Motion till riksdagen

1988/89 :Fi304

av Mona Saint Cyr och Ewy Möller (båda m)
Effekten på kommunernas kostnader av statliga
beslut

Under hela 1980-talet har staten genom en rad olika beslut dragit in åtskilliga
miljarder från kommunerna. Svenska Kommunförbundet har i en sammanställning
redovisat en summa för åtgärderna, som motsvarar en utdebitering
på ca 5:50 kronor. Om man reducerar för stimulansbidrag och extra
skatteutjämningsbidrag är nettoeffekten ändå drygt 5 kronor per skattekrona.

Staten har givetvis helt lovvärt velat hejda den kommunala volymexpansionen,
men strategin med ingrepp på kommunernas inkomstsida har fått
samhällsekonomiskt icke önskvärda effekter i form av ett alltmer ökande
skattetryck på landets invånare. Man kan heller inte bortse ifrån, att nämnda
strategi alltmer urholkar kommunernas möjlighet till rörelsefrihet genom
egna prioriteringar. Det statliga regelsystemet medger ingen valfrihet, bl.a.
på skolans, barnomsorgens och äldreomsorgens områden.

I Kommunförbundets redovisning av skatteeffekten av centrala beslut har
inte inkluderats generella beslut såsom höjda energiskatter och höjda
arbetsgivaravgifter. Hälften av beslutade åtgärder med verkan på kommunernas
ekonomi har varit av engångskaraktär, men resterande hälft har
påverkat även följande år och alltså fått en kraftigt ackumulerad effekt. De
kommunala skattehöjningar, som sålunda framtvingats, motsvarar ett värde
på 25,5 miljarder.

Ingrepp har sålunda skett i skatteunderlaget. Likviditetsindragningar har
beslutats. Skatteutjämningsavgift och Robin-Hood-skatt har införts. Grundavdraget
har höjts, och avräkningsförfarandet för KBT har fått effekter på
mer än ett år. Statsbidragen inom utbildningen har reducerats vad gäller
samlad skoldag och förstärkningsresurs liksom till särskilda åtgärder.
Utrustningsbidraget till gymnasieskolan har heller ej gått fritt. Bostadsanpassningsbidraget
till s.k. standardhöjande åtgärder för äldre och handikappade
har också medfört ökade kommunala avgifter. Nya ledighetslagar slår
tillbaka också på kommunerna. Full behovstäckning inom barnomsorgen
likaså. Nya regler inom äldreomsorgen kräver nya och ökade kommunala
insatser.

Sammantaget ingriper allt fler beslut i Sveriges riksdag i den kommunala
ekonomin. Beslut om lagar, förordningar och andra författningar ger ofta
upphov till indirekta kostnader, som möjligen är anade men varken
konstaterade eller specificerade, när besluten tas. Förutom ett kraftigt
reducerat regelsystem gentemot kommunerna krävs, att alla kommunala
kostnadskonsekvenser identifieras inför centrala beslut.

Finansutskottet har vid tidigare behandling av motsvarande motionskrav
avvisat dessa och hänvisat till bl.a. budgethandbokens föreskrifter om
kostnadsberäkningar. Utskottet har t.o.m. uttalat, att konsekvenserna för
särskilt kommunerna skall uppmärksammas. Icke desto mindre har de av
utskottet åberopade vidtagna åtgärderna inte lyckats medföra önskade
förbättringar. Kostnadsanalyser och konsekvensbeskrivningar i propositioner,
som berör den kommunala sektorn, behövs och efterlyses alltjämt.
Effekter av förslag, som direkt eller indirekt påverkar den kommunala
ekonomin måste klart redovisas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna, vad i
motionen anförts om centrala beslut med kostnadsdrivande effekter
på kommunerna och behovet av såväl kostnadsanalyser som konsekvensbeskrivningar
i regeringens propositioner.

Stockholm den 19 januari 1989

Mona Saint Cyr (m) Ewy Möller (m)

Mot. 1988/89
Fi304

6