Motion till riksdagen

1988/89:Bo217

av Sören Lekberg och Nils T Svensson (båda s)
Beräkning av statens lån till bostadsbyggandet

Statens lån till bostadsbyggandet beräknas bl.a. med ledning av ett antal
kostnadsschabloner. Metoden att beräkna dessa har i sina grundläggande
principer varit oförändrad under 25 år. Den översyn, som f.n. genomförs, är
därför väl motiverad.

Kraven på metoden att schablonberäkna låneunderlagen är flera och
delvis motstridande. Metoden skall enligt betänkandet Ds Bo 1986:2 ge ett
låneunderlag, som ”väl skall svara mot de kostnader som följer av olika
utformning av ett bostadshus”.

Metoden skall premiera god kvalitet. 1 betänkandet sägs bl.a. att ”det är
viktigt att intresset i investeringssituationen inte ensidigt koncentreras på
produktionskostnaden så att de framtida kostnaderna i stället blir högre.
Metoden får sålunda inte styra mot enkla och billiga lösningar som leder till
högre drifts-, underhålls- och ombyggnadskostnader i framtiden.”

Bland de övriga kraven på schablonberäkningarna framhålls också att de i
sig inte skall verka kostnadsdrivande. En god hushållning med resurser bör
främjas och en teknisk rationalisering av produktionen bör premieras.

Låneschablonerna anpassas löpande till kostnadsutvecklingen i produktionen
med hjälp av en tidskoefficient. Den baseras på faktorprisindex för
småhus exklusive löneglidning samt en rationaliseringsfaktor på 2,4 procent
per år. Redan metoden att beräkna tidskoefficienten innebär ett mycket
betydande ackumulerat rationaliseringskrav.

Till detta kommer länsbostadsnämndernas kostnadsgranskning samt den
s.k. ”räntebidragstrappan”. Sedan några år tillbaka tillämpas en avtrappning
av räntebidragen. Om överkostnaderna ligger i intervallet 10-25 procent
reduceras räntebidragen till hälften och över 25 procent utgår inget
räntebidrag alls.

De i budgetpropositionen aviserade ändringarna i metoden att beräkna
låneunderlag ansluter i princip till de ovan nämnda målen utom på ett par
viktiga punkter.

För det första föreslås att premieringen av högre standard begränsas inom
av regeringen fastställt maximibelopp. Därmed riskerar vissa särskilt angelägna
utföranden få konkurrera om utrymmet med mindre angelägna. Vi
tänker då främst på underhållsfria fönster och robusta fasadmaterial samt
kakelbeklädda väggar i våtrum. Enligt vår mening bör den nya beräkningsmetoden
utformas så att dessa ur drift- och underhållssynpunkt kostnadssänkande
komponenter ges fasta schablonbelopp i likhet med nu gällande
metod.

För det andra föreslås avsteg från metodens följsamhet till aktuell
kostnadsnivå. De nya schablonbeloppen kommer visserligen i princip att
anpassas till den faktiska kostnadsnivå som gäller i dag. Emellertid föreslås
också att summan av beloppen justeras ned likformigt för alla projekt i syfte
att undvika att omläggningen skall leda till höjda räntebidrag totalt sett.

Innebörden av detta är ett avsteg från principen att låneunderlaget ”väl
skall svara mot de kostnader som följer av olika utformning av ett
bostadshus". Med tiden har nämligen lånen enligt nuvarande beräkningsmetod
kommit att avsevärt släpa efter kostnadsutvecklingen. I genomsnitt för
hela landet ligger kostnaderna ca 25 procent högre än de beräknade
låneschablonerna.

Denna s.k. överkostnad ligger därmed väsentligt högre än den någon gång
gjort under hela den period lånemetoden varit i bruk. Alla delar av landet
berörs av problemet. De höga överkostnaderna drabbar alla upplåtelseformer
hårt antingen i form av höjda hyror eller stigande grundavgifter.

De redan i utgångsläget höga boendekostnaderna i nyproduktionen ökar
nu i snabb takt. Effekterna av räntebidragstrappan är ytterst kännbara i hela
landet. För en mycket stor andel av projekten innebär detta att varje
kostnadsökning slår igenom i boendekostnaden med full marknadsränta.

Risken är påtaglig att växande grupper på bostadsmarknaden inte har
möjligheter att efterfråga bostäder i nyproduktionen på grund av de höga
kostnaderna. Skillnaderna i boendekostnad mellan nyproduktionen och det
äldre beståndet hotar bli så stora att rörligheten på marknaden upphör. De
som drabbas är de nytillkommande grupperna, t.ex. ungdomar.

Mot bakgrund av detta finns det anledning att låta de nya låneschablonerna
utformas med utgångspunkt i de faktiska produktionskostnaderna,
således utan extra reducering.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att systemet för beräkning av statens lån till
bostadsbyggandet utformas så att god kvalitet i bostadsbyggandet
premieras,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att systemet för beräkning av statens lån till
bostadsbyggandet utformas så att låneschablonerna ger god anpassning
till aktuella produktionskostnader i rationellt utformade bostadsprojekt.

Stockholm den 20 januari 1989

Mot. 1988/89
Bo217

Sören Lekberg (s)

Nils T Svensson (s)