Motion till riksdagen
1988/89 :Fö513

av Görel Thurdin och Martin Olsson (båda c)
Den civila beredskapen i Västernorrlands län

I samband med att ÖB presenterade försvarsutredning 88 (FU 88) för någon
tid sedan har diskussionen om vårt totalförsvar till huvudsaklig del
kretsat kring frågor som rör det militära försvaret. Som vanligt har de civila
delarna kommit i skymundan.

Den geografiska prioriteringen i FB 87 tycks få stora konsekvenser för
det civila försvaret inte minst för befolkningsskyddet.

I enlighet med FB 87 uppdrogs åt överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB)
att tillsammans med överbefälhavaren genomföra en ny mål- och riskanalys.
Samtidigt fick statens räddningsverk (SRV) i uppdrag att genomföra en
studie hur befolkningsskyddet i framtiden skall utformas. Befolkningsskyddet
skall utformas med den nya mål- och riskanalysen som grund.

Både ÖCB och SRV har redovisat sina uppdrag till regeringen. Regeringen
har lämnat förslagen till en särskilt tillsatt kommitté som antagit namnet
”1988 års Befolkningsskyddskommitté”, som skall granska och lämna regeringen
förslag till åtgärder senast I mars 1989.

Enligt nämnda skyddsstudie framgår att skyddet skall anpassas till risken.
Ju större risk, desto bättre skydd.

Eftersom Västernorrlands län inte tillhör de prioriterade områden som
nämnts i FB 87 har risken i regel bedömts lägre än tidigare och skyddet
föreslås att byggas ut i överensstämmelse härmed.

Med anledning av den nya mål- och riskanalysen och SRV:s skyddsstudie
har försvarsenheten analyserat konsekvenserna för länet.

Av analysen framgår
att endast mycket begränsade delar av vårt län kommer att få skyddsnivå A,
att utomhusalarmering endast kommer att byggas ut i de områden som får
skyddsnivå A och

att civilförsvarets organisation i länet kommer att anpassas (reduceras) till
risken.

Tilldelningen av medel till skyddsrumsbyggandet torde fortsätta att ligga
på den låga nivå som nu gäller eller ännu lägre. För budgetåret 1988/89 har
länet tilldelats endast fyra miljoner som skall jämföras med tidigare års
tilldelning mellan 15 och 20 miljoner per år.

1 dag uppmanas kommunerna att utnyttja civilförsvarets utomhusalarmering
för att sända signalen ”Viktigt meddelande till allmänheten”,
(VMA).

VMA-signalen skall utnyttjas då allmänheten behöver varnas, exempelvis
vid olycka med transport av farligt gods och innebär att folk skall gå
inomhus, stänga dörrar och fönster och lyssna på radion.

Kommer utomhusalarmeringen i framtiden att bara byggas ut i områden
med skyddsklass A får den så begränsad täckning i våra tätorter att dess
utnyttjande för VMA inte längre är meningsfull.

I dag finns det ca 6 000 personer inskrivna i länets civilförsvar. Av dessa
utbildas ca 3 000 personer vid räddningsverkets skolor bl a vid Sandöskolan
i Kramfors kommun. En minskning av civilförsvarets krigsorganisation
innebär en motsvarande minskning av utbildningsbehovet. Vad detta kommer
att innebära för skolans verksamhet i vårt län är svårt att beräkna, men
att även skolans resurser måste anpassas till det ändrade behovet står dock
klart.

Det verkar riktigt att anpassa skyddets utbyggnad till risken. Men vi
tycker inte att länets strategiska läge förändrats så att det motiverar de
förändringar i vår beredskap till det sämre som det nämnda förslaget genererar.
Militärbefälhavaren i nedre Norrland har också uttalat att ett väl
fungerande och tillräckligt starkt civo/milo NN är av vital betydelse för
försvaret av övre Norrland. Civilförsvaret utgör en viktig del av totalförsvaret.
Den mål- och riskbedömning som nu genomförs får därför inte leda till
en urholkning av civilförsvaret. Befolkningsskydd, alarmering och civilförsvarsutbildning
är tre områden som är eftersatta.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förstärkta resurser till befolkningsskydd, alarmering
och civilförsvarsutbildning i nedre Norrland.

Stockholm den 25 januari 1989

Görel Thurdin (c) Martin Olsson (c)

Mot.1988/89

FÖ513

15