Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :A401

av Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c)
Lokalisering av statlig verksamhet till Kalmar län

Mot.
1989/89
A401—402

I denna motion föreslår vi att statliga arbetstillfällen lokaliseras till Kalmar
län, antingen i samband med nytillkommande verksamheter eller genom en
decentralisering av befintlig statlig verksamhet.

Allmän målsättning

Riksdagen har vid åtskilliga tillfällen betonat vikten av att den statliga
verksamheten decentraliseras och får en jämnare spridning över landet.

Således tillkom utlokaliseringsvågen av flera hela verk och myndigheter som
en följd av det antagna synsättet. Utvärderingar av dessa utlokaliseringar har
visat på klara positiva fördelar. Arbetet på en fortsatt decentralisering bör
därför gå vidare.

Riksdagen har mot denna bakgrund bl.a. i de senaste årens regionalpolitiska
beslut uttalat att varje nytillkommande verksamhet bör prövas ur
lokalise ringssynpunkt.

Riksdagen har vidare t. o. m. uttalat prioritet för vissa områden i landet som
i första hand bör komma ifråga vid lokalisering av statlig verksamhet. Till de
prioriterade områdena hör förutom skogslänen och Sjuhäradsbygden också
sydöstra Sverige inklusive Kalmar län.

Flera beslut om lokaliseringar till olika delar av landet har också fattats av
regering och riksdag. Dock har förutom en militär enhet bestående av två
personer ingen lokalisering till Kalmar län beslutats sedan Teleskolans
tillkomst under 70-talets utlokaliseringsvåg.

Kalmar län lämpligt lokaliseringslän

Skälen för en fortsatt decentralisering av statlig verksamhet är i övrigt så väl
kända för riksdagen att en närmare redovisning är överflödig. Även i
regeringen finns insikten. Vad vi däremot särskilt vill framhålla är de klart
övervägande skäl som talar för att fortsatt lokalisering av statlig verksamhet
sker till Kalmar län.

Ett av skälen för att lokalisera statlig verksamhet decentralt är att få en
jämnare spridning av statlig verksamhet över landet. Detta är inte minst
viktigt för att alla landets invånare skall ha rimlig närhet till den service som
den statliga verksamheten företrädesvis utgör. En jämnare fördelning av
statlig verksamhet talar entydigt för en lokalisering av statlig verksamhet till
Kalmar län mot bakgrund av hur de statliga arbetstillfällena i dag är

fördelade över landet. 1

1 Riksdagen 1988/89.3 sami. NrA40l-402

Nedan redovisas dels i siffror och dels i diagramform hur antalet anställda Mot. 1988/89

vid statliga myndigheter och affärsdrivande verk fördelade sig år 1987. A401

Antal anställda vid statliga myndigheter och affärsdrivande verk år 1987

Län

Anställda
vid statl.
myndigheter

Anställda
vid statl.
affärsverk

Totalt

statligt

anställda

Statligt
anställda/
1000 inv

Norrbotten

11 857

8 612

20 469

78,45

Uppsala

14 927

4 893

19 820

77,32

Stockholm

70 277

45 901

116 178

72,62

Jämtland

5 176

3 612

8 788

65,85

Västerbotten

9 687

6 037

15 724

64,06

Västernorrland

8 219

6 350

14 569

55,88

Gotland

2 501

597

3 098

55,10

Östergötland

13 183

8 032

21 215

53,69

Göteborg och
Bohus

23 016

15 238

38 254

52,84

Riket

264 008

171 576

435 584

51,87

Malmöhus

22 187

14 122

36 309

48,07

Blekinge

5 180

1 587

6 767

45,14

Örebro

6 809

5 295

12 104

44,92

Värmland

7 448

4944

12 392

44,40

Gävleborg

6 959

5 166

12 125

42,20

Västmanland

4 311

5 820

10 131

39,83

Kopparberg

6 508

4 700

11 208

39,57

Skaraborg

7 147

3 322

10 496

38,81

Kristianstad

7 422

3 387

10 809

38,43

Kronoberg

4 049

2 461

6 510

37,42

Jönköping

6 153

4 969

11 122

36,84

Södermanland

5 853

3 202

9 055

36,25

Halland

4 370

4 012

8 382

34,45

Kalmar

4 233

3 243

7 476

31,49

Älvsborg

6 509

6 074

12 583

29,34

2

Antal statligt anställda år 1987

Promille per 1 OOO invånare i länen

90.

II

nilin

lilli IJ llllll L!
lilli II lill II11111II11

BD C AB Z AC Y I E O RIKET H KTSXUWRIGFDNHP

80

70

60

50

40

30

20

10

0

U>

Mot. 1988/89
A401

Den låga andelen statligt anställda i Kalmar län har visat att det finns rika Mot. 1988/89

möjligheter att komplettera näringslivsstrukturen, på den offentliga och A401

statliga verksamheten som finns på ett utmärkt sätt. Det innebär att det är lätt
att hitta lämplig verksamhet att utlokalisera i ett område med låg andel i
förhållande till att hitta kompletteringar i ett område där motsatsen
föreligger, dvs. där de flesta verksamheter redan finns företrädda.

Vi vill i det sammanhanget peka på några jämförelser som visar på Kalmar
läns klara fördel. Kalmar län hade enligt tabellen ovan 7 476 statligt anställda
1987. Det är den näst lägsta andelen av alla län i förhållande till folkmängden.

Hade Kalmar läns andel legat på riksgenomsnittet skulle det ha funnits
ytterligare 5 000 statligt anställda i Kalmar län. Skulle länet haft samma andel
som Stockholms län eller Norrbottens län skulle länet haft 12 000 fler statligt
anställda utöver de 7 476 som fanns i länet vid motsvarande tid. Hade den
statliga verksamheten varit företrädd med så hög andel och med så tät
förekomst av verk och myndigheter i Kalmar län, som i de senare exemplen,
hade det naturligtvis icke funnits tillräckligt starka skäl för att ytterligare
lokalisera ett enda statligt arbetstillfälle till Kalmar län. Men nu är
förhållandet det omvända vilket talar för Kalmar län.

Utmärkta komplement

En utlokalisering av statlig verksamhet till Kalmar län skulle dessutom
komplettera såväl den tillkommande verksamheten som länets befintliga
näringsliv på ett utmärkt sätt just med utgångspunkt från befintlig struktur
och låga andel statlig verksamhet. Genom att den statliga verksamheten är
mindre företrädd i länet finns övrig verksamhet desto mer rikligt representerad
i länet. Det underlättar t.ex. rekryteringssituationen för den tillkommande
verksamheten där medföljande familjemedlemmar får en förhållandevis
bredare rekryteringsbas att tillgå vid behov av annan anställning.

Den nya statliga verksamheten skulle också utgöra ett viktigt komplement
vid rekrytering av arbetskraft till befintliga näringslivs- och sysselsättningssektorer.
I en sådan situation har länets näringsliv ännu bättre förutsättningar
att utvecklas.

De statliga arbetstillfällena genererar också arbetstillfällen som gör den
lokala arbetsmarknaden i länet mer differentierad och därmed stabilare. Den
tillkommande statliga verksamheten inverkar på grund därav gynnsamt på
den positiva befolkningstrend som länet nu har. Det är till fördel såväl för den
nytillkommande verksamheten som för Kalmar län och för landet i stort.

Övrigt

Kalmar läns utmärkta flygförbindelser talar också för lokalisering av statlig
verksamhet till länet. Från tre av länets flygplatser finns sammanlagt 13
dubbelförbindelser med huvudstaden dagligen samt dessutom förbindelser
med flera andra viktiga knutpunkter.

Länet har också en jämförelsevis gynnsam och fördelaktig bostadsmarknad
att erbjuda. I länet finns en hög andel villabebyggelse och ett marknära
och miljövänligt boende utgör därför ett attraktivt boendealternativ inte
minst för dagens barnfamiljer.

Länets differentierade näringslivs- och bebyggelsestruktur ger också Mot. 1988/89

närhet mellan bostad, arbete och service på ett helt annat sätt än storstadens A401

mycket långa och tröttande pendlande mellan dessa tre vardagsnära nödvändigheter.

Kalmar län har en fin naturmiljö med rika möjligheter till avkoppling och
rekreation. Länet är därför ett av landets främsta turistlän med kända
turistområden som Öland, Kalmar sund, glasriket, Blå kusten med Västervik
och Tjusts skärgård, inlandskommunerna Hultsfred med Emils Lönneberga
och Astrid Lindgrens Vimmerby.

Länet har en väl utbyggd serviceapparat med 4 akutsjukvårdsenheter och
en decentraliserad primärvårdsutbyggnad med minst en modern öppenvårdsenhet
med flerläkarbemanning och sjukhemsplatser i varje kommun.

Länet har förutom egen högskola i Kalmar nära samverkan på universitetsnivå
med såväl Lund som Linköping.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär åtgärder så att en plan utarbetas i
samverkan med länets myndigheter för lokalisering av minst 1 000
statliga arbetstillfällen till Kalmar län i en första etapp.

Stockholm den 11 januari 1989

Agne Hansson (c) Marianne Jönsson (c)

5