Motion till riksdagen
1988/89:Bo204

av Per Olof Håkansson (s)
Underhållet av bostadsfastigheter

För en ansvarskännande fastighetsförvaltare är det en nödvändig uppgift att
kunna planera och genomföra underhållsinsatser. Underhållsplaner är ett
betydelsefullt underlag i en sådan process. Trots en seriös underhållsplanering
och trots att de i denna identifierade åtgärderna genomförs på ett
korrekt sätt kan betydande och kostnadskrävande underhållsproblem
uppstå.

En underhållsplan kan tjäna många olika syften. Ett är att ange användningstiden
med bibehållen teknisk funktion på en godtagbar nivå för olika
komponenter. Ett annat är att beskriva den tid som bör förflyta mellan olika
underhållsåtgärder för att en överenskommen boendekvalitet skall vidmakthållas.
Ett tredje är att utgöra en viktig del av underlaget för hyresförhandlingarna
mellan de allmännyttiga bostadsföretagen och hyresgästföreningarna.
Således ett verktyg till stöd för den solidariska bostadspolitiken vid
tillämpningen av bruksvärdessystemet.

Vissa komponenter, byggdelar eller system av sådana får dess värre på
grund av en icke förutsedd utveckling en betydligt kortare livslängd än vad
som antogs i underhållsplaneringen. Tiden fram till att nödvändiga underhållsåtgärder
måste vidtas blir avsevärt kortare än planerat. Kostnaderna blir
vanligen då väsentligt högre än vad förutsetts.

Detta gäller för exempelvis utbyte eller reparation av undermåliga
balkongdelar, rötskadade fönster, läckande fogar i betongytterväggar,
bristfälliga avloppsledningar, defekta golvbeläggningaroch obeständiga gipsskivor.
Därutöver kan nämnas åtgärder för att sanera efter mögelskador och
ombyggnader för att minska radonavgivning.

Ansvaret för fastighetens skick har självfallet fastighetsägaren. Vad som
visar sig vara fel eller brister i utförande eller funktion kan vanligen i
förhållandevis få fall med nuvarande ansvarsregler föras över till konsulter
och entreprenörer även om felet eller bristen etablerats i detta led. Än
svårare är det, då det är fråga om sådana här nämnda icke förutsebara men
ändå uppkommande underhållsåtgärder. Det är av lättförklarliga skäl inte
möjligt att i fastighetsförvaltningen göra erforderliga ekonomiska reservationer
eller andra förberedelser i en underhållsplanering för att möta sådana fel.
Konsekvenserna är givetvis omöjliga att förutse.

Självfallet måste emellertid underhållsåtgärderna utföras. De leder då ofta
till en ekonomisk belastning, som skapar särskilda problem. Det är begripligt
om de boende opponerar mot de höjda bostadskostnader, som blir följden
när man skall rätta till fel eller utföra åtgärder som inte faller inom ramen för

ett förutsebart fastighetsunderhåll. Det är inte heller självklart att just de
som råkar bo i huset under den aktuella perioden skall bära dessa kostnader
genom en högre hyra.

Det mest angelägna är givetvis att hitta lösningar som förhindrar att dessa
oförutsedda underhållsåtgärder behöver vidtas. Men trots forsknings- och
utvecklingsinsatser, en väl utförd projektering och byggande och därtill en
seriös fastighetsförvaltning som inkluderar en framsynt underhållsplanering,
allt väl i samklang med gällande regler och bestämmelser, så är det en utopi
att tro att sådana oförutsedda behov inte skall uppstå. Som ovan antytts är
den nu aktuella volymen inte obetydlig. Stora behov kan antas vara på
ingående, inte minst med anledning av de rön som gjorts om orsakerna till
allergiproblem och dylikt.

Det är därför nödvändigt att nu angripa dessa underhållsproblem och
därvid inte minst fördela kostnaderna för underhållsåtgärderna på ett
rimligare sätt. För detta krävs det en statlig medverkan.

Olika modeller till lösning är tänkbara. En kan vara att ta ut en avgift på
allt byggmaterial. Ett slags försäkringsavgift som skulle möjliggöra en
finansiering av till exempel sådana åtgärder som i en seriös underhållsplanering
rimligen icke kunde förutses. Därmed skulle resurser tillföras av
byggbranschen i dess helhet och på så sätt fördelas det ekonomiska ansvaret
för att avhjälpa felen och bristerna på ett rimligare sätt än nu.

Lösningar av detta slag finns till exempel i Danmark. Där finns en
fondlösning i form av en självständig institution. Den danska modellen kan
tjäna som förebild när en svensk lösning skall arbetas fram.

Regeringen bör på lämpligt sätt se över problemen med oförutsett
underhåll och byggskador och åtgärder i enlighet med vad som anges i denna
motion.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om extraordinära underhållsåtgärder inom bostadsförvaltningen.

Stockholm den 17 januari 1989

Per Olof Håkansson (s)

Mot. 1988/89
Bo204

6