Motion till riksdagen
1988/89:Jo240

av Arne Andersson i Ljung (m)
Försörjningsberedskapen på livsmedelsområdet

Under det senaste året har en livlig debatt avseende en avreglering av det
svenska jordbruket pågått. Det gamla prisregleringssystemets nackdelar har
i olika avseenden ansetts vara konkurrenshämmande. Härutöver har det
genom sin konstruktion för att garantera bonden fullt pris för varje
producerad kvantitet bidragit till ett kostnadsmässigt besvärande överskott
av livsmedel.

Moderata samlingspartiet har sedan länge företrätt uppfattningen att
svenskt jordbruk inom gränsskyddets ram skulle ha fördel av ett mera
marknadsanpassat prisregleringssystem. Vad som skiljer den pågående
debatten från moderata samlingspartiets tidigare uppfattning är att de
nuvarande samtalen mellan jordbruket och regeringen förs med utgångspunkt
att också ifrågasätta gränsskyddet. En förutsättningslös analys av detta
kan man självfallet inte invända emot. Likväl måste konsekvenserna av ett
borttagande eller en avgörande förändring av gränsskyddet ges en djupgående
analys. Min avsikt är inte att utifrån jordbrukets utgångspunkt här föra till
torgs någon uppfattning om vådan eller förtjänsten av en så långtgående
förändring.

Från utgångspunkten livsmedelsförsörjning under kriser eller
krig anser jag att den pågående diskussionen hittills i alltför ringa grad har
uppmärksammat denna aspekt. Den nu rådande situationen med mera
permanent överskott har självfallet bidragit till att ingen på allvar ifrågasatt
vår förmåga till självförsörjning under avspärrning. Till detta har också
bidragit det senaste försvarsbeslutets kris-, krigs- och avspärrningslägesbeskrivning.
Därmed inte sagt att denna lägesbeskrivning är odiskutabel. Jag
utgår ifrån att den nu arbetande försvarskommittén kommer att ge denna en
någon annorlunda formulering. Jag rent av anser att det tidigare treåriga
krisscenariot var att föredra. Dock torde till skillnad från tidigare en viss kanske
inte helt obetydlig - import under krisskedet äga rum.

Ett svenskt jordbruk verkande på en tämligen fri marknad kan förutsättas
vara mera specialiserat än det nuvarande. Det torde betyda att livsmedel av
olika slag i ojämförligt mycket högre grad än nu går ut och in över landets
gränser. En sådan handel gör Sverige - vad gäller livsmedelsförsörjningen
under en krissituation - långt mer sårbart än tidigare, då motiven för den
pågående diskussionen om svenskt jordbruk tycks vara livsmedelsprodukternas
kvalitet i långt högre grad än deras kvantitet. Mot denna bakgrund kan
man utgå ifrån att konstruktionen av stöd till svenskt jordbruk i framtiden
utformas så att vi får någon underförsörjning på flera områden. Detta

förhållande bör enligt min mening såväl i kommande överläggningar mellan
regeringen och svenskt jordbruk som i nu arbetande försvarskommitté
uppmärksammas.

Hemställan

Med stöd av det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den framtida försörjningsberedskapen avseende
livsmedel.

Stockholm den 25 januari 1989

Arne Andersson (m)
i Ljung

Mot. 1988/89
Jo240

13