Motion till riksdagen

1988/89:Fö708

av Ingrid Andersson m. fl. (s)

Säkerheten vid transporter av farligt gods

Dagens kemikalieflora innebär inte bara risker vid själva användningen och
produktionen utan också vid transporter. Omfattande kemikalietransporter
genomkorsar dagligen vårt land på järnväg och landsvägar. Många gånger
går transportvägarna genom tättbebyggda områden. Vid en olycka kan
skadorna bli mycket omfattande både för miljön och för människorna. All
transport av farligt gods måste enligt lagen vara märkt och ha handlingar som
visar vad lasten innehåller och vad man skall göra om olycksutsläpp sker. Det
är naturligtvis nödvändigt att det finns resurser och rutiner för att kontrollera
att lagen efterlevs.

De som arbetar med att transportera farligt gods behöver kunskap om
lagen och om hur hantering av godset skall ske för att inte risker skall uppstå.
De behöver också kunskaper om vad som behöver göras om en olycka trots
allt sker.

Ett särskilt krav på behörighet för dem som transporterar farligt gods
skulle vara en åtgärd för att undvika att den mänskliga faktorn utlöser en
olycka vid transport av farligt gods. En sådan behörighet skulle garantera viss
erfarenhet och adekvat kunskap. Det är också utomordentligt viktigt att
räddningskåren i resp. kommun är väl informerad när transporter med
miljöfarligt innehåll skall passera.

I dag finns sådana kommunikationsmöjligheter att räddningstjänsten
utefter den väg som farligt gods passerar kan få information om tidpunkt och
art av farligt gods som transporteras genom ett aktuellt område. Sådana
rutiner bör utarbetas av räddningsverket. En högre beredskap kan då
uppnås.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av åtgärder för säkrare transporter av
farligt gods.

Stockholm den 19 januari 1989

Ingrid Andersson (s)

Ulla Pettersson (s) Kristina Svensson (s)

Marianne Carlström (s)

Viola Furubjelke (s)