Motion till riksdagen
1988/89:Bol3

av Agne Hansson m.fl. (c)

med anledning av prop. 1988/89:139 om
godtagande av byggprodukter som godkänts i
annat nordiskt land

Inledning

I prop 1988/89:139 föreslås bl.a. att byggnadsnämnderna vid sin granskning
— med vissa undantag — skall godta byggprodukter som godkänts av
behörigt organ i något annat nordiskt land enligt samma grunder som produkter,
vilka frivilligt typgodkänts eller tillverkningskontrollerats i Sverige.
Förslaget skall enligt föredraganden ses mot bakgrund av den överhettade
byggmarknad som råder i Sverige.

Från centerpartiets sida ser vi positivt på åtgärder som syftar till att öka
konkurrensen inom byggmarknaden i syfte att få en dämpning av prisutvecklingen
inom byggsektorn. Vi vill dock understryka att den i dagsläget
överhettade byggmarknaden är en följd av den koncentrationspolitik som
förts. Denna politik har medfört större centralisering av befolkning och
näringsliv till några få regioner.

Koncentrationsutvecklingen efter regeringsskiftet 1982 har inneburit att
problemen på bostadsmarknaden efterhand har förvärrats alltmer. Bristen
på bostäder har ökat kraftigt. Den är inte längre ett problem enbart för
storstadsområdena, även om bristen är mest markerad där. I framförallt de
mest expansiva regionerna har bostadsbyggandet fått stå tillbaka för ett
kraftigt ökat arbetsplatsbyggande, vilket förstärkt överhettningen på byggmarknaden
i dessa regioner och därmed drivit upp priserna.

Centerns syn

Centern utgår från en helhetssyn på bostadspolitiken som omfattar alla.
Den grundläggande målsättningen för bostadspolitiken måste enligt vår
uppfattning vara att skapa förutsättningar för att alla skall kunna få en
bostad till rimlig kostnad i en god miljö. Samhälls- och bebyggelseplaneringen
måste ske på ett sådant sätt att närhet skapas mellan boende, arbete
och service.

En avgörande förutsättning för att problemen på byggmarknaden skall
kunna lösas är således en offensiv närings- och regionalpolitik utifrån en
decentralistisk grundsyn. De åtgärder som vidtas inom bygg- och bostadsmarknaden
måste anpassas efter målsättningen att skapa balans mellan och
inom regioner. Parallellt därmed måste bostadspolitiken syfta till att lösa de
bostadsbehov som koncentrationen redan framtvingat.

Det är enligt vår mening nödvändigt att bostadspolitiken måste präglas Mot. 1988/89

av enkelhet och långsiktighet i de åtgärder som vidtas. Såväl aktörerna på Bol3

bostadsmarknaden som de boende måste kunna planera sitt boende på sikt
och veta vilka regler som skall gälla under överskådlig tid. De bostadspolitiska
besluten måste utformas så att marknadens aktörer får klara riktlinjer
för sitt agerande och signaler att man i fri och öppen konkurrens skall
arbeta för kvalitativt bra bostäder till en rimlig kostnad. En grundläggande
orsak till prisutvecklingen på byggmarknaden är den ryckighet som präglat
den förda politiken på bostadsområdet sedan 1982. Detta bör ges regeringen
till känna.

Byggmarknadens struktur

I propositionen framhåller föredraganden att läget på den svenska byggmarknaden
kännetecknas av en högt uppdriven efterfrågan, fullt kapacitetsutnyttjande
och en uttalad brist på produktionsresurser. Prisstegringen
har varit kraftig, speciellt under den senaste tiden.

Föredraganden konstaterar vidare att marknaden för byggmaterial vanligen
kännetecknas av ett litet antal konkurrerande företag inom varje varugrupp.
”Marknadsformen betecknas vanligen som oligopol.”

En viktig del av insatserna för att dämpa prisutvecklingen på byggmarknaden
måste enligt vår mening vara att stimulera småföretagsamheten inom
byggmaterialmarknaden i syfte att motverka denna oligopolsituation. Det
måste skapas förutsättningar så att många, små, aktörer kan verka under
samma villkor som de större aktörerna på byggmarknaden. En mer differentierad
företagsstruktur inom detta område är av stor betydelse för att
prisökningstakten skall kunna nedbringas.

Från centerpartiets sida har vi i en följd av motioner kritiserat utvecklingen
mot att ett fåtal stora företag får en alltmer dominerande roll inom
näringslivet genom fusioner och uppköp av mindre företag. Utvecklingen
inom byggbranschen är ett belysande exempel på detta.

Centerpartiet har i annat sammanhang krävt betydande insatser för att
såväl stimulera nyföretagande som att förbättra förutsättningarna för befintlig
företagsamhet bl.a. genom sänkning av socialförsäkringsavgifter och
skattelättnader.

Ett genomförande av centerns förslag skulle ge bättre förutsättningar för
småföretagande och skapa utrymme för en mångfald aktörer på byggmarknaden.
En mer differentierad företagsstruktur och en ökad konkurrens
skulle medverka till att prisutvecklingen på byggmaterialområdet dämpades.

Det är enligt vår mening avgörande för den framtida prisutvecklingen på
byggmaterialområdet att koncentrationen inom byggbranschen stoppas
och fri konkurrens och flexibilitet främjas. Detta innebär enligt vår mening
krav på stimulanser för såväl nyföretagande som befintlig företagsamhet,
bl.a. genom sänkta socialförsäkringsavgifter och skattefrihet för i företag
arbetande kapital.

Vidare bör möjligheter öppnas för företag, som riskerar att bli uppköpta,
att själva under begränsad tid få köpa upp egna aktier. Konkurrenslagstift

ningen bör även ses över i syfte att främja en friare konkurrens. Näringsfri- Mot. 1988/89

hetsombudsmannen (NO) och statens pris- och konkurrensverk (SPK.) bör Bo 13

få i uppdrag att specialgranska koncentrationen inom byggbranschen och
redovisa på vilket sätt den har påverkat bostads- och kostnadsutvecklingen
och den fria konkurrensen inom byggsektorn. Slutligen bör vid den kommande
reformeringen av skattelagstiftningen beaktas vikten av att de nuvarande
skattefördelarna vid fusioner begränsas.

Vi vill i detta sammanhang understryka vikten av att åtgärder för att
upprätthålla en differentierad företagsstruktur på byggmarknaden vidtas. 1
annat fall riskerar den nuvarande koncentrationsutvecklingen leda till att
en likartad ”oligopolsituation” på byggmarknaden som för närvarande
finns i Sverige uppstår i hela Norden. Detta bör ges regeringen till känna.

Miljö och kvalitet

I propositionen konstateras vidare vikten av att det nuvarande överhettade
läget på byggmarknaden och möjligheterna att få utnyttja byggprodukter,
som godkänts i annat land, inte får legitimera att framtida kvalitets- och
miljöproblem byggs in i det svenska samhället.

I vår partimotion om bostadspolitikens inriktning till innevarande riksmöte
framhöll vi bl.a. att i en social bostadspolitik är insatser för att komma
till rätta med brister i både den yttre och inre boendemiljön centrala. Vi
konstaterade vidare att en sådan politik måste innefatta både åtgärder som
förhindrar att nya boendemiljöproblem uppstår och åtgärder som är förebyggande.
Vi underströk nödvändigheten av att i planeringen av byggandet
föra in ökade kvalitets- och miljökrav. I annat fall kommer den förda koncentrationspolitiken
att leda till att kvantitet sätts framför kvalitet med fortsatt
dåliga boendemiljöer och en orimlig boendesituation för alltfler människor
i vårt land.

Bomiljölag

Enligt vår mening riskerar den nu pågående koncentrationsutvecklingen
med dess ojämnt fördelade tillgång på bostäder över landet och den akuta
brist på bostäder, som denna medför i t.ex. storstadsområdena, att innebära
att kraven på en god inre och yttre bomiljö eftersätts. Det är därför angeläget
att kvalitetsaspekterna kring byggande och boende särskilt beaktas. I
vår partimotion krävde vi mot denna bakgrund att frågan om att samla den
lagstiftning som skall garantera en bra boendemiljö i en särskild bomiljölag
skulle övervägas.

VDN-märkning av bostäder

Det föreliggande förslaget i propositionen kan medföra att den rådande
situationen med snabbt ökande byggkostnader lockar till ett billigt materialval
som är bristfälligt i fråga om hållfasthet och kvalitet. Nya material,
som inte har hunnit testas, kan medföra hälsorisker, låg slitstyrka och höga

boendekostnader. Det var bl.a. mot denna bakgrund vi föreslog att VDN- 4

märkning av bostäder införes. En sådan VDN-märkning skulle omfatta Mot. 1988/89

bostadens totala kvalitet, bl.a. kvaliteten på byggmaterial. Vi kvarstår vid Bo 13

denna uppfattning.

Myndighetsgranskningen av byggmaterial

De svenska bestämmelserna för typgodkännandeverksamheten bygger på
att plan- och bostadsverket genom sin granskning och utfärdande av typgodkännandebevis
ger ett bindande förhandsuttalande att en viss produkt
uppfyller byggnadslagstiftningens krav. Byggnadsnämnden prövar därefter
endast om förutsättningar och villkor i åberopade typgodkännandebevis
och tillhörande handlingar är uppfyllda under aktuella förhållanden.

Ett typgodkännande innebär således för byggherren att han vet att materialet
kommer att accepteras av byggnadsnämnden.

Propositionens förslag innebär att byggprodukter som godkänts av ett
behörigt organ i annat nordiskt land likställs med produkter som frivilligt
typgodkänts eller tillverkningskontrollerats i Sverige. I praktiken sker allt
typgodkännande för närvarande på frivillig grund.

Vi förutsätter att det organ som ansvarar för typgodkännandet i annat
nordiskt land är ett opartiskt organ motsvarande plan- och bostadsverket.

Det är vidare väsentligt att byggnadsnämndens granskning av nya material
blir mer aktiv både i syfte att stärka kontrollen av använt material och
inhämta kunskap om vilka effekter beslutet att främja importen av byggmaterial
får. Vi vill i detta sammanhang understryka vikten av att regeringen
på lämpligt sätt återkommer till riksdagen med en redovisning av förslagets
följder för vilka material som utnyttjas och vilken kvalitet det bedöms ha.

Detta bör ges regeringen till känna.

Förslagets giltighetstid

Vi vill från centerpartiets sida understryka att vi ser positivt på åtgärder som
avser att stärka det nordiska samarbetet och industrins möjligheter att verka
över hela den nordiska marknaden. Det är därför nödvändigt att de strävanden
som nu pågår till ett mer integrerat samarbete över nationsgränserna
inte motverkar möjligheterna för byggindustrin i de nordiska länderna
att verka på lika villkor i hela Norden. Mot denna bakgrund kan det finnas
skäl att giltighetstiden för de i propositionen föreslagna åtgärderna begränsas
t o m 1990 års utgång, då en prövning bör ske om en eventuell förlängning
bör ske med hänsyn till hur denna fråga hanterats i de olika nordiska
länderna. Detta bör ges regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförs hemställes

1. att riksdagen med anledning av vad som anförs i prop 1988/

89:139 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförs om sambanden mellan bostadspolitikens inrikt- 5

ning, byggmarknadens struktur och prisutvecklingen på byggmateri- Mot. 1988/89
almarknaden, Bol3

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om behovet av fri konkurrens och ökad flexibilitet
inom byggmaterialmarknaden samt hos regeringen begär förslag till
åtgärder i syfte att dämpa kostnadsutvecklingen inom byggbranschen
i enlighet med vad som anförs i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om vikten av att miljö- och kvalitetsaspekter inte
eftersätts vid ett frisläppande av importen av byggmaterial som godkänts
i annat nordiskt land i enlighet med vad som anförs i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om behovet av VDN-märkning av bostäder,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om formerna för myndighetsgranskningen av byggmaterial,

6. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av vilka effekter
ett frisläppande av importen av byggprodukter från andra nordiska
länder får för prisutveckling och kvalitet på byggmaterialmarknaden
i enlighet med vad som anförs i motionen,

7. att riksdagen med avslag på prop 1988/89:139 i denna del föreskriver
att skyldigheten för byggnadsnämnderna att godta byggprodukter
som importerats från annat nordiskt land skall gälla intill
utgången av år 1990 och i prop 1988/89:139 föreslagen lydelse av 8
kap 29 a § i plan- och bygglagen ändras i enlighet härmed.

Stockholm den 18 april 1989

Agne Hansson (c)
Rune Thorén (c)

Ivar Franzén (c)
Stina Gustavsson (c)

Birger Andersson (c)
Elving Andersson (c)

6