föreslår att berörda myndigheter i samråd med
representanter för konsumenterna och producenterna utarbetar regler för
detta.

Skärpt livsmedelskontroll

Kontrollen av livsmedel måste skärpas. Fusk förekommer med märkningsdatum
och på andra sätt. En ökad kontroll förutsätter ökade resurser till
kommunernas miljö- och hälsoskyddsförvaltningar, som på det lokala planet
har att utöva tillsynen. En avgiftsfinansiering kan tänkas, men i ett
uppbyggnadsskede behöver kommunerna förstärkta resurser till denna
verksamhet. Vi föreslår därför att 5 000 000 kr anslås för utökad kommunal
livsmedelskontroll. Även livsmedelsverket behöver i uppbyggnadsskedet
ökade resurser för denna verksamhet. Kraven på inhemskt producerade och
på importerade livsmedel måste ställas lika höga. Analyser av produkten ger
inte alltid svar på frågan om vilka metoder och tillsatser som använts. I
sådana tveksamma fall bör import från länder, som tillåter metoder och
tillsatser som inte är tillåtna här, förbjudas. Sekretessen vid livsmedelskontroll
måste hävas. Konsumenternas rättighet att veta vilka produkter som inte
uppfyller kraven måste väga tyngre än motpartens intresse av att inte bli
avslöjad.

En ökad alternativ odling innebär också att det behövs mer resurser till
kontroll av alternativodlade produkter. Det finns annars en risk att det
skapas osäkerhet kring vad som ryms inom begreppet alternativodlat.
Kontrollföreningen för Alternativ Odling, KRAV, måste ges större möjlighet
till att utöva sin kontroll samt till information, rådgivnings- och
utbildningsinsatser. I avvaktan på att ett färdigt förslag för samhällets stöd till
jordbruksnäringen i framtiden ska utformas, föreslår vi att KRAV för
budgetåret 1989/90 får 1 000 000 kr för att möta det snabbt växande behovet
av produktkontroll. Det är nödvändigt att konsumenterna ges garantier för
hur produkterna odlats.

En livsmedelsproduktion över hela landet ökar möjligheterna till kontakter
mellan producenter och konsumenter och därmed också möjligheten att
känna till hur produktionen går till. Inom förädlingsleden måste insynen för
konsumenterna öka. Det kan ske dels genom att verksamheten med
kommunala konsumentrådgivare byggs ut, dels genom att lokala konsumentråd
eller -nämnder inrättas.

Mot. 1988/89

Jo267

14

Matkostnaderna är för höga

På 10 år har matkostnaderna stigit med 140%. Vid internationella jämförelser
hamnar Sverige i topp. Denna utveckling måste brytas. I de nu pågående
diskussionerna kring en framtida livsmedelspolitik måste konsumenternas
självklara rätt till hög kvalitet till rimliga kostnader äntligen ges högsta
prioritet. I avvaktan på att denna långsiktiga politik formas bör mjölksubventionerna
finnas kvar. Vi avvisar därför den av regeringen föreslagna
sänkningen av mjölksubventionerna med 250 000 000 kr. En åtgärd som
snabbt sänker matpriserna är ett avskaffande av matmomsen. EG, som alltid
annars framställs som ett efterföljansvärt exempel, har en matmoms på lägst
4%.

Offentlig upphandling

Stat, kommuner och landsting är stora upphandlare av mat till sina storkök;
inom vård, barnomsorg, skolor och äldreomsorg. Det måste bli möjligt att
göra matens kvalitet till ett tungt vägande skäl vid offentlig upphandling av
mat. Lokala producenter måste kunna prioriteras. Detta kan motiveras av
kvalitetsskäl. Alternativt odlade produkter är av högre kvalitet med avseende
på proteiner och vitaminer. Korta transporter gör maten fräschare. Vid
offentlig upphandling av mat bör därför alternativt odlade produkter
prioriteras.

Forskning och utbildning

Forskning och högre utbildning när det gäller jordbruk bedrivs i dag framför
allt vid Sveriges lantbruksuniversitet och genom SJFR (Skogs- och jordbrukets
forskningsråd). Denna forskning och utbildning är nu ifrågasatt. Vi
delar uppfattningen att den behöver förändras. Forskning och utbildning
måste bli inriktad på att ta itu med problemen när det gäller jordbruksproduktion
och livsmedelsframställning i övrigt. Det är inte riktigt att Sveriges
lantbruksuniversitet i sådan omfattning som nu är beroende av extern
finansiering. Skall forskning och utbildning betjäna den som har råd att köpa
den? Vi anser inte det. Därför avvisar vi den neddragning av anslaget till
utbildning som regeringen gör i sitt förslag. Ytterligare 7156 000 kr bör anslås
till SLU. Vidare bör ytterligare 3 miljoner kr anslås till forskarutbildning.
Det är av största vikt att rekryteringen tryggas så att de framtida behoven kan
tillgodoses. Ett område som redan är av stor betydelse och kommer att bli
ännu viktigare i framtiden, är bioteknik. Vi föreslår därför ytterligare
2 000 000 kr till denna utbildning. Vi har tidigare i motionen tagit upp
behoven av forskning kring alternativ odling och kring djurhållning. Vi
föreslår också att ett fristående forskningsinstitut ska byggas upp. Syftet ska
vara att öka produkternas kvalitet utifrån konsumenternas krav. Institutet
ska vara oberoende av nuvarande maktgrupper inom livsmedelsindustri och
produktion. Det ska utveckla ett samarbete mellan konsumenter, producenter,
forskare och fackföreningsrörelsen och miljörörelsen.

Mot. 1988/89

Jo267

15

Skogsteknikerutbildning

Sveriges lantbruksuniversitet bör få 500 000 kronor utöver vad regeringen
föreslår för att finansiera det utökade antalet platser på skogsteknikerlinjen
som riksdagen beslutat om.

Ett globalt perspektiv

Jorden kan försörja sin befolkning, men gör det inte. I ett globalt perspektiv
är orättvisorna fruktansvärda. Den svenska inställningen och det aktiva
handlandet när det gäller jordbruksfrågor måste byggas på en solidaritet med
tredje världen. I-ländernas höga subventioner till det egna jordbruket leder
till dumpade världsmarknadspriser. Därigenom tvingas u-länderna sälja sina
jordbruksprodukter till så låga priser att producenternas villkor blir omänskliga.
U-länderna måste få bygga upp en egen livsmedelsproduktion med
rimliga villkor.

På många håll i världen pågår en skovling och utarmning av naturen,
regnskogar huggs ner osv. Översvämningar och jorderosion är också
konsekvenser av en felaktigt bedriven jordbruksproduktion. I-länderna
måste sluta förtrycka och suga ut u-länderna om denna skovling ska kunna
upphöra.

Målet är: I varje land skall det vara en så varierad jordbruksproduktion
som de naturliga förutsättningarna möjliggör. I världsmåttstock måste balans
råda mellan de näringsämnen som förs bort från ett land och de som tillförs
detta lands jordar. Annars kommer vi inom en snar framtid att ha förött
jordens förmåga att producera livsmedel.

Hemställan

Mot bakgrund av vad i motionen anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen sägs om behovet av en långsiktig livsmedelspolitik som
underlag för svenska ställningstaganden i internationella förhandlingar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen sägs om behovet av att utveckla och bevara det svenska

jordbruket,

3. att riksdagen uppdrar åt regeringen att vid internationella
livsmedels- och jordbruksförhandlingar lägga stor vikt vid miljö- och
kvalitetsaspekter,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
grunderna för en långsiktig livsmedelspolitik skall vara:

- ett ekologiskt jordbruk

- ett jordbruk i hela landet

- goda arbetsförhållanden och försörjningsvillkor för de som
arbetar inom jordbruk, förädlingsindustri, distribution och handel

- reellt inflytande för konsumenterna i livsmedelsproduktionens
alla led

- ett jordbruk med låg sårbarhet i krissituationer

Mot. 1988/89

Jo267

16

- en solidaritet med tredje världens länder inom de internationella
relationerna på jordbruksområdet,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett permanent stöd
för omläggning till alternativ odling,

6. att riksdagen beslutar att samma krav skall gälla för såväl
inhemsk som importerad frukt,

7. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med
uppgift att utreda formerna samt behovet av ett stöd till trädgårdsnäringen,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utformande av
ersättning för verksamhet vid s k modellgårdar,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en successiv utbyggnad av verksamheten med
rådgivning i alternativ odling,

[att riksdagen beslutar att avgifterna på handelsgödsel och
bekämpningsmedel fördubblas,1]

[att riksdagen hos regeringen begär förslag till avgiftssystem för
bekämpningsmedel som baseras på bekämpad areal och inte på
mängden använt bekämpningsmedel,1]

[att riksdagen hos regeringen begär förslag om fortsatt successiv
upptrappning av avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel
över en 10-årsperiod,']

10. att riksdagen beslutar att spridning av slam på åkermark
förbjuds till dess att gränsvärden som skyddar miljö och produkter
fastlagts,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag till etableringskontroll
för jordbruksföretag som genom nyinvesteringar uppnår 50
djurenheter eller mer,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen sägs om att en större del av jordbruksstödet bör gå till
mindre företag,

13. att riksdagen hos regeringen begär att utredningen om konkurrensförhållanden
i svensk industri särskilt ska se över situationen inom
livsmedelsproduktionens förädlingsled samt lämna förslag till
åtgärder,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
berörda myndigheter bör utarbeta regler för marknadsföring med
begrepp förknippade med miljö,

15. att riksdagen hos regeringen begär förslag på förändrad
innehållsdeklaration för livsmedel, i enlighet med vad som i motionen
sägs,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sägs om att vid offentlig upphandling av livsmedel konsumenternas
behov av giftfria och högkvalitativa livsmedel skall tillgodoses,

17. att riksdagen hos regeringen begär förslag till uppbyggnad av ett
oberoende forskningsinstitut,

Mot. 1988/89

Jo267

17

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen sägs om solidaritet med tredje världen,

19. att riksdagen beslutar anslå 1 000 000 kronor till Lantbruksstyrelsen,
Bl, för inrättande av tre tjänster som rådgivare i alternativ
energi,

20. att riksdagen beslutar anslå utöver regeringens förslag, till
Sveriges lantbruksuniversitet, Bl, 1000 000 kronor för forskning kring
alternativ odling,

21. att riksdagen beslutar anslå, utöver regeringens förslag, till
Lantbruksstyrelsen, Bl, 2 800 000 kronor för åtgärder för minskat
växtnäringsläckage,

22. att riksdagen beslutar anslå, utöver regeringens förslag, 800 000
kronor, till åtgärder för att minska användningen av bekämpningsmedel,

23. att riksdagen beslutar anslå, utöver regeringens förslag, högst
9 000 000 kronor, till Lantbruksstyrelsen, B10, för miljöförbättrande
åtgärder i jordbruket,

24. att riksdagen beslutar anslå, utöver regeringens förslag, till
Lantbruksstyrelsen, F12,4 700 000 kronor till förbättrat djurskydd och
förbättrad djurmiljö,

25. att riksdagen beslutar anslå, till Lantbruksstyrelsen, F12,
600 000 kronor för utbildning av kommunalt anställda i djurskydd och
djurmiljö,

26. att riksdagen beslutar anslå, till Lantbruksstyrelsen, F12,

5 000 000 kronor för kommunal djurtillsyn,

27. att riksdagen beslutar anslå, utöver regeringens förslag, till
Sveriges lantbruksuniversitet, Gl, 1 000 000 kronor för forskning
kring djurhållning,

28. att riksdagen beslutar anslå, utöver regeringens förslag, till
Kommunal livsmedelskontroll, Fl, 5 000 000 kronor,

29. att riksdagen beslutar anslå, utöver regeringens förslag, till
Livsmedelsverket, Fl, 9 000 000 kronor för livsmedelskontroll,

30. att riksdagen beslutar anslå, till KRAV, 1 000 000 kronor för
utbyggnad av kontroll av alternativt odlade produkter,

31. att riksdagen beslutar anslå, till mjölksubventioner, C3,
250 000 000 kronor,

32. att riksdagen beslutar anslå, utöver regeringens förslag, till
Sveriges lantbruksuniversitet, Gl, 7 156 000 kronor,

33. att riksdagen beslutar anslå, utöver regeringens förslag, till
forskarutbildning vid Sveriges lantbruksuniversitet, G4, 3 000 000
kronor,

34. att riksdagen beslutar anslå, utöver regeringens förslag, till
Sveriges Lantbruksuniversitet för utbildning i bioteknik 2 000 000
kronor,

35. att riksdagen beslutar anslå, utöver regeringens förslag, till det
utökade antalet platser på skogsteknikerlinjen 5 000 000 kronor,

36. att riksdagen beslutar anslå, utöver regeringens förslag, till
främjande av rennäringen, B8, bil 11, 6 750 000 kronor.

Mot. 1988/89

Jo267

18

Stockholm den 25 januari 1989
Lars Werner (vpk)

Bertil Måbrink (vpk)
Lars-Ove Hagberg (vpk)
Margö Ingvardsson (vpk)
Annika Åhnberg (vpk)

Mot. 1988/89

Jo267

Berith Eriksson (vpk)

Bo Hammar (vpk)

Hans Petersson (vpk)

1 1988/89:Sk678

gotab 16795, Stockholm 1989