Motion till riksdagen
1988/89: B o208

av Jan Strömdahl och Gudrun Schyman (båda vpk)
Samhällets ansvar för boendeservice

I tider då servicebehoven ökar är det naturligt att finna nya vägar och former
för att effektivt och rättvist tillfredsställa dessa behov. En strategi är att
införa privata alternativ där den servicebehövandes ekonomi avgör standarden
på servicen, samt att alltmer marknadsanpassa det offentliga utbudet av
service.

En konsekvens av en sådan strategi är en fördyring, såväl för samhället
som för den enskilde, av servicen - tvärt emot vad dess förespråkare hävdar.
All erfarenhet från utlandet bekräftar detta. Detta är väldokumenterat och
torde vara uppenbart för samtliga som seriöst sätter sig in i frågan. En annan,
lika väldokumenterad konsekvens, är att klyftorna i samhället ökar. De
resurssvaga får dålig omvårdnad och service medan de rika klarar sig mycket
bra. En tredje konsekvens är att serviceområden där det bara är svaga
grupper som behöver hjälpen aldrig blir uppmärksammade och serviceutbudet
därmed marginellt eller inget. En fjärde konsekvens är att förebyggande
verksamhet prioriteras mycket lågt. Vem har intresse av att förhindra sådant
man kan tjäna pengar på? Listan över negativa konsekvenser av en
privatisering och marknadsanpassning kan göras mycket lång. Några positiva
konsekvenser för det stora folkflertalet och i synnerhet för resurssvaga är
svåra att finna.

Hittills har det funnits en politisk majoritet för att avvisa privatisering inom
vård och omsorg. Nya och illavarslande tongångar hörs dock. Som vi
inledningsvis nämnde är det viktigt att utveckla servicen, särskilt i tider då
behoven ökar. Tillsättningen av ett särskilt organ som hade till uppgift att
stödja en sådan utveckling inom boendeservicen, Boendeservicedelegationen,
var därför ett lovvärt initiativ. Vissa inslag i den verksamhet som stöds
av delegationens pengar går dock ut på att privatisera viss service och omsorg
i boendet. En orsak till detta är bl a att Boendeservicedelegationen inte
samordnat sitt projektstöd med en ideologisk klar och tydlig linje i denna
fråga. Delegationens tid är dock snart avslutad och inför de beslut som ska
fattas om handläggningen av boendeservice i framtiden vill vi peka på
följande. Mycket av det utvecklingsarbete som f n pågår inom detta område
handlar om att det offentliga (stat, kommun och landsting) i olika former för
över viss aktivitet till en fastighetsägare. Det heter att fastighetsägaren tar ett
större socialt ansvar. Samordning och samverkan är också positivt laddade
begrepp som används. I praktiken handlar det dock ibland om en form av
smygprivatisering! Hittills har i första hand allmännyttiga bostadsföretag
varit involverade men hela den privata fastighetsbranschen väntar med stor

otålighet på att få börja slå mynt av de boendes behov av service och
omsorg. Vi har också erfarit att det saknas insikt och beredskap inom
kommun och landsting för att hejda denna utveckling.

På bostadsmarknaden råder ett ojämnt maktförhållande mellan fastighetsägare
och boende. De förra besitter ytterst en avgörande makt i egenskap av
sitt ägande. Att då göra de boende än mer beroende av fastighetsägaren
genom att i fastighetsägarens händer lägga det praktiska ansvaret för
tillfredsställandet av grundläggande omsorgsbehov är ett allvarligt hot mot
de boendes integritet och relativa styrka på bostadsmarknaden. Att skapa en
situation där t ex många äldre och handikappade för sin omsorg är beroende
av en fastighetsägare innebär att deras möjligheter att värna om och ta kamp
för sina rättigheter i boendet kraftigt försvagas. Människor i en sådan
beroendeställning är disciplinerade och böjer sig för ”överheten”. De har för
mycket att förlora.

Denna utveckling måste hejdas innan det är för sent. Principen torde vara
mycket enkel: Ingen form av service och omsorg som idag sköts av stat,
kommun eller landsting får överlåtas på privata fastighetsägare eller
förvaltare (inklusive allmännyttan). Konsekvenserna kan bli ödesdigra.
Samordning och samverkan där de som behöver service och omsorg får spela
en nyckelroll är dock positiv och skall uppmuntras.

Hemställan

Med anledning av vad som här anförts hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ansvaret för boendeservice.

Stockholm den 19 januari 1989

Jan Strömdahl (vpk) Gudrun Schyman (vpk)

Mot. 1988/89
Bo208

5