Motion till riksdagen

1988/89:Bo231

avLarsWernerm.fi.
Kommunal energirådgivning

Det statliga stödet till kommunal energirådgivning upphörde 1986. Tanken
var då att den verksamhet som hade kommit igång i flertalet kommuner och
som var av stor vikt för att den beslutade energihushållningen skulle kunna
genomföras, skulle fortsätta som en reguljär kommunal verksamhet inom
ramen för kommunernas budgetar.

I verkligheten blev effekten den att i mer än hälften av kommunerna
försvann energirådgivarna direkt. Sedan har avtappningen fortsatt - men i
långsam takt. De få kommunala energirådgivare som tillkommer anställs
ofta av de kommunala energiverken, vilket gör deras verksamhet mer knuten
till energiproduktionsintressena. Detta är en olycklig utveckling inte minst
mot bakgrund av att tidpunkten för kärnkraftsavvecklingen rycker allt
närmare.

Kompetensen finns kvar hos många f d kommunala energisparrådgivare.
Denna kompetens måste tas tillvara mot bakgrund av det stora energibesparingsbehov
som föreligger. Skälen blir bara fler och fler; man kan peka på
behovet av att minska koldioxiden i luften och på behovet av att medverka till
lämpliga alternativ när lån för byggnation med direktverkande eluppvärmning
förbjuds från 1 juli 1989.

Bristerna i systemet före 1987 var att bidraget utgick till 100 % och utan
krav på kommunal redovisning av planer och budget. Dessutom fanns och
finns ingenting i lagstiftningen som utpekar energirådgivning som en
obligatorisk kommunal verksamhet.

Vi föreslår att stödet återupptas i nya former där staten och kommunen
delar på kostnadsansvaret, 50 % vardera, och där kommunerna genom ett
tillägg i PBL blir skyldiga att bistå med energirådgivning. Detta senare tillägg
kan lämpligen formuleras som en sjätte punkt i 11 kap. 1 §, l:a st PBL, om
byggnadsnämndens uppgifter och serviceansvar.

Kostnaden för energirådgivningen i här beskriven form kan beräknas
uppgå till 120 000 000 kr. budgetåret 1989/90. Av denna kostnad faller 60
milj. kr. på staten. Dessa medel föreslår vi belasta statsbudgetens elfte
huvudtitel, anslag B17.

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
sägs i motionen om bidrag till 50 % av kommunernas kostnad för
energirådgivning,

2. att riksdagen för energirådgivning anslår 60 000 000 kr för
budgetåret 1989/90 utöver vad regeringen har föreslagit under B17,
bil. 13, prop. 100 eller således 60 001 000 kronor,

3. att riksdagen beslutar om en sådan ändring i plan- och bygglagen
att energirådgivningen blir en obligatorisk serviceuppgift för de
kommande byggnadsnämnderna.

Stockholm den 23 januari 1989

Lars Werner (vpk)

Bertil Måbrink (vpk)
Lars-Ove Hagberg (vpk)
Margo Ingvardsson (vpk)
Jan Strömdahl (vpk)

Berith Eriksson (vpk)
Bo Hammar (vpk)
Hans Petersson (vpk)
Gudrun Schyman (vpk)

Mot. 1988/89
Bo231

12