Motion till riksdagen
1988/89:Bo247

av Agne Hansson m.fl. (c)
Bostadspolitiska frågor

Mot.

1988/89

Bo247

Inledning

Centerpartiet har i en partimotion presenterat sin syn på bostadspolitikens
inriktning och krävt att en sammanhållen bostadspolitisk utredning tillsätts
med direktiv att inom två år lägga förslag som syftar till att uppfylla målen för
en social bostadspolitik. Vidare harvi i partimotionen krävt att riksdagen hos
regeringen begär förslag om ett konkret åtgärdsprogram för att snabbt skapa
förutsättningar för fler, billigare och bättre bostäder, bl a i syfte att förbättra
boendemiljön, öka bostadsbyggandet, hålla ned boendekostnaderna m m.

I föreliggande kommittémotion tar vi upp anslagsfrågor och vissa andra
frågor i anslutning till budgetpropositionen. I särskilda kommittémotioner
aktualiserar vi frågor som rör lokalhyresgästerna, hyresgästernas situation,
upprustning av VA-nätet och energisparandet.

Budgetpropositionen

Allmänt

I partimotionen konstaterade vi att det i årets budgetproposition finns
uttalanden från föredragandens sida som ansluter till de krav som vi tidigare
lagt från centerns sida. Det gäller bl.a. den aviserade parlamentariska
översynen av kostnaderna för boendet, förstärkningen av insatserna mot fukt
och mögel, prövning av möjligheterna att stoppa kontoriseringen av bostäder
samt hur s k övernattningslägenheter skall kunna ställas till den reguljära
bostadsmarknandens förfogande. Steg i rätt riktning är också förslaget att
bostadslån inte utan särskilda skäl skall lämnas för installation av direktverkande
el vid nybyggnad eller för byte till direktverkande el vid ombyggnad
och den aviserade förändringen för beräkning av låneunderlag och pantvärde
genom övergång till en förenklad schablonmetod. Dessa förslag är i linje med
de krav vi framfört från centerns sida.

Vi påtalade dock samtidigt i partimotionen att det däremot fortfarande
saknas förslag till omedelbara konkreta åtgärder för att komma till rätta med
den akuta bostadsbristen och den accelererande kostnadsutvecklingen inom
byggsektorn. I föreliggande motion kommer vi mot denna bakgrund att
redovisa förslag till konkreta insatser som enligt vår mening omedelbart bör
vidtas i syfte att skapa förutsättningar för en mer balanserad bostadsmarknad.

1

1 Riksdagen 1988/89.3sami. NrBo247

Bostadsförsörjningen

Bostadsbyggandet

I vår partimotion har vi lagt förslag om ett särskilt åtgärdsprogram med syfte
att bl a öka bostadsbyggandet för komma till rätta med den akuta
bostadsbrist som finns på många håll i landet. Konkret innebär åtgärdprogrammet
bl a att resurser frigörs för byggande inom överhettade regioner,
främst Stockholmsregionen genom att en särskild investeringsavgift om 25 %
läggs på byggande av nya lokaler för kontor och industrier. Denna avgift
beräknas ge en inäkt i Stockholmsregionen om 1—2 miljarder kr. Åtgärdsprogrammet
innebär vidare att de radikalt försämrade ekonomiska förutsättningarna
vid ombyggnad som riksdagen på regeringens förslag beslutat om
hösten 1988 rivs upp och nya riktlinjer för ombyggnadsverksamheten ges
m.m.

Ungdomars boende/fler smålägenheter

I budgetpropositionen konstaterar föredraganden att bristen på bostäder för
ungdomar är stor. Det av regeringen införda ungdomsbostadstödet, vilket
under vissa villkor kan lämnas till kommuner i avsikt att öka utbudet av
bostäder för ungdomar, har vi från centern kritiserat som byråkratiskt,
krångligt och ineffektivt. Stödets utformning medför heller inte något ökat
byggande av bostäder för ungdomar. Stödet bör därför avvecklas i och med
kommande budgetår. Detta innebär en reducering av anslagsbehovet i
förhållande till regeringens förslag med 15 milj kr.

Enligt vår mening bör i stället ett direkt stimulansbidrag till kommunerna
införas. Vi föreslår att ett stimulansbidrag på 30 000 kr per lägenhet som är
mindre än 65 m2 ly och som påbörjas under budgetåret 89/90 införes. För
detta ändamål bör anvisas 150 milj kr, vilket motsvarar en produktion av
5000 nya smålägenheter.

Vissa lagstiftningsfrågor
Likställdhet av riksorganisationer

Enligt vad centern tidigare hävdat bör alla riksorganisationer för bostadsrättsföreningar
i lagstiftningssammanhang på bostadsområdet behandlas
lika. I dag diskrimineras Sveriges bostadsrättsföreningars centralorganisation
på ett sätt som inte är motiverat. I enlighet med vad vi har hävdat tidigare
föreslår vi att aktuell lagstiftning ändras så att alla riksorganisationer ges
samma förutsättningar att verka. Det bör ankomma på berört utskott att göra
ändringar i här aktuell lagstiftning

Ombildning av hyreshus till bostadsrätter

Enligt centerns uppfattning måste alla som så önskar erbjudas möjlighet att
äga sin bostad. Bostadsrätten utgör ur ägarsynpunkt en för många människor
attraktiv boendeform. Bostadsrätt bygger på enskilt ägande i föreningsform
med gemensamt ansvarstagande i demokratiska former. Det är således en

Mot. 1988/89

Bo247

2

boendeform som kan erbjuda ökat ansvar och engagemang. I dag finns
emellertid begränsningar i lagstiftningen som motverkar syftet med att alla
på likvärdigt sätt kan erbjudas bostadsrättsformen. Dessa hinder bör enligt
vår uppfattning tas bort.

Ombildningslagen bör därför göras tillämplig så att även hyresgäster i det
allmännyttiga bostadsbeståndet skall kunna få övergå till bostadsrätt.

Regeln om antalet lägenheter för ombildning till bostadsrätt i ombildningslagen
bör också ändras. Enligt nuvarande ordning skall fastigheten innehålla
minst 5 lägenheter för att det skall vara tillåtet att bilda en bostadsrättsförening
och övergå till bostadsrätt. Kravet i ombildningslagen i detta fall bör
sänkas till minst 3 lägenheter.

Enligt nuvarande lagstiftning krävs det 2/3 majoritet bland hyresgästerna
för att få övergå till bostadsrätt. Vi har tidigare hävdat att det i detta
sammanhang som i så många andra sammanhang bör gälla enkel majoritet.
Ombildningslagen bör även här ändras så att enkel majoritet skall vara
tillräckligt för ombildning till bostadsrätt.

Det bör ankomma på vederbörande utskott att göra nödvändiga ändringar
i berörd lagstiftning med anledning av ovannämnda förslag.

Lovfria komplementbyggnader enligt PBL

Riksdagen beslöt 1979 att införa regler i byggnadsstadgan som innebär att i
omedelbar närhet av bostadshus med högst 2 lägenheter får utan byggnadslov
uppföras högst 2 fristående uthus, som inte är avsedda som bostad, under
förutsättning att den sammanlagda byggnadsarean inte är större än 10 m2.
Bestämmelserna har sedermera med vissa ytterligare lättnader förts över till
8 kap. 4 § första stycket 6 PBL. Begränsningen att byggnadsytan icke fick
vara större än 10 m2 har hängt samman med att uthusen inte ansågs böra få
användas som bostäder eller garage. Denna bestämmelse togs bort i samband
med överföringen till PBL-lagstiftningen.

Även om de ursprungliga motiven för de storleksbestämmelser som gäller
för lovfritt uppförande av komplementbyggnader har förlorat en del av sin
giltighet i samband med överförandet till PBL, kan det finnas anledning att
överväga att tillåta uppförande lovfritt av byggnader av något större yta än
vad som tidigare angetts till 10 m2. Genom tillämpningen har det visat sig att
många önskar att få en rationellare användbarhet med något större yta för
förvaringsändamål, utan att för den skull användningssättet behöver riskeras
ändras. Vi föreslår därför att storleksordningen på komplementbyggnader
till småhus som inte kräver bygglov ökas från 10 m2 till maximalt 16 m2. Det
bör ankomma på vederbörande utskott att utarbeta ny lagtext i överensstämmelse
med vad som anförts i motionen.

Vissa villkor för bostadslån m m

Överlåtelse av allmännyttigt ägda bostadshus

Enligt riksdagens beslut (prop 1986/87:168, BoU 1987/88:3) lämnas inte
räntebidrag för bostadslån om detta avser fastighet som förvärvats från ett

Mot. 1988/89

Bo247

3

allmännyttigt bostadsföretag såvitt inte regeringen efter särskild ansökan
medger detta.

Enligt vår mening är en väsentlig del i den sociala bostadspolitiken att
allmännyttan kan utvecklas. För att förnya bostadsbestånden, utveckla nya
bostäder och experimentera måste allmännyttan såväl som andra fastighetsägare
kunna avyttra fastigheter för att få loss kapital till förnyelse. Den
nuvarande ordningen försvårar avsevärt detta. Detta innebär också att
hyresgäster som så önskar förvägras att förvärva de bostäder de bor i. Enligt
vår mening bör således den tidigare ordningen gälla att räntebidrag eller
räntelån skall lämnas till den nye fastighetsägaren om länsbostadsnämnden
medgett att bostadslånet fått övertas även om förvärvet avser en fastighet
som förvärvats från ett allmännyttigt bostadsföretag. Riksdagen bör hos
regeringen begära förslag om en sådan ändring.

Markvillkoret vid bostadslån för vissa egnahem

I budgetpropositionen föreslås vissa förändringar vad avser det s k markvillkoret.
Markvillkoret i samband med statlig bostadslånegivning innebär i
princip att bostadslån endast lämnas om kommunen förmedlat den mark på
vilket byggnadsföretaget skall genomföras. För närvarande gäller att styckebyggda
småhus som uppförs för lånesökandens egen räkning är undantagna
från markvillkoret. Denna dispensregel föreslås nu upphöra med hänvisning
till den ökande efterfrågan på småhus.

Regeringens förslag att dispens från markvillkoret för småhus som bebos
av lånesökanden nu skall upphöra riskerar att ytterligare förvärra situationen
och försvårar utan tvivel möjligheterna för enskilda att snabbt uppföra ett
eget hem.

Vi anser att de nuvarande reglerna om markvillkoret i samband med den
statliga bostadsfinansieringen leder till ökad byråkrati, krångel och förseningar.
Det torde heller inte ha avsedd effekt att nedbringa kostnader och
priser utan riskerar snarare genom att skapa brist på tomter att driva upp
kostnader och priser. Vi anser att markvillkoret inte fyller någon funktion
och därför bör avskaffas.

Direktverkande el för uppvärmning

Regeringens förslag om förändringar av reglerna för bostadslån vid installation
för direktverkande el vid nybyggnad eller ombyggnad tas upp i en
särskild motion.

Metoden för beräkning av låneunderlag

I budgetpropositionen aviserar föredraganden att en förenkling av bestämmelserna
för beräkning av låneunderlag och pantvärde vid nybyggnad skall
genomföras. Enligt förslaget kan utgångspunkten för beräkningen vara
beloppen i en baskalkyl som bestäms så att den motsvarar kostnaderna för att
uppföra hus med en standard som utgår från de grundläggande kraven i
nybyggnadsföreskrifterna. Vissa särskilda belopp skall därutöver fastställas
för åtgärder och ändamål utöver vad som följer av nybyggnadsföreskrifterna.

Mot. 1988/89

Bo247

4

Enligt föredraganden skulle med detta förslag nuvarande ca 175 schabloner Mot. 1

för beräkning av kostnader kunna nedbringas till ca 30—40. Bo247

Detta förslag är enligt vår mening ett steg i rätt riktning mot att förenkla
lånereglerna som vi från centerns sida länge förespråkat vad avser metoden
för beräkning av låneunderlaget. Enligt vår mening bör beräkningen
förenklas ytterligare. Vi anser att räntebidrag skall utgå motsvarande 100 %
av en schabloniserad byggkostnad, baserad på yta och genomsnittskostnad
upp till en maximal övre ytgräns för en s k normalkostnad. Förenklingar av
lånereglerna är nödvändiga i syfte att få bort en lånearkitektur och
byråkratiska regler som styr byggandet mot en inriktning som syftar till att få
ut så mycket stöd som möjligt framför välanpassade och praktiska lösningar.

Reglerna bör dock vara så utformade att en anpassning kan ske av
låneunderlaget med hänsyn till bostadens kvalitet och funktion. De statliga
lånen skall kunna utgå även om yta och standard resulterar i en dyrare
lösning. Merkostnaden får dock finansieras på annat sätt än genom statliga
lån.

Avveckling av ortskoefficienten

Vi har i annat sammanhang anfört att en genomgripande reformering av
bostadsfinansieringssystemet i sin helhet måste genomföras. I avvaktan på
att dessa förändringar kommer till stånd bör enligt vår uppfattning vissa
nödvändiga förbättringar vidtagas omedelbart inom ramen för det nuvarande
finansieringssystemet. En i detta sammanhang viktig förändring är en
avveckling av systemet med ortskoefficienter. Skillnaderna i produktionskostnaderna
mellan landets olika delar är inte sådana att ett system med
ortskoefficienter är motiverat. En avveckling av systemet skulle dessutom
motverka de koncentrationstendenser som det nuvarande systemet ger
upphov till. Vi föreslår därför att systemet med ortskoefficienterna successivt
avvecklas under en treårsperiod med början den 1 juli 1989. Detta bör ges
regeringen till känna.

Effekterna av en lägre räntenivå

Avskaffande av valutaregleringen och de starkt sparfrämjande åtgärder som
centern föreslår genom införande av personligt investeringskonto bör ge en
väsentligt lägre räntenivå i Sverige. Detta kommer att minska statens
kostnader för räntebidrag.

Nya lån påverkas av den lägre räntan omedelbart. Dessa utgör ca 15 % av
totala utgiften för räntebidrag. Befintliga lån överförs successivt till den lägre
räntenivån. Totalt bedöms 25—30 % av lånestocken påverkas av en lägre
ränta kommande budgetår.

Någon exakt bedömning i vilken omfattning behovet av räntesubventioner
minskar kommande budgetår vid en sjunkande räntenivå går inte att göra.
Kostnadsminskningen är i hög grad beroende av tidpunkten när ränteförändringarna
sker. En sänkt ränta under första halvåret 1989 innebär självfallet att
behovet av räntesubventioner minskar betydligt mer än om räntenivån
sjunker senare under året. En rimlig bedömning enligt vår mening är att varje
tiondels procent genomsnittlig räntesänkning minskar kostnaderna för

räntebidrag med 100 —200 miljoner nästkommande budgetår. Vid bestående
lägre räntenivå förstärks utgiftsminskningen väsentligt därefter följande
budgetår.

Vi avstår från att mera exakt bedöma de positiva budgeteffekterna, utan
begränsar oss till att påpeka vilka väsentliga budgetförstärkningar en lägre
ränta kan innebära. En sådan utveckling förutsätter dock en ekonomisk
politik med sparfrämjande åtgärder enligt centerns modell.

Anslagsfrågor m m
Vissa lån till bostadsbyggande

Förtida inlösen av äldre statliga bostadslån

Bostadslåneräntan för 1989 är fastställd till 11,45 %. Det s k räntetaket för
bottenkredit är för närvarande (20 jan 89) 10,74%. Genomförs den i
finansplanen signalerade och av centern sedan tidigare föreslagna avvecklingen
av valutaregleringen så kommer den låga räntan med stor sannolikhet
att sjunka ytterligare.

Detta innebär att äldre statliga bostadslån utan räntesubvention eller med
mycket liten sådan kommer att bli förhållandevis dyra i jämförelse med
utökade hypotekslån. Låntagarna kommer också att få gynnsammare
amorteringsvillkor vid övergång till hypotekslån.

Statliga bostadslån från tiden före 1968 uppgår till i storleksordningen 2,5
miljarder. Till dessa utgår ingen eller mycket liten räntesubvention. Med den
goda tillgång på pengar som för närvarande finns på lånemarknaden, och
inget tyder på att detta förhållande skulle förändras under det kommande
budgetåret, krävs det endast små insatser i marknadsföring och stimulansbidrag
för att huvuddelen av dessa lån skulle återbetalas under det kommande
budgetåret.

Riksdagen bör hos regeringen hemställa om att vidtaga lämpliga åtgärder
för att stimulera återbetalningen av statliga bostadslån från tiden före 1968.
Med stimulansinsatser såsom ränterabatter vid en förtida återbetalning,
ökad information m m till en kostnad av ca 100 milj kr bedömer vi att
intäkterna till staten kan bli 1,1 miljarder utöver regeringens bedömning.
Återbetalningen av dessa äldre lån kommer också att medföra en sanering av
den statliga lånestocken, vilket kommer att ge administrativa besparingar.

Under 1968—1974 utgjordes de statliga bostadslånen i huvudsak av s k
paritetslån. Den totala utestående lånesumman för paritetslån bedöms i dag
vara i storleksordningen 9 miljarder. Även för de äldre paritetslånen kan det
vara fördelaktigt att lägga om dem till hypotekslån. För att få en större volym
på detta krävs dock mer omfattande stimulansinsatser från statens sida eller
att en extra ränteupptrappning görs så att de äldsta årgångarna kommer
utanför räntebidragssystemet. Framtida förändringar i räntenivån kan
medföra att behovet av stimulansinsatser för att nå en snabbare inlösen
minskar genom att det då krävs ganska små förändringar i räntevillkoren för
att få avsedd effekt. Vi avstår dock från att nu föreslå någon sådan åtgärd.

Mot. 1988/89

Bo247

6

Mot. 1988/89

Bo247

Den av regeringen genomdrivna fördubblingen av den garanterade räntan
för ombyggnadslån ger förödande kostnadseffekter på boendekostnaderna i
äldre hus som måste byggas om för att vara fullvärdiga bostäder. Vi föreslår
att riksdagen beslutar att den garanterade räntan för ombyggnadslån skall
återgå till att vara lika med ränta på nybyggnadslån. För att dämpa
resursbehovet för ombyggnad bör länsbostadsnämnderna ges befogenhet att
prioritera de mest angelägna ombyggnadsprojekten och besluta om att
senarelägga mindre angelägna projekt. Länsbostadsnämnderna bör också
ges möjlighet att på en förenklad låneansökan ge ett förhandsbesked om och
när lån kan komma att beviljas. Detta för att undvika att stora resurser binds i
ett byggprojekt innan lånefrågan prövas.

Vår bedömning är att den sänkta räntan på ombyggnadslån inte kommer
att ge nämnvärt ökade räntebidragskostnader under det nästkommande
budgetåret.

Räntestöd för s k ROT-lån

För upprustning i enlighet med det s k ROT-programmet utgår räntestöd för
lån som tagits på den ordinarie kreditmarknaden. Av budgetpropositionen
framgår att stödet för det kommande budgetåret uppgår till 750 milj kr, varav
200 milj kr är nytillskott. Under budgetåret 1987/88 utbetalades 373 milj kr
för detta ändamål.

Räntestödet för förbättringar av bostadshus används i betydande omfattning
till vad som är normalt periodiskt underhåll. Reglerna för räntestödet är
så utformade att åtgärder utförda inom ramen för ROT-programmet och
med räntestöd inte direkt påverkar hyran i den enskilda fastighet där
insatserna utförts, såsom fallet är vid ombyggnader utförda med statliga
ombyggnadslån. Mot denna bakgrund kan det inte uteslutas att det normala
underhållet ibland eftersätts och ersätts av betydligt dyrare åtgärder som
utgör underlag för räntestöd.

Enligt vår mening kan detta stöd ifrågasättas. Det måste anses ytterst
tveksamt om det finns behov av att stimulera åtgärder som är av den
karaktären att de kan betraktas som normalt underhåll och vanligen
genomförs oavsett om stöd utgår eller inte. I en sund fastighetsförvaltning
skall periodiskt underhåll bekostas av för detta ändamål i företaget fonderade
medel. Det blir i längden det billigaste alternativet för hyresgästerna.

Räntestödet är enligt vår mening i sin nuvarande utformning tvivelaktigt.

På det sätt stödet i allmänhet användes innebär det inte något verkningsfullt
inslag i det statliga bostadsstödet och bör därför avvecklas. Några nya beslut
om räntestöd bör inte fattas efter 1 juli 1989. Av budgetpropositionen
framgår att kostnaderna för räntestödet det kommande budgetåret bedöms
uppgå till 200 miljoner. Dessa medel bör i stället utnyttjas för att stimulera
upprustning av VA-nätet. I en särskild kommittémotion kommer vi närmare
att precisera hur stödet bör utformas.

Räntebidrag

Lägre ränta på statliga ombyggnadslån

7

Indragning av räntesubventionerna för redan beviljade lån

På regeringens förslag (prop 1988/89:47) beslutade riksdagen om en minskning
av de statliga räntesubventionerna i form av räntebidrag och räntelån för
hyres- och bostadsrättshus med 300 milj kr från den 1 juli 1989.

Från centerpartiets sida kritiserade vi detta förslag för att vara bristfälligt
underbyggt. Det framgick inte av propositionen hur denna minskning skulle
läggas ut på aktuella årgångar i bostadsbeståndet. Det framgick ej heller
vilka konsekvenser åtgärden får för de boendes hyreskostnader. Föredraganden
aviserade endast att i annat sammanhang återkomma i denna del.

Någon sådan redovisning finns dock inte i budgetpropositionen. Vi
kvarstår därför mot denna bakgrund vid uppfattningen att denna indragning
av räntesubventionerna ej bör ske och beslutet upphävas. Enligt vår mening
måste för att en sådan besparing skall kunna ske vid beslutstillfället klart
framgå vilka konsekvenser för boende som blir följden. Vi bedömer att vårt
förslag om upphävande av beslutet om indragning av räntesubventionerna
för flerbostadshus innebär en ökad belastning på statsbudgeten nästkommande
budgetår med 150 milj kr.

Bidrag till omkostnader för ombyggnad (återflyttningsbidraget)

För de hyresgäster och bostadsrättsinnehavare som bor kvar efter en
ombyggnad med stöd av ombyggnadslån lämnar staten under tre år ett bidrag
till husägaren. Från centerns sida har vi kritiserat detta med motiveringen att
reglerna är så utformade att de riskerar leda till alltför omfattande
ombyggnader och lyxsanering. Ett återflyttningsbidrag av den typ det här är
fråga om kan medverka till att fastighetsägarna blir mindre observanta på
möjligheterna att minimera kostnaderna. Mot denna bakgrund yrkar vi att
detta bidrag avskaffas. Detta innebär att anslagsbehovet för kommande
budgetår minskar med 45 milj kr.

Hyresrabatter

Statsbidrag till hyresrabatter lämnas till vissa ägare av hyres- eller bostadsrättshus
som påbörjades under åren 1982-85. Dessa hyresrabatter infördes
genom riksdagsbeslut 1982. Centerpartiet avvisade då förslaget bl a med
motivet att stimulansåtgärder måste prioriteras noga och i första hand ges en
inriktning som innebär att produktionen kommer att avse bostäder som
verkligen efterfrågas. Det har också visat sig att det krävs helt andra åtgärder
för att komma till rätta med bostadsproblemen i storstäderna. Detta bidrag
har enligt vår mening varit helt verkningslöst och inte inneburit att
bostadsproblemen på något sätt lindrats. Vi kvarstår därför vid vår uppfattning
att bidrag ej bör utgå. Detta medför ett reducerat anslagsbehov med 5
milj kr.

Slopad prövning vid uthyrning av egnahem

Vid uthyrning av egnahem gäller för närvarande att länsbostadsnämndens
medgivande är villkor för att bostadslånen skall få vara kvar. Plan- och
bostadsverket har, åberopande arbetsbelastningen vid nämnderna, föreslagit
att en prövning skall upphöra.

Mot. 1988/89

Bo247

8

Föredraganden anser att förslaget skulle motverka försäljningar av
egnahem som ägaren inte längre behöver och avvisar därför plan- och
bostadsverkets förslag. Vi anser att det minskade utbud av egnahem som
föredraganden befarar vid ett slopande av prövningen torde vara marginellt i
förhållande till den minskade byråkrati och arbetsbelastning förslaget
innebär. Vi föreslår därför att länsbostadsnämndens prövning som villkor för
att få behålla bostadslånen vid uthyrning av egnahem slopas i enlighet med
plan- och bostadsverkets förslag.

Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus

Vårt förslag att besluta om en fördubbling av den garanterade räntan på
ombyggnadslån innebär att motiv saknas att öka resurserna för ”tilläggslån
för ombyggnad av bostadshus” av detta skäl, vilket medför ett minskat
anslagsbehov med 50 milj. kr.

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Det är enligt vår mening angeläget att nödvändiga ombyggnader av
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse kan genomföras. Dessa ombyggnader
är ofta komplicerade och svåra att genomföra med betydande kostnadskonsekvenser
som följd och kräver betydande resurser. Det är dock samtidigt
angeläget att vårt kulturarv inte förstörs. Särskilt oroande ur dessa synpunkter
är försurningen och de effekter denna har på olika typer av kulturminnen.

Riksantikvarieämbetet har begärt att ramen höjs med 100 milj. kr. till 215
milj. kr. Plan- och bostadsverket understryker att hälften av detta medelsbehov
avser byggande i storstadsområden, men att det trots detta är rimligt av
byggnadsvårdsskäl att vissa av projekten förverkligas. Ramen bör bl.a.
därför höjas med 20 milj. kr. Föredraganden föreslår oförändrad ram.

Enligt vår mening ställer omsorgen om vår kulturmiljö krav på betydande
satsningar. Vi kan dock med hänsyn till det ansträngda läget på byggmarknaden
acceptera att den låga nivå - i förhållande till det reella behovet - planoch
bostadsverket förordar, som ram för stöd till kulturhistorisk bebyggelse,
får gälla. Detta innebär enligt vår bedömning ett ökat anslagsbehov med 10
milj. kr.

Bostadsbidrag m m
Lagreglering av bostadsbidrag

På regeringens förslag har riksdagen beslutat att lagreglera bostadsbidragen.
Tidigare har beslut om bostadsbidrag varit frivilligt för kommunerna. Vid
behandlingen i bostadsutskottet avvisade en majoritet lagreglering. Förslaget
hade ej heller föregåtts av sedvanlig remissbehandling utan endast av
överläggningar med Svenska kommunförbundet. Hyresgästernas riksorganisation
och Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO). Någon politisk
enighet kring förslaget i kommunförbundets styrelse fanns inte (prop
1987/88:151, BoU 1987/88:20).

Mot. 1988/89

Bo247

9

Från centerpartiets sida konstaterade vi att motivet för lagregleringen
sannolikt var många kommuners ovilja att införa det särskilda bostadsbidraget
för ungdomar under 28 år. De flesta kommuner ansåg att regler och
utformning av det särskilda bostadsbidraget medförde att åtgärden var
verkningslös och inte ledde till att bostadssituationen för ungdomar lindrades.
Kommunerna får vidare ökade kostnader genom att staten endast
ersätter en del av de ökade kostnader som lagregleringen av bostadsbidragen
medför. Vi anser mot denna bakgrund från centerpartiets sida att beslutet om
lagregleringen av bostadsbidragen bör upphävas och tidigare bestämmelse
att kommunerna har möjlighet att lämna bostadsbidrag bör återinföras. Vi är
helt övertygade om att kommunerna själva utan tvång är beredda att påta sig
det viktiga ansvaret för det bostadssociala stöd som bostadsbidragen utgör.

Bostadsbidrag till barnfamiljer

Enligt regeringens förslag skall bostadsbidragen vara oförändrade. Detta
innebär i praktiken sänkta bostadsbidrag fr o m 1/1 1990 med utgångspunkt
från de hyror som då kommer att fastställas. Med den kostnadsutveckling på
bostadsmarknaden som ägt rum drabbar detta förslag barnfamiljerna särskilt
hårt. Barnfamiljerna har behov av en bra och fungerande bostad och har små
valmöjligheter. Ofta är det unga familjer som tvingas skaffa sig en lägenhet
eller ett eget hem i nyproduktionen med dyra boendekostnader som följd.

Vi har tidigare starkt understrukit vikten av att samhällets stöd prioriteras
till dem som bäst behöver det och krävt förbättringar i det riktade
bostadsstödet till barnfamiljerna.

Mot denna bakgrund anser vi att de övre beloppsgränserna för bidrag till
bostadskostnad bör höjas med 200—400 kr. i förhållande till regeringens
förslag enligt följande:

Hushåll med 1 barn	2 800	(+ 200)
Hushåll med 2 barn	3 100	(+ 300)
Hushåll med 3 barn	3 500	(+ 300)
Hushåll med 4 barn	3 900	(+ 400)
Hushåll med 5 barn eller fler	4 200	(+ 400)

Vårt förslag till höjning av bostadsbidragen utöver regeringens förslag
innebär en ökad satsning på det bostadssociala stödet med 60 milj. kr., vilket
dock ej belastar nästkommande budgetår.

Bostadsbidrag till vissa hushåll utan barn

Från centerpartiets sida har vi föreslagit en annan modell för utformningen
av stödet till ungdomars boende, bl a förbättrat studiestöd och stimulansbidrag
för att öka byggandet av små lägenheter. Med vår politik finns således
inte något skäl för att ge bostadsbidrag till hushåll utan barn. Denna
möjlighet bör därför upphöra och den kategori som här avses, ofta
studerande, bör således stödjas på annat sätt. Avvecklingen av bostadsbidragen
till vissa hushåll utan barn innebär en minskad belastning på statsbudgeten
på 80 milj. kr., dock först budgetåret 1990/91.

Mot. 1988/89

Bo247

10

Beräkning av underlaget för bostadsbidrag

Nuvarande beräkningsgrunder innebär att egenföretagare inte får inräkna
avskrivningar i det bidragsgrundade underlaget för bostadsbidrag.

Vi föreslår att för familjer boende i egnahem bör i den bidragsgrundande
kostnaden få inräknas ett belopp motsvarande normal avskrivning.

Vi föreslår att regler och kostnadsgränser för bostadsbidrag ändras i
enlighet med vad som ovan anförts. Detta bör ges regeringen till känna.

Viss bostadsförbättringsverksamhet m m
Bostadsanpassningsbidrag

I budgetpropositionen föreslås att statens andel av kostnaderna för bostadsanpassning
skall minskas från 60 till 40%. Föredraganden beräknar med
denna förändring anslagsbehovet för budgetåret 1989/90 till 250 milj. Vi kan
inte acceptera denna övervältring av kostnaderna för bostadsanpassning på
kommunerna som nu regeringen föreslår. Vi anser att den nuvarande
kostnadsfördelningen bör bibehållas. Detta innebär att anslagsbehovet i
förhållande till regeringens förslag ökar med 50 milj. kr. för budgetåret
1989/90.

Åtgärder mot radon i bostäder

Radonproblemet i våra bostäder är ett av våra allvarligaste hot mot en bra
inomhusmiljö. Enligt vår mening måste stödmöjligheterna för insatser i syfte
att minska radon i bostäder förbättras i förhållande till regeringens förslag.

Kommunerna bör genom statliga insatser stimuleras till att genomföra en
fullständig kartläggning av förekomsten av radon i bostäder.

Vi föreslår att maximigränsen för investeringskostnaden höjs till 50 000 kr.
Bidrag bör kunna lämnas med lägst 1 000 kr och högst 25 000 kr per hus.
Gränsvärdet för att få stöd till saneringsåtgärder bör vidare sänkas från 400
till 200 Bq. Detta innebär ett ökat anslagsbehov med 10 milj. i förhållande till
regeringens förslag.

Samutnyttjande av allmänna samlingslokaler

I mindre samhällen, ofta i glesbygd finns ett ökande intresse för anordnande
av allmänna samlingslokaler i föreningsregi. De ekonomiska resurserna är
dock ofta för små för att en förening skall kunna ekonomiskt bära en dyr
lokal. Det krävs ett samutnyttjande av olika grupper och att skilda
verksamheter inryms i eller i anslutning till lokalen. Sådana verksamheter
kan t ex vara förskola, post eller distriktssköterska. På detta sätt kan
samlingslokalen få rollen av ett centrum i bygden.

För närvarande är det ca 6 års väntetid på statliga anslag för byggande av
samlingslokaler. Om ett projekt bygger på samarbete med t ex en kommun
eller landsting innebär dessa långa väntetider oftast att projektet inte
genomförs.

Av denna anledning behövs ett särskilt statligt anslag för bidrag till
samutnyttjandeprojekt för allmänna samlingslokaler. Stödet bör administre

Mot. 1988/89

Bo247

11

ras av boverkets samlingslokalsdelegation och fördelas efter i princip samma
regler som det vanliga samlingslokalsstödet. Riksdagen bör därför medge att
regeringen inom en ram av 30 milj. kr. får bevilja bidrag till samutnyttjandeprojekt
under budgetåret 1989/90. Anslagsbehovet kan beräknas till 15 milj.
kr.

Lån till experimentbyggande

Det är enligt vår mening väsentligt att tillräckliga stödmöjligheter finns så att
ett forskningsinriktat experimentbyggande inom bostadsförsörjningen och
inom energiområdet kan bedrivas.

Föredraganden tillstyrker BRF:s (statens råd för byggnadsforskning)
förslag till beslutsram på 34,2 milj. kr. för lån till experimentbyggande. Med
hänsyn till de stora reservationer som finns för detta ändamål kan även enligt
vår mening föredragandens bedömning av anslagsbehovet för budgetåret
1989/90 accepteras, vilket innebär en minskning med 10 milj. kr. i förhållande
till äskandet från BFR. Vi anser däremot att föredragandens neddragning
av anslagen i förhållande till BFR:s bedömning med 10 resp. 5 milj. kr. för de
påföljande budgetåren ej kan accepteras.

Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet

Vi kommer i en särskild motion att ta upp energisparfrågor, där vi redovisar
vår syn på hur stödet till energibesparande åtgärder i bl. a. bostäder bör
utformas.

De ekonomiska effekterna för budgetåret 1989/90 av förslagen på det
bostadspolitiska området kan sammanfattas enligt följande (milj kr):

Intäkter och besparingar

1.	Förtida inlösen av lån 1 100
2.	Slopat räntestöd	200
3.	Avveckling av ungdomsbostadsstödet	15
4.	Avveckling av återflyttningsbidrag	45
5.	Slopat bidrag för hyresrabatter	5
6.	Sänkt förslagsanslag till tilläggslån för ombyggnad av hus yngre än 30 år	50
7.	Avveckling av bostadsbidrag för vissa hushåll utan barn	0 *
	Summa 1 415
Offensiva satsningar (Utgifter)
8.	Höjda barnbidrag för barnfamiljer	0 *
9.	Stimulanser för inlösen av äldre statliga lån	100
10.	Avslag på indragning av räntesubventioner i flerbostadshus	150
11.	Upphävande av beslutet om en fördubbling av den garanterade räntan för statliga ombyggnadslån	0 *
12.	Stöd till upprustning av kulturhistoriska byggnader	10
13.	Avslag på förändrade regler för bostadsanpassningsbidragen	50
14.	Ökade insatser mot radon i bostäder	10
15.	Stimulansbidrag till smålägenheter	150
16.	Stimulansbidrag för VA-sanering	100
17.	Lån till experimentbyggande	0 *
18.	Samutnyttjande av allmänna samlingslokaler	15
	Summa	585

Mot. 1988/89

Bo247

* Ingen påverkan under budgetåret 1989/90

12

Den totala effekten av våra förslag blir således en nettoförstärkning av
budgeten för nästkommande budgetår med 830 milj kr.

Hemställan

Med anledning av vad som ovan anförts hemställes

1. att riksdagen med avslag på prop 1988/89:100 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
inriktningen av stödet för ungdomars boende,

2. att riksdagen anvisar 150 000 000 kr för stimulansbidrag till
kommunerna för byggande av smålägenheter i enlighet med vad som
anförs i motionen,

3. att riksdagen med avslag på prop 1988/89:100 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om villkoren
för bostadslån vid överlåtelse av allmännyttigt ägda bostadshus,

4. att riksdagen med avslag på prop 1988/89:100 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om markvillkoret
vid erhållande av bostadslån för egnahem,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om utformningen av metoden för beräkning av
låneunderlag och pantvärde vid nybyggnad,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om förtida inlösen av äldre statliga bostadslån samt
beslutar anvisa ett bidrag om 100 000 000 kr för stimulansåtgärder för
detta ändamål i enlighet med vad som anförs i motionen,

7. att riksdagen beslutar upphäva beslutet om en fördubbling av den
garanterade räntan för statliga ombyggnadslån och indragning av
räntesubventioner för flerbostadshus (prop 1988/89:47,1988/89:FI 10)
i enlighet med vad som anförs i motionen,

8. att riksdagen med avslag på prop 1988/89:100 i denna del beslutar
att räntestöd för nya s k ROT-lån ej skall utgå i enlighet med vad som
anförs i motionen,

9. att riksdagen beslutar om ändringar i bostadsrättslagen
(1971:479) vad avser begreppet riksorganisation i enlighet med vad
som anförs i motionen,

10. att riksdagen beslutar om ändring i lagen om förvärv av
hyresfastigheter (1975:1132), bostadsrättslagen 1971:479) och lagen
om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt (1982:532)
vad avser reglerna för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt i
enlighet med vad som anförs i motionen,

11. att riksdagen beslutar att ortskoefficienterna skall successivt
avvecklas fr o m den 1 juli 1989 i enlighet med vad som anförs i
motionen,

12. att riksdagen beslutar om sådan ändring i plan- och bygglagen
(1987:246) att maximiytan för lovfria komplementbyggnader höjs till
16 m2,

13. att riksdagen med avslag på prop 1988/89:100 i denna del
beslutar att hyresrabatter och bidrag för omkostnader vid ombyggnad
ej skall utgå i enlighet med vad som anförs i motionen.

Mot. 1988/89

Bo247

13

14. att riksdagen med avslag på prop 1988/89:100 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om slopad
prövning av villkoren för statliga bostadslån vid uthyrning av egnahem,

15. att riksdagen beslutar att till Räntebidrag m m för budgetåret
1989/90 anvisa ett i förhållande till regeringen med 265 000 000 kr
minskat förslagsanslag om totalt 17 435 000 000 kr,

16. att riksdagen med avslag på prop 1988/89:100 i denna del
medger att ramen för de antikvariska myndigheternas tillstyrkanden
av tilläggslån eller förhöjt låneunderlag till kulturhistoriskt värdefull
bostadsbebyggelse m.m. fastställs till 135 000 000 kr för budgetåret
1989/90,

17. att riksdagen med avslag på prop 1989/90:100 i denna del
medger att beslut om tilläggslån till åtgärder i bostadshus som är yngre
än 30 år får meddelas inom en ram på 125 000 000 kr för budgetåret
1989/90,

18. att riksdagen till Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus
m.m. beslutar anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med
40 000 000 kr minskat förslagsanslag om totalt 160 000 000 kr.,

19. att riksdagen beslutar upphäva gällande lagreglering av bostadsbidragen
i enlighet med vad som anförs i motionen,

20. att riksdagen med avslag på prop 1988/89:100 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om ändrade
bostadskostnadsgränser för bostadsbidrag till barnfamiljer, avveckling
av bostadsbidragen till vissa hushåll utan barn och underlaget för
beräkning av bostadsbidrag,

21. att riksdagen med avslag på prop 1988/89:100 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om kommunal
delfinansiering som förutsättning för bostadsanpassningsbidrag,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om stimulansåtgärder för en fullständig kartläggning
av förekomsten av radon i bostäder,

23. att riksdagen med avslag på prop 1988/89:100 i denna del
beslutar att den övre gränsen för bidrag till åtgärder för att sanera
bostäder från radon sätts till lägst 1 000 kr och högst 25 000 kr samt att
gränsvärdet för att kunna erhålla stöd sänks till 200 Bq i enlighet med
vad som anförs i motionen,

24. att riksdagen med avslag på prop 1988/89:100 i denna del till Viss
bostadsförbättringsverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 60 000 000 kr förhöjt förslagsanslag
om totalt 395 000 000 kr.,

25. att riksdagen medger att beslut om bidrag för samutnyttjandeprojekt
under budgetåret 1989/90 får meddelas inom en ram på
30 000 000 kr i enlighet med vad som anförs i motionen,

26. att riksdagen beslutar att till Bidrag för samutnyttjandeprojekt
för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag om 15 000 000 kr i
enlighet med vad som anförs i motionen,

Mot. 1988/89

Bo247

14

27. att riksdagen med avslag på prop 1988/89:100 i denna del
medger att beslut om lån till experimentbyggande under budgetåren
1990/91 och 1991/92 preliminärt får meddelas intill ett belopp om
20 000 000 kr resp 10 000 000 kr.

Stockholm den 24 januari 1989

Agne Hansson (c)

Rune Thorén (c) Elving Andersson (c)

Ivar Franzén (c) Birger Andersson (c)

Stina Gustavsson (c)

Mot. 1988/89

Bo247

15