Motion till riksdagen
1988/89:Jo258

av Ylva Annerstedt (fp)

Stöd till biodynamisk odling

Stöd till alternativa odlingsformer

Under senare år har debatten allt mer tydligt visat vilka brister och nackdelar
som den moderna stordriftsproduktionen av våra livsmedel för med sig.
Jordens naturliga resurser utarmas, en mängd gifter och konstgödsel sprids i
vår miljö och inom animalieproduktionen förekommer en behandling av
djuren som de flesta människor tar avstånd ifrån.

Konsumenterna ställer krav på livsmedel med kvalitet och vill inte ha en
mängd kemiska tillsatser vare sig vid odling eller vid förädling och de tar
bestämt avstånd från kött som är fyllt med hormoner eller antibiotika.

I Sverige finns det gedigna kunskaper om och omfattande erfarenheter av
den biodynamiska odlingen. Den har länge fört en ojämn kamp mot
ekonomiska bekymmer och oförstående. Samhällets attityder är dock nu på
väg att svänga mot en mer generös och positiv inställning till den biodynamiska
odlingen och det är hög tid att ge den en del av de gemensamma resurserna
som finns på området när det gäller rådgivning och utbildning.

Vad får jordbruket ut av konstgödseln?

Den växtnäring som tillförs Sveriges åkrar är flera gånger större än utbytet i
form av livsmedel. 1980 tillfördes fyra gånger så mycket kväve och fosfor som
vi fick ut i form av vegetabiliska och animaliska livsmedel, dvs grönsaker,
säd, kött, mjölk, ägg osv. För kalium var tillförseln till och med åtta gånger
högre.

Situationen har i stort sett inte förändrats under senare år. Det är kväve
(N), fosfor (P), och kalium (K) som är de alldeles dominerande inslagen i all
konstgödsel. Skillnaden mellan tillförsel och utbyte är en ren förlust, till och
med ren belastning på miljön. Vi känner följderna - förstörda brunnar,
döende hav, algblomning osv.

Mot.

1988/89

Jo258-263

1 Riksdagen 1988/89.3 sami. NrJo258-263

1

VÄXTNÄRINGSÄMNEN 1 TILLFÖRD HANDELSGÖDSEL RESP I BORTFÖRDA

LIVSMEDELSPRODUKTER r ‘ 1 .• « ' *

~ „ 77^åw«ÖK-ri* • ~

Kg per hektar och &r

80

70

60

50

40

30

20

10

TILLFÖRDA
handelsgödselmedel
till jordbruket

.•K'’ '
^-P'“

•31

■—19

I 1 I 1 I ' | 1 I 1 I 1 I ' T ~r7

BORTFÖRDA
livsmedelsprodukter
från jordbruket

ft*/

Y"‘

////.

////,

5

r~n

N K P !

Ar 1948 52 56 60 64 68 72 76 80 22 kg 4 kg 4.5 kg

Mot. 1988/89
Jo258

Diagrammet visar hur mycket kväve, fosfor och kalium som sedan 1948
tillförts jordbruket per år, samt hur mycket av dessa ämnen som numera
bortförs i form av livsmedelsprodukter från jordbruket.

Dagens jordbruk i Sverige

Dagens jordbruk i Sverige karaktäriseras bl a av följande faktorer:

- Giftanvändningen ökar stadigt. Ensidig spannmålsodling i slättbygderna
kräver mer och mer kemisk bekämpning av ogräs, sjukdomar och
skadedjur. Trots tidigare försäkringar om motsatsen finner vi numera
rester av bekämpningsgifter i våra sjöar och vattendrag och även i våra
livsmedel.

- 75 procent av all spannmål (som framställts med hjälp av konstgödsel) går
till utfodring av djur i stora "köttfabriker". 60—90 procent av den
växtnäring som tillförs med foder anhopas i form av gödsel och urin som
till största delen går ut i miljön. Ungefär 80 procent av det kväve som
tillförs svenskt jordbruk förloras till omgivningen med övergödning av
hav, sjöar och nitrathaltigt vatten i brunnar mm som följd.

- Sårbarheten har ökat. Svensk livsmedelsproduktion har på trettio år blivit
beroende av importerad växtnäring, av handelsgödselkväve baserat på
olja och av bekämpningsmedel framställda av internationella kemiföretag.
Insatsen av hjälpenergi är idag större än energivärdet i livsmedlen.

- En tredjedel av åkermarken riskerar att bli planterad med skog för att
motverka överskottsproduktionen. Både åkrar och bönder försvinner,
odlingslandskapet hotas samtidigt som den jord som blir kvar odlas lika
intensivt som nu.

- Livsmedlens kvalitet har försämrats. Allt fler konsumenter är beredda att
betala ett merpris för varor framställda på alternativt vis. Även närhet till
odlare eller uppfödare, dvs färska produkter, ingår i ett framväxande,
nytt kvalitetsbegrepp.

Alternativen

- Alternativ som biodynamisk odling är en vidareutveckling av grundläggande
biologiska principer. Att det verkligen går att odla alternativt visar
den kraftigt ökande arealen, cirka 8 000 hektar under 1988.

Figuren nedan visar schematiskt bilden av en biodynamisk gård. Skilleby i
Järna. Djurhållningen är något lägre än genomsnittet i svenskt jordbruk.
Där det konventionella jordbruket i genomsnitt får ut 22 kilo kväve per
hektar i det producerade livsmedlet, får Skilleby ut 20 kilo. Men - för att
åstadkomma dessa två extra kilo tillför Sveriges konventionella jordbruk 90
kilo kväve till varje hektar åker!

Areal

42,5 hektar

. Växtföljd
Ar

1 Vall I

2 Vall II

3 Höstsäd/Vall lil

4 Havre/Höstsäd

5 Träda/Grönf
S . Höstsäd
7 Vårsäd med ins
(Kulturbete utanför
växtföljden)

Béle

Brödsäd

- - Gjrövfoder | | , I

' ».U, Is 1.1

* i* •

Slättervall

Träda/grönfoder
12 %

Djurhållning
17 mjölkkor .♦1
rekrytering

22 nötkreatursenheter
(0,52 Ne/ha)

Ftxk'rsäd

K vävebaTans
In X inköpt] .kväve
"Ut -”Kväve ut med livsm.'

Kg N/ha o år

50

22

ut:

in

... Svenskt Skilleby.^,j

- jordbr' Biodyn

1* Riksdagen 1988/89.3 sami. NrJo258-263

Mot. 1988/89
Jo258

3

I ett biologiskt jordbruk kan kväveförsörjningen med baljväxternas hjälp
baseras på den flödande solenergin. Vid sjuåriga försök har agr. dr. Artur
Granstedt funnit att det i förstaårsvallarna med kraftigt inslag av klöver på
Skilleby skett en genomsnittlig kvävefixering av 200 kilo per hektar. - En
konventionell gräsvall behöver ungefär den mängden konstgödsel för att
komma upp i samma skörd.

Vallgrödor och fodersäd odlas på två tredjedelar av arealen på Skilleby. Så
är det också i det konventionella jordbruket, men på den rena spannmålsgården
säljs detta bort medan marken riskerar att utarmas om inte tillförsel av
näringsämnen sker utifrån.

Om vi genom rätta brukningsåtgärder, odling av baljväxter och rätt
behandlad gödsel ger jorden vad den behöver, då kan den i sin tur ge
människan vad hon behöver, säd till vårt dagliga bröd. Och detta utan att hon
behöver våldföra sig på naturen genom spridning av giftiga substanser och
utan att förbruka ändliga lagerresurser av mineraler och hjälpenergi.

Ideella organisationer

Vad som behöver åtgärdas är dels stöd åt de ideella organisationer på vars
forsknings- och utbildningsarbete den nu påbörjade statliga rådgivningen
helt och hållet baseras och dels ett omläggningsstöd, t ex i form av arealstöd,
för övergång till biodynamisk odling som är avpassat efter de olika
jorbrukstypernas behov. Det är mycket svårare och dyrare att ställa om ett
jordbruk baserat på massproduktion av höns och svin, än ett som redan
blandar djurhållning och jordbruk i mer balanserade doser.

Forskning

Möjligheten att bedriva fri forskning om alternativt jordbruk är avgörande
för odlingens framtid. I dag är nästan all lantbruksforskning centraliserad till
lantbruksuniversitetet. I verkligheten är det dock utanför denna institution,
främst vid Nordisk Forskningsring för Biodynamisk odling i Järna, som
kunskaperna om ett jordbruk utan kemiska insatser tagits fram och prövats.

Motståndet från etablerade forskare är fortfarande stort och även projekt
av hög angelägenhetsgrad har mött detta motstånd inom både statens
lantbruksuniversitet och skogs- och jordbrukets forskningsråd. Det behövs
alltså att Forskningsringen, som nu arbetat i 30 år och tagit fram det mesta
material som finns i Sverige om odling utan kemikalier och där flera yngre
forskare numera arbetar, inte bara får pengar till enskilda projekt utan också
får resurser att själva planera. Impulserna därifrån kommer givetvis den
etablerade forskningen till godo. Detta bör ske genom omprioritering av
befintliga anslag.

Vad som bl.a. behöver ytterligare penetreras är de problem som uppkommer
när vanligt jordbruk skall läggas om till biodynamiskt och vidare de
mätbara kvalitativa produktförbättringar i biodynamiskt jordbruk jämfört
med konventionella produkter. Det senare bör gälla såväl djur- som
växtprodukter. Projekt av denna typ finns påbörjade men har alltid svårt att
hävda sig i konkurrensen med konventionella forskningsprojekt.

Riksdagen bör ange att den numera av statsmaktern önskade omställning

Mot. 1988/89
Jo258

4

en till ett mera giftfritt jordbruk måste åtföljas av större generositet och stöd Mot. 1988/89

åt sådana forskningsprojekt som kan ge underlag och att dessa åtgärder blir Jo258

verkningsfulla.

Utbildning

Utbildning i biodynamisk odling bedrivs sedan 1974 vid Skillebyholms gård
utanför Järna. Den biodynamiska linjen är sedan 1982 tvåårig. Utbildningsgården
har i dag kapacitet att ta emot 28 studenter i internatform och
omfattar 50 hektar åker, betesmark och skog. I Järnaområdet odlas ca 320
hektar biodynamiskt. Denna odlingsareal är fördelad på flera självständiga
lantbruk och handelsträdgårdar, vilket ger goda möjligheter till praktikplatser
och demonstrationsgårdar i omedelbar närhet till skolan.

Lärarkollegiet vid Skillebyholm representerar till stor del den samlade
sakkunskapen inom området alternativa odlingsformer i Europa. Det är
således mer än kvalificerat att möta den ökade efterfrågan på utbildning.

De elever som i dag följer utbildningen vid Skillebyholm åtnjuter inte
statliga studiemedel utan måste själva betala sina skolavgifter och sitt
uppehälle. För dem är det heller inte möjligt att skaffa sig inkomster genom
feriearbete. Utbildningen följer nämligen hela årets växtperiod. Det är
således rimligt att utbildningen berättigar eleverna till statliga studiemedel.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om rådgivning om alternativa odlingsformer under
Biodynamiska föreningens ansvar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en omprioritering av forskningsresurser så att
behoven vid Nordisk Forskningsring för Biodynamisk odling kan
tillgodoses,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statliga studiemedel till elever vid
Skillebyholmsskolan,1]

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad vad i
motionen anförts om arealbaserat stöd för omläggning till alternativ
odling i form av ett fast omställningsbidrag och ett behovsprövat,
rörligt avvecklingsbidrag.

Stockholm den 24 januari 1989

Ylva Annerstedt (fp)

' 1988/89:Sf411

5