Motion till riksdagen
1988/89:Jo212
av Stina Gustavsson och Kersti Johansson (båda c)
J ordförvärvslagen
De regionalpolitiska aspekterna måste alltmer beaktas för att bibehålla en
levande landsbygd. I t.ex. Småland är lantbruket ofta struktur- och
produktionsmässigt av den typ en bred allmänhet säger sig vilja ha. Jord- och
skogsbruket är också viktiga basnäringar som har stor indirekt betydelse för
andra näringar och sysselsättningar.
Den 1 juli 1987 trädde en delvis ny jordförvärvslag i kraft. I förarbetena
anförde jordbruksministern att lagen tar sikte på att:
1. slå vakt om familjelantbruket
2. främja främst skogsbrukets rationalisering
3. begränsa juridiska personers förvärvsrätt samt
4. göra det möjligt att i glesbygder ta tillvara sysselsättningsmöjligheterna i
jord- och skogsbruket.
Enligt lantbruksstyrelsens tillämpningsföreskrifter innebär lagen att
främst rationaliseringskravet tonats ner i förhållande till vad som tidigare
gällt och att lagens regionalpolitiska syften ytterligare betonats. Därtill
innebär förändringen lättnader i lagens bestämmelser om prisprövning. Att
förhindra spekulations- och kapitalplaceringsförvärv är dock, enligt lantbruksstyrelsen,
fortfarande ett viktigt syfte med lagen.
Vad gäller kapitalplaceringssyftet sägs bl.a. i tillämpningsföreskrifterna,
råd och anvisningar, följande: ”om köparen inte har för avsikt att bruka eller
bebo egendom som ger inte obetydlig sysselsättning bör förvärvet anses ha
skett huvudsakligen i kapitalplaceringssyfte. Hur stor egendomen ska vara
för att den ska kunna ge inte obetydlig sysselsättning, måste bedömas med
hänsyn till förhållandena i orten. I glesbygder, där det är väsentligt att ta
tillvara sysselsättningsmöjligheterna i jordbruket och skogsbruket, bör
storlekskravet sättas lägre än landsbygd i övrigt”.
Av speciellt intresse anser vi marknadsvärdet vara. Det heter i den delen
följande: ”Med marknadsvärde anses i dessa lagar, liksom i värderingsteorin
i övrigt, det mest sannolika priset vid en försäljning på den öppna marknaden
där säljare och köpare inte står i något beroendeförhållande till varandra”.
Vad vi erfarit har just marknadsvärdet blivit i den storleksordningen att det
starkt kan ifrågasättas om lagen når sitt syfte. Den nya jordförvärvslagen
gynnar alldeles för mycket de verkligt kapitalstarka i samhället. Unga
människor som har ett starkt intresse att bosätta sig på en jordbruksfastighet
har i flertalet fall inte ekonomiska förutsättningar att vara med i konkurren
sen om jordbruksfastigheterna. Från lantbruksnämnderna i bl.a. Kronobergs
och Jönköpings län vidimeras att så är fallet. Särskilt skogsfastigheter
är attraktiva eftersom flera faktorer gynnar köparen. T.ex. förmögenhetsskatten
för ”arbetande kapital” och rätt planering av skogsuttag kan göra att
man slipper pålagor som den yrkesverksamme inte kommer undan. Finns
växande skog på fastigheten kan man utgå från att fastigheten snarare stiger
än faller i värde.
Av lantbruksnämndernas redovisningar framgår att utbudet av jordbruksfastigheter
fortsätter att öka. I Jönköpings län prövade lantbruksnämnden
229 ansökningar om förvärvstillstånd under 1987. Under 1988 har ökningen
fortsatt och när tre veckor återstod av året hade 243 förvärvsärenden
behandlats. Från samma län redovisas vidare att prisnivån på jordbruksfastigheter
stigit mycket snabbt, hela 28 procent under 1988. I Länsstyrelsens
årsredovisning sägs att anledningen till de stigande priserna kan vara den
positiva prisutvecklingen på skogsprodukter och lättnader i skogsvårdslagens
begränsningsregler för avverkning. Vidare sägs att lantbruksnämndens
möjligheter att förhindra förvärv till orimliga priser har också, efter
ändringarna i jordförvärvslagen 1987, kraftigt beskurits.
Riksdagens jordbruksutskott anförde hösten 1988, i anledning av motioner
om jordförvärvslagens tillämpning, att en utvärdering av priskontrollen
bör göras när ytterligare tid förflutit, förslagsvis två år efter ikraftträdandet.
Vi anser, med hänvisning till de i motionen redovisade uppgifterna, att
riksdagen nu fattar beslut om denna översyn. Vi anser också att översynen
bör omfatta lagens tillämpning samt bestämmelserna rörande brukning och
bosättning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställer vi
att riksdagen beslutar om en översyn av jordförvärvslagen.
Stockholm den 19 januari 1989
Mot.
Jo212
Stina Gustavsson (c)
Kersti Johansson (c)
1
gotab 16565, Stockholm 1989