Motion till riksdagen
1988/89:Bo541
av Rune Backlund m.fl. (c)
Skyddet av Vättern
Vättern, i storleksordning Sveriges näst största insjö, har mycket stor
betydelse för vattenförsörjningen i norra Götaland. Den stora vattenytan är
uppdelad på fyra län. Jönköping, Skaraborg, Östergötland och Örebro. Ett
antal kommuner och ett tjugotal tätorter tar i dag sitt färskvatten från
Vättern. Minst 200 000 människor får i dag vättervatten i sina kranar.
Vättern är i flera avseenden en unik insjö. För svenska förhållanden är det
en mycket djup sjö med få till- och frånflöden. Vattnet har därför en lång
omloppstid på ca 60 år. Vattnet är också förhållandevis näringsfattigt. Dessa
faktorer gör sjön extra känslig för föroreningar och miljögifter.
Vätterns föroreningskänslighet konstaterades tidigt. Sedan mitten av
1960-talet samarbetar länsstyrelsen och kommunerna runt sjön samt industrin
i Vätterns vattenvårdskommitté. Mätningar av föroreningar har genomförts
och program har upprättats vid två tillfällen. Under 1988 påbörjades
arbetet med ett nytt program.
Hoten mot Vätterns vatten kommer från flera olika källor:
- Kommunernas avlopps- och dagvattensystem
- Industrins avloppsvatten
- Näringsläckage från kringliggande mark- och skogsområden
- Internationella luftföroreningar
- Olyckor med miljöfarliga transporter på vägarna runt sjön
Trots utbyggnaden av olika reningsanläggningar tillförs Vättern årligen på
olika vägar stora mängder närsalter, tungmetaller och kemiska föroreningar.
Det opinionsbildningsarbete som vi från centerns sida har bedrivit
tillsammans med andra organisationer, bland vilka särskilt Rädda Vätternkommittén
bör nämnas, har fått till följd att allt fler har fått klart för sig vilken
betydelse Vättern har för vattenförsörjningen på lång sikt. Man har också
börjat inse vad som håller på att hända med dess vatten.
Debatten och de starka kraven från befolkningen runt sjön har också
tvingat myndigheter och regeringen att skärpa kraven på utsläppen från
industrin. Det kan i det här sammanhanget vara på sin plats att påminna om
regeringens agerande i samband med besluten om Aspa bruks utsläpp i
Vättern. Först efter en stark folklig opinion skärpte regeringen några dagar
före valet kraven på Aspa. Trots de skärpta kraven är det en bra bit kvar till
nollutsläpp.
Som färskvattenreservoar är Vättern av nationellt intresse. Försurning och
andra miljöförändringar gör Vättern mera betydelsefull på längre sikt för ett
större område än det som i dag utnyttjar sjön.
Målsättningen måste därför vara att dess vatten ska för framtiden alltid
kunna placeras i högsta klass när det gäller vattenkvalitet.
Om myndigheter och kommuner runt sjön långsiktigt ska kunna skydda
och hålla uppe kvaliteten på vattnet krävs det att man får resurser till sitt
förfogande. Särskilt viktigt är det att staten nu känner ett ekonomiskt ansvar
för de åtgärdsprogram som är under utarbetande av vattenvårdskommittén.
Det krävs också att man lyfter skyddsfrågan till nationell nivå. Vättern bör
vara ett riksobjekt och dess vatten hanteras på ett sådant sätt. Riksdagen bör
därför uttala att Vättern är riksobjekt som färskvattentäkt enligt naturresurslagen
och skall omgärdas med speciella skyddsbestämmelser.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen uttalar sig för att Vättern är riksobjekt som färskvattentäkt
enligt naturresurslagen och skall omgärdas med speciella
skyddsbestämmelser.
Stockholm den 25 januari 1989
Rune Backlund (c)
Bengt Kindbom (c) Gunilla André (c)
Kersti Johansson (c)
Mot. 1988/89
Bo541
11