Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :Fi67

av Lars Werner m.fl. (vpk)

med anledning av prop. 1988/89:150 med förslag till
slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret
1989/90, m.m. (kompletteringspropositionen)

Vänsterpartiet kommunisterna anser att alla barn t.o.m. 12 års ålder skall ha
rätt till plats på kommunala daghem och i fritidshem. Det är omsorgsformer
som är bra och utvecklande för barnen och som är starkt efterfrågade av en
överväldigande majoritet av föräldrar. Kan barnomsorgen dessutom motverka
de sociala och ekonomiska skillnader som finns mellan barn från olika
samhällsklasser är det ytterligare ett tungt argument för utbyggnad.

Kommunerna klarar tyvärr inte av att bygga ut barnomsorgen i den takt
som behövs för att täcka behoven inom rimlig tid. Mycket talar för att de utan
stimulansmedel inte kommer att klara uppgiften att alla barn skall ha plats i
någon form av barnomsorg 1991.

Det är mot denna bakgrund utmärkt att regeringen föreslår ökade
driftsbidrag till barnomsorgen för att stimulera utbyggnaden, men det är inte
tillräckligt. Vpk anser att rätten till barnomsorg i kommunala dag- och
fritidshem skall lagstadgas.

När det gäller statsbidragen anser vpk att väl tilltagna driftsbidrag skall
kompletteras med anordningsbidrag för att stimulera utbyggnaden. Anordningsbidraget
skall utgå med 300 000 kronor per nytillkommen avdelning i
daghem och fritidshem.

Barnomsorgen brottas med svåra personalproblem. Nya avdelningar kan
inte öppnas på grund av brist på personal. Avdelningar får stänga, eller
improvisera fram lösningar för att personal slutar eller för att det inte går att
få vikarier. Problemet är komplicerat och måste mötas med en mängd
åtgärder. Fortbildning för personalen är en liten men viktig sådan åtgärd. Av
statsbidraget per avdelning till kommunerna är 15 000 kronor avsedda för
detta ändamål, men endast ett fåtal kommuner använder pengarna på avsett
sätt. Vpk anser att fortbildningsdelen av statsbidraget skall vara prestationsrelaterad
för kommunerna, på samma sätt som den är det för enskilda
anordnare av barnomsorg.

Det är viktigt att barnomsorgen är tillgänglig för alla. I dag är arbetarfamiljer
underrepresenterade inom den kommunala barnomsorgen. Regeringen
vill komma till rätta med problemet genom att påverka öppettiderna. Vpk
anser att åtgärder mot de höga taxorna är ännu viktigare. Daghemstaxor
varierar kraftigt mellan olika kommuner. Skillnaderna är oacceptabelt stora
mellan låg- och högtaxekommuner och det är mycket som tyder på att höga
taxor gör att familjer, som behöver dag- eller fritidshemsplats inte anser sig
ha råd, inte ställer sig i kö och tvingas välja lösningar som inte är de bästa för

barnen. Ingen skall tvingas att avstå från barnomsorgsplats av ekonomiska Mot. 1988/89

skäl. Vpk anser att skillnaderna mellan kommunerna måste minska och att Fi67

taxorna skall trappas ner.

Vpk anser att staten i överläggningar med kommunerna skall verka för att
utjämna skillnaderna i barnomsorgstaxor mellan kommunerna och för en
nedtrappning av taxorna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag som garanterar
alla barns rätt till plats i dag- och fritidshem t.o.m. 12 års ålder,

2. att riksdagen beslutar att anordningsbidrag skall utgå med
300 000 kronor per 15 platser tills utbyggnadsbehovet av dag- och
fritidshem är täckt,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
fortbildningsdelen av statsbidraget skall prestationsrelateras,

4. att riksdagen hos regeringen begär initiativ till utjämning och
nedtrappning av barnomsorgstaxorna i enlighet med vad som anförs i
motionen.

Stockholm den 9 maj 1989

Lars Werner (vpk)

Bertil Måbrink (vpk) Berith Eriksson (vpk)

Lars-Ove Hagberg (vpk) Bo Hammar (vpk)

Margo Ingvardsson (vpk) Hans Petersson (vpk)

Rolf L Nilson (vpk)

5