Motion till riksdagen
1988/89: Fi213

&

av Inger Schörling m. fl. (mp)
Den ekonomiska politiken

Mot.
1988/89
Fi213

Ekonomi utan hänsyn till ekologi leder till katastrof

I budgetpropositionen redovisar regeringen sin bedömning av Sveriges
ekonomiska utveckling för de närmaste åren. Få långsiktiga fundamentala
problem i svensk ekonomi berörs och det gör bedömningen utomordentligt
kortsiktig.

Propositionens huvudtankar utgår från att vi i Sverige okritiskt bör
sträva efter ekonomisk tillväxt dvs. ökad penningomsättning. När man
inte ser till tillväxtens innehåll är det stor risk att detta leder till ökad
miljöförstöring och ökad utplundring av naturtillgångar. Miljöpartiet de
gröna menar att den materiella förbrukningen måste minska om vi skall ha
möjligheter att på sikt kunna leva drägliga liv. I budgetpropositionen
bortser man genomgående från sambandet mellan ekonomi och ekologi.
Det är i dag uppenbart att den ekonomiska politik som förs med sin
fokusering på tillväxt och utbud leder till en omfattande och accelererande
miljöförstöring. Vi är medvetna om att skogarna tynar under trycket av
sura regn och utsläpp av kväveoxider, att jordarnas produktionsförmåga är
hotad och att fisket håller på att ta slut.

Giftspridningen från jordbruk och industrier ger oss gifter i mat och
vatten. På vägarna pågår ett ständigt dödande och lemlästande. Koldioxidutsläppen
är ett enormt problem som man inte verkar vara villig att lösa.
Enligt forskare skulle vi i Sverige behöva minska utsläppen av koldioxid
med 85% för att något så när kunna komma i balans med naturen.

Bara genom att blunda

”Bara genom att blunda” kan vi tro att allt är väl beställt. Vi glömmer
systematiskt bort kommande generationer vars livsförutsättningar vi medvetet
försvårar.

Bara genom att inte blunda

”Bara genom att inte blunda” kan vi ta itu med framtidsproblemen. Det
snällaste som man kan säga om den ekonomiska politik som budgetpropositionen
står för är att den svenska vägen mot ekologiska katastrofer är
mycket trevligare än den som man har valt i Polen.

Det vi gör i dag påverkar framtiden för oss och våra barnbarn. En

1 Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr Fi213

ansvarsfull ekonomisk politik måste utformas med utgångspunkt från de
tydliga och klara hot som vi själva är upphov till genom den livsstil som vi
har valt. En ansvarsfull ekonomisk politik måste utformas med utgångspunkt
från de kunskaper som vi har om världen och dess tillstånd. En
ansvarsfull ekonomisk politik måste ha som utgångspunkt en radikal ändring
av livsstil för att ge våra efterkommande deras rätt till ett gott liv.

De motioner som under den allmänna motionstiden kommer att läggas
av riksdagsledamöterna från miljöpartiet de gröna har nästan alla som
inriktning att de skall vara inledningen till en allvarlig omläggning av vår
livsstil. De är avsedda att stimulera till ändrade konsumtionsmönster i
resurs- och miljöskyddande syfte.

Miljöpartiet de gröna vill att denna samhällsförändring skall ske inom
ramarna för vårt demokratiska system och marknadsekonomin. Partiet
vill nå många mål genom styrning med skatter och avgifter som gör det
ekonomiskt lönsamt att hushålla och vara eftertänksam i sitt handlande.
Andra mål kan nås genom intensiv upplysning om vad vi som enskilda och
i grupp kan göra för att ändra situationen. Andra mål kan bara nås genom
en tvingande lagstiftning. Vi har viktiga gemensamma arbetsuppgifter
framför oss.

Om vi inte börjar arbeta för ett robust och resurssnålt samhälle nu
kommer vi att inom överskådlig framtid hamna i nya och större ekologiska
katastrofer och då kan vårt demokratiska system hotas.

Miljöpartiet de gröna avvisar den naiva tanken att vi kan klara miljöproblemen
genom ekonomisk tillväxt, som i stället förstör ännu mer. Det
blir konsekvensen av den officiella linjen i svensk politik när man säger att
förutsättningen för en bra miljöpolitik är ökad ekonomisk tillväxt och
ökad materiell förbrukning. Miljöfrågorna har inte bara med ekonomi att
göra, de är ekonomi. Man förtränger eller blundar för de hot mot näringarnas
grund, som kommer från näringarna själva.

Det rådande systemet är självförstörande och därmed framtidsförbrukande.

Miljöpartiet de gröna avslår på dessa grunder regeringens riktlinjer för
den ekonomiska politiken. De leder till en omfattande framtidsförbrukning.
Förslag, som leder till en påverkan av den ekonomiska politiken som
är gynnsam för människor, natur och miljö, redovisas i ett stort antal
separata motioner från miljöpartiet de gröna.

Aktuella problem
Valutaregleringen

Regeringen har aviserat att den har för avsikt att avveckla valutaregleringen.
Detta sker för att kapitalrörelserna skall bli helt fria och är ett led i
arbetet att anpassa Sveriges ekonomi till EG.

Riksbankschefen anser att Sverige trots avveckling kan bibehålla viss
autonomi i sin ekonomiska politik. Vad en avveckling kan få för verkningar
är svåröverskådligt och den måste enligt miljöpartiet de gröna föregås

Mot. 1988/89

Fi213

2

av en omfattande och allsidig utredning om konsekvenser på kort och lång
sikt. En avveckling måste om den genomfors kombineras med en beredskapslag,
som gör det möjligt att lätt och snabbt kunna återinföra valutaregleringen
när så är nödvändigt.

Miljöpartiet de gröna ser med stor oro på den föreslagna förändringen,
som innebär att det blir utomordentligt svårt att föra en självständig
svensk ekonomisk politik eftersom EG vill bygga upp en egen valutamarknad
och en egen centralbank. Det är till detta som regeringen vill anpassa
Sverige.

De fria kapitalrörelserna leder till att de som i praktiken kommer att
styra ekonomin är ledarna för de största företagen. De kommer att kunna
arbeta helt oberoende av samhället och med bara det egna företaget eller
företagsgruppens intressen för ögonen.

Det högt industrialiserade Europa står inför utomordentligt stora problem.
Det är få områden i världen som har en så omfattande och svår
miljöförstöring. Den stora politiska utmaningen för Europa de närmaste
årtiondena blir att på allvar komma till rätta med dessa problem och ge
befolkningen drägliga levnadsförhållanden. Att då helt och fullt släppa
kapitalflödena fria inom EG och hamna i händerna på de stora företagen
betyder att politikerna förtränger de verkliga hoten. EG har hitintills
karakteriserats av storskalig koncentration av produktion och ägande.

Stora kapitalägare vill se sitt kapital öka, de redan rika vill bli ännu
rikare och få ännu mera makt. Ökad produktion och ökad konsumtion är
för dem medel för att öka sitt kapital och sin makt. Detta innebär att de
helt fria kapitalrörelserna bidrar till ökad miljöförstöring.

De avgörande motiven för och konsekvenserna av en svensk avveckling
av valutaregleringen har inte presenterats. Ur grön synvinkel är det viktigt
att behålla en god kontroll av valutaflödena eftersom Europa för miljöpartiet
de gröna inte bara är EG utan det egentliga Europa från Atlanten till
Uralbergen och partiet anser inte att vi i Sverige skall låsa in oss i EG:s
”Festung Europa”. Miljöpartiet de gröna vill att Sverige skall föra en
ekonomisk politik som öppnar vårt land för hela världen också den utanför
EG. Sverige måste vara ett föregångsland i internationellt samarbete
och visa vägen till ett ekologiskt acceptabelt livsmönster.

Inflationen

Inflationen är ett svårt problem eftersom den bland annat bidrar till att
överföra pengar till dem som har det gott ställt. De kan ofta kompensera
sig för penningvärdets fall genom att låta pengarna arbeta. Inflationen
leder till omfattande krav på lönekompensationer och dessa är i sin tur
inflationsdrivande. Tanken bakom detta sätt att resonera är att ingen skall
utsättas för risken att få minskad köpkraft utan att alla i stället skall ha
möjlighet att ytterligare öka den materiella konsumtionen. Ett högt efterfrågetryck
ökar takten i inflationen.

Miljöpartiet de gröna anser att den höga konsumtionsnivån är orimlig
och att vi måste sträva efter att minska den materiella förbrukningen och

Mot.

Fi213

främja återanvändning och recirkulation. Därför är partiet villigt att försöka
hitta vägar för att hålla nere inflationen förutsatt att det fördelningspolitiskt
inte får negativa verkningar.

Ett sätt att minska inflationen är att hjälpa hushållen till ett ökat sparande.

Sparandet skall styras till ekonomiskt rimliga
projekt

Sparandet är för lågt i det svenska samhället. Miljöpartiet de gröna anser
att det vöre bra om hushållen kunde spara mera eftersom det leder till att
konsumtionen minskar. En minskad konsumtion går normalt inte ut över
baskonsumtionen utan över det mindre nödvändiga. Det är därför viktigt
att stimulera ett ökat sparande.

Det är däremot inte likgiltigt hur de sparade pengarna används. Ett ökat
sparande måste användas på ett så ekologiskt rimligt sätt som möjligt dvs.
i projekt som klart och medvetet innebär att belastningen på miljön
minskar på kort och lång sikt.

Regeringen bör utreda hur det skall kunna startas ett sparande på speciella
”ekologiska” konton med fördelaktiga villkor, som liknar dem man
har använt för allemansfonderna. De ekologiska fondernas utlåning skall
styras genom att speciell ekologisk kunskap tillförs bankernas styrelse och
att de personer som har dessa kunskaper skall ha ett avgörande inflytande
på de investeringar som fondema satsar på. Fonderna skall ha skyldighet
att årligen offentligen redovisa för investeringarna och vilka resultat som
de har givit.

Det nya skattesystemet

Miljöpartiet de gröna vill se ett skattesystem, som på allvar verkar för att
vi minskar resursslöseri och som befrämjar hushållning. Skattesystemet
skall bidra till att hålla tillbaka överdriven konsumtion och gynna konsumtion
av goda basvaror. Skattesystemet skall öka möjligheterna till att välja
varor och tjänster som sliter mindre på natur och människor. Deltidsarbete
måste kunna främjas. Skattesystemet skall verka fördelningspolitiskt
gynnsamt eller så att klyftorna i samhället krymper. 1 en ekonomi som
strävar efter minskad materiell konsumtion och minskad ekonomisk tillväxt
kommer fördelningspolitiken i fokus på ett mycket markant sätt.
Miljöpartiet de gröna ser inte ensidigt negativt på alla former av ekonomisk
tillväxt, det är tillväxtens innehåll som är det avgörande. Tillväxt
inom sektorer som innebär återanvändning och minskat resursslöseri skall
utvecklas.

Den offentliga sektorn

Den offentliga sektorn har under en följd av år utsatts för en omild och i
många fall osaklig kritik. Många av dem som arbetar där gör ett uppoffran

Mot. 1988/89

Fi213

4

de och fint arbete och de känner sig illa hanterade i dagens läge. Det är
dåligt att på detta sätt psykologiskt missköta människor med viktiga
arbetsuppgifter.

Miljöpartiet de gröna anser att en väl fungerande offentlig sektor är en
omistlig del i vårt samhälle som en bas för den sociala politiken och för en
utjämning av klyftorna i samhället. Partiet vill arbeta för att arbetet inom
den offentliga sektorn måste kunna finna nya arbetsformer som stimulerar
till initiativ och ger möjlighet att ta ansvar. Under 70- och 80-talet genomgick
svensk industri en omfattande divisionalisering med spridning av
ekonomiskt ansvar och de goda erfarenheter som det har givit borde i
tillämpliga delar prövas inom den offentliga sektorn.

Försäljning av gemensam egendom

Numera pågår utförsäljning av statlig egendom till institutioner och privatpersoner.
Dessa försäljningar har skett på ett för många stötande sätt
när vissa företag och privatpersoner har fått företräde till aktierna. Priset
på aktierna har satts lågt och i samband med börsintroduktion har aktievärdena
gått upp snabbt. På detta sätt har ett fåtal kunnat berika sig på den
gemensamma egendomen.

Denna egendom tillhör hela svenska folket, som har varit med om att
bygga upp eller köpa in den för skattemedel. Det kan därför synas märkligt
att medborgarna skall köpa det som de redan äger och ännu märkligare att
man vid dessa utförsäljningar gynnar redan rika. Innan vidare utförsäljningar
av gemensam egendom sker bör formerna för utförsäljning utredas.

Miljöpartiet de grönas politik
1 Politikens inriktning och mål

Vår generation har ansvar att föra livet vidare och att se till att kommande
generationer har minst lika stora möjligheter som vår att leva bra på vår
jord. Dessutom har varje art ett egenvärde oavsett nyttan för oss människor.

Huvudmålet för miljöpartiet de gröna är att försvara de grundläggande
livsvillkoren för nuvarande och kommande generationer.

Den politik som bedrivs i både öst och väst gör att hoten mot de
grundläggande livsvillkoren ökar, såväl genom ökande miljöförstöring
som genom ökande slöseri med naturresurser som inte förnyas. Därför
växer den gröna rörelsen i hela världen, såväl inomparlamentariskt som
utomparlamentariskt.

1.1 Nya mål för den ekonomiska politiken

Miljöpartiet de gröna vill ge den ekonomiska politiken en ny inriktning
och nya mål.

Mot.

Fi213

11 Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr Fi213

Kvalitetsmål och solidaritetsmål måste ersätta omsättningsmål (t. ex. Mot. 1988/89
BNP) och sättas före kvantitetsmål. Denna nya inriktning kan beskrivas Fi213
som en övergång från traditionella mål till ”gröna” mål.

För att de gröna målen ska kunna uppnås, måste alla ekonomisk-politiska
beslut och verksamheter bygga på att miljö- och naturresursfrågoma löses
inom ramarna för vad natur och människor tål utan att ta skada. Fördelningspolitiken
måste skärpas och omsorgen om sjuka och gamla måste ges
ökat utrymme. Människor måste också få ökad kontroll över sin tid och
sin tillvaro.

1.2 Den traditionella politiken

Någonstans gick det snett

De ansträngningar som gjorts för att bygga upp dagens välstånd är värda
mycket respekt. Arbetarrörelsen har i mångt och mycket varit drivande.
Men någonstans på vägen har det gått snett. Jakten på materiell tillväxt har
lett till förgiftning och skovling av miljö och natur och till rovdrift på
jordens ändliga resurser. Jakten på materiell standardökning har också lett
till orättfärdiga handelsförbindelser där syftet varit att få billigast möjliga
varor och då har man glömt att solidariskt ta ansvar för sin handel.

Det är uppenbart att man förträngt att evig materiell tillväxt är en
orimlighet om den som i dag bygger på att ändliga resurser förbrukas i
stället för att brukas.

Mer, mer, mer är osolidariskt

I vårt land planeras för en ökad konsumtion trots att det konsumtionsmönster
vi har redan i dag är en orimlighet om det översätts i global skala.
Jorden kan helt enkelt inte bära 5 miljarder människor med så hög materiell
förbrukning som den vi svenskar har. Ändå planeras för en fördubbling
av svensk industriproduktion till år 2018. Ändå planeras för en fördubbling
av godstransporterna över Öresund till år 2005. Ändå planeras för
fördubblad flygtrafik till år 2000. Man tycks förtränga att inte ens de
försiktiga miljömål man från regering och riksdag satt upp kan nås på
grund av den extrema tillväxt som tillåts ske inom miljöförstörande och
naturresursförbrukande sektorer.

De traditionella målen
Ekonomisk tillväxt

De gröna målen

Samhälle byggt inom de ekologiska
ramarna, dvs. vad naturen tål
Solidaritet även med människor i
andra delar av världen och med
kommande generationer
Välbefinnande

Meningsfullt arbete åt alla efter behov,
förmåga och vilja

Rättvis fördelning

Ökade reallöner
Full sysselsättning

6

Tillväxtens gränser

Målen för det senaste årtiondets regeringar har varit full sysselsättning och
ökade realinkomster för befolkningen. ”Full sysselsättning” har också
likställts med lönearbete, trots att det i den informella sektorn utförs
mycket arbete. I arbetstimmar räknat är de lika stora. När arbete flyttats
över från den informella sektom till den formella har det plötsligt fått ett
värde. Värdet beror enligt detta konventionella tänkande inte på vad som
blir utfört utan på om man tar betalt av varandra. Genom att ta betalt av
varandra ökar man den ekonomiska tillväxten.

Det är uppenbart att man förträngt att evig materiell tillväxt är en
orimlighet om den som i dag bygger på att ändliga resurser förbrukas i
stället för att brukas.

Bertil Törekull har uttryckt detta förhållande på följande sätt: ”Och kan
vi hur länge som helst skjuta frågan om det moderna tillväxtsamhällets
vara eller icke vara ifrån oss? Varför vågar inte politikerna (utom möjligen
miljöpartisterna) ifrågasätta människornas livsstil, nämligen ytterst den
som förtär våra resurser och äventyrar vår miljö? Hur länge ska vi blunda
för att de ekologiska problemen i själva verket kräver omedelbara, antagligen
smärtsamma, åtgärder och inskränkningar i livssätt och produktionsmönster
om vi ska kunna se våra barn i ögonen och ta ansvar för vår jord?”

1.3 Grön politik = balans, kvalitet och solidaritet

För att nå de gröna målen måste dagens kurs läggas om, och detta kan inte
ske utan konflikter. Mäktiga centrala grupper riskerar att förlora sin
maktställning genom den gröna politiken som befrämjar mångfald, decentralisering,
småskalig ägarstruktur etc.

För att nå de gröna kraven krävs en ”kulturrevolution”, som bl. a. leder
till ändrat konsumtionsmönster och respekt för livet.

Miljöpartiet de grönas arbete i de beslutande församlingarna syftar dels
till att direkt påverka besluten, dels till att indirekt påverka besluten
genom att pressa de gamla partierna i grön riktning.

Miljöpartiet de gröna arbetar för ett samhälle, som lever i balans med
naturen och i solidaritet med kommande generationer.

Detta innebär att vi inte kan acceptera att samhället fortsätter att bygga
upp sin materiella rikedom på att jordens ändliga naturresurser förbrukas
och på att utsläpp och avfall utöver vad naturen tål får förekomma.

Miljöpartiet de gröna arbetar för ett solidariskt samhälle där man främst
är solidarisk med fattiga och förtryckta i världen och med utsatta grupper i
Sverige.

Detta innebär att vi inte kan acceptera att samhället fortsätter att bygga
upp sin materiella rikedom på att människor i andra länder utnyttjas
genom omänskliga arbetsvillkor och osolidariska handelsförbindelser. Vi
kan inte heller acceptera att människor i Sverige dödas och skadas genom
dålig arbetsmiljö pga ”lönsamhetsskäl” eller att gamla människor inte får
en värdig avslutning på livet pga ”kostnadsskäl”.

Mot.

Fi213

Miljöpartiet de gröna arbetar för ett mänskligt, mångsidigt samhälle, där
det är viktigare att leva och vara än att ha och äga.

Vi arbetar för ett samhälle, där människor har mer tid att ta hand om sig
själva och varandra, tid för kropp och själ, tid för kultur och egen aktiv
verksamhet. Alla människor behöver en trygg barndom tillsammans med
vuxna, som bryr sig om dem. Alla behöver grundläggande materiella och
känslomässiga behov uppfyllda. Vi kan inte acceptera en ensidig fortsatt
strävan efter materiell tillväxt.

Miljöpartiet de gröna arbetar för ett samhälle, där människor har ökad
valfrihet och där valfriheten kommer alla till godo genom en kraftfull
fördelningspolitik.

Vi arbetar för ett samhälle där alla har samma rätt och samma värde, där
alla har en ekonomisk och social grundtrygghet och där ekonomiskt, politiskt
och socialt förtryck är bannlyst. Vi kan inte acceptera nuvarande
orättfärdiga fördelningspolitik. Vi kan inte heller acceptera inskränkningar
i mångfalden, vare sig det gäller inom näringslivet eller den enskilda
människans möjlighet att välja livsstil.

Miljöpartiet de gröna arbetar för ett samhälle med hög självtillit; ett
samhälle med självförsörjning av basmat och energi.

Vi arbetar för ett samhälle med låg sårbarhet och hög tilltro till den
gemensamma förmågan. Vi kan inte acceptera att kontrollen över grundläggande
basbehov läggs i händerna på ett fåtal.

2 Problem och möjligheter

2.1 Miljöproblemen kan lösas

Vårt land står inför en rad olika och svåra problem. Vi i Sverige släpper ut
mer lösningsmedel och tungmetaller per invånare än de flesta andra folk.
Vi är också bland de värsta då det gäller utsläpp av försurande kväveoxider.
Vi tillverkar mer radioaktivt kärnkraftsavfall per invånare än
något annat folk.

Per invånare står vi i Sverige för lika stora utsläpp av kväveföreningar
till havet som Polen. Under lång tid har vi släppt ut mer svaveldioxid som
hamnat i Sovjet än vad vi fått ta emot från England. Per invånare förbrukar
vi dessutom mer av jordens ändliga (= icke förnybara) tillgångar än de
flesta folk.

Samtidigt har vi i vårt land stora möjligheter att snabbt komma till rätta
med dessa och andra miljöproblem och kan därmed ta vårt internationella
ansvar. Vi har unika möjligheter att övergå till miljövänlig energiförsörjning
genom tillgången till redan utbyggd vattenkraft (som ger oss lika
mycket el per person som varje västtysk totalt har tillgång till) och stora
mängder biomassa.

Miljöpartiet de gröna kräver att vi i Sverige tar vara på våra naturliga
förutsättningar för att rätta till de missförhållanden som råder och som gör
Sverige till ett av de mest förorenande och resursförbrukande länderna i
världen räknat per invånare. Att lösa dessa problem fordrar inte ökad
ekonomisk tillväxt. Allt kan ske inom de nuvarande ekonomiska ramarna

Mot.

Fi213

om vi minskar den del av vår konsumtion som orsakar miljöförstöring och Mot.
som gör att jordens ändliga tillgångar krymper. Fi213

2.2 En chans för svensk industri

Inom svensk industri finns redan i dag en värdefull erfarenhet och kunnighet
när det gäller såväl miljöteknik som miljövänlig energiteknik. Detta
utnyttjas dåligt bland annat på grund av att efterfrågan i Sverige är låg och
därför att industrin i många fall är konservativ.

En snabb omläggning till ett miljömedvetet samhälle kommer att ge
svensk industri en växande hemmamarknad som kräver bättre produkter
inom både energi- och miljöområdet. De ökande miljökraven i andra
länder leder också till en växande exportmarknad för både produkter och
kunnande.

Miljöpartiet de gröna anser att det vore olyckligt om svensk industri
fastnade i gamla strukturer i stället för att ta vara på de möjligheter som
finns. I dag står t. ex. bilindustrin och pappers- och massaindustrin för en
stor del av den svenska exporten. Bilindustrin visar nu klara tendenser till
protektionism när den känner sig hotad av främst japansk konkurrens.
Den har ännu inte satsat på miljövänligare motorer och bränslen, och
fortsätter med metalliclackeringen som ger allvarliga luftföroreningar.
Den tunga pappers- och massaindustrin har däremot reagerat snabbare än
vad de tidigare sagt var möjligt när det gäller miljökrav.

Även andra delar av industrin ligger i vissa fall före regeringens krav.
Man har duktiga tekniker och kan vidta åtgärder om man vill eller måste.

2.3 ökat välbefinnande kräver inte ännu högre välstånd

Stora sociala problem

Sverige har inte bara miljöproblem utan också stora sociala problem —
något som brukar falla bort i den konventionella ekonomiska debatten.
Var 20:e minut begås i vårt land ett självmordsförsök.

Många människor i vårt land känner att de inte behövs eller att de inte
orkar hänga med längre. De kan inte finna ett liv värt att leva i en roll där
ägande, konsumtion och passivt åskådande ersätter att vara och att leva ett
eget aktivt liv. Många människor tappar självkänslan om de inte kan
lönearbeta, även om de t. ex. gör värdefulla insatser på sin fria tid, i
hemmet eller i sitt grannskap.

Hjalmar Branting och Per Albin Hansson brottades på sin tid med en
hård social verklighet, där huvudproblemen var fattigdom, arbetslöshet
och dåliga bostäder. De konstaterade att människor mådde bättre när man
med sociala reformer rättade till dessa missförhållanden. Såväl det materiella
välståndet som välbefinnandet steg.

Det materiella välståndet har sedan dess fortsatt att stiga och är nu för
de allra flesta i vårt land mycket högt, jämfört med andra länder. En
ytterligare ökning ger inte längre någon självklar ökning av livskvaliteten.
Mer mat till den redan mätte ökar inte välbefinnandet utan är tvärtom en
hälsorisk.

Även om det fortfarande finns vissa grupper och människor som skulle
må bra av att få det materiellt bättre anser miljöpartiet de gröna att de
flesta sociala problemen i vårt land inte längre är av materiell art.

Jakten på materiell tillväxt har lett — och leder — inte bara till miljöförstöring
och slöseri med resurser. Många människor vill eller orkar inte
springa allt fortare i ekorrhjulet. Sjukskrivningarna och förtidspensioneringarna
ökar och allt fler slås ut från ”arbetslivet”.

Kvinnomisshandel och våldet inom familjerna är ett stort problem.

2.4 Kontroll över den egna tillvaron

Miljöpartiet de gröna vill öka människors möjlighet att välja livsstil innanför
de ramar som hänsyn till medmänniskor och natur sätter. Vi arbetar
för sänkt lönearbetstid till 30-timmarsvecka. I ett första steg kräver vi att
alla ska ha lagstadgad rätt att sänka sin lönearbetstid till 20 eller 30 timmar
per vecka (vilket motsvarar fyra eller sex timmar per dag).

Vi driver en fördelningspolitik som gynnar låginkomsttagare och gör det
lättare för dem som önskar att välja en kortare lönearbetstid, bl. a. genom
ett kraftigt höjt grundavdrag från inkomst av arbete och ett bastillägg för
barnfamiljer (som ersätter deras bostadsbidrag).

Miljöpartiet de gröna anser, att småbarnsfamiljerna måste få ökad valfrihet.
Båda föräldrarna ska kunna korta av sin arbetstid och kunna vara
hemma hos sina små barn. Vi kräver utökad föräldraförsäkring och att
denna kompletteras med rätt att bli kommunal dagbarnvårdare åt eget
barn.

Vi vill gynna en utveckling som leder till att människor som så önskar
får reell möjlighet att bo kvar i sin hembygd eller på andra ställen utanför
storstadsregionerna. Också här spelar bastillägget för barnfamiljer en stor
roll för att jämställa glesbygdsboende med storstadsboende. Dessutom vill
vi införa radikalt sänkta arbetsgivaravgifter i Norrland, Värmland, i delar
av Bergslagen och på Gotland.

Miljöpartiet de gröna vill öka valfriheten och mångfalden också genom
att förbättra möjligheterna och villkoren för det småskaliga näringslivet att
utvecklas och förnyas lokalt. Vi vill även göra det lättare för dem som
arbetar i ett företag att bli delägare.

Miljöpartiet de gröna vill ge människor ökade möjligheter att leva en
större del av sina liv i den informella sektorn.

Bl. a. genom rätten till kortare arbetstid vill vi stimulera utvecklingen av
den informella sektorn, där människor arbetar tillsammans och hjälper
varandra utan att ta betalt, inte bara inom hemmet och familjen utan även
i grannskapet, byalaget, och gemenskapen i huset eller kvarteret. Det
innebär ofta både en bättre hushållning med knappa resurser, bl. a. genom
mer reparation och återanvändning och ökat välbefinnande genom att
man får mer tid för varandra. Vi är medvetna om att den utvecklingen inte
kan beordras fram genom politiska beslut - men den ska heller inte
hindras. Den utveckling av den informella sektorn som vi önskar betyder
inte att de insatser som görs inom den offentliga sektorn för människors
grundtrygghet kan minskas redan nu. Miljöpartiet de gröna anser att

Mot. 1988/89

Fi213

10

problemen i vårt samhälle inte i första hand är av materiell art. Tvärtom
har Sverige en mycket hög materiell standard. Jakten på materiell tillväxt
har lett — och leder — till miljöförstöring, resursslöseri och i många fall
omänskliga förhållanden.

3 Strategier för en grön politik

De gröna målen kräver en medveten ekonomisk politik som gynnar varsamhet
med natur och människor. De kräver också en medveten och strikt
fördelningspolitik som för över medel från dem som har hög materiell
standard till dem som har låg, annars kommer den ökade valfrihet vi vill
ge människor inte att kunna utnyttjas av alla.

Miljöpartiet de gröna vill, för att snabbare nå sina mål, arbeta med såväl
de vanliga marknadsekonomiska styrmedlen (skatter, avgifter, subventioner)
som lagar och förordningar. Vi är definitivt emot all planekonomi,
oavsett om den är synlig, statlig och byråkratisk, som t. ex. i Östeuropa,
eller osynlig, marknadskapitalistisk och multinationell som i väst, i Japan
och många andra industriländer.

Den ekonomiska politiken måste inriktas på att ta vara på människans
och naturens resurser och möjligheter i stället för att fortsätta som hittills
med ökande resursslöseri och miljöförstöring. Det gäller att utveckla människors
förmåga och tekniska möjligheter, bl. a. att samarbeta med naturen
och anpassa sig till de ekologiska lagarna.

3.1 Miljöinriktade investeringar

Investeringar skall inriktas på miljöförbättrande åtgärder och effektiv
energiteknik. Investeringarna skall vara lönsamma ur ett resursekonomiskt
perspektiv och skall styras genom en ny skatte- och avgiftspolitik.
Miljöinvesteringarna skall — genom en genomtänkt skattepolitik — även
bli företagsekonomiskt lönsamma.

Genom en hård styrning mot mål som innebär miljöförbättringar —
som t. ex. snabb kärnkraftsavveckling, målmedveten bantning av användningen
av fossila bränslen, kraftig upprustning av järnvägen, kraftigt minskade
industriutsläpp, övergång till ett livskraftigt biologiskt jordbruk —
skapas förutsättningar för svensk verkstadsindustri att utvecklas. Hemmamarknaden
kommer att efterfråga den nya tekniken. Följden av detta blir
ökade exportmöjligheter för företagen, både av produkter och kunskap.

3.2 Minskat transportberoende

Transportberoendet skall minska eftersom det bl. a. utgör ett växande
miljöproblem. Detta skall ske dels genom en aktiv samhällsplanering, dels
genom ekonomisk styrning, som leder till ökad efterfrågan på lokal tillverkning
för lokala behov, ökad lokal och regional förädling av livsmedel,
ökad företagsamhet i stödområdena, ökat antal småföretag och bättre
utnyttjande av den nya datatekniken för bl. a. inrättandet av grannskapscentraler.

Mot.

Fi213

De ekonomiska styrmedel som ska användas är bl. a. sänkta arbetsgivaravgifter
i norra Sverige och på Gotland, kombinerade med att landsvägstrafik
och flyg får bära sina miljökostnader. Kommunala näringslivsfonder
(Närfonder) byggs upp med syfte att stimulera framväxten av ett småskaligt
lokalt näringsliv (t. ex. inom livsmedelssektorn) med minskade transporter
som följd.

3.3 Kraftfull fördelningspolitik

Grundläggande för miljöpartiet de gröna är att valfriheten skall öka för
alla människor. Detta förutsätter en kraftfull fördelningspolitik. Det innebär
bl. a. att grundavdraget skall höjas så att även människor med låga
inkomster kan leva på sin lön i större utsträckning.

Fördelningspolitiken skall också inriktas på att ge barnfamiljerna både
ökad valfrihet och mer tid för sina barn. I stället för bostadsbidrag får
barnfamiljerna ett bastillägg som de kan använda till det de har behov av,
inte bara till boende. Att ta bort momsen på basmat är en viktig fördelningspolitisk
reform, eftersom basmaten utgör en stor del av låginkomsttagares
utgifter.

3.4 Minskad lönearbetstid

En övergång till minskad lönearbetstid skall påböijas. Detta sker genom
lagstadgad rätt för alla att minska arbetstiden i lönearbetet till 20 eller 30
timmar per vecka - eller till fyra eller sex timmar per dag. Möjligheterna
att sänka sin arbetstid i lönearbetet ökas både genom en skatteskala, som
gynnar låginkomsttagare, och genom det bastillägg för barnfamiljer vi vill
införa för barnfamiljer i stället för bostadsbidrag.

Den totala mängden utfört arbete förväntas inte bli mindre genom
reformen, däremot kommer en del att flyttas över till den informella
sektorn. På sikt är vi övertygade om att en grön politik leder till ett
hälsosammare samhälle med mindre behov av den offentliga sektorns
tjänster.

3.5 Sverige — en del av världen

De 20% av jordens befolkning som bor i i-länderna förbrukar 80% av
naturresurserna. Miljöpartiet de gröna arbetar för en ny solidarisk världsordning
med en rättvisare fördelning och en radikal hushållning med
ändliga naturresurser.

3.5.1 Handel

Sverige är en del av världen. Handelspolitiken måste därför inriktas på
global solidaritet. I-länderna har alltför ofta skott sig på u-ländemas bekostnad.
Murar för att skydda i-länderna, t. ex. multifiberavtalet eller EG:s
tullmurar, är djupt osolidariska. Kolonialismen fortsätter, om än i andra
former.

Mot. 1988/89

Fi213

12

De s. k. frihandelsprinciper som Sverige och andra länder i den rika Mot.
världen byggt upp tycks leda till att de ekonomiska orättvisorna mellan Fi213
rika och fattiga länder ökar i stället för att minska. Därför vill vi bygga
vidare på system med bilaterala avtal som gynnar u-ländema. Partiet vill
också införa socialt ansvar i handelspolitiken t. ex. genom inrättande av en
socialklausul. För att inte exportera miljöförstöringen accepterar vi inte
heller att varor (t. ex. livsmedel), framställda på ett i Sverige förbjudet sätt
(t. ex. med hjälp av stråförkortningsmedel eller freon), importeras.

Sverige får inte bli en del av EG med tullmurar och handelshinder mot
andra länder, t. ex. u-länder. Friheten från medlemskap i EG ger oss
möjlighet att driva en politik som inte bygger på den rika världens maktspråk.
Dessutom står vi fria att — utifrån egna önskemål — söka ökad
handel med länder i t. ex. ett öppnare Östeuropa, vilket kan vara ett viktigt
steg i en aktiv freds- och förtroendepolitik.

Miljöpartiet de gröna arbetar för ett ökat samarbete mellan de nordiska
länderna, vilket inte är minst viktigt eftersom ett sådant samarbete är en
bredare och bättre plattform för ett solidariskt samarbete med u-länder.

3.5.2 Bistånd

Målet för miljöpartiet de grönas biståndspolitik är att bistå mottagarlandet
med att bygga upp självtillit och oberoende när det gäller basförsörjning.

Därför föreslår partiet ett sjätte biståndsmål: självtillit. Genom detta blir
kvaliteten i biståndsarbetet minst lika viktig som kvantiteten. Miljömålen
måste också förstärkas. Som ett led i detta kräver t. ex. partiet att 1000
milj. kr. av den föreslagna engångsskatten på övervinster i de stora bolagen
används till att rädda regnskog som är så livsviktig för den globala överlevnaden.
Miljöpartiet de gröna kräver också att 1 500 milj. kr. avsätts till en
internationell miljöfond.

De svenska biståndsorganens resurser måste förstärkas, bl. a. för att
kunna satsa mer på kunskapsuppbyggnad hos människor i mottagarlandet
och för att kunna förmedla mer bistånd genom enskilda organisationer.

4 Miljö- och naturresurspolitik

En långsiktig miljö- och naturresurspolitik förutsätter en genomtänkt politik
på nästan alla samhällsområden, t. ex. energi, trafik och jordbruk.
Miljöpartiet de grönas politik har som mål att minska miljöförstöringen
och förbrukningen av råvaror och energi. Hela vårt budgetförslag är inriktat
på detta. Skattepolitiken är ett grundläggande styrmedel. Energi och
miljöfarliga utsläpp skall beskattas högre och skatten på arbete sänkas.

Slöseri med naturresurser och energi leder till miljöförstöring. Nästa steg i
en miljö- och naturresursbevarande skattepolitik är därför införande av
råvaruskatter på naturresurser.

Vårt mål är att hamna innanför ramarna för vad naturen tål genom att
steg för steg pressa ner miljöfarliga utsläpp och förbrukning av naturtillgångar
i högre takt än de återskapas. Allt eftersom vi närmar oss målet
kommer skatteunderlaget att minska på grund av ”krympande skatteba

f2 Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr Fi213

ser” både på miljö- och energisidan. Detta kan möjligen under viss tid
kompenseras om man höjer skattesatserna för att öka de ekonomiska
drivkrafterna för miljövänligt och resurssnålt beteende. Förbrukning av
råvaror och energi kommer alltid att kunna vara en viktig grön skattebas,
som får kompletteras med bl. a. ökade konsumtionsskatter vid behov.

Miljöproblemen tar inte hänsyn till några nationsgränser och många
allvarliga miljöproblem är globala, t. ex. det krympande ozonskiktet och
den hotande drivhuseffekten. Sverige måste arbeta mycket aktivt på det
internationella planet för att värna om livsmiljön.

Det internationella samarbetet får inte användas som argument för att
Sverige inte skall börja driva en radikal miljöpolitik. Tvärtom är det bra om
Sverige kan vara ett föredöme på miljöområdet. Tyvärr är Sverige i stället
ett av de länder som har den sämsta miljöpolitiken och förorenar miljön
mer än de flesta. Sverige släpper t. ex. ut mest kväveoxider per person i
Europa och lämnar efter sig mest radioaktivt avfall per person i världen.

4.1 Kärnkraften måste avvecklas

Ingen kan rimligen ta ansvar för de oerhörda risker som kärnkraftstekniken
innebär för allt levande. Risker i alla sina led, från den kraftigt miljöoch
hälsoförstörande brytningen av uranmalm, tillverkning av kärnbränsle,
laddning och drift av kärnreaktorer till hantering av radioaktivt avfall.
Strålande och giftigt avfall, som under hundratusentals år måste förvaras
så, att det inte kan läcka ut.

Delar av det radioaktiva avfallet (plutonium) används dessutom för att
göra kärnvapen, och stora mängder sådant avfall har ”försvunnit”.

Kärnkraftverken och avfallslagren är oerhörda säkerhetsrisker både i
krig och fred. Kärnkraften måste avvecklas över hela jorden!

Miljöpartiet de gröna kräver därför

1. att avvecklingen av kärnkraften i Sverige påbörjas redan 1989

2. att avvecklingen genomförs inom högst tre år

3. att Sverige stoppar all export av kärnkraftsteknologi

4. att Sverige i alla internationella organ verkar för avveckling av all
kärnkraft och alla kärnvapen på jorden.

Statens energiverk har i en rapport visat, att två kärnkraftverk kan
avvecklas även vid nuvarande höga slöseri med elkraft och fortsatt användning
av elvärme. Miljöpartiet de gröna har lagt fram en avvecklingsplan,
som visar att det är ekonomiskt, socialt och tekniskt möjligt att
avveckla den svenska kärnkraften inom tre år.

Alla borde därför kunna vara överens om att minst två reaktorer kan
stoppas 1989. Vi har visat att man kan stoppa fem reaktorer!

4.2 Energipolitik

Miljöpartiet de gröna vill satsa på ett energiförsöijningssystem, som bygger
på hushållning och på förnyelsebara energikällor. Det leder automatiskt
till en bättre miljö eftersom det utesluter både kärnkraft och fossila

Mot. 1988/89

Fi213

14

bränslen. Energieffektivitet måste främjas och energikrävande industri får
inte lov att öka i omfattning.

Genom att höja skatterna på råvaror och energi vill vi stimulera en
övergång till energieffektivare teknik och återvinning både på tillförseloch
användarsidan inom alla sektorer: hushåll, industri och kommuner.
Återvinning drar i allmänhet betydligt mindre energi än förbrukning av
nya råvaror. I stället sänker vi kostnaden för mänskligt arbete, i ett första
steg genom att sänka arbetsgivaravgiften rejält i norra Sverige och på
Gotland (och inom vård och omsorgsarbete, dock ej barnomsorg). Detta
både för att gynna småföretagsamheten och för att kompensera stora delar
av processindustrin för höjda kostnader när de måste lägga om till
miljövänligare och energieffektivare processer.

Bilarnas energiförbrukning och utsläpp av miljöfarliga avgaser måste
tvingas ner och bilismen skall betala för de miljökostnader den åsamkar
samhället.

Beskattningen skall ta hänsyn till miljö- och energiaspekter och skall
fördelas efter olika samhällssektorers och gruppers bärkraft.

4.3 Trafik

Dagens transportsystem domineras i hög grad av miljöförstörande, energislösande
och ofta ineffektiv vägtrafik. Bilismen står i dag för 70% av
kväveoxidutsläppen, utsläpp som orsakar skogsdöd, försurning och övergödning
av havet. Utsläppen innehåller också kolväten, som till stor del är
miljö- och hälsofarliga, och koldioxid som bidrar till växthuseffekten på
planeten jorden.

Trafikolyckorna ökar numera i förskräckande takt; mer än 800 människor
dör, och 15000 — 20000 skadas och lemlästas i trafiken varje år! Den
samhällsekonomiska förlusten av trafikolyckorna beräknades 1987 till ca
15 miljarder per år (TSV pm 1987:3). Bilismens samhällsekonomiska
nettokostnad kan därmed beräknas till ca 20 miljarder per år! Det är alltså
nödvändigt att minska vägtrafiken och sänka hastigheterna.

Att vägtrafiken kunnat öka så snabbt beror bl. a. på att mycket stora
investeringar, främst i form av nya och bra vägar, har gjorts i vägnätet
under de sista 40 åren. Samtidigt har praktiskt taget inga nyinvesteringar
gjorts i järnvägsnätet. Vi anser att byggandet av nya landsvägar ska stå
tillbaka till förmån för byggandet av nya järnvägar. Reparation och underhåll
av befintliga vägar måste däremot förbättras!

Flyget ökar kraftigt, även det ett trafikslag som utmärks av stort energislöseri
och utsläpp av miljöfarliga ämnen. Flyget är i dag mycket gynnat.
Bl. a. betalas ingen skatt på flygbensin, och den miljöskatt som infördes på
flyg hösten 1988 var orimligt låg.

Framtidens transportsystem måste vara effektiva, energisnåla och
miljövänliga. Vi vill utveckla de transportslag som har bäst förutsättningar
att klara sådana krav, vilket i dagsläget betyder främst järnvägstrafik och
kustsjöfart. Därför vill vi satsa 65000 milj. kr. fram till år 2000 på
investeringar i järnvägarna, varav 40000 milj. kr. i nya banor.

Vi vill ge riktade bidrag till utvecklingen av länsjärnvägarna, vi accepte

Mot.

Fi213

rar alltså inte det nuvarande systemet att ge en klumpsumma till länet som
sedan fritt får användas till buss eller länsjärnväg. Vi vill också öka stödet
till länsjämvägarna med 300 milj. kr. under kommande budgetår.

Vi föreslår en särskild satsning på eldriven och annan miljövänlig kollektivtrafik
i städerna. Kostnaderna för detta belastar naturligtvis i första
hand kommunerna, men staten bör gå in med ett riktat stöd för att skynda
på utvecklingen. Vi föreslår därför ett nytt anslag om 500 milj. kr. till
eldriven kollektivtrafik i städerna. Fram till sekelskiftet vill vi satsa totalt
15000 milj. kr. av statliga medel på miljövänlig kollektivtrafik i städerna.

Den väg- och flygtrafik som behövs av närings- och regionalpolitiska
skäl vill vi utveckla så att den blir miljövänligare och säkrare. Därför
föreslår vi utökade anslag till bl. a. forskning och utveckling av miljövänligare
trafiksystem (100 milj. kr.).

4.4 Utsläppsskatter

Fortfarande kan företag göra miljöfarliga utsläpp utan kostnader eller
andra nackdelar för företaget. Därför finns det i de flesta fall fortfarande
inga starka företagsekonomiska drivkrafter för dessa företag att byta till
miljövänlig processteknik. Valet av processteknik styrs alltså i allmänhet
av andra faktorer än miljöskydd. De av oss föreslagna utsläppsskatterna
innebär beskattning av utsläpp från minsta mätbara upp till högsta tillåtna
utsläppsmängder och -halter. Utsläpp utöver dessa gränsvärden är ett
lagbrott och vi kräver att samhället ingriper, så att företaget verkligen
anstränger sig för att det inte skall hända igen. Verksamheten bör stoppas
till dess de fel som orsakade utsläppet är avhjälpta. Vidare skall företaget
betala alla de kostnader och skador som utsläppet vållar.

När en utsläppsskatt införs leder detta till att rutinerna och kontrollen
skärps för att direkt minimera utsläppen. Även andra skattesatser kan
behöva justeras när det visar sig vilka effekter de får.

Både näringslivet, den offentliga sektorn och vanliga människor behöver
långsiktiga och klara regler för att kunna planera sina investeringar. Därför
deklarerar vi redan nu klart att utsläppsskatterna skall trappas upp. 1 vårt
förslag blir de dubbelt så höga år 2 som år 1 och ökar ytterligare 50% från
år 2 till år 3. Det gör det företagsekonomiskt lönsamt att styra investeringarna
till ny teknik för att minska utsläppen. På samma sätt vill miljöpartiet
de gröna med ekonomiska styrmedel göra det lönsamt för företagen att
satsa på energisnålare teknik och utrustning genom att öka beskattningen
på energi.

4.5 Industriomställningsfond

Många industrier får till en början ökade kostnader och vissa industrier
kommer att få ekonomiska problem under den snabba omställningsprocess,
som miljöpartiet de grönas skatteomläggning skulle innebära, genom
att drivmedel och andra energikällor beskattas mer och genom utsläppsskatter
och sänkta gränsvärden.

Därför behöver vi övergångsbestämmelser bl. a. för delar av massa- och

Mot.

Fi213

pappersindustrin, sorn under en period skulle kunna undantas från beskattning
för el, genererad i eget kraftverk, baserat på biobränsle.

Därför vill vi också inrätta en särskild industriomställningsfond, som
skall kunna ge förmånliga lån till investeringar för energibesparande åtgärder
och reningsteknik. Till företag som inte ensamma kan bära sådana
nödvändiga miljö- och energiinvesteringar skall industriomställningsfonden
kunna ge bidrag och stöd om det anses samhällsekonomiskt lönsamt,
t. ex. därför att företagets verksamhet är viktig för regionen eller för
landets försörjning.

4.6 Myndigheter, miljö- och naturvård

Miljövårdens myndighetsorganisationer måste stärkas under en följd av år
för att klara nya åtaganden. I dag har myndigheterna för små resurser för
att ens klara av de uppgifter de redan har. Därför föreslår vi inför nästa
budgetår kraftiga resursförstärkningar för naturvårdsverket, kemikalieinspektionen
samt länsstyrelsernas naturvårdsenheter, totalt med 100
milj. kr.

Naturvårdsverket får en ny ram, inom vilken 80 nya tjänster bör rymmas.
Ett område som naturvårdsverket måste prioritera under det kommande
budgetåret är utveckling och uppföljning av ekonomiska styrmedel
på miljöområdet.

Länsstyrelsernas naturvårdsenheter får en ny ram, inom vilken ca 250
nya tjänster bör rymmas. Fördelningen av tjänsterna kan vara ca 150 nya
tjänster på förbättrad tillsyn och 100 tjänster på förbättrad kompetens. Av
dessa tjänster bör ca 50 användas för att förbättra kompetensen när det
gäller den gröna naturvården.

Kemikalieinspektionen får en ny ram, inom vilken 50 nya tjänster bör
rymmas. Resurserna behövs för att kunna förbättra kemikaliekontrollen
och färdigställa produktregistret.

Naturvården får kraftigt utökade resurser om 200 milj. kr., bl. a. för att
pengarna skall räcka till en del inköp av skyddsvärd mark.

Vidare satsar vi i vår budget bl. a. på:

• Bidrag för att installera avgasrening på gamla bilar, 150 milj. kr.

• Bidrag för radonsanering av hus, 100 milj. kr.

• Ökade anslag för internationellt miljö- och naturvårdsarbete, 100 milj.
kr.

• Ökad forskning inom miljöområdet, 50 milj. kr.

• Förbättrad miljövårdsinformation, 20 milj. kr.

• Utbildning och information om ekologiskt byggande.

5 Fördelnings- och familjepolitik

5.1 Fördelningspolitik

Miljöpartiet de gröna anser att ekonomiska resurser skall flyttas

1 från de rika staterna till u-ländernas fattiga befolkning

2 från ekonomiskt överhettade regioner inom landet till övriga delar

Mot.

Fi213

3 från de grupper inom landet som har hög materiell standard till de
grupper som har lägst materiell standard

4 från dem som får hög materiell standard genom inkomster av kapital
och avdrag till dem som har låg inkomst och arbetar ihop den.

Vi ser fördelningspolitiken som en förutsättning för att alla skall kunna
få del av den ökade valfrihet som vi vill ge människor.

Miljöpartiet de gröna anser, att det traditionella klasstänkandet är både
förlegat och förenklat. De gröna tar i stället ställning för låginkomsttagare
och människor som har det svårast i samhället, oavsett om de är arbetare,
tjänstemän, småföretagare, småbrukare eller hemarbetande. Orättvisorna
i dag är stora mellan grupper inom de traditionella klasserna.

5.1.1 Ny skatteskala

Miljöpartiet de gröna föreslår väsentliga ändringar i skatteskalorna till
förmån för personer med låga inkomster till skillnad från de av andra
partier genomdrivna ändringarna i 1989 års skatteskala som framför allt
gynnar de högre inkomsttagarna.

Miljöpartiet de grönas skatteskala omfattar ett höjt grundavdrag på
arbetsinkomster i form av en skattefri zon på 31 000 kronor. I gengäld
slopas det s. k. schablonavdraget och införs begränsningar för ränteavdragen.
Ovanför den skattefria zonen föreslås ändringar i skatteskalan1
som ger följande totala skatteförändringar i några olika inkomstlägen:

Inkomst, tkr/år 30 60 90 120 150 180 210

Minskad ( —) resp
ökad(+) -3420 -700 +650

skatt, kronor/år —6120 —1000 + 50 +1580

Skatteskalan skall kombineras med laglig rätt att sänka sin arbetstid.

5.1.2 Kommunal skatteutjämning

Den ovan föreslagna skatteskalan skulle, om inga korrigeringar vidtogs,
innebära stora inkomstminskningar för kommunerna och ökningar för
staten. På kort sikt kan detta lösas genom att vid utbetalning av skattemedel
till kommunerna beräkna denna som om nuvarande grundavdrag
fortfarande hade gällt. På längre sikt vill dock miljöpartiet de gröna ha en
total omläggning av den kommunala finansieringen.

Målet för en sådan omläggning skall vara att skapa ökad rättvisa genom
en utjämning mellan rika och fattiga kommuner samtidigt som vi slår vakt
om den kommunala självstyrelsen. Skatteutjämningen skall bl. a. ta hänsyn
till kommunernas skattekraft, åldersfördelning och geografiska förhållanden.
Miljöpartiet kommer under kommande år att presentera förslag i
denna riktning.

1 Det statliga skatteuttaget i olika inkomstskikt framgår av nedanstående tabell:

Mot. 1988/89

Fi213

Bruttoinkomst 31000 85000 150000 200000

Nettoinkomst 0 54000 119000 169000

Skattesats, % 0 14 18 33 44

18

5.1.3 Ränteavdrag

Rätten att dra av alla räntor i deklarationen strider enligt miljöpartiet de
grönas mening mot en grundläggande princip i skattesystemet, nämligen
att endast utgifter för inkomsternas förvärvande är avdragsgilla, inte rena
konsumtionsutgifter. Huvuddelen av de nuvarande ränteavdragen avser
just sådana konsumtionsutgifter, t. ex. för boende, avbetalningsköp etc.
Ränteavdragen bidrar till att göra konsumtion på kredit billigare vilket
ytterligare ökar konsumtionstrycket och därmed förslitningen på naturresurserna.
Dessutom gynnar avdragsrätten kraftigt dem som redan är välbärgade
och dem som väljer att skaffa sig höga fasta utgifter i stället för
rörliga.

Avtrappningen av avdragsrätten för räntor måste göras successivt under
en längre tid och kombineras med en total översyn av systemet för bostadsfinansiering.
Miljöpartiet de gröna kommer under kommande år att presentera
förslag till riktlinjer för en sådan översyn.

Vi vill ersätta den nuvarande avdragsrätten för skuldräntor med en
minskning av den slutliga skatten med 44% av räntorna. Dock med ett tak
på två basbelopp (ca 55 000 kr.) per inkomsttagare för skuldräntor som på
detta sätt får användas för skatteminskning. För den som är ensam försörjare
av barn gäller dock fyra basbelopp. I ett övergångsskede bör personer,
vars skuldräntor på bostadslån ligger högt över detta räntetak, få en
viss extra avdragsrätt som trappas ner till 0 under några år.

5.1.4 Beskattning av inkomst av kapital

Beskattning av inkomst av kapital och realisationsvinster bör göras oberoende
av beskattningen av arbetsinkomster och vara minst lika hög.

5.1.5 Ingen moms på svensk basmat

Matkostnaden är i dag en tung kostnad i många hushåll, framför allt med
flera barn och/eller låga inkomster. Maten blir allt dyrare; livsmedelsprisindex
har i det närmaste fördubblats under 80-talet. Det är en tung post i
hushållets budget för barnfamiljer, folkpensionärer och lägre inkomsttagare.
Slopad moms på basmat är därför en fördelningspolitiskt viktig reform
som dessutom stimulerar till sundare kostvanor. I stället föreslår vi höjd
moms på övriga varor som i allmänhet är lättare att skära ner sin konsumtion
av än maten.

Slopad moms på svensk basmat är också ett led i miljöpartiet de grönas
politik för ett moderniserat jordbruk utan jordbruksgifter och konstgödsel.
Den slopade momsen på svensk basmat tas upp i en separat motion.

5.2 Barnfamiljer

Miljöpartiet de grönas familjepolitik grundar sig på följande värderingar:

• barnfamiljerna skall ges ökad valfrihet

• de lägst avlönade barnfamiljerna skall få en bättre ekonomisk situation.

Mot.

Fi213

Våra familjepolitiska reformer bygger på partiets skattepolitiska krav på
höjt grundavdrag (s.k. skattefri zon) till 31 000 kronor.

De familjepolitiska reformerna består av tre huvuddelar:

5.2.1 Utökad föräldraförsäkring

Föräldraförsäkringen utökas under den nuvarande mandatperioden till
två år. Under budgetåret 1989/90 sker den forsta utökningen med fem
månader med full betalning och rätt att vara barnledig under ytterligare 10
månader, med garantibelopp eller lön som kommunal dagbarnvårdare för
eget eller egna barn, gärna också andras.

Principen skall vara att mamman och pappan skall dela lika på föräldraförsäkringsledigheten.
För dem som så önskar skall det vara möjligt att i
stället ta ut en del av föräldraledigheten i form av deltidsledighet under
tiden till dess barnet fyllt 8 år.

5.2.2 Rätt att bli kommunal dagbarnvårdare åt eget barn

Miljöpartiet de gröna kräver att förälder skall ha rätt att bli kommunal
dagbarnvårdare även åt eget barn. Principen skall vara att förälder som
anställs som kommunal dagbarnvårdare åt eget barn skall ges samma
villkor som en ”vanlig” dagbarnvårdare i familjedaghem: samma grundlön,
kostnadsersättning, sociala förmåner inkl. ATP, utbildning etc. Dagbarnvårdare
åt eget barn skall precis som föräldrar som har vanlig familjedaghemsplats
betala daghemsavgift.

5.2.3 Bastillägg

Miljöpartiet de gröna föreslår att ett bastillägg ersätter nuvarande bostadsbidrag
för barnfamiljer. Tanken är att öka valfriheten för människor att
bosätta sig var de vill. I glesbygd kan bostadskostnaden vara liten men å
andra sidan kan transportbehovet vara betydligt större än i storstad.

Alla som nu får bostadsbidrag och även vissa andra barnfamiljer kommer
att få ökat ekonomiskt stöd med vårt bastillägg. För dem som redan
nu får högsta möjliga bostadsbidrag blir ökningen liten.

Bostadskostnaderna är mycket höga. I dag vet byggföretagen att de inte
behöver dämpa kostnadsökningarna, samhället betalar en stor del av ökningen.
När bostadsbidraget ersatts med bastillägg ökar människors valfrihet
att själva avgöra vad pengarna ska användas till. Detta bör rimligen
leda till en press nedåt på bygg- och boendekostnader.

Bastillägget per månad beräknas enligt formeln:

Bastillägg = 2 100+ 480X antal barn (max 3) —(0,20X hushållets månadsinkomst)

Begränsningen till 3 barn i formeln är samma som för nuvarande bostadsbidrag.
De som har fler barn har i stället kompenserats genom en
extra höjning av flerbarnstillägget i barnbidraget.

Mot. 1988/89

Fi213

20

5.3 Pensionärer

Pensionärer i dagens Sverige lever i dag på mycket olika villkor. Många
pensionärer med full ATP har det mycket gott ställt och måste liksom
många bättre ställda barnfamiljer och vuxna utan barn räkna med att ta på
sig en ekonomisk uppoffring för att rädda miljön och minska slöseriet med
naturresurser.

Pensionärer som bara har folkpension eller folkpension med låg ATP
bör hållas skadeslösa för de ökade energikostnader, m. m. som miljöpartiets
förslag innebär.

Allra sämst har de s. k. undantagandepensionärerna som i dag inte får
något pensionstillskott. Dessa pensionärer måste få en ekonomisk förbättring.

Konkret föreslår miljöpartiet följande åtgärder som rör pensionärernas
ekonomi:

5.5.1 Justerat basbelopp och höjt pensionstillskott

De höjda skatter på energi, m. m. som miljöpartiet föreslår skulle med
nuvarande beräkningsregler för basbelopp påverka basbeloppet men bör
inte göra det, för annars får alla pensionärer automatiskt kompensation i
form av högre basbelopp och därmed högre folkpension och ATP. Endast
pensionärer med bara folkpension eller med endast låg ATP bör kompenseras.
Vi föreslår att pensionstillskottet höjs från i dag 0,48 till 0,50 gånger
basbeloppet för ensamstående och motsvarande för gifta pensionärer.

5.3.2 Pensionstillskott till undantagandepensionärerna

Undantagandepensionärerna föreslås få samma villkor som övriga folkpensionärer,
dvs. rätt till pensionstillskott.

5.3.3 Avgiftsfria året tillbaka

Miljöpartiet de gröna kräver att pensionärerna återfår sitt avgiftsfria år på
sjukhus som en riksdagsmajoritet just har tagit ifrån dem.

6 Kulturpolitik

Kulturen behöver utrymme. De kommersiella krafterna lägger i dag beslag
på en stor del av människors tid och energi. I ett sådant samhälle kommer
kulturen i kläm. Ett samhälle som vill överleva och tänka långsiktigt måste
bejaka och uppmuntra människors fantasi och inlevelseförmåga. Miljöpartiet
de gröna vill stärka kulturens ställning.

6.1 Satsa på kulturen

Miljöpartiet de gröna vill på flera områden förbättra kulturens villkor.
Exempel på verksamheter som bör få höjt anslag är

Mot. 1988/89

Fi213

21

• Förbättrade förutsättningar för fria grupper

• Bevarad standard för de nationella institutionerna

• Höjd biblioteksersättning

• Utställningsstöd till konstnärer

• Stöd till svensk skönlitteratur

• Ökad museiverksamhet

Budgetåret 1989/90 avsätter vi ytterligare 200 milj. kr. till kulturen.

6.2 Stöd till kvalitet i televisionen

Svensk television riskerar i dag att förvandlas från kultur till kommers.
Miljöpartiet de gröna vill stödja en god programverksamhet i den nationella
televisionen och säger bestämt nej till reklamfinansiering. Vi föreslår att
Sveriges Radio får ett kraftigt resurstillskott för att kunna förbättra programkvaliteten
och att detta finansieras genom en höjning av TV-licensen.

6.3 Höjd reklamskatt

I ett läge där en stor del av världens befolkning svälter är det omoraliskt att
som i dag satsa över 15 miljarder kronor på att med lock och pock förmå
svenska folket att konsumera ännu mer. Miljöpartiet de gröna vill på sikt
införa köpfrid, dvs. ingen skall mot sin vilja tvingas att ta emot reklambudskap.
Miljöpartiet de gröna har lämnat in en speciell motion om
köpfrid.

Som ett första steg föreslår vi en fördubbling av reklamskatten. Det är
också viktigt att reklam i TV-sändningar från utlandet beskattas, t. ex.
genom en skatt på reklamsändningar i kabelnäten och en punktskatt på
parabolantenner.

7 Regionalpolitik

Miljöpartiet de gröna arbetar för att minska sårbarheten i samhället,
minska transportberoendet coh skapa möjligheter för att bygga upp ett
småskaligt näringsliv. Detta förutsätter att politiska beslut tas, som gynnar
en överlevnad av hela landet. En långsiktigt hållbar regionalpolitik kan
inte byggas på punktstöd och ”krispaket”.

Förhållandet med stöd och bidrag från staten till glesbygd och ”svaga”
regioner borde genomgå en principiell omprövning. Man kan gott säga att
vi fört och för en kolonialliknande utsugningspolitik mot många regioner i
landet. Råvaror och naturresurser i glesbygd och ”svaga” regioner ses som
nationella tillgångar, som självklart ska komma hela landet till godo. Men
av de vinster och det välstånd dessa tillgångar ger kommer endast en liten
del tillbaka i form av bidrag, stöd och nationella allmosor. Det är både
orättvist och förnedrande.

Vattenkraftens vinster och motsvarande skatteintäkter bör återföras till
de producerande regionerna. Vi stödjer landshövding Sven Heurgrens
förslag om att 10% av den extra skatten på äldre vattenkraftverk ska

Mot. 1988/89

Fi213

22

återföras till de regioner där kraftproduktionen sker. Detta ska ses som ett
första steg till en mer rättvis regionalpolitik.

Miljöpartiet de gröna föreslår en rad olika reformer, som innebär att
medel och möjligheter styrs till ”svaga” regioner. Det sker både genom
förslag som direkt gynnar hushåll och genom förslag som gynnar näringslivet.

7.1 Sänkta arbetsgivaravgifter i ”giesa” regioner

För att göra det gynnsammare att starta och driva företag i Norrland,
Värmland, på Gotland och i de delar av Bergslagen som inte redan har hög
sysselsättning, vill vi sänka arbetsgivaravgiften i dessa områden med en
fjärdedel, dvs. med ca 10 procentenheter. Staten övertar ansvaret för att
betala motsvarande del av de olika försäkringspremier, som ingår i arbetsgivaravgiften.

Vi räknar med att de pengar som företagen sparar på de sänkta arbetsgivaravgifterna
även kommer till nytta på olika sätt för dem som arbetar i
företagen, bl. a. genom att man får råd till bättre utbildning och utrustning
och till att betala löner, som gör det lättare att få och behålla duktiga
medarbetare.

De nuvarande stödområdena A, B och C ingår i de områden, där vi vill
sänka arbetsgivaravgiften, men även de orter längs Norrlandskusten där
stora delar av skogsindustrierna och andra processindustrier ligger. De
kompenseras därigenom helt eller delvis för de höjda energiskatter och
miljöavgifter som de måste betala till dess de har ställt om till miljövänligare
och energieffektivare teknik.

7.2 Närfonder byggs upp

Miljöpartiet de gröna vill att det i varje kommun startas en kommunal
näringslivsfond (närfond). Närfonderna skall underlätta uppbyggnaden av
ett lokalt småskaligt näringsliv genom rådgivning, lågräntelån och förmedling
av riskkapital osv. De ska också på samma sätt kunna hjälpa anställda
att ta över ägandet av företag man arbetar i när det ska säljas. Förslaget
belastar inte statsbudgeten. Vi vill avveckla de regionala löntagarfonderna
och föra över en del av deras medel (som nu uppgår till mer än 16 000 milj.
kr.) till närfonderna.

1 avvaktan på att löntagarfonderna avvecklas bör en del av vinstdelningsskatten
användas för statens medverkan i finansieringen av närfonderna
och likaså vid behov i den långsiktiga finansieringen.

Vi kräver att avgiften på konstkväve och bekämpningsmedel höjs kraftigt
och förs tillbaka till jordbruket främst i form av arealbidrag. Det
beräknas ge ca 3000 milj. kr. Arealbidrag innebär att bonden får ett fast
bidrag för varje hektar som odlas. Reformen innebär dels att biologiskt
jordbruk stimuleras, dels att pengar överförs från de stora spannmålsodlarna
med ett intensivt jordbruk till jordbruk med lägre intensitet. I praktiken
innebär detta att jordbruken i stödområdena får ökat stöd.

Mot.

Fi213

7.3 Bastillägg

Ett bastillägg ersätter nuvarande bostadsbidrag för barnfamiljer. Detta
innebär att bostadskostnaden inte räknas in i underlaget utan att det
endast är hushållens inkomst och antalet barn som avgör storleken på
stödet.

Detta leder till att hushåll i glesbygden, som ofta har betydligt lägre
bostadskostnader än storstäderna, får lika stort bastillägg som hushåll i
storstäder, om inkomsten och antalet barn är lika. Alla barnfamiljer som i
dag får bostadsbidrag får med vårt bastillägg ett ökat stöd. Bastillägget ger
barnfamiljer ökade ekonomiska möjligheter att bo i hela Sverige och gör
det lättare för dem som bor i områden med höga hyror att flytta till mindre
”heta” områden.

7.4 Extra glesbygdsstöd

Våra krav på höjda skatter på bensin och diesel och höjd kilometerskatt
leder till att de som bor i glesbygd bör få kompensation. För detta har 1000
milj. kr. reserverats i vår budget.

7.5 Hela Sverige ska leva

Vi reserverar 200 milj. kr. för att skapa ekonomiska möjligheter att ta vara
på och genomföra idéer och förslag, som blivit aktuella i samband med
kampanjen ”Hela Sverige ska leva”.

8 Näringspolitik

8.1 Jordbrukspolitik

Jordbruksnäringen i Sverige befinner sig i ett svårt läge. Jordbruket har
drivits in i en utveckling där man blivit beroende av handelsgödsel och
kemiska bekämpningsmedel. Det intensiva jordbruk som bedrivs i vårt
land orsakar svåra miljöproblem. Kvantitet har prioriterats framför kvalitet.
I Sverige produceras det mer mat än vi orkar äta upp. Vete måste säljas
på världsmarknaden till priser som är mycket lägre än produktionskostnaderna.
Dessa exportförluster kostar mycket både för bönder och konsumenter.

Miljöpartiet de gröna anser att jordbruket i Sverige behövs för att trygga
behovet av baslivsmedel. Jordens resurser är begränsade och Sverige bör
utnyttja sina möjligheter att försörja sin befolkning med mat. Jordbruket
behövs också för försörjningstryggheten särskilt i kristider. I dag är Sverige
inte självförsörjande på baslivsmedel eftersom jordbruket kräver import
av olja (bl. a. för att tillverka handelsgödsel), kemiska bekämpningsmedel
och proteinkraftfoder.

Problemen med negativ miljöpåverkan, överskott och sårbarhet hör
ihop. Dessa problem kan lösas genom att intensiteten i jordbruket sänks. I
stället för att dumpa ett överskott på världsmarknaden borde intensiteten i
jordbruket minskas dvs. bönderna borde använda mindre handelsgödsel

Mot. 1988/89

Fi213

24

och kemiska bekämpningsmedel. Det finns ingen anledning att riskera
miljö och människors hälsa för att producera mat som vi inte orkar äta
upp.

Vi föreslår att handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel beläggs
med höga avgifter. För handelsgödsel föreslår vi i ett första steg en avgift
på 300% på priset räknat på kvävemängden och bedömer att det skall
minska användningen med ca 30%. Avgifterna måste, under en övergångsperiod,
återföras till jordbruksnäringen. Den större delen återförs som
arealbidrag och en mindre del som tillfälligt räntestöd till bönder som får
problem vid omställningen och som stöd under de tre första åren till
bönder som väljer att gå över till alternativ odling (odling utan lättlösliga
salter och kemiska bekämpningsmedel). De som redan har gjort omläggning
skall också få detta stöd enligt tidigare beslut. Några pengar har ännu
inte betalats ut.

Arealbidraget bör beräknas med hänsyn till gårdens storlek och var i
Sverige den ligger och kan göras olika stort för olika grödor.

Arealbidrag innebär att bönderna får betalt för den areal de odlar (per
hektar). Bönderna kommer alltså att få sina inkomster dels från försäljning
av jordbruksprodukter och dels från arealbidrag.

Den minskade intensiteten i jordbruksodlingen kommer att minska
statens utgifter för exporten av vete, men minskningen hinner inte påverka
statsbudgeten det kommande budgetåret.

Miljöpartiet de gröna kräver också:

• Förbättrad rådgivning vid lantbruksnämnderna i alternativ odling och
jordbrukets miljöpåverkan.

• Omprioritering av forskningspengar så att mer satsas på långsiktig biologisk
forskning och alternativ odling.

8.2 Företagspolitik

Miljöpartiet de gröna vill med lagar och ekonomiska styrmedel

• genomdriva och underlätta att företagen anpassar sig till miljökraven

• främja lokalt, småskaligt, miljövänligt och resurssnålt företagande

• genomdriva och underlätta en snabb kärnkraftsavveckling.

Företagens utsläpp och resursförbrukning måste minskas radikalt

• genom att gällande miljölagar och gränsvärden tillämpas strikt och
skärps efter behov bl. a. för att stoppa utsläpp av miljöfarliga ämnen
över gällande gränsvärden

• genom att skatter på utsläpp under gällande gränsvärden införs och
skattena höjs på energiförbrukning och drivmedel samt genom att kilometerskatten
höjs

• genom att rådgivnings- och övervakningsresurserna hos naturvårdsverket
och länsstyrelsernas naturvårdsenheter ökas

• genom att anslagen till miljö- och energiteknisk forskning ökas

• genom att staten anslår medel till en industriomställningsfond, som ska
främja foretagsinvesteringar i ny miljövänlig och energi- och resurssnål
teknik. Samhällsnyttiga företag med omställningsproblem kan få bidrag.
Miljöpartiet de gröna vill främja lokalt småskaligt, miljövänligt och

resurssnålt företagande

Mot. 1988/89

Fi213

25

• genom att uppmuntra kommunerna att inrätta närfonder som ska ge råd
och förmedla kunskap och resurser, bl. a. finansiering, till lokala företag
som är varsamma med människor och natur. Staten tillför mer än 10 000
milj. kr. i grundkapital från löntagarfonderna, som vi vill avveckla; eller
för över nya inbetalningar av vinstdelningsskatt från de regionala löntagarfonderna
till närfondema

• genom att sänka arbetsgivaravgifterna kraftigt i glesbygd, bl. a. för att få
dit fler företag, göra återvinning och reparationer lönsammare än i dag
och gynna hantverket.

8.3 Omställning och förnyelse av näringslivet

Miljöpartiet de gröna kräver att kärnkraften avvecklas under högst tre år
utan att nya kol- eller oljeeldade kraftverk byggs. För att påskynda och
underlätta den nödvändiga omställningen av industrins och hushållens
energiförsörjning och en kraftigt minskad användning av kol och olja som
bränsle, vill vi under en tioårsperiod satsa på investeringar i ny energiteknik,
bl. a. i form av räntesubventioner.

Kärnkraftsavvecklingen kommer att medföra en kraftig ökning av efterfrågan
på nya värmekällor och installation av dessa. Miljövänliga och
energisnåla utrustningar för energigenerering, tillverkning, husuppvärmning
och hushållsarbete får äntligen ett genombrott i Sverige. Svensk verkstadsindustri
har här en unik chans även till en växande utlandsmarknad
och kommer att behöva mer folk. Isolerings- och installationsfirmor får en
blomstrande marknad, vilket också betyder fler jobb. Det kommer att bli
positiva effekter även inom andra branscher.

9 Säkerhetspolitik

Sverige och dess invånare skall skyddas från krig och dess följder. Detta
fordrar insatser och omtanke inom alla samhällsområden. Den militära
delen (krigsmakten) utgör endast en del av vårt totalförsvar.

Miljöpartiet de gröna förespråkar en säkerhetspolitik, som minskar behovet
av militär makt både inom och utom landet.

Sovjet och USA tycks nu också intresserade av en sådan utveckling för
att minska den militära rustningen, även om de ännu bara talat om de allra
första stegen.

Den säkerhetspolitik vi vill driva kräver en helhetssyn i riskbedömningen
och åtgärder. Den måste utgå från nya riskbedömningar. Den kommer
att leda till mycket bredare åtgärder än hittills både inom och utom landet
för att minska Sveriges sårbarhet för ekonomiska, politiska och militära
påtryckningar, hot och våld.

Dagens svenska samhälle är mycket sårbart. De stora systemen för
elström, värme, vatten, livsmedel osv. kan slås ut av mycket små insatser,
om de är rätt placerade. Beroendet av importerade drivmedel och andra
importerade varor gör oss känsliga för ekonomisk utpressning. Hot mot
våra kärnkraftverk och avfallslager kan bli mycket svåra att hantera.

Mot. 1988/89

Fi213

26

Vi tror inte det är förnuftigt att söka kompensera detta med ökade
militära investeringar. Det är definitivt bättre att minska sårbarheten och
därmed behovet av militära rustningar. Minskningar i militära rustningar
blir i sin tur förtroendeskapande mellan länder och kan medverka till att
de vågar börja nedrusta, så att rustningsspiralen vänds nedåt. För det
internationella arbetet tror vi att man borde satsa starkt på områden som
freds- och konfliktforskning och även söka öppna för freds- och försvarssamarbete
i Norden liksom för kärnvapenfria zoner och korridorer.

Naturligtvis skall inte en omfördelning från militärt försvar till civilt
försvar ske så snabbt, att det uppstår osäkerhet i omvärlden om vår
försvarsförmåga. Den svenska krigsmakten skall anpassas till behovet av
ett avskräckande gränsförsvar — ett gränsförsvar över hela ytan. Detta
innebär försvar av hamnar, flygplatser, möjliga luftlandsättningsområden
och känsliga civila anläggningar, med styrkor, som kan mobiliseras med
någon timmes varsel (motsv. hemvärnet).

Däremot kan det starkt ifrågasättas om vi har behov av armébrigader för
stora fältslag mot en fientlig styrka, som brutit igenom vårt gränsförsvar
och etablerat sig sedan ett par veckor. Arméns organisation utreds nu och
vi avvaktar därför med några större budgetförändringar för armén till
nästa år. Gränsförsvaret behöver naturligtvis flyg, men det är enligt vår
mening fel att lägga så mycket som 50000 milj. kr. eller 2300 milj. kr. per
år på JAS-projektet.

Vi föreslår att man nu stoppar JAS-projektet och snabbt utreder om
gjorda investeringar kan räddas inom ett billigare projekt eller om JAS helt
skall utgå. Samtidigt bör man på nytt pröva att som ersättning utveckla
robotsystem, baserade på terrängfordon och fartyg, för att stärka gränsförsvaret.
Man skall då syfta till defensiva system med kortare räckvidd än
attackflyget. Vår krigsmakt skall ej på något sätt kunna upplevas som ett
hot av något annat land.

Besparingen inom JAS-projektet beräknas ge 1 500 milj. kr. detta budgetår.
Marinen bör tilldelas ytterligare 200 milj. kr. för ubåtsskydd, främst
ordentliga bevakningslinjer i skärgården.

Den civila försvarssidan inom försvarsdepartementets område bör tillföras
ytterligare 400 milj. kr. (ÖCB och räddningsverket) för utökad beredskap
vad gäller vatten och värme, livsmedel, sjukvårdsmateriel, befolkningsskydd,
skyddsrum och hemskyddsverksamhet.

Vi vill reservera 500 milj. kr. för åtgärder inom landsbygdsutveckling
som är av högt säkerhetspolitiskt värde (t. ex. lokal livsmedelsförädling,
system med s. k. kärngårdar, skärgårdsbruk).

Sammantaget föreslår vi således att försvarets militära del minskas med
1 300 milj. kr. samtidigt som civila försvarsåtgärder tilldelas ytterligare
900 milj. kr. Till detta kommer åtgärder som vi föreslår inom andra
områden, bl. a. energiförsörjning och regionalpolitik.

Mot.

Fi213

10 Miljöpartiet de grönas förslag till ändringar i
statsbudgeten 1989/90

Hur miljöpartiet de grönas förslag till statsbudget påverkar statens ekonomi
redovisas här i form av ändringar för staten av vissa av inkomsterna
och utgifterna i förra årets statsbudget. Våra förslag är uppdelade i ändringar
som förbättrar miljön, ändringar som förbättrar fördelningspolitiken
och övriga större ändringar i miljarder kronor.

Inkomstökningar och utgiftsminskningar Utgiftsökningar och inkomstminskningar

miljöförbättrande ändringar

Utsläppsskatter	5.0	Kärnkraftsavveckling	1.4
Avgifter på konstgödsel och be		Industriomställningsfond	0.5
kämpningsmedel'	3.0	Miljöanslag6	2.3
Höjda drivmedelsskatter2	12.7	Arealbidrag och stöd till biologisk
Höjd energiskatt, exkl drivm.	8.0	odling1	3.0
Förpackningsskatt’	1.0	Ökade järnvägssatsningar7	2.5
Minskade anslag till vägar4	1.4	Övr. miljövänlig kollektivtrafik8	0.8
varav till nya vägar	1.0	Sänkta arbetsgivaravgifter9	8.3
och ökad vägbärighet	0.6	Extra glesbygdsstöd	1.0
Ökat anslag väg. rep.	0.2	Bidrag t. skydd för regnskogar	1.0
Summa	31.1	Bidrag t. ny internat. miljöfond	1.0
		Summa	21.8

fördelningspolitiska ändringar

Minskade ränteavdrag 0.6

Skärpt reavinstbeskattning 1.5

Höjda punktskatter, bl. a. på tobak 2.6
och sprit

Höjd moms 8.0

Summa 12.7

Utökad föräldraförsäkring10
Dagbarnvårdarlön för egna barn11
Skattefri zon och ny skatteskala12
Bastillägg12
Pensionärer

Slopad moms på basmat
Summa

1.5

1.5

3.5
1.1
1.4
8.0

17.0

Höjd reklamskatt
Minskade bostadssubventioner
Minskade anslag t. militärt forsvar
övriga departement*

Summa

Totalsumma

övriga större ändringar

0.6
0.5

1.3
1.0

3.4
47.2

Sänkta arbetsgivaravg. i vården 5.0
Civilförsvarsr. och minskad sårbarhet
0.7

Höjda kulturanslag 0.2

Summa 5.9

Totalsumma 44.7

* Arbetsmarknadsdep. —960 milj. kr. varav —400 för beredskapsarbeten och —560
p.g.a. minskade väntetider för flyktingar. Industridep. -40 milj. kr.

Kommentarer till våra ändringsförslag

1. Avgifterna på konstgödsel och bekämpningsmedel återföres i sin
helhet till jordbruket i form av arealbidrag för odlad mark och stöd till
biologisk odling.

2. Höjda drivmedelsskatter omfattar bensin, flygbensin och dieselolja
för motorfordon, delvis i form av ökad kilometerskatt.

3. Förpackningsskatt, en engångsskatt på burkar av aluminium och på
flaskor av PVC.

4. I minskat anslag till vägar ingår en ökning av anslaget till reparation
av vägar med 200 milj. kr.

Mot. 1988/89

Fi213

28

5. Slopat anslag till bärighetshöjande åtgärder.

6. Miljöanslagen innefattar bl. a. 1 500 milj. kr. till köp av svenska uroch
naturskogar samt 100 milj. kr. vardera för sanering av radonhus och
hus som har skadats av fukt och mögel.

7. Ökade järnvägssatsningar i form av nyinvesteringar i stomnätet (1 500
milj. kr.), riktat bidrag till länsjärnvägar (625 milj. kr. 89/90, medför en
budgetökning på 300 milj. kr.), ökade köp av persontrafik, lågprissatsningar
m.m. (500 milj. kr.), ökat utvecklingsstöd till godstrafiken (200 milj.
kr.).

8. Övrig miljövänlig kollektivtrafik: Nytt bidrag till investeringar i eldriven
kollektivtrafik (500 milj. kr.), ökade bidrag till anläggande av
cykelvägar (200 milj. kr.), forskning och utveckling av miljövänligare
trafik (100 milj. kr.).

9. Sänkta arbetsgivaravgifter med en fjärdedel, dvs. ca 10%-enheter i
hela Norrland, Värmland, delar av Dalarna, Gästrikland och Västmanland
samt hela Gotland.

10. Utökad föräldraförsäkring med fem månader från nuvarande nio till
fjorton månader med 90% lönekompensation (och rätt till dagbarn vårdarlön
för vård av eget barn eller garantibelopp upp till tolv månaders ledighet
för vardera föräldern). Helårskostnaden beräknas till två miljarder kronor.

11. Dagbamvårdarlön: för egna barn beräknas helårskostnaden till två
miljarder kronor.

12. Skattefri zon och ny skatteskala räknad som halv årskostnad eftersom
omläggning av skatt och bastillägg föreslås ske 1/1-90.

11 Hur påverkas samhällsekonomin av miljöpartiet de
grönas budgetförslag och ekonomiska politik

11.1 Ny inriktning och nya mål

I detta kapitel redogör vi för hur miljöpartiet de grönas ekonomiska politik
och förslag till ändringar i regeringens statsverksproposition kan väntas
påverka samhällsekonomin i Sverige både på kort och lång sikt om den
genomförs helt.

Vi visar vilka följder vi räknar med om den ekonomiska politiken
inriktas mot de solidaritets- och kvalitetsmål som vi har satt upp:

• ett samhälle byggt innanför de ekologiska ramarna, dvs. vad natur,
människor och djur mår bra av på kort och lång sikt,

• solidaritet med människor även i andra delar av världen, och med
kommande generationer,

• meningsfullt arbete åt alla efter behov, förmåga och vilja.

• välbefinnande.

För att uppnå dessa mål krävs långtgående förändringar i den svenska
samhällsekonomin. Den ändrade inriktningen innebär bl.a.:

• att miljö- och naturresursfrågorna får utgöra grunden för politiken,

• att fördelningspolitiken skärps,

• att omsorgen om sjuka och gamla får betydligt större utrymme,

• att alla människor ges möjligheter att välja barnomsorg, skola, vård,

Mot.

Fi213

militär- eller annan samhällstjänst, pensionsålder, och arbetstid och
annat som påverkar livsstilen.

De förslag som redovisas i denna motion gäller i första hand förändringar
i regeringens budgetförslag, dvs. en ettårsbudget. Samtidigt är våra
förslag de första stegen i vår långsiktiga ekonomiska strategi för att styra
samhällsekonomin mot de uppställda målen.

De förväntade effekterna av miljöpartiet de grönas budgetförslag och
långsiktiga ekonomiska strategi måste också jämföras med vad som kan
förväntas hända med samhällsekonomin på kort och lång sikt om den
nuvarande tillväxtpolitiken fortsätter.

11.2 Påverkan på olika samhällssektorer

Vår budget är väl balanserad

Miljöpartiet de grönas ändringsförslag till regeringens budgetproposition
för 1989/90 innebär för budgetåret 1989/90 bl.a.:

• att statens skatteinkomster ökar med ca 15000 milj. kr.

• att statens utgifter ökar med ca 12000 milj. kr. och

• att budgetsaldot (skillnaden mellan statens inkomster och utgifter) blir
ca 2 500 milj. kr., dvs. högre än med regeringens förslag, överskottet
ligger inom felmarginalerna.

Utgiftsökningar för långsiktiga åtaganden

De utgiftsökningar för staten som vi föreslår, jämfört med regeringens
budgetförslag, gäller till största delen långsiktiga åtaganden. 1 några fall
ökar kostnaderna ytterligare under de närmaste åren, t. ex. för föräldraförsäkringen,
som vi vill utöka med 5 månader per år under 3 år.

Järnvägsinvesteringarna ökar också, till i genomsnitt 6 500 milj. kr. per
år under en 10-årsperiod, och minskar därefter. Kostnader i samband med
kärnkraftsavvecklingen och ökad användning av biobränslen, vind- och
solenergi kommer också att stiga till en högre nivå, ligga där under 10 — 20
år och därefter åter gå ner.

De sociala kostnadsökningarna kommer att bromsas med vår politik och
kostnaderna kommer att på sikt bli väsentligt lägre, eftersom vår politik
leder till ökad välfärd!

Råvaru- och konsumtionsskatter kommer att fortsätta öka

De inkomstökningar som vi föreslår i förhållande till regeringens budgetförslag
utgörs främst av skatter på energiråvaror och utsläpp — dvs. skatter
som ska styra mot effektivare energianvändning och minskade utsläpp.
Allteftersom målen uppnås minskar skatteintäkterna för staten. Därför
förutser miljöpartiet de gröna att råvaru- och konsumtionsskatter om
några år kan behöva ökas ytterligare. Med vår politik kommer ökningstakten
för samhällets sociala kostnader och vårdkostnader att bromsas upp
för att senare kunna minskas i takt med att människor mår bättre och
arbets- och miljöskadorna minskar.

Mot. 1988/89

Fi213

30

Företagens kostnader och producentpriserna ökar och de sociala kostnaderna
minskar i stora delar av landet.

De tillverkande företagens kostnader kommer med miljöpartiets budgetförslag
totalt att öka med ca 4000 milj. kr. på grund av att de indirekta
skatterna och elpriserna okar mer än de sociala kostnaderna minskar.
Producentprisindex kan förväntas stiga med omkring en halv procent.

11.2.1 Skatter och transfereringar
Radikal skatteomläggning för bättre miljö

Miljöpartiet de gröna ser skatter och avgifter och riktade transfereringar
som viktiga styrmedel för att komma tillrätta med såväl miljöproblemen
som slöseriet med ändliga naturtillgångar.

(Transferering är överföring av pengar till vissa mottagargrupper inom
hushållssektorn eller näringslivssektorn.)

Den radikala skatteomläggning vi föreslår visas i tabellen i kap 10 och
innebär i sitt första steg dvs. för budgetåret 88/89 bl.a.:
att vi med skatter och avgifter som styrmedel vill få företag och konsumenter
att minska miljöförstöringen och slöseriet med begränsade naturtillgångar:

• ökad beskattning av landsvägs- och flygtrafiken med ca 13000 milj. kr.

• ökad beskattning av energiråvaror med ca 8000 milj. kr.

• beskattning av utsläpp med 5000 milj. kr. och

• avgifter på konstgödsel och bekämpningsmedel med 3000 milj. kr.

Totalt ca 30000 milj. kr. i miljöpåverkande skatte- och avgiftshöjningar
att vi samtidigt vill satsa ca 23000 milj. kr. i riktade bidrag till hushåll

och näringsliv för miljöförbättrande åtgärder och för att bygga upp ett
biologiskt jordbruk
att vi vill satsa ca 17000 milj. kr. på en rättvisare familje- och fördelningspolitik
och öka punktskatter på sprit, vin, öl och tobak samt på
reklam med totalt 2200 milj. kr. för att dämpa konsumtionen
att vi vill minska arbetsgivaravgifterna med totalt ca 13000 milj. kr.,
varav 5000 milj. kr. inom vården och resten i norra Sverige och på
Gotland

att skatten på realisationsvinster ökar med 1 500 milj. kr. (helår 3000
milj. kr.)

Skattekvoten ökar med ca 1 %-enhet

Med vårt budgetförslag ökar skattetrycket med ca 15000 milj. kr. medan
transfereringarna ökar med ca 12000 milj. kr., pengar som går tillbaka till
olika samhällssektorer i form av bidrag.

11.2.2 Fördelningseffekter

Hushållen tjänar på mindre och miljövänligare konsumtion

Hushållens disponibla inkomster ökar med vårt budgetförslag med ca
16000 milj. kr. under budgetåret 1989/90, samtidigt som deras kostnader

Mot. 1988/89

Fi213

31

för konsumtion ökar med ca 14000 milj. kr. på grund av ökade indirekta
skatter och höjda eltaxor.1 Pensionärer med låg pension, deltidsarbetande
och barnfamiljer med låg inkomst kan med vårt förslag få en starkare
ekonomi. Alla tjänar på att minska den konsumtion som beskattas extra:

• att köra bil mindre och långsammare och gå över till blyfritt

• att åka kollektivt och flyga mindre

• att hushålla med energi i hemmet och byta ut elvärmen mot miljövänligare
och billigare uppvärmning

• att äta mer av svensk basmat, som vi vill slopa momsen på och

• att köpa mindre av annan mat och andra varor, som får ökad moms

• att undvika plastflaskor och aluminiumburkar när man handlar

• att dricka mindre sprit, vin och öl och att röka mindre.

Det ”tjänar” miljön och våra barn, barnbarn och kommande generationer
också på. Och människor i u-länderna får tillgång till en större andel av
de begränsade naturtillgångarna på jorden.

En del av hushållens konsumtionsutrymme kommer att bindas till de
investeringar som vissa hushåll gör för att ersätta sin elvärme med andra
värmekällor och bättre isolering. Statens räntebidrag och andra bidrag till
dessa investeringar är 1 000 milj. kr. Dessa investeringar bör räknas bort
från hushållens utrymme för fri konsumtion vilket då minskar med ca 1 —
2 miljarder jämfört med i dag.

Barnfamiljer och andra med låga inkomster gynnas

Barnfamiljer — som grupp beaktat — får genom miljöpartiets förslag en
något bättre ekonomi. Särskilt barnfamiljer med låga inkomster gynnas
både av den skattefria zonen och borttagen moms på basmat och av
bastillägget (som ersätter bostadsbidraget). Den utbyggda föräldraförsäkringen
ger även barnfamiljerna mer fri tid.

Övriga låginkomsttagare, deltidsarbetande och studerande gynnas av den
skattefria zonen och den slopade momsen på basmat.

Folkpensionärer med låg pension gynnas också av vårt budgetförslag, dels
genom del ökade pensionstillskottet, dels genom den momsfria basmaten.

Pensionärerna får behålla friåret på sjukhus

Sjuka, handikappade och äldre som behöver personlig hjälpare kommer att
gynnas av kraftigt sänkta arbetsgivaravgifter i vårdsektorn. Arbetsgivarna
kan då erbjuda bättre arbetstider och rimligare löner åt de sämst betalda.
Det kommer då att bli lättare både att behålla och anställa fler inom
vården inklusive hemtjänsten.

Hushåll med högre inkomster utan minderåriga barn får i praktiken
minska sin konsumtion

1 Därvid har vi räknat med en minskande inverkan på konsumenternas disponibla
inkomst när elskatten i konsumentledet ersätts med en elprishöjning som är ca 4 öre
högre per kWh, då elproducenterna skall betala skatt på energiråvaran enligt vår
energipolitiska motion.

Mot. 1988/89

Fi213

32

Jordbruket styrs mot biologiskt och småskaligare bruk

Inom jordbruket sker en överflyttning av medel från intensivodlat till
biologiskt lantbruk. Avgifterna på konstkväve och bekämpningsmedel,
totalt 3 000 milj. kr., återförs helt till jordbruket i form av arealbidrag och
direktstöd till biologisk odling. Detta ger även en omfördelning från stora
gårdar till mindre.

Industrin kompenseras för ökade kostnader i norra Sverige och på Gotland

Industrins kostnader ökar till följd av vårt budgetförslag med totalt ca 4
miljarder på grund av höjda energi- och utsläppsskatter. Samtidigt sänks
arbetsgivaravgifterna i norra Sverige och på Gotland med en fjärdedel,
dvs. ca 10%-enheter.

Företag med normal arbetsgivaravgift som förbrukar lite energi berörs
knappast, (om de inte gör stora utsläpp som beskattas).

Hit hör bl. a. verkstadsindustrin och andra arbets- och kunskapsintensiva
verksamheter.

De företag som får sänkta arbetsgivaravgifter och som hushållar med
råvaror och energi gynnas av vår skatteomläggning. Reparation, underhåll
och återvinning blir lönsammare.

Återvinning drar generellt mindre energi och mer arbetskraft. Inom
massaindustrin leder detta bl. a. till att inriktningen på returfiber som
råvara gynnas. I vissa fall kan det bli prissänkningar.

De processindustrier, som i dag förorenar miljön samt använder mycket
elenergi och tunga landsvägstransporter, får ökade kostnader under en
omställningsperiod. En stor del av dessa industrier ligger i de områden där
arbetsgivaravgifterna sänks och får därigenom en viss, men inte alltid full,
kompensation. För några kommer det inte att löna sig att ställa om. För de
flesta blir omställningen lönsam. Vissa arbetsintensiva företag kommer att
tjäna på skatteomläggningen.

Industriomställningsfond för miljövänliga investeringar

En industriomställningsfond byggs upp för att ge räntebidrag till investeringslån
för de industrier som får omställningsproblem på grund av att
energi- och transportkostnaderna okar när energiråvarorna beskattas och
på grund av att utsläppsskatter införs. Vissa samhällsnyttiga industrier kan
vid behov få vissa bidrag för omställning till teknik som är miljövänlig och
hushållar med energi och råvaror.

Den privata tjänstesektorn får ökade kostnader

Tjänste- och servicesektorerna dit vi räknar transportföretagen får betala
såväl höjd reklamskatt som höjd energiskatt; framför allt på dieselfordon.
Vissa företag får sänkt arbetsgivaravgift som helt eller delvis kompenserar
de ökade kostnaderna. Vissa företag kan tjäna på omläggningen.

Mot. 1988/89

Fi213

33

Ökade resurser för värdigare vård

Vårdsektorn inom landstingskommuner och primärkommuner gynnas
kraftigt genom sänkta arbetsgivaravgifter för vanlig sjukvård och kommunernas
hemtjänst. Totalt minskar kostnaderna i vårdsektorn med ca 5
miljarder.

Vårdbehovet kommer att minska med miljövänlig politik

Miljöförstöringen och förgiftningen av luft, mark och vatten kommer att
sluta att öka och kommer på sikt att minska allt mer. Allergier, yrkessjukdomar
samt trafik- och yrkesskador kommer också att minska. Människor
kommer att få mer tid att ta hand om sig själva och varandra. De kommer
att må bättre, vara mindre stressade, bli friskare och behöva mindre vård.

Detta gör att ökningen av samhällets vårdkostnader och sociala kostnader
först kommer att bromsas med vår ekonomiska politik och senare
minska. Med den osolidariska och miljöfientliga politik som regeringen
vill fortsätta att föra kommer dessa kostnader i stället att öka allt fortare,
vartefter skadorna på natur och människor blir allt större.

Kommunerna tjänar på miljöpartiet de grönas budgetförslag

Alla kommuner tjänar på vårt förslag genom den sänkta arbetsgivaravgiften
i vårdsektorn. Kommunerna i områden som får sänkta arbetsgivaravgifter
för att gynna företagen och deras personal tjänar extra mycket och
bör i många fall kunna sänka kommunalskatten. Totalt vinner kommunerna
ca 6000 milj. kr.

En skatteutjämningsfond skall senare inrättas för att omfördela mellan
”rika” och ”fattiga” kommuner. Fördelningen ska baseras på kommunernas
skattekraft, åldersfördelning och geografiska förhållanden.

Glesbygden blir attraktivare för hushåll och företag

De sänkta arbetsgivaravgifterna i vissa regioner och det nya bastillägget för
barnfamiljer gör dessa regioner mer attraktiva för både hushåll och företag.
Detta förstärks av de skatter som vi föreslår att Norrlandslänen skall
få ta ut på elleveranser till andra regioner. Sänkta kommunalskatter och ett
ökat företagande kan bryta den onda cirkel man nu befinner sig i. Närfonderna
skall också bidra till ett gynnsammare företagsklimat.

Välfärd och livskvalitet ökar med miljöpartiet de grönas politik medan den
materiella konsumtionen på sikt minskar

På sikt kommer en strävan mot ett resurssnålt samhälle och en globalt sett
jämnare materiell fördelning troligen att innebära, att den materiella konsumtionen
minskar.

Livskvaliteten kommer att öka på många sätt. Ren luft, rent vatten,
giftfri mat, större kontroll över vardagslivet och mer fri tid är sådant som
normalt inte räknas till levnadsstandard. De negativa effekterna av dagens

Mot. 1988/89

Fi213

34

samhälle drabbar främst de svaga grupperna: dåliga arbetsmiljöer, dålig
överblick och kontroll över sin situation, svårt att få ekonomin att räcka
till hälsosam kost som i dag är betydligt dyrare än förgiftad mat, och små
ekonomiska möjligheter att resa bort på semester från en stressad vardag.

Decentralisering och minskad statskontroll kommer också att leda till ett
samhälle med ökad mångfald.

11.2.3 Balansen i de utrikes affärerna
Exporten minskar troligen något med våra förslag

Om producentprisindex och exportpriserna stiger kan man räkna med en
volymminskning med ca 4 500 milj. kr. i löpande priser. Samtidigt påverkas
exporten av många andra faktorer: dollarkurs, världshandel, oljepriser,
världskonjunkturer, räntenivåer, svenska valutakurser osv.

Totalt sett räknar vi med att exporten kommer att minska något, speciellt
massa- och pappersexporten, men även exporten av kemiska varor och
järn- och stålprodukter. Denna minskning uppskattar vi till 1 till 2 miljarder
under budgetåret till följd av våra förslag.

Totalt påverkas importen inte av vårt budgetförslag

Importen påverkas av ändringar i den privata konsumtionen och hur de
svenska priserna förändras i förhållande till de utländska på två sätt av
vårt budgetförslag. Vi bedömer att de förändringar som vårt budgetförslag
ger upphov till under budgetåret kommer att ta ut varandra.

Tjänstebalansen och transfereringsbalansen berörs knappast av miljöpartiet
de grönas förslag

Bytesbalansen

Sammanlagt förväntas en försämring av bytesbalansen på ca 1 500 milj. kr.
under budgetåret till följd av vårt budgetförslag. Till detta kommer en
tillfällig försämring under budgetåret 1989/90 på grund av utbetalningarna
av en miljard kronor vardera till en internationell miljöfond och till skydd
för regnskogar.

På några års sikt kan de ökade miljökraven och omfördelningen av
skattetrycket mot resursförbrukning innebära att ny teknik utvecklas som
kan exporteras. Miljöproblemen är ju tyvärr så stora i Europa, att detta
kommer att vara en relativt säker marknad under många år framöver.

11.2.4 Ekonomisk utveckling

Frågan om tillväxt är vanligtvis central i traditionella statsbudgetsammanhang.
För miljöpartiet de gröna är inte ekonomisk tillväxt i sig intressant,
utan den ekonomiska utvecklingens inriktning och effekter samt tillväxtens
innehåll.

Omsorgen om naturmiljön, den sociala miljön och kommande generationer
är huvudinriktning i den gröna ekonomiska politiken. Hänsynen till

Mot. 1988/89

Fi213

35

u-ländernas konsumtionsmöjligheter kommer också att sätta snävare
ramar för vår materiella konsumtion. I en värld med globala miljöproblem
finns det i dag inte utrymme för den ökade materiella standard som uvärlden
så väl behöver, om inte industriländerna samtidigt minskar sin
belastning på naturen.

Graden av materiellt välstånd kommer att vara beroende av hur en
genomtänkt hushållning med resurserna kommer att kunna ersätta de
stora naturresursuttag som är grunden för dagens välstånd.

Miljöpartiet de grönas ekonomiska politik kan förväntas leda till ett mer
skapande, mångfaldigt och medvetet näringsliv: satsningar på småföretagande
och kooperativ, på kunskapsintensiv verksamhet framför kapitalintensiv.

Den kan också förväntas leda till ett mer överblickbart samhälle som ger
möjligheter för människor att få ökad kontroll över sina liv och sin tid.

Detta kommer att leda till en ekonomisk utveckling med positiva effekter
på naturmiljön och den sociala miljön och till ett samhälle med högre
livskvalitet.

11.2.5 Arbetsmarknaden

Sysselsättningen i den formella sektorn beror dels på hur mycket varor och
tjänster som produceras, dels på hur mycket arbete som används för detta.
Miljöpartiet de grönas ekonomiska politik kan förväntas leda till en ökad
mängd lönearbete på kort sikt. Dels därför att efterfrågan på vissa investeringsvaror
kommer att öka mer än vad konsumtionen och exporten kommer
att minska. Dels därför att fler människor behövs i bl. a. verkstadsindustrin
och jordbruket, när skatten på arbete sänks (=arbetsgivaravgifterna)
och skatten på energi, kemikalier osv. samtidigt ökar.

Arbetsgivaravgifterna sänks extra kraftigt i glesbygdsområdena, samtidigt
som inkomstskatten kan minskas. Detta innebär att glesbygden ges
ökade möjligheter att överleva och att fler arbetstillfällen skapas.

Skatteomläggningen — sänkta skatter på arbete, ökade på energi — leder
till att återvinning inom industrin gynnas, vilket också driver mot ökad
sysselsättning.

Återvinning och återanvändning kommer också att öka mängden oavlönat
arbete.

Sammantaget är det svårt att säga om detta kommer att innebära ökad
eller minskad sysselsättning inom tillverkningssektorn.

Mängden oavlönat arbete i det egna hemmet och i grannskapet kommer
att öka; fler människor kommer säkert att använda sin nyvunna frihet
bl. a. till att välja att själva ta hand som sina barn, sjuka och äldre.
Samtidigt kommer den totala vårdvolymen att öka på grund av att andelen
äldre i befolkningen ökar och AIDS-problematiken.

Om slutresultatet av alla dessa effekter blir ökad eller minskad sysselsättning
(om vi räknar samman den obetalda och den betalda delen av
samhällsekonomin) är svårt att bedöma. Vad vi kan bedöma är att mängden
arbete som känns meningsfullt kommer att öka.

Mot. 1988/89

Fi213

36

Miljöpartiet de grönas fördelningspolitik kommer att innebära att sysselsättning
i den formella sektorn blir mindre viktig, dels för att momsfri
basmat och den skattefria zonen gör att det blir lättare att klara sig på en
mindre lön, dels för att stimulansen av den lokala ekonomin kommer att
ge större möjligheter att arbeta flexibelt.

Hemställan

Med stöd av ovanstående hemställer vi

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om riktlinjer
för den ekonomiska politiken,

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om riktlinjer
för budgetregleringen.

Stockholm den 25 januari 1989

Inger Schörling (mp)

Carl Frick (mp) Claes Roxbergh (mp)

Gösta Lyngå (mp)

Mot. 1988/89

Fi213

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989