Motion till riksdagen
1988/89: B o209

av Ivar Franzén och Rolf Kenneryd (båda c)
Skattejämkning i stället för bostadsbidrag

Det har under senaste åren skett en del förenklingar avseende ansökan och
fastställelse av bostadsbidrag, men kvar står uppenbara olägenheter med
bristande överensstämmelser med verklig inkomst/bostadskostnad och svårigheter
att kontrollera fusk med bidragen.

Bidrag eller bibehållen lön?

Om vi omformar och samordnar nuvarande bostadsbidragsansökan till en
”skattejämkningsansökan” så vinner vi många fördelar.

Den bidragssökande får en skattereduktion motsvarande beräknat bostadsbidrag.
I samband med beräkning av slutlig skatt justeras ”skattereduktionen”
till exakt belopp i förhållande till då genom deklarationen känd
inkomst, verklig bostadskostnad, familjeförhållande m m. Har skattereduceringen/bostadsbidraget
varit för högt blir det ”restskatt” och om den varit för
låg blir det skatteåterbäring.

Den som råkar ut för oförutsedda inkomstbortfall eller hyreshöjningar får
på detta sätt ett retroaktivt bostadsbidrag, utan att det krävs någon extra
prövning. En reducering av bostadsbidraget sker med samma automatik om
inkomsten blir högre eller hyran lägre än vad som förutsågs vid skattejämkningsansökan.

I vissa fall kommer det att uppstå negativ skatt, dvs skattereduktionen blir
så stor att den blir större än skattskyldigheten och då får månadsvis utbetalas
”negativ skatt” till bidragssökande, så att hon/han får pengar till hyran.

Samordning och förenkling

Mångå har redan idag skattejämkning p g a t ex räntekostnader. Alla skall
deklarera och för alla skall beräknas slutlig skatt. Merarbetet för skattemyndigheten
genom det ”utvidgade” skattejämkningssystemet blir väsentligt
mindre än nuvarande bidragshantering.

Under de första åren bör huvuddelen av arbetet med ”skattejämkningen”
kunna utföras av nuvarande personal på kommunernas förmedlingsorgan om
de får en kompletterande utbildning. Överflyttningen bör därmed kunna ske
successivt till skattemyndigheten i den takt att den kan lösas på ett smidigt
sätt.

Ekonomiskt uppstår minst två fördelar:

- Lägre administrationskostnader

- Mindre eller inget bidragsmissbruk.

Detta kommer att medföra betydande besparingar.

Det skall poängteras att förslaget inte innebär en återgång till de gamla
inkomstavdragen utan det är en skattereduktion som helt styrs av de regler
för bostadsbidrag som riksdagen beslutar om.

De principer som vi föreslår för bostadsbidragen kan givetvis tillämpas
också för andra bidrag.

Tidigare behandling

Bostadsutskottet behandlade i sitt betänkande BoU 1987/88:20 en motion
med liknande yrkande som vi lade vid allmänna motionstiden 1988.
Bostadsutskottets majoritet avslår motionen med motiveringen att det är
olämpligt att lägga uppgifter av den karaktär som föreslås i motionen på
skattemyndigheten. Argumentets sakliga grund kan ifrågasättas. Varje
prövning av en skattejämkningsansökan innebär en prövning av sökandes
inkomst och kostnadsuppgifter och dess påverkan på skatten. Det föreligger
alltså ingen väsentlig skillnad mellan nuvarande skattejämkning och den
utvidgade skattejämkning som föreslås i motionen.

Det är självklart också fullt möjligt att behålla granskningen av ”skattejämkningsansökningarna”
på kommunerna. Detta medför samma automatik
i justeringen av bostadsbidrag i förhållande till verklig inkomst, hyra osv
och därmed minskade möjligheter till bidragsfusk. Samordningsvinsterna
blir möjligen mindre och det innebär att kommunerna övertar en del av den
statliga skattemyndighetens uppgifter.

Centerns ledamöter i utskottet reserverade sig till förmån för motionens
förslag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen begär att regeringen snarast återkommer till riksdagen
med ett konkret förslag avseende omvandling av bostadsbidragen till
skattejämkning enligt de riktlinjer som redovisas i motionen.

Stockholm den 18 januari 1989

Ivar Franzén (c) Rolf Kenneryd (c)

Mot. 1988/89
Bo209

7