Motion till riksdagen
1988/89 :Fi706

av Lars Werner m.fl. (vpk)
En ny världsvaluta

Mot.
1988/89
Fi706—722

Motorn i skuldkrisen är spekulationsekonomin, ränte- och valutafluktuationerna,
som USAs budgetpolitik och våldsamma militära upprustning givit
upphov till. Militärutgifterna fördubblades under Reagans första fyra år från
134 till 293 miljarder dollar - och totalt under Reagans presidenttid
uppgick de till 1 830 miljarder dollar. USAs budget- och handelsunderskott
har växt till nivåer, som Internationella valutafonden (IMF) inte skulle
acceptera i något annat land. USA exporterar inte längre kapital utan
importerar. Inte minst sugs kapital från u-länderna till USA.

Till skillnad från andra länder behöver USA inte betala med reala värden
utan kan använda sedelpressen, så länge som dollarn accepteras som
internationellt betalningsmedel. Det har resulterat i att nästan 3 000
miljarder dollar ”vagabonderar” på de internationella penningmarknaderna.
Penningmarknaden har växt till fyra gånger världens reala varuproduktion.
För att stoppa dollarns fall har centralbankerna i de viktigaste
överskottsländerna gått in med cirka 120 miljarder dollar.

Hur länge ska omvärlden fortsätta och betala sådana jättebelopp för USAs
underskott?

Nu verkar emellertid omvärldens tålamod börja svikta. IMF kritiseras från
allt fler håll för dess undfallenhet gentemot USA. Vpk anser att Sverige bör
ta initiativ i IMF om att fonden ska ställa samma krav på USA, som den
ställer på andra länder: att nedbringa budgetunderskottet.

Ekonomer och politiker, även i västvärlden, har börjat ifrågasätta
USA-dollarn som internationell reservvaluta. De erinrar om den ursprungliga
uppgörelsen i Bretton Woods, som stipulerade att USA-dollarn skulle
vara fritt utbytbar i guld till 35 dollar per ounce. Detta frångick USA, när
dollarn råkade i kris till följd av Vietnamkrigets kostnader. Sommaren 1971
förklarade president Nixon att stormakten USA ensidigt beslutat att dollarn
inte längre skulle vara fritt utbytbar mot guld. Dollarn devalverades, utan att
IMF tillfrågades. Vi fick flytande valutakurser, valutaspekulationerna och
kasinoekonomin.

Beroendet av en dollar, som fluktuerar beroende på Washingtons politik
och finansmarknadens spekulationer, har varit förödande för u-länderna. De
hade mycket av sina skulder i dollarlån, när Reagans våldsamma upprustning
drev dollarn i höjden. Priserna på olja och många andra råvaror sätts i dollar,
och när dollarn faller gör de råvaruexporterande länderna stora förluster.

Priserna på flygresor bygger på dollarn, liksom pappersmasse- och andra för

Sverige viktiga världsmarknadspriser. Den internationella ekonomiska sta- 1

1 Riksdagen 1988/89. 3sami. NrFi706-722

Mot. 1988/89
Fi706

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär initiativ i FN för att skapa en
neutral världsvaluta,

2. att riksdagen hos regeringen begär initiativ i Internationella
valutafonden (IMF) för att denna ska ställa krav på USA att medverka
till en stabilare världsekonomi genom att nedbringa sitt budgetunderskott.

Stockholm den 24 januari 1989
Lars Werner (vpk)

Bertil Måbrink (vpk)

Margo Ingvardsson (vpk)

Bo Hammar (vpk)

Lars-Ove Hagberg (vpk)
Berith Eriksson (vpk)
Hans Petersson (vpk)

tistiken räknar i dollar. Även i-länderna och de socialistiska länderna har
sålunda intresse av att ändra på det nuvarande dollarberoendet.

På många håll har man börjat diskutera det alternativ, som J.M. Keynes
förespråkade i Bretton Woods, en neutral världsvaluta (bancor). Vpk anser
att ett svenskt initiativ - kanske tillsammans med likasinnade länder - bör tas
för att föra upp dessa diskussioner på regeringsplanet, lämpligen i FN.

2