Motion till riksdagen
1988/89: Bo261
av Claes Roxbergh m.fl. (mp)
Ekologiskt byggande
Insikter om det nära sambandet mellan energianvändning i bostäder och
miljöföroreningar orsakade av förbränning har stadigt ökat under de senaste
åren. Detta faktum har bland annat konstaterats av Bruntlandkommissionen.
Avfallshanteringen är ett annat problem som måste åtgärdas
radikalt snarast möjligt.
Ekologiska byar
1 ett flertal kommuner har initiativ tagits till byggandet av ekologiska byar,
villa- eller radhusområden, i vilka resursbevarande byggnadsteknik använts
och där också själva boendet syftar till att så långt det går vara
anpassat till det ekologiska systemet. Energianvändning är så låg som
möjligt och förnybara energikällor t. ex. solvärme utnyttjas i högre grad än
vanligt. Sopsortering och kompostering utförs och ibland även lokal avloppsrening.
I alla de fall vi känner till är de boende intresserade av att
höja sin livskvalitet och därigenom är det ofta mycket lyckade satsningar,
även socialt sett.
Tyvärr är dock reglerna för samhällets tjänster inte anpassade för dessa
ekologiska byar, som därigenom blir ganska dyra att bo i. Även om man
har egen avloppsrening, tvingas man ansluta sig till och betala för kommunens
system och även om man har eget dricksvatten, måste anslutningsavgifter
till kommunen betalas. Även om sophanteringen sköts av de boende,
kräver man att eko-byn betalar för sophämtning. Miljöpartiet de gröna
anser att hänsyn bör tas till den samhällsnyttiga roll som en ekologisk by
spelar och att speciella avtal skall göras för dessa samhällstjänster.
Ekologisk ombyggnad
Hittills under 1980-talet har många lyckade försök gjorts inom den nybyggda
miljön vad beträffar energibesparing och ny lågenergiteknik. Viljan
att investera i energi relaterade förbättringar i redan existerande byggnader
har funnits men varit låg och tycks nu minska på grund av billig olja och
slopade stimulansåtgärder för energibesparing och alternativ energi. Tendensen
är idag snarare att öka energianvändningen och därmed okar
miljöförstöringen.
De stödåtgärder som funnits har gällt rena energisparåtgärder. För att
vidga begreppen vill vi använda begreppet ekologisk ombyggnad. I ekolo
gisk ombyggnad ingår alla åtgärder som minskar förbrukningen av ändliga Mot. 1
naturresurser. På detta sätt kan till exempel även åtgärder som underlättar Bo261
återvinning av sopor inkluderas. Riksdagen har hösten 1988 börjat visa
intresse i denna riktning genom att uppmuntra sådana ombyggnader och
nybyggnadsregler som möjliggör källsortering av sopor.
Många åtgärder för att minska energiförbrukningen kan och bör göras i
samband med ombyggnad genom införande av miljövänlig teknik som till
exempel kan innebära användning av förnyelsebara energikällor och en
ekologiskt riktig avfallshantering. Om dessa åtgärder samordas med ombyggnadsarbeten
kan de förverkligas till mycket lägre kostnad än om de
genomförs separat.
Ombyggnad av bostäder innebär med detta synsätt ett unikt tillfälle för
oss att minska både energiförbrukning och miljöförstöring radikalt. På
detta sätt underlättas samtidigt kärnkraftsavvecklingen.
Genom att en stor del av vårt befintliga bostadsbestånd kommer att
rustas upp inom de närmaste åren, bland annat en stor del av miljonprogrammet,
finns ett unikt tillfälle att införa miljövänlig och ekologisk teknik
över hela landet. Under hösten höjdes ombyggnadsräntan och ett möjligt
sätt att stimulera den här typen av ombyggnadsinsatser vore att låta de
åtgärder som sänker förbrukningen av ändliga resurser finansieras med
statliga lån till den gamla ombyggnadsräntan även utöver redan beslutade
undantag. Om ekologiska metoder används i avsevärd omfattning skall
den låga räntan gälla för hela ombyggnaden.
Med dagens låga energipriser är många av insatserna inte lönsamma och
så länge som de låga energipriserna består måste ett kraftfullt stöd för ett
ekologiskt byggande införas både för ombyggnad och nybyggnad.
Idag är det ibland t. o. m. så att den som strävar efter energi- och
resurseffektiva system kan bestraffas för detta, t.ex.: Herr Andersson
skaffar sig en solfångare och en värmepump. Han köper utrustningen för
sparpengar och söker alltså inte lån med möjligheter till ränteavdrag.
Herr Anderssons syfte är att dels leva miljövänligt, dels få ner sin
energi-/boendekostnad i huset (egnahem). Detta leder till att utrustningen,
som betraktas som kapitalinvestering i fastigheten, höjer fastighetens värde
och därigenom fastighetsskatten. Med tanke på att bl. a. energiministern
har sagt att vi skall stimulera övergången till inhemska, förnybara
energikällor, är detta system oacceptabelt. Miljöpartiet de gröna vill därför
undanta resurseffektiviserande installationer från taxeringen.
Hemställan
Med stöd av ovanstående hemställer vi
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hur kommunerna
kan utforma sina tjänster så att ekologiskt byggande och
boende gynnas,
2. att riksdagen beslutar att ombyggnader som minskar energiförbrukningen
genom ekologiskt anpassad teknik även i fortsättningen
beviljas de förmånligare, tidigare gällande lånevillkoren,
enligt vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att ombyggnader som görs för att infora
ekologiskt anpassad teknik för hantering av avlopp även i fortsättningen
beviljas de förmånligare, tidigare gällande lånevillkoren,
4. att riksdagen beslutar att ombyggnader som görs för att införa
ekologiskt anpassad teknik för sopsortering även i fortsättningen
beviljas de förmånligare, tidigare gällande lånevillkoren,
[att riksdagen beslutar att investeringar i utrustning för utnyttjande
av inhemska, förnybara energikällor ska undantas vid fastighetstaxering,1]
5. att riksdagen beslutar att 5 000000 kr. anvisas under budgetåret
89/90 för intern utbildning av tjänstemän och för intern och extern
information om hur man kan bygga om, bygga till och bygga nytt på
ett ekologiskt anpassat sätt,
6. att riksdagen beslutar att den enligt moment 5 avsatta summan
skall förvaltas av Boverket för utdelning via länsbostadsnämnderna.
Stockholm den 25 januari 1989
Claes Roxbergh (mp)
Inger Schörling (mp) Jill Lindgren (mp)
Gösta Lyngå (mp)
Mot. 1988/89
Bo261
1 1988/89: Sk419.
8