Motion till riksdagen
1988/89 :Fö437

av Sven-Olof Petersson och Gunilla André (båda c)
Värnpliktigas trafikskador

Det har gjorts en studie över hur många värnpliktiga som omkommit mellan
år 1979 och 1985. Studien som behandlar arbetsskadeanmälningar, rapporter
över polisutredningar och rättsmedicinska obduktioner visar att 72 värnpliktiga
omkommit under denna period. Studien visar vidare att 55 % av de
förolyckade omkom under fritidsaktiviteter. Under resor till och från de
militära förbanden omkom 29 %, och 13 % dödades genom skador under
militär tjänstgöring.

40 % omkom genom kollision mellan personbil och annat fordon, i
hälften av fallen av lastbilar. I singelolyckor omkom 29 %, nära två tredjedelar
av dessa efter kollisioner med träd. De flesta skadehändelserna inträffade
under mörker och på sträckor med hastigheten begränsad till 70
eller 90 km/tim; tre fjärdedelar omkom då vägbanan var våt eller snöbelagd.

Den dödande skadan fanns i huvudregionen hos 57 % av de omkomna,
och knappt tre fjärdedelar av dem som dog avled på olycksplatsen eller på
väg till sjukhuset.

Av de 40 som dog under fritiden har 18, 40 %, färdats i fordon med
berusad förare. Alkoholhalten i blodet hos dessa var 1,5 %o (medianvärde);
högsta värdet var 2,8 %o. Hastigheterna var höga.

Dödsfall under trafik i tjänsten inträffade i de flesta fallen utan inblandning
av mer än ett fordon: Passagerare på traktorsläp respektive
åkande i bandvagn och lastbil, som omkom i samband med vältningar, är
exempel. En motorcyklist blev dödligt skadad i tjänsten då han åkte av
vägen, och en värnpliktig omkom då han, sysselsatt med service av en
lastbil, blev påbackad.

De händelser som utretts ledde till allvarliga skador, dödsfall. Det vore av
stort intresse att också beskriva omständigheter vid allvarliga men icke
dödande skadehändelser. Arbetet borde alltså utvidgas till att omfatta ett
sådant större material.

Kollektiva transporter

Under många år har de värnpliktiga erhållit billiga biljetter för resor mellan
hemort och förband. Detta bidrag uppgår till mycket stora belopp årligen
och ifrågasätts ofta. Man har därför anledning att noggrant utreda samvariationen
mellan skadehändelser i trafiken bland värnpliktiga under resa till
eller ifrån förbanden och omfattningen och inriktningen av bidragen. Detta
utredningsarbete bör omfatta en lång period med beaktande av de skiljaktigheter
som finns från tid till annan avseende antalet värnpliktiga, avståndens
längd för de inkallade m. m. Det kan på goda grunder antagas att

exponeringen som motorcyklist och bilist har reducerats kraftigt tack vare
de rabatterade biljetterna. Det är emellertid synnerligen angeläget att visa
den verkan som åtgärden haft med avseende på skadornas antal och svårighetsgrad
för att vidmakthålla eller öka detta bidrag.

Fordon

Hälften av de 29 som dog genom kollision hade stött samman med lastbilar.
Dessa skador kan i första hand minskas genom åtgärder på de tyngre
fordonen. Frontala underkörningsskydd och energiupptagande frontdesign
på lastbilar är det viktigaste förslaget.

Vägmiljö

Sammanstötningar mellan personbilar och träd förekom i 13 av 21 singelkollisioner.
I några fall skedde kollisionen med lyktstolpe, betongpelare,
bergvägg. Dessa strukturer kan alla åtgärdas: Bredare vägrenar genom
utrensning av motståndskraftig växtlighet — framför allt i centrifugalkraftens
riktning i kurvor, bättre dosering och deformationsmaterial på betongpelare,
bergväggar och annat som ej kan elimineras är några förslag.

Alkohol

Den företagna studien av dödsfall bland värnpliktiga bekräftar vikten av
alkoholpåverkan hos motorfordonsförare i fråga om svåra trafikskador:
Mer än en tredjedel av dem som dog i trafikskador under fritiden hade
färdats i fordon med berusade förare, och blodalkoholhalterna var höga.
Det är inte säkert att bara ytterligare upplysning om alkoholens skadliga
inverkan har en förebyggande effekt på dem som flagrant överträder regeln
att inte köra motorfordon under inverkan av alkohol.

I ett fortsatt utredningsarbete bör man vinnlägga sig om att noga men
ändå skyndsamt undersöka möjligheten att förändra bilars instrumentering
så att alkoholpåverkade personer förhindras från att starta dem. Erfarenheter
från USA med aktivering av tändningsnyckeln genom utandningsluften
är ett intressant förslag. Är utandningsluften alkoholhaltig kan tändningsnyckeln
inte aktiveras och duger inte till att starta fordonet. En kompletterande
knappsats för intryckning av sifferserier är en utrustningsdetalj
varigenom det reses krav på nerv-muskel-samspel som kan bli satt ur
funktion genom alkoholpåverkan av viss omfattning. Dessa tekniska kompletteringar
av bilars utrustning bör inledningsvis nyttjas som hjälp för unga
bilförare med problemdrickarmönster som initial grupp.

Inhämtade uppgifter ger vid handen att en särskild arbetsgrupp inom
arméstaben har tillsatts med uppgift att främja personalens och de värnpliktigas
säkerhet i trafiken, i syfte att lägga fram förslag för att minska
antalet trafikolyckor. Vi anser att denna arbetsgrupp bör få i uppgift att
även beakta de synpunkter som framförts ovan.

Mot. 1988/89
FÖ437

12

Hemställan

Med hänvisning till vad sorn ovan anförts hemställs

att riksdagen hos regeringen begär att den arbetsgrupp som inom
arméstaben handhar trafiksäkerhetsfrågor skall beakta vad i motionen
anförts om värnpliktigas trafikskador m. m.

Stockholm den 19 januari 1989

Sven-Olof Petersson (c) Gunilla André (c)

Mot. 1988/89
FÖ437

13