Motion till riksdagen
1988/89:Jo251

av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda m)
Jordbruket i Värmland m.m.

Jordbruksnäringen har stor betydelse i Värmland. Det är synnerligen
angeläget att denna näringsgren kan vidmakthållas i alla delar av länet. Den
ger sysselsättning åt både lantbrukare och livsmedelsindustri. Den håller
landsbygden levande och är en förutsättning för att kommersiell och offentlig
service skall kunna upprätthållas i glesbygden.

Jordbruket har också en grundläggande betydelse för turistnäringen i
länet, som i hög grad är beroende av det öppna kulturlandskap som
utövandet av åkerbruk och boskapsskötsel skapat genom århundraden.

Sysselsättningen i jord- och skogsbruket i Värmland har minskat drastiskt
även under senare år. År 1982 var 11 800 sysselsatta i jord- och skogsbruk.
1988 var antalet under 6 000. Här har således skett en halvering under den
senaste femårsperioden.

Olika förutsättningar

Förutsättningarna för jordbruk är olika i skilda delar av Värmland. Bästa
jordarna och klimatet finns i södra delarna av länet - främst vid Vänerbäckenet.
Där finns också slättland med goda förutsättningar för rationell
jordbruksdrift.

I västra, östra och norra delarna av Värmland varierar betingelserna för
jordbruksnäringen. Här har inriktningen gått mot animalieproduktion med
starka förhoppningar om att denna skall ge tillräcklig lönsamhet för att
bibehålla en aktiv jordbruksnäring och därmed levande landsbygd med dess
nödvändiga infrastruktur.

Jordbruksnäringen och dess produktion har emellertid minskat år efter år i
Värmland. Länet är inte längre självförsörjande av livsmedel från jordbruket.
Detta är anmärkningsvärt och oroväckande på flera sätt, bl.a. vad gäller
försörjningsberedskapen.

Dramatisk minskning

I vissa delar av länet - inte bara de nordligaste - har det skett en dramatisk
minskning av jordbruksnäringen. De sista mjölkkorna är på väg att försvinna
i norra delen av Klarälvdalen. Likaså i ett par av församlingarna i östra delen
av Filipstads kommun. I västra delen av länet har LFR-kretsen gjort en enkät
som tyder på fortsatt stark minskning av mjölkbesättningarna.

Detta leder till sviktande underlag för mjölkhämtning och för mejeriet som
kämpar med lönsamhetsproblem. Även centralslakteriet får stora problem om
inte den negativa trenden kan vändas mycket snart.

Möjligheterna därtill ligger dels i en förnuftig jordbrukspolitik som bl.a.
innefattar ett gränsskydd - så länge vi inte är medlemmar i EG, den
europeiska gemenskapen, eller på annat sätt kommit med i EG:s inre
marknad. Inom EG föreligger ett särskilt hänsynstagande med stödåtgärder
till jordbruksnäringen i det man kallar bergsområden.

EG bra för Värmland

Det finns all anledning förutsätta att Värmland skulle innefattas i dessa
stödformer. Där ingår i dag inte bara jordbruken i Alperna, i de spanska
bergstrakterna etc. utan också bl.a. Nordjylland i Danmark, vars landskap
helt saknar bergsnatur. Vi kan således räkna med att jordbruket i Värmland
skulle få gynnsammare villkor än i dag om vi kommer med i en europeisk inre
marknad.

I dagens läge måste vi begära större insatser från svenska staten för att
motverka en fortsatt avveckling i det värmländska jordbruket. Värmland har
under de senaste åren fått viss del av det s.k. Norrlandsstödet. Men det är
uppenbart att områdesindelningen måste ändras väsentligt så att prisstödet
ökar betydligt.

Mera av Norrlandsstödet krävs

Med nuvarande prisområdesgränser ges det värmländska jordbruket endast
ca 28 miljoner kronor av det totala anslaget som i årets budgetproposition
föreslås bli 525 miljonor kronor. Enligt vad vi motionärer erfarit finns det hos
lantbruksstyrelsen och statens jordbruksnämnd insikter om och förståelse för
att prisstödet måste förbättras i stora delar av Värmland. Det är emellertid
nödvändigt att riksdagen ger regeringen till känna att hela den s.k.
Mellanbygden i Värmland måste omfattas av ett högre prisstöd om jordbruksnäringen
där skall överleva.

Enligt våra beräkningar behövs en ökning av prisstödet med ca 16 miljoner
kronor - från nuvarande 28 till ca 44 miljoner kronor - i Värmland. Det är
rimligt att LRF i Värmland får fullständigt gehör för sitt förslag till ändringar i
prisområdesindelningen. Det är måttliga krav som framförs förhandlingsvägen.

Det finns anledning erinra om att prisstödet och även andra tidigare stöd
till delar av den värmländska jordbruksnäringen som regel kommit för sent.
När stödet satts in har den bristande lönsamheten - oftast stora förluster i
jordbruksdriften - lett till avveckling och nedläggningar av det som skulle ha
räddats med det aktuella stödet.

Låt oss hoppas att samma misstag inte upprepas.

Jordbrukets viktiga roller

Förhållandet att betydande delar av den värmländska jordbruksnäringen
saknar lönsamhet och är i oundgängligt behov av stödåtgärder, däribland
prisstöd, inger naturligtvis bekymmer. Som vi framhållit år efter år i
riksdagsmotioner är jordbruksnäringen av flera skäl ytterst betydelsefull i
Värmland. Vi har nämnt sysselsättningsbehovet på landsbygden, betydelsen

Mot.

Jo251

för livsmedelsindustrin i länet, försörjningsberedskapen, kulturlandskapets
vidmakthållande samt den betydelsefulla roll som jordbruket och dess
utövare spelar för turistnäringen.

Turismen

I en särskild motion till årets riksdag framhåller vi betydelsen av en växande
turistnäring i Värmland och Sverige. Vi föreslår vidare i andra motioner
konkreta åtgärder för att stimulera tillverkning och försäljning av hemslöjd
som bör vara en utmärkt kombination till jordbruksföretag.

Vidare föreslår vi motionsvägen att det skattefria beloppet för inkomster
vid uthyrning av fritidshus skall höjas från nuvarande 8 000 kronor till ett
halvt basbelopp, vilket i dag innebär 13 950 kronor.

I en större motion under rubriken FRAMTID I VÄRMLAND lägger vi
fram en rad konkreta förslag till åtgärder som bl.a. syftar till att stimulera
utvecklingen på den värmländska landsbygden och dess jordbruksnäring.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nödvändigheten av en ändrad prisstödsindelning
i Värmland innebärande en ökning av prisstödssumman med ca 16
miljoner kronor inom ramen för Norrlandsstödets anslag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i övrigt
framhålls i motionen om åtgärder för att vidmakthålla och utveckla
jordbruksnäringen i Värmland med sin stora betydelse för landsbygden
och turistnäringen.

Stockholm den 25 januari 1989

Göthe Knutson (m) Gullan Lindblad (m)

Mot. 1988/89

Jo251

8