Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :A749

av Anna Horn af Rantzien m.fl. (mp)
Arbetstidens längd

Vår materiella välfärd har medfört att kostnaden för den offentliga sektorn
har drivit upp skattetrycket både för den enskilda människan och för
företagen. Löne- och prisspiralen drivs i höjden. Effekterna förstärker
varandra; ekonomisk utslagning och sociala kostnader ökar.

Som en följd av detta anser de flesta småbarnsföräldrar att båda
föräldrarna måste ha lönearbete för att klara familjens försörjning. - Få
människor vågar ta en längre tids tjänstledighet för en välbehövlig paus i
yrkeslivet eller för ett viktigt uppdrag utanför yrket för risken att bli efter i
kunskapsutvecklingen. Krav som dessa föder otillfredsställelse och psykisk
press. Både familjeliv och arbetsliv blir lidande.

Det är naturligtvis lättare att uträtta ett enformigt, bullrande eller
otillfredsställande arbete när detta inte lägger beslag på hela arbetsdagen och
man dessutom vet att det självvalda, meningsfulla arbetet väntar.

Nu, i början av år 1989, är arbetslösheten låg, men med konjunkturens
växlingar kan den åter öka. En kortare arbetsdag kan då vara en lösning för
många. I en barnfamilj kan detta lösa barnpassningsproblemet genom att
båda föräldrarna tar ansvaret för både försörjning och barntillsyn.

Miljöpartiet de gröna vill därför föreslå att större möjligheter ges till
flexibel arbetstid och tid för informellt arbete, tid för barn och gamla och tid
för ideellt arbete och egen utveckling. Yrkesarbetet bör avdramatiseras.

Vi vill därför i första hand ge arbetstagare rätt att minska sin arbetstid till
30 eller 20 timmars arbetsvecka. Det ger frihet att välja längre eller kortare
arbetstid. Lönen skall stå i proportion till heltidslönen.

Den deltidsarbetande kan få viss ekonomisk ersättning för förlorad
förtjänst genom en skatteskala som gynnar låginkomsttagare och det
bastillägg som vi vill införa för barnfamiljer i stället för bostadsbidrag.

Förslaget leder till ökad valfrihet, större möjligheter att ta eget ansvar för
barn och gamla, minskad stress, bättre hälsa och ett rikare liv på många
områden. Även kulturlivet gynnas av att människor får möjlighet att planera
sin egen tid.

Hemställan Mot. 1988/89

A749

Vi hemställer

att riksdagen hos regeringen begär ett lagförslag om lagfäst rätt för
arbetstagare att minska sin arbetstid till trettio eller tjugo timmars
arbetsvecka, enligt vad som anförts i motionen.

Stockholm den 25 januari 1989
Anna Horn af Rantzien (mp)

Eva Goés (mp) Inger Schörling (mp)

Claes Roxbergh (mp)

1* Riksdagen 1988/89. 3sami. NrA748- 7S2