Motion till riksdagen
1988/89 :A808
av Sonja Rembo m. fl. (m)
Jämställdhet mellan könen
1 Inledning
Kampen för jämställdhet är också kampen för att erkänna individuella
skillnader. Varje individ måste bedömas efter hennes eller hans egenskaper
oavsett om den är kvinna eller man. Att bekämpa könsroller är därför
liktydigt med att avskaffa schablonbilder av män och kvinnor. Schablonbilder
är skadliga, eftersom de döljer den enskilda människan och förleder även
individerna själva att betrakta sig själva på ett ofta förenklat och felaktigt
sätt.
Både män och kvinnor har fortfarande en benägenhet att tänka i
schabloner - den psykiskt starke mannen, den känslosamma kvinnan, den
materialistiske mannen och den intuitiva kvinnan - det är begrepp som t.o.m.
letar sig in i jämställdhetsdebatten. De är i bästa fall generaliseringar - i
sämsta fall myter.
Alla kvinnor och män måste utvecklas efter sina egna förutsättningar. Män
och kvinnor är som grupper betraktade i vissa avseenden olika, men de
individuella skillnaderna människor emellan - oavsett kön - är alltid mer
betydelsefulla.
Det är givet att varje individ har rätten att vara på det sätt som hon eller
han själv bestämmer så länge detta inte inkräktar på andra individer. Men
många är omedvetet mycket starkt präglade av könsroller. Dessa utvecklades
uunder andra sociala och ekonomiska förhållanden. Dessa könsroller
kommer ännu under lång tid att dominera, men jämställdhetsarbetets
uppgift måste vara att visa för både kvinnor och män att dessa könsroller inte
är givna - att varje individ själv måste välja sin utbildning, sitt yrke, sitt
umgänge, sitt uppträdande. Varje människa måste få utveckla sina anlag
oberoende av könstillhörighet.
Jämställdhetsarbetet måste bedrivas långsiktigt. Det tar tid att förändra
attityder. Attitydpåverkan måste ske i alla delar av samhället; i hemmet, i
skolan och på arbetsplatserna.
Jämställdhetsarbetet måste bedrivas av både män och kvinnor. Men
kvinnor måste i högre grad än nu medvetet delta i jämställdhetsarbetet,
främst genom att vara en förebild för det uppväxande släktet. Föräldrar kan
genom sitt uppträdande i hög grad prägla sina barn - självförtroende
grundläggs till stor del i barndomen, synen på könsrollerna hämtas i stor
utsträckning från den allra närmaste kretsen. Hur modern uppträder präglar
ofta barnens syn på kvinnor, liksom faderns uppträdande påverkar bilden av
män.
Kvinnor och män har samma ansvar för opinionsbildningen bland de Mot. 1988/89
unga. Jämställdhetsfrågan är lika viktig för mannen som för kvinnan. Den A808
personliga utvecklingen främjas av jämställda relationer som leder till ett
gemensamt ansvar för hem, hushåll och barn.
Flickor måste stimuleras att satsa på längre utbildningar och främst på
utbildningar inom ekonomiska, tekniska eller i övrigt för närvarande typiska
manliga yrken. Unga kvinnor måste också uppmuntras att ta ansvar i större
utsträckning och inte överlämna beslutsfattande i olika sammanhang till
män.
Jämställdhetsarbete kräver således insatser inom många olika delar av
samhället av många individer. Den sortens påverkan uppnås inte genom
politiska beslut och lagar - den uppnås enbart genom att enskilda individer
känner ett personligt praktiskt och moraliskt ansvar.
2 Politiska beslut och jämställdheten
Jämställdhet skapas knappast genom politiska beslut - snarare kan man säga
att de politiska besluten återspeglar accepterade krav på jämställdhet.
Lagstiftning var förr ofta medvetet utformad att hålla kvinnor borta från vissa
yrken och befattningar. Män i dessa positioner fruktade konkurrens.
Kvinnorna som kämpade mot dessa lagar och bestämmelser fick göra stora
uppoffringar för sin övertygelse att de hade rätt att själva välja sin framtid.
Successivt luckrades dessa diskriminerande bestämmelser upp eller avskaffades.
Det finns ett antal intressanta milstolpar i jämställdhetsarbetet. För 130 år
sedan fick t.ex. kvinnorna rätt att inneha vissa lärartjänster. För 70 år sedan
fick svenska kvinnor allmän rösträtt och blev valbara till politiska uppdrag.
För 50 år sedan beslutades, att förvärvsarbetande kvinnor ej fick avskedas på
grund av havandeskap, förlossning eller giftermål. För 20 år sedan konstaterades,
att grundskolan borde verka för jämställdhet. För 10 år sedan
instiftades rätten till sex timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar.
Allt är steg på vägen till det jämställda samhället. Den sista lagreglerade
diskrimineringen av kvinnor har försvunnit. Nu kan kvinnor söka sig till alla
yrken.
Istället för lagar som syftade till att begränsa kvinnors frihet har vi en lag
som skall främja jämställdhet mellan könen. Det har t.o.m. inrättats en
särskild myndighet - JÄMO - för att bevaka jämställdhetsfrågorna. Men
medan lagstiftning förhållandevis framgångsrikt kan vidmakthålla diskriminering
är det mycket svårt att omsätta en lag i positiva resultat. Trots
lagstiftning och annat jämställdhetsarbete förändras attityderna långsamt.
3 Familjen och jämställdheten
I hemmet ställs jämställdhetsidealen på svåra prov. Jämställdhet kan inte
uppnås i andra delar av samhället om inte jämställdhetsarbetet börjar inom
familjen.
En kvinna och en man som bildar familj har båda ambitioner och
önskningar inför framtiden, inte bara när det gäller familjelivet utan även för
verksamheten utanför hemmet. Under stora delar av livet inskränks de
personliga ambitionerna av ansvaret för barnen och hemmets skötsel. Båda Mot. 1988/89
parter måste inse att ingendera kan få ställa krav på att ensam få utrymme för A808
sin personliga utveckling utanför hemmet.
Under lång tid har männens behov kommit i första hand. Det fanns en tid
då detta var rationellt ur den enskilda familjens synvinkel. Mannen svarade
för penningintäkterna, medan kvinnan hade det ofta minst lika hårda arbetet
med att svara för hem och barn. Detta var samtidigt ofta en förutsättning för
mannens förvärvsarbete. Så är det inte i dag. Tekniska förändringar har
skapat nya förutsättningar inom både arbetslivet och hushållet. I dag måste
oftast män och kvinnor båda förvärvsarbeta. Likväl får kvinnorna ofta
slentrianmässigt stå tillbaka för mannens intressen och önskemål. Hon får
sköta hemmet - han ägnar sig åt arbete och rekreation.
Tidsanvändning för arbete 1982-1965 i olika stadier
av livscykeln
T immir/vtcki
80
Kvinnor
Kvinnor
Ensamstående
20-64 »i
65-74 li
utan barn
Bida arbetar
Ungdomar
16-19 lf
aom bor
hemma
Samboende Samboande Ensam
fried barn med bern föraldrar
0-18»' 0-18l> ralMin
iZEZSL L*fVrö*'*' °"’6*'
haltal h«",
D Underhäll Underhilta bostaden
Sköta trädgärd □ Hushållsarbete Hamta/lamna och sköta barn Vårda/Ttyäipa vuxrw Handla mat. göra andra inköp, besöka post. bank Studier Innefattar även restid ■ Förvärvsarbete Innefattar även restid
Virda b
Laga mat. diska, slåda. Tvätta kläder, sy. sttcka
Källa: Tids nog 1984 sami Tid över 1985 Konsumentverket
Diagramet ovan visar att kvinnor i genomsnitt arbetar betydligt mera än män
när man tar hänsyn till hushållsarbete. Man bör också betänka att det som i
diagrammet betecknas underhåll ofta kan utföras på helger och semesterda
10
gar och därmed är betydligt mindre fysiskt tröttande än det hushållsarbete Mot. 1988/89
som måste utföras före och efter förvärvsarbetet. A808
I dagens samhälle leder allt oftare ett förhållande baserat på de traditionella
könsrollerna till en relationskris inom familjen - en kris som i sämsta fall
innebär att familjen splittras. Det är oftast kvinnan som tar initiativ till en
separation.
Jämställdhet mellan de båda parterna i en familj är en av förutsättningarna
för harmoniska familjer. En jämställd relation gör det enklare att lösa
misshälligheter utan uppslitande konflikter. Om jämställdhetstankar främjas
hos unga individer kan detta medverka till att skapa mer stabila familjerelationer
än de som blivit allt vanligare.
3.1 Politikens betydelse för jämställdheten inom familjen
Med utgångspunkt från alla individers lika värde borde jämställdhet vara en
självklarhet. Jämställdhet är idag inte primärt en fråga om politiska beslut.
Den lagstadgade diskrimineringen av kvinnor är i dag med något fåtal
undantag undanröjd.
Det politiska arbetet med jämställdhet måste nu inriktas på att göra
förändringar inom olika politiska områden som främjar förutsättningarna för
jämställdhet.
Färre kvinnor accepterar en underordnad roll i arbetslivet eller i familjen.
Allt flera män accepterar inte heller att ställas åt sidan när det gäller att sköta
barn och hem. Det ställs därför krav på statsmakten och arbetsmarknadens
parter att skapa valfrihet för familjen när det exempelvis gäller arbetstid och
barntillsyn.
I dag motverkar utformningen av skattesystemet och barnomsorgen
jämställdhetssträvandena. Situationen för många familjer skulle avsevärt
underlättas om familjen själv fick välja barnomsorg. I stället för att staten ger
stora subventioner till kommunal barnomsorg bör statsmakternas stöd utgå
lika till alla former av barnomsorg. Det måste gälla även dem som själva
väljer att vara hemma under längre eller kortare tid. Ökad valfrihet främjar
samtidigt jämställdheten.
Det är också viktigt med valfrihet och alternativ inom äldreomsorg och
vård. När den offentliga vården inte klarar sina uppgifter att ge vård och
omsorg till gamla, sjuka och handikappade slits allt fler mellan kraven från
arbetet och vården av anhöriga. Många, främst kvinnor, tvingas att sluta eller
minska sitt yrkesarbete för att hjälpa till med vården av en anhörig. För dem
är det viktigt att det kan växa fram mera flexibla alternativ inom vården.
11
Genomsnittlig arbetsinkomst för anställda i åldern
20-64 Ar
Mot. 1988/89
A808
Inkomst, 1 000 kr
120
0 ^2
H«lfid
90-100%
KäMa: Be 21 SM 8701. SCB.
40
8C
Man
Kvinnor —
■lif
n
i
Ling deltid
50-89%
Kort daltid
1-49%
Kvinnor har genomgående lägre inkomster och lägre förmögenhet än män. I
många familjer är det också rent slentrianmässigt så att familjens gemensamma
sparande formellt sker hos mannen. Handhavandet av familjeekonomin
är också oftast en angelägenhet som männen sköter. Statsmakterna skall
givetvis ställa sig neutrala till vem i familjen som sköter hushållets ekonomi.
Därför är det olyckligt att staten i skatte- och folkbokföringshänseende har
ett sökbegrepp som gör att mannen är ”sökpersonen" i familjen. Det gör att
t.ex. deklarationshandledningen adresseras till mannen i familjen.
En del lagar och regler utformas utan att det i tillämpningen av dessa finns
tillräckligt goda möjligheter att ta hänsyn till de individuella skillnaderna i
olika familjer. I en familj där kvinnan underordnat sin egen yrkeskarriär
under mannens kan en skilsmässa leda till ekonomiska problem. Ett sätt att
delvis ta hänsyn till förhållandena inom familjen vore att införa giftorätt i
ATP-poäng. Vi har i andra sammanhang föreslagit att detta skall utredas.
Ett särskilt problem gäller de kvinnor som är gifta med utländska
medborgare. Nuvarande lagstiftning föreskriver att äktenskapslagstiftningen
i mannens hemland skall tillämpas. Det betyder att en svensk kvinnlig
medborgare som gifter sig med en invandrare med utländskt medborgarskap
vid en skilsmässa kan upptäcka att det är reglerna i mannens hemland som
gäller. Detta kan inträffa trots att paret varit bosatt i Sverige och trots de
svenska lagregler som tillämpas i de allra flesta andra sammanhang. Den
nuvarande lagstiftningen från 1912 ansluter till en internationell konvention.
Likväl är nuvarande rättsläge otillfredställande. Regeringen bör omedelbart
utreda hur denna form av diskriminering skall kunna upphöra.
4 Utbildning - en viktig väg mot ökad jämställdhet
4.1 Den felaktiga kvinnobilden
Trots att kvinnorna utgör hälften av befolkningen dominerar män i olika
offentliga sammanhang. Det är inte så lätt för en ung kvinna att ur den
traditionella världsbilden finna föredömen.
12
I vanlig historieundervisning på grundskolan inskränker sig de namngivna Mot. 1988/89
kvinnorna till ett dussin-tal. Bilden av tidigare samhällsperioder ger ofta A808
intrycket att männen var fullständigt dominerande och kvinnorna förtryckta
och maktlösa.
Verkligheten var mycket mer komplicerad än så. I alla tider har det funnits
starka kvinnor som brutit mot de vanliga normerna - kvinnor som visat
skicklighet, talang och snille. Det finns kvinnliga affärsidkare, konstnärer
och författare genom historien. Det fanns många kvinnor som under 1700och
1800-talen visade ett mycket större intresse för och kunskaper om
naturvetenskap och matematik än vi i dag föreställer oss.
Det är inte frågan om att skriva om historien. Däremot är det viktigt att
veta att det genom historiens gång funnits många starka självständiga
kvinnor som trots förhärskande könsroller visat sina individuella talanger
och inom olika områden varit väl så skickliga som dåtidens män. På grund av
dåtidens konventioner har de ofta inte kunnat uppträda obehindrat. De har
ofta fått dölja sig bakom män.
4.2 Skolans roll
Historien är en inspirationskälla - föredömen i elevernas närhet är en annan.
Lärare kan i hög grad påverka en ung individs intressen. Valet av utbildning
är sedan betydelsefullt för den roll den unge senare i livet skall inta. En god
utbildning i överensstämmelse med den enskilde elevens intresse lägger
grunden för självförtroende senare i livet.
Om föräldrar eller lärare medvetet eller omedvetet framställer vissa
skolämnen eller fritidsaktiviteter som ”lämpliga” för flickor respektive
pojkar, påverkar detta barnens föreställningsvärld. Därför är det viktigt att
vuxna i sina relationer med barn stimulerar dem att inhämta kunskaper i alla
ämnen.
Goda kunskaper hos lärarna - från förskolan och uppåt - är nödvändiga för
att eleverna skall få den rätta stimulansen. Bristfälliga baskunskaper inom
matematik och naturvetenskapliga ämnen bland lärare på låg- och mellanstadiet
är allvarligt också från jämställdhetssynpunkt. Om inte flickor tidigt
uppmuntras att tillägna sig dessa ämnen blir förutsättningarna sämre för att
de senare skall göra ett allsidigt yrkesval. Även ur det perspektivet är det nya
lärarutbildningssystem som socialdemokraterna genomdrivit illa genomtänkt.
Många flickor bestämmer sig efter grundskolan för en kortare utbildning,
även om de har kapacitet för längre och mer kvalificerade studier. Detta är
ofta ett uttryck för en bristande tilltro till den egna förmågan eller ett tecken
på resignation inför en könsrollsuppdelad arbetsmarknad. Det är skolans
uppgift att tillsammans med föräldrarna få flickor att förstå värdet av goda
kunskaper i alla ämnen, en god utbildning och vikten av att kunna försörja sig
själv.
13
Mot. 1988/89
Examinerade från gymnasieskolan 1986
A808
Flickor
Antal 38 200
100
I
75 50
25
i |
— Bekladnadstekmsk i |
|||
\ |
Konsumtion ■ |
100 75 50 25
Pojkar
Antal 13 000
5 5.0 75
100 %
%19C 75 50
Flickor
Antal 6 300
25
~~ Estetisk—praktisk
Samhällsvetenskaplig
Distribution- o kontor
Musik
Social
Ekonomisk (3 år)
25 50 75 100 %
Flickor
Antal 4 000
%100 75 50
Jordbruk
Teknisk (3 år av 4)
Teknisk (4 år) I
Drift- o underhållstekn
El- o teleteknisk
Bygg o anlagqnmgstekn
Fordonstekmsk
Verkstadstekmsk
Pojkar
Antal 6 100
25
50 75 100 %
lisk (2 år»
- Uvsmedelstekmsk
Pojkar
Antal 37 000
100%
Processtekmsk
^ Tratekmsk
'■'Teknisk <2 år)
Skogsbruks
Inom tekniska och ekonomiska områden måste kvinnor ta vara på de
möjligheter som den nya tekniken erbjuder. Sverige behöver fler kvalificerade
och kompetenta personer inom främst teknik och naturvetenskap.
Erfarenheterna visar att det är svårt att med bibehållna kvalitetskrav öka
intagningen till de tekniska högskolorna så länge rekryteringen följer det
traditionella könsmönstret. Det finns en outnyttjad begåvningsreserv bland
alla de kvinnor som har fallenhet för teknik och naturvetenskap men som i
dag söker sig till andra utbildningar.
Utbildning är i dag inte något som uteslutande sker vid ett enda tillfälle
tidigt i livet. Vidareutbildning är ofta nödvändig och många människor byter
helt naturligt sysselsättning både en och flera gånger under sitt yrkesverksamma
liv. Vuxenutbildning kan underlätta för människor, som känner sig
ha hamnat fel. Arbetsmarknadsutbildning är ofta mycket betydelsefull i
samband med friställningar. Men den ger även en möjlighet för kvinnor i
medelåldern att få en utbildning på ett nytt område. När efterfrågan på
arbetskraft är hög visar det sig att även kvinnor som valt ovanliga
utbildningar har goda förutsättningar att klara ett nytt yrke.
5 Jämställdheten på arbetsmarknaden
På arbetsmarknaden syns den bristande jämställdheten tydligt. I dag är den
kvinnliga förvärvsfrekvensen nästan lika hög som den manliga. Det betyder
att över 80% av män och kvinnor mellan 16 och 64 års ålder förvärvsarbetar.
Emellertid arbetar kvinnor i stor utsträckning deltid. 45% av de sysselsatta
kvinnorna förvärvsarbetar mindre än 35 timmar i veckan. Enbart ca 6%
arbetar dock 19 timmar eller mindre per vecka.
På de flesta arbetsplatser är de anställda mer eller mindre medvetet
indelade i olika kategorier. På de flesta arbetsplatser har huvuddelen av
kvinnorna mindre kvalificerade arbeten än huvuddelen av männen.
Kvinnor avstår oftare än män från att söka en mera kvalificerad tjänst. Det
finns många skäl till detta. Arbetsfördelningen i hemmet är ofta en anledning
till att kvinnor inte vågar ta på sig mer tidskrävande uppgifter. Många
kvinnor har också dåligt självförtroende. De vill vara helt säkra på att klara
uppgifterna medan männen oftare tar för givet att ”det nog skall gå
bra”.
Mot. 1988/89
A808
D« 30 största yrkena i storleksordning
Genomsnittliga månadslöner 1985
Lön
7900
Lont sko?» o
I r adglfdtb' u k*r«
7 000
7 000
10 500
7 000
10 000
V*rk*t*d»n*|li*nih*r I
Siuk virdtbn* adon
Alsjömaden
Lon
0000
7 000
8 200
8 300
8 TCO
11 900
8 300
12 400
Lön
7400
8800
9 800
7 200
7000
• 100
11 200
7400
C
C
|*r- O lorrldwb
Bv®gnadft'*a'b
ln«- dn(t- O majkin*»*
C
Inf o t*kn m*d byggn i*kn a i> [
c
8 700
8 700
ng o l*kn m*d *1 o i*l«t«kn arta
r orciagMdmmiji raior«r
Baiong o byggarb i
Bank o mobaijnickare m I
Svanare, ga t (k aran
Allm lembal Ivad m arb I
bar njkoter fkor
1*1 Jiukhuil m fl
]0Ok1o>*r* O
konioriflcr
H*mvé»d*r* m fl
J Koktbruadcn
Socialiianneman
Lön
7 200
9 100
10 100
7 500
9 300
7 400
9 300
8 300
12 700
1 Lärer* i iaor amri i j 000
7 100
12 500
13 400
9 400
7 600
8 700
10 200
8900
8900
7 500
| S|Ukvk01*rtkor flötare
1
Det är emellertid inte ovanligt att män och kvinnor utför likartade
arbetsuppgifter trots att de har olika lön och tjänsteställning. Det ligger ett
särskilt ansvar på arbetsgivarna att beakta rådande förhållanden och att
uppmärksamma vilka inom en arbetsorganisation som gör betydelsefulla
insatser.
Till stor del ligger det i arbetsgivarens intresse att utnyttja de kvinnliga
anställdas kunskaper så väl som möjligt. Därav följer också att arbetsgivare
har skäl att främja jämställdheten på arbetsplatsen.
En del företag, myndigheter och organisationer strävar numera medvetet
till att få en jämnare könsfördelning bland sina anställda.
Vi har i olika sammanhang avvisat kvotering av jämställdhetsskäl. Det är
orimligt att diskriminera andra sökande. Skicklighet måste vara avgörande
vid anställning. Däremot kan det mycket väl finnas ett arbetsgivarintresse att
sträva efter en jämnare könsfördelning. Det kan medverka till en bättre
fungerande arbetsplats.
Särskilda problem uppstår för de kvinnor som vill göra karriär på höga
befattningar, främst i näringslivet. Där finns ännu få kvinnor. De kvinnor
som gjort karriär är ofta antingen ensamstående eller har män som tagit ett
större ansvar för barn och hem än vanligt.
Förståelsen för kvinnors förhållanden är ännu dålig bland befattningshavare
i näringslivet. Det är till stor del förståeligt - företag måste konkurrera på
internationella marknader. I utlandet har man ofta mindre förståelse för
avvikelser från det traditionella.
Förhållandena har börjat förändras i näringslivet. Det finns nu fler
kvinnliga chefer på mellannivå, vilket är första steget för befordran till högre Mot. 1988/89
nivåer. I debatten har emellertid understrukits att skattekilarna missgynnar A808
kvinnor som vill göra karriär. Möjligheterna att anlita hjälp till en del
hushållsbestyr är begränsade även för personer med goda inkomster.
6 Öka jämställdheten - bryt de offentliga monopolen
Framtidens arbetstillfällen kommer i stor utsträckning att finnas inom
tjänstesektorn. Det finns utrymme och växtkraft för en betydligt större privat
tjänstesektor. Undersökningar visar att hälften av alla förvärvsarbetande vill
ha en förändring till stånd. De vill antingen ha ny arbetsgivare eller nya
arbetsuppgifter. Det behövs en flexibel arbetsmarknad.
Skall detta vara möjligt måste den offentliga sektorns monopolställning
inom många områden brytas. Denna sektor sysselsätter ca 56% av de
förvärvsarbetande kvinnorna. Inom den offentliga sektorn är utrymmet för
individuella variationer mera begränsat. Många anställda inom de offentliga
förvaltningarna har en inneboende skaparkraft som inte kan utvecklas i de
traditionella arbetsorganisationerna.
En SCB-undersökning visar att två tredjedelar av de tillfrågade vill
underlätta för de offentliganställda att starta eget inom den sektor som i dag
domineras av de offentliga monopolen.
Trots stort motstånd från socialdemokraterna sker en del privata etableringar
inom vård- och servicesektorn. Det är ofta viljestarka kvinnor som
genom sitt engagemang, sitt kunnande och sin vilja till förnyelse startar privat
verksamhet. Många efterfrågar deras tjänster.
På många andra håll i landet finns det idéer om liknande verksamheter som
inte minst tar till vara kvinnors kreativitet. Dessa initiativ, som är en stor
framtida resurs, möts av misstro från socialdemokratiskt håll. I stället för att
underlätta alternativ till offentlig service försöker socialdemokraterna förhindra
tillkomsten av sådan verksamhet genom hot om lagstiftning, nya
hindrande statsbidragsregler etc. Ett exempel är försöken att stoppa
skrivbyråer genom att tillämpa lagen om arbetsförmedling.
Kvinnors valfrihet handlar inte bara om att tränga in på männens
arbetsområden. Den handlar i lika hög grad om att utveckla de stora
kvinnodominerade yrkesområdena. Det är anmärkningsvärt att de områden
som är dominerade av kvinnor också är de hårdast reglerade områdena på
den svenska arbetsmarknaden.
De åtgärder för att öppna alternativ inom det som i dag är den offentliga
sektorn som vi föreslår, kommer att medföra en mera breddad arbetsmarknad
inom bl.a. vård- och omsorgssektorerna. Kvinnor och män inom dessa
yrkesområden skulle kunna välja mellan många olika arbetsgivare och de
skulle få möjlighet att själva ta ansvar för sin verksamhet utan att därmed
behöva byta yrke. Konkurrens mellan olika arbetsgivare skulle innebära att
t.ex. sjuksköterskornas löner skulle återspegla utbud och efterfrågan och ta
hänsyn till individuell kompetens. Det skulle ge större genomslagskraft för
enskild initiativkraft och ansvarstagande på samma sätt som i dag sker inom
den privata sektorn.
Ändrade anställningsvillkor i dessa sektorer skulle också göra arbetena
mera attraktiva för männen. På det sättet blir det en jämnare fördelning Mot. 1988/89
mellan kvinnor och män. A808
Det är beklagligt att de fackliga organisationerna så ensidigt slår vakt om
den offentliga sektorns nuvarande omfattning, organisation och struktur.
Deras socialistiska grundsyn innebär i realiteten att de motverkar jämställdheten.
För att ge stora kvinnogrupper nya möjligheter krävs statsbidragssystem
som likställer olika barnomsorgsformer, en sjukvårdsförsäkring som omfattar
även privata vårdgivare, stödformer som jämställer privata vårdhem med
offentliga och ett skattesystem som låter alla välja service och omsorg efter
eget huvud utan att hindras av kommunala monopol. Genom sådana
förändringar skulle det finnas olika arbetsgivare också för sjukgymnaster,
sjuksköterskor, förskollärare, arbetsförmedlare m.fl. Ökad valfrihet ökar
utvecklingsmöjligheterna och främjar därmed jämställdheten.
7 Flexibel arbetstid - ett steg mot jämställdhet
Ofta framställs en generell förkortning av arbetstiden som lösningen på
många problem som hör ihop med kvinnors dubbelarbete. Mycket talar
emellertid för att en generell arbetstidsförkortning skulle få negativa
konsekvenser på en rad områden och snarast försvåra situationen på
arbetsmarknaden. Detta skulle inte vara till fördel för kvinnorna. De
ekonomiska förutsättningarna för en generell arbetstidsförkortning föreligger
inte inom en överskådlig framtid.
Det finns däremot ett behov av att individuellt kunna variera sin arbetstid
under hela det yrkesverksamma livet. En och samma person har olika behov
under skilda perioder av livet.
Arbetstidsuttaget bör genom avtal med arbetsgivarna kunna anpassas
såväl till den enskildes önskemål som till produktionsförutsättningarna. Då
blir önskade arbetstidsförkortningar arbetsmässigt och ekonomiskt genomförbara.
Såväl småbarnsföräldrar som andra arbetstagare skulle lättare
kunna finna en arbetstidskombination som i ett visst skede bäst passar den
egna situationen. En sådan utveckling underlättar såväl kvinnors som mäns
möjligheter att kombinera familjelivet med yrkesverksamhet.
8 Rättstrygghet
Skrämmande många kvinnor utsätts för fysiska övergrepp och misshandel.
Att någon med våld eller hot om våld försöker genomdriva sina åsikter eller
önskningar är aldrig acceptabelt i en rättsstat.
17
Oro för våld och faktiskt våld 1984-1965.
Andal (%) i olika åldersgrupper
Mot. 1988/89
A808
Procent
Kvinnor
Faktiskt vild
jo
16-24 Ir 25-64 Ar 65-74 Ar
Oro för våld: Har under det senaste Aret hänt att man avstått
från att gå ut på kvällen av oro for att bli överfallen.
rånad eller ofredad på annat sätt
Faktiskt våld: Har blivit utsatt för våld eller hotelser det senas
te året
Den s.k. liberalisering av straffsatserna som socialdemokraterna genomfört
har inneburit att våldsmän kort tid efter ett gripande åter kan vara på fri fot
och begå nya brott. Eftersom kvinnor i allmänhet har mindre förmåga att
fysiskt försvara sig mot övergrepp innebär det att många kvinnor är rädda för
att gå ut särskilt under de mörka delarna av dygnet. Gatufrid måste skapas.
Våldsbrott mot kvinnor är ofta förknippade med våldtäkt eller andra
sexuella övergrepp. Ännu i dag drar sig många kvinnor för att göra
polisanmälan. De är rädda för att utredningsprocessen och domstolsförfarandet
skall vara förnedrande och att staten inte erbjuder skydd för
repressalier från den som begått övergreppen. Domstolarna måste också se
mycket allvarligt på hot om hämnd mot offer eller vittnen.
Det finns en grupp kvinnor som går i skräck i sina egna hem. De
misshandlas av sina män eller sambor. Kvinnomisshandel kan aldrig ursäktas
eller slätas över. Det är ett allvarligt brott. På många håll i landet finns det
kvinnojourer som ger stöd till misshandlade kvinnor. Dessa föreningar gör
en mycket värdefull insats. Misshandelsfallen kan inte enbart angripas med
lagstiftning. Det krävs också stöd till misshandlade att skapa sig en egen
framtid. Vi har i vår motion om hjälp till brottsoffer föreslagit stöd till
kvinnojourernas verksamhet.
Många frånskilda eller ensamstående kvinnor går i ständig skräck för att
deras våldsbenägna ”f.d. partner” skall finna dem och misshandla dem.
Detta är ett orimligt förhållande. I en del fall kan kvinnor få möjlighet att
med hjälp av myndigheterna byta identitet. Det är i sig en möjlig sista utväg 18
men innebär egentligen en kapitulation för våldet. Ingen borde behöva leva i Mot. 1988/89
hemlighet i sitt eget land för att undgå våldsövergrepp. Det finns nu en lag A808
som gör det möjligt för en domstol att utfärda förbud för en man att söka upp
en tidigare partner eller kvinna som han trakasserar. Tyvärr har det visat sig
att denna inte tycks ha tillräckligt avskräckande effekt. Vi föreslår i annan
motion att lagen skärps. Genom att straffet höjs kan en person som
överträder besöksförbudet anhållas och häktas. Det skulle innebära en stor
lättnad för många förföljda kvinnor.
Polisanmälda misshandel sbrott 1984 after offrets
kön, plats samt relation mellan offer och gärningsman
Misshand*! utomhus
Misshandel inomhus
10 000
7 500
Bekant
5 000
2 500
Kvinnor
Man
Kvinnor
Man
67 % av polisanmälda misshandelsbrott mot kvinnor
sker inomhus av bekant man.
42 % av misshandelsbrott mot män händer utomhus och
förövas av någon okänd.
Källa: Rättsstatistisk årsbok.
9 Jämställdhet inom politik och organisationer
För att åstadkomma en jämnare fördelning mellan män och kvinnor krävs ett
målmedvetet arbete inom de olika organisationerna. Det är inte bara
männen som måste ändra sina attityder. Kvinnorna själva måste engagera sig
och satsa tid och kraft för att nå de positioner de eftersträvar.
Allt fler kvinnor är nu ledamöter av politiska församlingar. Likväl är dock
den kvinnliga representationen i de högre politiska organen betydligt sämre.
Det gäller t.ex. kommunstyrelser. Kvinnorna återfinns huvudsakligen i
politiska organ som hanterar vård- och omsorgsfrågor.
Många anser att kvotering av kvinnor på manligt dominerade områden är
en framkomlig väg för jämställdhetsarbetet. Vi tror inte på kvotering som
metod att uppnå jämställdhet. Den bygger på bristande tilltro till kvinnors Mot. 1988/89
förmåga och övertro på regleringars möjligheter. För att bevara jämställdhe- A808
ten måste kvinnornas ställning grundas på egen kraft och duglighet. Därmed
är det möjligt att i valet mellan en välmeriterad kvinna och en välmeriterad
man prioritera kvinnan i syfte att nå en bättre balans mellan kvinnor och
män.
10 Jämställdhetsarbete på central nivå
Det jämställdhetsarbete som bedrivs på central nivå bör ha som målsättning
att i första hand undanröja hinder och förändra attityder. Det går inte att
åstadkomma jämställdhet enbart genom lagar och förordningar.
Det är väsentligt att staten som arbetsgivare föregår med gott exempel.
Det är därför tillfredsställande med den redogörelse som numera finns om
jämställdhet i statsförvaltningen. Staten framstår emellertid inte alltid som
jämställdhetens främste företrädare. Som exempel kan nämnas att den
statliga lönepolitiken missgynnar kvinnor. Den statliga sektorns lönesättning
har medverkat till att framför allt de högutbildade männen söker sig till den
privata sektorn på grund av högre löner. Det blir i allt högre utsträckning
kvinnorna som stannar kvar i offentlig anställning.
JÄMO har med små medel utfört ett bra och engagerat arbete och har
utvecklats till en pådrivande kraft i olika jämställdhetsfrågor. Den viktigaste
effekten av JÄMO är att påverka attityder bland individer, företag och
myndigheter. Under de år JÄMO verkat har flera problem uppmärksammats
som sällan tidigare påtalats, som t.ex. diskriminerande behandling vid
tjänstetillsättningar och trakasserier på arbetsplatsen.
11 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om förutsättningarna för jämställdhetsarbetet,
[att riksdagen hos regeringen begär en utredning om möjligheterna
att förändra lagstiftningen beträffande äktenskap mellan kvinnliga
svenska medborgare och utländska medborgare i enlighet med vad
som i motionen anförs,1]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om jämställdhetsarbetet i skolan,2]
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om betydelsen för jämställdheten av förändringar
inom den offentliga sektorn.
20
Stockholm den 25 januari 1989
Sonja Rembo (m)
Anders G Högmark (m)
Mona Saint Cyr (m)
Erik Holmkvist (m)
Mot. 1988/89
A808
Ulf Melin (m)
Charlotte Cederschiöld (m)
Lars Ahlström (m)
11988/89:L415
21988/89:Ub302
21