Motion till riksdagen
1988/89:Fö726

av Yngve Wernersson (s)
Sotningsmonopolet m. m.

Redan när den nya räddningstjänstlagen diskuterades 1986 krävdes en utredning
om sambandet mellan sotningsfrister och förekomsten av bränder i
rökkanaler och imkanaler.

Det saknades både forskningsresultat och empiriska data som underlag
för en objektiv bedömning av brandskyddssotningen. Trots detta avfärdades
flera motioner med argumentet att tillräcklig erfarenhet fanns för att
motivera monopolet och behålla regleringen av brandsskyddssotningen.

Nuvarande monopol och sotningsfrister är alltså beslutade med hänvisning
till brandskyddsbehovet.

Sambandet mellan brand och minskad sotning ifrågasätts inte bara av
allmänheten utan också av sakkunniga inom räddningstjänsten. T.o.m
inom sotningsbranschen börjar man inse att det inte håller att motivera
sotning enbart ur brandrisksynpunkt. Därför försöker branschen nu hitta
andra motiv för att behålla sitt monopol och sin unika särställning.

Räddningsverket har i uppdrag att utreda huruvida sotning är brandförebyggande
eller inte. Forskningsresultaten skall presenteras den 30 juni
1989. Därefter skall verket utvärdera resultatet. Jag vill föreslå att om forskarna
inte kan fastslå att sotning är brandförebyggande bör regeringen
snarast föreslå riksdagen besluta att upphäva obligatoriet. Den redan nu
ansvarige fastighetsägaren måste ta sitt ansvar fullt ut för eldningsanordningar,
imkanaler, ventilationsanläggningar, rökkanaler och för sin ekonomi.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om omprövning av sotningsmonopolet och sotningsfrister.

Stockholm den 25 januari 1989

Yngve Wernersson (s)