Motion till riksdagen
1988/89:Fö514

av Ove Karlsson m.fl. (s)

Ett mindre sårbart jordbruk

För Bergslagen är en levande landsbygd oumbärlig. En levande landsbygd
förutsätter levande och verksamma jordbruk. Jordbruket som näring bland
övriga näringar i Bergslagen behöver lyftas fram och utvecklas för att skapa
balans och harmoni i Bergslagens struktur.

Det jordbruk som i dag bedrivs i Bergslagen och motsvarande bygder på
andra håll i landet får allt svårare att hävda sig beroende på att dagens
högproduktiva jordbruk kännetecknas av hög mekaniseringsgrad och specialisering.

Utvecklingen har inneburit en geografisk koncentration av jordbruksföretag
liksom produktionen av vissa produkter. Som exempel produceras en
tredjedel av Sveriges fläskproduktion i Skåne, medan Norrland haren mycket
låg självförsörjningsgrad av t.ex. brödsäd.

Koncentrationen av förädlings- och distributionscentraler samt den regionala
snedfördelningen av livsmedelsindustrin till ca en tredjedel i Skåne
gör hela näringen mycket beroende av fungerande transportsystem.

Allmänt kan man säga att landets livsmedelsproduktion har blivit i allt
större grad beroende av omvärlden. Systemet förlitar sig på att importen av
olika insatsvaror är möjlig, att transnationella och regionala transporter
fungerar och att energi- och informationsförsörjningen är intakt.

Med minskade beredskapslager kan även begränsade regionala störningar
få allvarliga konsekvenser samt regional brist på produktionsmedel uppstå
trots god nationell tillgång.

Systemet i dag med centraliserad livsmedelsförsörjning medför en inbyggd
sårbarhet. Därför är ett levande jordbruk i hela Sverige med lokal
och regional livsmedelsproduktion nödvändig för ett i kris så långt som
möjligt uthålligt samhälle. Här samverkar jordbruks- och försvarspolitiken
vad gäller beredskapsaspekterna i lands- och glesbygdsutvecklingen.

I Bergslagen finns ett antal kommuner som gemensamt har försökt att
belysa och komma till rätta med ovan redovisade aspekter genom att utarbeta
ett förslag till modell för ett mindre sårbart jordbruk.

Modellen som benämns utvecklingsgård skall även kunna tjäna som modell
för andra liknande bygder.

Utvecklingsgården skall användas för att utveckla och pröva jordbruksformer
med väsentligt mindre inbyggd sårbarhet. Detta skall ske bl.a. genom
minskad användning av externa, framför allt importerade produktionsmedel.

Utvecklingsgården skall ingå som en del i kommunens beredskap för
livsmedels- och energiförsörjning vid eventuell kris. Gårdens produktions

Mot.1988/89
FÖ514

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av ett försök med utvecklingsgård i
Bergslagen för att utnyttja möjligheterna att förbättra beredskapen
vad gäller livsmedels- och energiförsörjning vid ett krisläge.

Stockholm den 24 januari 1989
Ove Karlsson (s)

Leo Persson (s) Inger Hestvik (s)

Iréne Vestlund (s) Bengt-Ola Ryttar (s)

Arne Mellqvist (s)

inriktning och val av produktionsmedel skall därför bygga på lokala behov
och lokala förutsättningar.

Utvecklingsgården skall under normala förhållanden kunna drivas på
företagsekonomiska grunder och vara en naturlig del i den kommunala
infrastrukturen.

17

Svenskt Tryck Stockholm 1989