Motion till riksdagen
1988/89:Jo254

av Bengt Rosén m.fl. (fp)
Jordbruket

Mot.

1988/89

Jo254-256

Regeringen tillsatte i slutet av 1988 en parlamentarisk arbetsgrupp med
uppdrag att utvärdera 1985 års livsmedelspolitiska beslut och med anledning
härav och pågående GATT-förhandlingar utforma förslag till en ny livsmedelspolitik.
Den tillsatta arbetsgruppen skall enligt direktiven vara färdig att
avge förslag hösten 1989. Den har inlett sitt arbete.

Med anledning härav innehåller folkpartiets partimotion för jordbruket
1989 - rubricerad EN JORDBRUKSPOLITIK FÖR 2000-TALET - en
översiktlig och sammanhållen redovisning av partiets syn på jordbruket utan
specifika yrkanden. Yrkanden med anledning av nämnd motion och årets
jordbruksproposition framläggs i denna kommittémotion.

Energiskogsodling

I partimotionen framhålls att i samband med kärnkraftsavvecklingen behövs
andra energiråvaror för elproduktion. Inom det forsknings- och utvecklingsarbete
som pågår för att få fram alternativ till överproduktionen av spannmål
har energiskogsodling kommit närmast kommersiell användning. Biobränslen
har miljömässiga fördelar, de ökar inte koldioxidhalten i luften eftersom
de under växttiden har upp lika mycket koldioxid som frigörs vid förbränningen.
Svavelhalten är mycket låg, och det finns teknik för att i större
förbränningsanläggningar reducera utsläppen av kväveoxider till acceptabel
nivå.

Kommunala Örebro Energi AB, som producerar värme och el, tar i år i
drift en fastbränsleeldad ångpanna på 165 MW. Örebro Lantmän har med
visst statligt stöd initierat en energiskogsodling som är planerad att omfatta
5 000 ha. En plantering står i ca 20 år, skörden äger rum vintertid vart 3-5 år
och flisning och transport till förbränningsanläggning sker direkt. Hittills
visar odlingen i Närke på en årlig tillväxt om ca 12 ton/ha vilket motsvarar
energiinnehållet i 6 m1 eldningsolja. Genom växtförädling förväntas tillväxten
kunna öka och genom maskinutveckling att framför allt skördekostnaderna
kan minskas. Odlingskalkylen behöver förbättras med ca 25 % för att
ge full kostnadstäckning. Det synes på sikt vara möjligt, arealersättningen
kan svara för en del.

Utöver att plantera 5 000 ha i Närke önskar LRF få i gång odlingar om ca
1 000 ha i ettvart av landskapen Skåne, Halland, Västergötland, Sörmland
och Dalarna fram till 1992. Eftersom det för lönsamhet är nödvändigt med
korta avstånd mellan odling och förbränningsanläggning och lämpliga sådana

1 Riksdagen 1988/89.3sami. NrJo254-256

finns i angivna landskap, anser vi från folkpartiet att det är angeläget att
planerade försöksodlingar kommer till stånd. Skall energiskog kunna bli ett
påtagligt alternativ för energiproduktion i samband med kärnkraftsavvecklingen
behöver den så snart som möjligt utvecklas kommersiellt. Annars är
det stor risk för att vi bygger oss fast i andra lösningar. Folkpartiet föreslår
därför att det för de nämnda energiskogsprojekten av regleringsmedel
avsätts sammanlagt 90 milj. kr. att användas under de tre budgetåren
1989/90-1991/92.

Utvecklas projekten på ett tillfredsställande sätt kan energiskog i framtiden
bli en stor energiråvara. För eventuell odling kommer vi att ha
0,5—1 miljoner ha åkermark tillgänglig vid sekelskiftet. Energiskog på
100 000 ha beräknas ge 5,5 TWh per år.

Statens delansvar för spannmålsöverkottet

1985 års livsmedelspolitiska beslut innebar bl.a. att staten under en
femårsperiod skulle ta ett 40-procentigt ansvar för de exportkostnader som
uppkom med anledning av spannmålsöverskotten. Näringen skulle svara för
återstående 60 procent.

I förra årets budgetproposition redovisades - för första gången - ej något
preliminärt belopp som statens andel. Regeringen meddelade att den skulle
återkomma härtill när förutsättningarna för 1988 års skörd var mer kända.
Eftersom regleringsorganet Svensk Spannmålshandel måste känna till statens
bidrag när årets spannmålspriser skulle fastställas i augusti 1988,
hemställde folkpartiet att riksdagen skulle begära att regeringen i prisregleringspropositionen
under våren 1988 preciserade beloppet.

Ett enigt jordbruksutskott ställde sig bakom folkpartiets yrkande, och
regeringen återkom och angav ett belopp. Detta uppgick dock endast till 25
procent av den beräknade överskottskostnaden. Med vpk:s hjälp fick
socialdemokraterna vid riksdagsbehandlingen - i strid med 1985 års beslut majoritet
för den lägre procentandelen. Beloppet fastställdes till 250
milj.kr.

I årets budgetproposition noterar vi ännu ett avsteg från tidigare praxis.
Där framgår att beloppet om 250 milj.kr. ännu ej inbetalats till Svensk
Spannmålshandel trots att det avser 1988 års skörd. I propositionen
1988/89:100 Bil. 11 sid. 32 står följande beträffande beloppet: ”Vad avser
1988 års skörd avser jag att återkomma till regeringen inom kort. Medlen för
detta år bör delvis användas för ett omläggningsstöd till alternativ odling. Jag
återkommer i denna fråga i mitt förslag till regeringen om medlens
disposition”.

Som vi uppfattar situationen vill regeringen i efterhand ha en inblankofullmakt
från riksdagen att efter eget gottfinnande disponera om avsatta 250
milj.kr. för delvis andra ändamål.

Vi anser inte att regeringen har behörighet att handla på detta sätt.
Riksdagen bör därför förelägga regeringen att omgående utbetala de 250
milj.kr. i enlighet med riksdagens beslut. Om regeringen önskar att viss del
av dessa medel skall användas för andra ändamål måste regeringen efter
förhandlingar med producent- och konsumentdelegationerna samt Svensk

Mot. 1988/89

Jo254

2

Spannmålshandels styrelse återkomma härom till riksdagen.

Även i årets budgetproposition har regeringen valt att icke precisera
statens andel för överskottskostnaden med anledning av kommande skörd.
Vi förutsätter därför att beloppet kommer att anges i prisregleringspropositionen
eller i annan proposition under vårriksdagen.

Livsmedelssubventionen

I början av 1970-talet infördes livsmedelssubventioner för att skydda
barnfamiljerna mot snabba prisökningar på baslivsmedel. Subventionerna
kommer emellertid alla hushåll, och inte endast barnfamiljerna, till del. Om
man vill förbättra barnfamiljernas situation är det bättre att som folkpartiet
föreslagit ge stöd direkt i form av barnbidrag och vårdnadsbidrag. De flesta
livsmedelssubventionerna har avvecklats.

Regeringen föreslår nu för tredje året en minskning av mjölksubventionerna,
denna gång med 250 milj.kr. vilket motsvarar 19 öre/liter i partiledet.
Åtgärden motiveras med behov av omprioritering i budgeten för att skapa
resurser för andra insatser.

Folkpartiet motsätter sig detta förslag eftersom det inte motsvaras av
någon förstärkning av barnfamiljernas ekonomi. För folkpartiet är det viktigt
att barnfamiljerna får en direkt nettoförstärknig i enlighet med det förslag
partiet lämnar i sin familjepolitiska motion. Först i samband därmed är
folkpartiet berett att avveckla mjölksubventionerna.

Norrlandsjordbruket

Regionalpolitik har alltid varit viktig för folkpartiet. Vi anser att det är av stor
betydelse för vårt land att så stor del som möjligt är befolkad och att
livsmedel produceras i alla regioner där det är möjligt. Det stärker vår
beredskap och vårt försvar. Det har vidare stor betydelse för turismen - som
är en stor och växande näring - och det rörliga friluftslivet.

Det regionalpolitiska målet har motiverat ett särskilt prisstöd till jordbruket
i norra Sverige för att kompensera för sämre odlingsbetingelser. För
budgetåret 1988/89 uppgår det till 525 milj.kr. Härutöver har 200 milj.kr.
avsatts för att under en treårsperiod bl.a. stimulera utvecklingen av
kombinationsföretag där jord- och/eller skogsbruk utgör en del.

Statens jordbruksnämnd kommer inom kort att redovisa en översyn av
prisstödet och regeringen har i budgetpropositionen med anledning härav
meddelat att man under våren återkommer med förslag om det s.k.
Norrlandsstödet. I avvaktan på en särskild proposition har regeringen lagt ett
förslagsanslag på samma belopp som förra året.

Vi beklagar att jordbruksnämnden inte som beräknat blivit färdig med sin
översyn under december 1988, och vi får därmed avvakta nämndens förslag.

Mot.

Jo254

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer vi

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att 90
milj.kr. av regleringsmedel avsätts för att under budgetåren 1989/
90-1991/92 stimulera de i motionen nämnda energiskogsprojekten,

2. att riksdagen föreskriver att regeringen omgående utbetalar
beslutade 250 milj.kr. till Svensk Spannmålshandel såsom statens
andel av exportkostnaderna för 1988 års skörd,

3. att riksdagen begär att regeringen i vårens prisregleringsproposition
eller annan proposition under vårriksdagen preciserar statens
bidrag till exportkostnaderna för 1989 års skörd,

4. att riksdagen anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
250 milj. kr. ökat anslag till ersättning till följd av livsmedelssubventioner.

Stockholm den 25 januari 1989

Bengt Rosén (fp)

Håkan Holmberg (fp) Lars Ernestam (fp)

Anders Castberger (fp)

Mot. 1988/89

Jo254

4