Motion till riksdagen

1988/89 :A718

av Kjell Johansson m.fl. (fp, c, m)
Förbud mot blockad i vissa fall

Under de senaste fem åren har över 400 varsel om blockad eller arbetsnedläggelse
riktats mot småföretag. Flera av dessa har riktats mot enmansföretag
för dess vägran att teckna kollektivavtal eller separatavtal. Därtill skall
läggas alla de mer eller mindre uttalade hot om blockad i samma syfte som
riktats mot enmansföretag. I Malmö tingsrätt behandlades ett sådant fall. I
en del fall har varslen lett till genomförda blockader. Denna typ av blockader
förekommer nästan uteslutande inom LO-området. Kraven från den fackliga
organisationen för att dra tillbaks varsel om blockad eller häva en pågående
blockad är att enmansföretagarna skriver ett s. k. separatavtal med den
fackliga organisationen.

Frågan om förbud mot blockad av enmansföretag övervägdes redan år
1975 av Arbetsrättskommittén (SOU 1975:1) och har vid ett flertal tillfällen
aktualiserats sedan dess.

Motivet att inte införa ett sådant förbud har motiverats med ”att ett sådant
förbud skulle ha en betydande räckvidd samt beröra hävdvunna principer för
konflikter på arbetsmarknaden”.

Ett annat motiv som anförs till försvar för den nu gällande ordningen är att
”det varit en gängse princip att statsmakterna inte bör ingripa med
lagstiftning i arbetsmarknadsparternas rätt att använda stridsåtgärder”.
Detta motiv måste emellertid betraktas som ohållbart så länge ett företag inte
har någon anställd förutom ägaren.

Samhället har inte dragit sig för att lagstifta till den svages skydd när
dennes position varit extremt utsatt. Sådan är enmansföretagarens situation i
dag gentemot de fackliga organisationerna. Dessa principer innebär att en
facklig organisation mer eller mindre kan tvinga en enmansföretagare att
skriva på avtalsvillkor som måste betraktas som oskäliga. Sådana avtal
förekommer inom måleribranschen. Den enmansföretagare som skriver på
ett sådant avtal förbinder sig att inte ta större jobb än upp till 8 000 kr. Bryter
vederbörande mot avtalet så blir han/hon skadeståndsskyldig.

Det måste betraktas som orimligt att en facklig organisation ges en laglig
möjlighet att utfärda stridsåtgärder gentemot ett företag där den fackliga
organisationen inte kan eller har ens en teoretisk möjlighet att representera
någon fysisk närvarande person.

Så länge det inte föreligger något fackligt arbetsmonopol eller någon lag
som förbjuder enmansföretag måste de enskilda individerna i samhället få
avgöra under vilka former de vill arbeta som företagare eller anställda. Sedan
måste vi överlåta åt konsumenterna att avgöra hos vilka företag de vill köpa
sina varor och tjänster.

När det sedan gäller påståenden om eventuellt skattefusk i olika branscher Mot. 1988/89
och företag så måste en rättsstat överlåta på myndigheter att beivra sådant. A718

Vi föreslår att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till en lag som
förbjuder blockad av enmansföretag för dess vägran att teckna avtal separat
eller via arbetsgivarorganisation.

Hemställan

Med stöd av det ovan anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till förbud mot
blockad av enmansföretag för dess vägran att teckna avtal separat eller
via arbetsgivarorganisation.

Stockholm den 23 januari 1989

Kjell Johansson (fp)

Ivar Franzén (c) Hugo Hegeland (m)

Gudrun Norberg (fp) Stig Bertilsson (m)

Ulla Orring (fp) Bengt Rosén (fp)

Hans Nyhage (m) Siw Persson (fp)

Lars De Geer (fp)

11