Motion till riksdagen

1988/89:Fi310

av Gunnar Björk m.fl.

Den kommunala skatteutjämningen

Mot.
1988/89
Fi310-314

Inledning

Riksdagen beslöt under våren 1988 om nya regler för den kommunala skatteutjämningen
gällande fr o m 1989. Centerpartiet reserverade sig mot
beslutet till förmån för ett eget förslag med framförallt höjda grundgarantier
för ett antal kommuner med låg egen skattekraft.

Centerpartiet krävde vidare att den kommunala skatteutjämningen blir
föremål för en skyndsam utredning och att förslag framläggs om en ny
utjämningsreform, som skulle ingå i en kommande samlad skattereform.

Tidigare reformer inom skatteutjämningen

Mer genomgripande reformer inom skatteutjämningen har genomförts 1966
och 1979.

Centerpartiet har mycket aktivt verkat för förbättringar av skatteutjämningen
såväl i olika utredningar som i reformernas genomförande. Den
senaste och mest genomgripande reformen genomfördes mellan åren 1979
och 1982 med centerpartiet i regeringsställning. Ingen statlig satsning har så
effektivt och så obyråkratiskt som skatteutjämningen medverkat till att
skapa arbetstillfällen i ekonomiskt resurssvaga regioner och kommuner.

Skillnaden i genomsnittlig skattekraft mellan kommunerna inom respektive
utanför utjämningssystemet minskade från 20,5% till ca 10,5% mellan
åren 1979-1983, då den senaste reformen var helt genomförd. Skillnaden i
genomsnittlig skattekraft för landstingskommunerna minskade från ca 28%
till ca 13,5% under samma tidsperiod.

Uppskattningsvis har omfördelningen av pengar via skatteutjämningen
givit ca 100 000 arbetstillfällen - företrädesvis i kommuner med svag
arbetsmarknad och svagt utvecklat näringsliv.

Vi beklagar att den socialdemokratiska regeringen inte förmått fullfölja
den positiva utveckling inom skatteutjämningens område som grundlädes
1979-1982.

Under 1980-talet har riksdagsmajoriteten efter förslag från den socialdemokratiska
regeringen istället försämrat utjämningen.Senast skedde detta
vid föregående riksmöte. Centerpartiet har konsekvent motsatt sig dessa
försämringar, som inte bara lett till en försämrad utjämning utan också till en
real minskning av bidragsbeloppet.

1

1 Riksdagen 1988189. 3sami Nr Fi310-314

Centerpartiets mål för reformer rörande den kommunala Mot. 1988/89

skatteut jämningen Fi310

- Ge kommunerna möjlighet att hålla samma utdebitering vid likartad
servicenivå och effektivitet i verksamheten.

- Större rättvisa mellan invånare i olika kommuner.

- Endast service och administrativ skicklighet skall avgöra kommunernas
skattesats.

- Förstärkning av den kommunala självstyrelsen genom att sambandet
mellan servicenivå och skattesats framträder tydligare.

- Den statliga detaljregleringen skall minskas.

- Administrationen i såväl stat som kommun skall förenklas.

- Bättre effektivitet genom lokalt förankrade och anpassade beslut och
därmed bättre service till lägre kostnad.

Centerpartiets medel för att uppnå dessa mål

- Samtliga kommuner bör ingå i och omfattas av skatteutjämningssystemet.

- Merparten av de specialdestinerade bidragen bör överföras till skatteutj
ämningssy stemet.

- Systemet skall enbart bygga på faktorer som kommunerna inte kan
påverka, såsom skattekraft, åldersstruktur och geografiska förhållanden.

Vi föreslår att den kommunala skatteutjämningen utreds med inriktning mot
ovanstående mål och medel. Reformförslag bör framläggas så att de kan
beaktas vid och ingå i den kommande skattereformen.

Satsning på äldreomsorg inom den kommunala
skatteut j ämningen

I vår motion om äldreomsorg utvecklar vi bl a vår syn på landstingens och
primärkommunernas ansvar för sjukvård respektive äldreomsorg. Där
konstateras bl a att ett radikalt ändrat huvudmannaskap inte löser gränsdragningsproblemen
mellan dessa ansvarsområden. Landstingens ansvar för
sjukvården innebär en betydande skatteutjämnande effekt mellan länets
primärkommuner. Landstingens huvudmannaskap för sjukvården bör alltså
i allt väsentligt bibehållas.

Ansvaret för gruppboendet, speciellt för senildementa, bör emellertid
åvila primärkommunerna. Ett effektivt sätt att ge kommunerna ekonomiska
möjligheter och därtill åstadkomma ökad rättvisa mellan kommunerna är att
äldrefaktorn ges ökad tyngd i kommunala skatteutjämningen.

Detta bör beaktas redan vid utformningen av regler för 1990.

2

Centerpartiets förslag till kommunalt skatteutjämningssystem Mot. 1988/89

för 1990 Fi310

I avvaktan på en mera genomgripande skatteutjämningsreform föreslår vi
följande regler att gälla fr o m 1990:

- En lägsta grundgaranti på 102% återinförs för såväl primär- som
landstingskommuner.

- I övrigt föreslås grundgarantier enligt bilaga 1.

- Bidragsberäkningen grundas på den egna skattesatsen med ett tak på 16
kr/skr för primärkommuner, 13,5 kr/skr för landstingskommuner och
29,50 kr/skr för gemensamma primär- och landstingskommuner.

- I enlighet med vad ovan sagts bör regeringen utforma förslag till en
uppräkning av åldersfaktorn i skatteutjämningssystemet motsvarande en
förstärkning med ca 500 milj kr.

Finansiering

Enligt våra beräkningar ger de av oss föreslagna förbättringarna en förstärkning
av skatteutjämningssystemet med ca 1 700 milj kr. Beträffande
finansieringen hänvisas till vårt samlade budgetalternativ i vår ekonomiska
motion.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar hos regeringen begära förslag om ett
provisoriskt skatteutjämningssystem för 1990 i enlighet med vad i
motionen anförts,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära beredning och
förslag till en effektiv kommunal skatteutjämning ingående i en
samlad skattereform i enlighet med vad i motionen anförts.

Stockholm den 25 januari 1989

Gunnar Björk (c)

Görel Thurdin (c)

Gunilla André (c)

Martin Olsson (c)

Ivar Franzén (c)

Rolf Kenneryd (c)
Fl åkan Hansson (c)
Börje Hörnlund (c)

1* Riksdagen 1988189.3 sami Nr Fi310-314

Vi förslår följande skattekraft i procent av medelskattekraften som grundgaranti.
Som jämförelse visas nu gällande grundgaranti.

Landstingskommuner	Nu gällande	Grundgaranti
		grundgaranti	enl. c-motion
Norrbottens läns landstingskommun	141	141
Västerbottens läns landstingskommun	129	129
Jämtlands läns landstingskommun	125	125
Västernorrlands läns landstingskommun	115	115
Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs läns
landstingskommuner	107	107
Blekinge läns landstingskommun	105	105
Kalmar, Örebro och Västmanlands läns landstings
kommuner		103	103
Övriga landstingskommuner	100	102
Kommuner
Län	Kommuner	Nu gällande grundgaranti	Grundgaranti enl. c-motion
Stockholms	Samtliga	100	102
Uppsala	Enköping, Håbo, Uppsala	100	102
	Tierp, Östhammar	107	107
	Älvkarleby	109	109
Södermanland	Samtliga	100	102
Östergötland	Finspång, Linköping, Mjölby, Motala, Vadstena, Norrköping, Ödes
	hög	100	102
	Söderköping Boxholm, Åtvidaberg	100 103	103 103
	Ydre	103	104
	Kinda	105	106
	Valdemarsvik	lil	lil
Jönköping	Jönköping Gislaved, Gnosjö, Värnamo, Näs	100	102
	sjö, Vetlanda, Vaggeryd, Sävsjö	100	103
	Aneby, Eksjö, Tranås	103	104
Kronoberg	Alvesta, Ljungby, Markaryd,
	Växjö, Älmhult	100	102
	Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge	105	106
Kalmar	Kalmar, Oskarshamn Borgholm, Nybro, Mörbylånga,	100	102
	Mönsterås	100	103
	Emmaboda, Västervik	103	103
	Hultsfred, Torsår, Vimmerby	103	104
	Högsby	105	105
Gotland	Gotland	117	117
Blekinge	Samtliga	105	105
Kristianstad	Samtliga	100	102
Malmöhus	Samtliga	100	102
Halland	Samtliga utom Hylte	100	102
	Hylte	100	103
Göteborgs	Göteborg, Härryda, Kungälv,
och Bohus län	Mölndal, Partille Munkedal, Sotenäs, Strömstad,	100	102
	Tanum	102	103
	Stenungsund	103	103
	Orust, Tjörn	103	104
	Lysekil, Uddevalla	105	105
	Öckerö	lil	lil

Mot. 1988/89

Fi310

Bilaga

4

Älvsborg

Skaraborg

Värmland

Örebro

Västmanland

Kopparberg

Gävleborg

Västernorr

land

Jämtland

Västerbotten

Ale, Alingsås, Borås, Herrljunga,

Lerum, Trollhättan, Ulricehamn,

Vårgårda, Vänersborg 100 102

Mark, Mellerud, Svenljunga

Tranemo 100 103

Lilla Edet 103 103

Färgelanda 103 104

Åmål 105 105

Bengtsfors, Dals-Ed 109 109

Samtliga utom Gullspång

och Karlsborg 100 102

Gullspång 107 107

Karlsborg 103 103

Karlstad 105 105

Hammarö 107 107

Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga,

Grums, Hagfors, Kil, Kristinehamn,
Munkfors, Storfors, Sunne,

Säffle, Årjäng 109 109

Torsby 115 115

Hallsberg, Kumla 102 102

Örebro 103 103

Askersund, Laxå 105 104

Degerfors, Karlskoga 107 107

Hällefors, Lindesberg, Nora 109 109

Ljusnarsberg lil lil

Västerås 100 102

Arboga, Kungsör, Köping,

Heby, Sala 102 103

Hallstahammar, Surahammar 105 105

Fagersta, Norberg 109 109

Skinnskatteberg lil lil

Falun 105 105

Borlänge 107 107

Avesta, Ludvika, Säter,

Smedjebacken 109 109

Gagnef, Hedemora, Leksand,

Rättvik, Vansbro lil lil

Mora 113 113

Orsa 115 115

Malung 119 119

Älvdalen 139 139

Gävle 105 105

Sandviken 107 107

Hofors, Hudiksvall, Nordan

stig, Ockelbo lil lil

Bollnäs, Ovanåker, Söderhamn 113 113

Ljusdal 119 119

Härnösand, Sundsvall, Timrå 115 115

Kramfors, Örnsköldsvik 117 117

Ånge 121 121

Sollefteå 127 127

Östersund 115 115

Berg, Bräcke 127 128

Krokom, Ragunda 129 129

Härjedalen 133 133

Åre 135 135

Strömsund 137 137

Umeå 117 117

Skellefteå 119 119

Nordmaling, Robertsfors 119 120

Vindeln, Vännäs 127 127

Bjurholm 129 129

Norsjö 133 133

Malå 135 135

Lycksele 137 137

Sorsele, Storuman, Vilhelmina 145 145

Dorotea, Åsele 149 149

Mot.

Fi310

Bilaga

Norrbotten

Luleå, Piteå
Haparanda, Kalix
Boden, Älvsbyn
Arvidsjaur
Gällivare, Kiruna
Arjeplog, Jokkmokk, Överkalix,
Övertorneå
Pajala

127	127
131	131
135	135
139	140
143	143
145	145
157	157

Mot. 1988/89
Fi310

Bilaga

6