Motion till riksdagen
1988/89 :Bo267

av Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c)
Bostadsanpassningsbidraget

Mot.

1988/89

Bo267-273

Regeringen föreslår i årets budgetproposition att kommunerna skall ta ett
större ekonomiskt kostnadsansvar för arbetet med att anpassa bostäderna för
handikappade. Regeringens förslag innebär att staten skall svara för 40
procent av bidraget och kommunerna för 60 procent. Tidigare har det
omvända förhållandet beträffande procentsatserna gällt mellan stat och
kommun.

En anpassning av bostäderna så att alla äldre och handikappade kan bo
hemma så länge som möjligt är en angelägen uppgift för samhället att
stimulera. Det bör vara en rättighet för alla att få bo hemma så länge som
möjligt i sin invanda miljö oavsett var i landet man bor.

En åtgärd som innebär att man beträffande de viktiga anpassningsåtgärderna
lägger kostnaderna i större utsträckning på kommunerna kan medföra
att denna rättighet eftersätts.

Kalmar är det län i landet näst Jämtland som har flest äldre per 1 000
invånare. Regeringens förslag innebär en direkt övervältring av kostnader på
kommunerna utan att kommunernas roll i sammanhanget ändras. En sådan
övervältring kommer att slå särskilt hårt mot län liknande Kalmar med hög
åldersstruktur.

I Kalmar län har 789 ansökningar om anpassningsåtgärder utförts för 1988
till en sammanlagd kostnad av 12 530 478 kr. Regeringens förslag innebär
omsatt på dessa siffror en ökad kostnad direkt för länets kommuner på 2,5
mkr.

För att nå ökad rättvisa och jämlikhet i boendet för de äldre över hela
landet bör staten svara för huvuddelen av anpassningsbidraget. Den
nuvarande ordningen bör därför gälla även fortsättningsvis. Regeringens
förslag bör därför avvisas av riksdagen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen med avslag på prop 1988/89:100 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om kommuners
delfinansiering som förutsättning för bostadsanpassningsbidrag.

Stockholm den 25 januari 1989

Agne Hansson (c) Marianne Jönsson (c)

1 Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr Bo267—273