Motion till riksdagen
1988/89 :A282

av Claes Roxbergh m.fl. (mp)
Arbetsmiljön

En dålig arbetsmiljö påverkar inte bara människors liv under arbetstiden
utan påverkar även den fria tiden på ett negativt sätt. Dålig arbetsmiljö
drabbar familjelivet, sociala relationer, föreningsarbete och privata intressen.

Vi lever idag i ett tillväxtinriktat samhälle där vinst och snäv företagsekonomisk
lönsamhet styr utvecklingen. Detta leder till att arbetsmiljön blir
eftersatt - människan reduceras till en produktionsfaktor. Den enskilda
individen uppfattas som blott och bart ”arbetskraft”, som skall vara
”lönsam”.

Tillväxtjakten

De som i första hand har glädje av vinsten upplever inte i vardagen hur dålig
arbetsmiljö och förnedrande arbetsvillkor drabbar den enskilde individen.
De stora centralfacken har varit inriktade på lönefrågor och har under många
år negligerat arbetsmiljön och tillsammans med de som köpt arbetstid
accepterat att människor skadats, förgiftats, dödats eller fått sina liv
förstörda.

Materiell tillväxt, vinster, ökad köpkraft, ökade reallöner har av de stora
centralorganisationerna på arbetsmarknaden ansetts som viktigare än människors
hälsa, välbefinnande och möjlighet att leva ett drägligt liv. Människor
- individer - har offrats, och offras fortfarande, på den ekonomiska
tillväxtens altare.

Arbetsinnehållet och utformningen av arbetsmiljön hör ihop med frågan
om vilket samhälle vi lever i; vi lever idag i ett tillväxtsamhälle där vinst och
s.k. lönsamhet styr den ekonomiska och tekniska utvecklingen. Vinstkravet
leder till att företagsägarna vill tillverka så mycket som möjligt under så kort
tid som möjligt till så låg kostnad som möjligt. Åtgärder att förbättra såväl
den yttre miljön som arbetsmiljön kostar och försämrar därmed företagens
s.k. konkurrenskraft och vinstmöjligheter. Så länge kapitalets företrädare oavsett
om dessa företrädare sitter i bolagsstyrelser eller fondstyrelser - har
den avgörande makten över den ekonomiska utvecklingen, får vi räkna med
utarmning av arbetsinnehållet, oetiska investeringar, flera farliga gifter i
arbetsmiljön, ökad utslagning från arbetslivet, förtidspensionering, ökad
arbetstakt och skiftarbeten.

Denna utveckling kan brytas genom styrning mot ett icke-tillväxtfixerat
samhälle där målet är människors välbefinnande snarare än ökad materiell
tillväxt.

Under Hjalmar Branting och Per-Albin Hanssons tid kämpade arbetarrö- Mot. 1988/89
reisen mot en hård social verklighet; dåliga bostäder, fattigdom, hunger och A282
skoningslös arbetslöshet. Genom att förbättra den materiella standarden
ökades också människors välbefinnande. Ökad materiell standard och ökat
välbefinnande följdes åt. Idag är problemet inte lika enkelt. Ökad materiell
tillväxt leder inte självklart till ökat välbefinnande. Människors välbefinnande
och livskvalitet - vilket bl .a. innebär bättre arbetsmiljö - måste prioriteras
framför ökad köpkraft, vinstmaximering och BNP-tillväxt.

Avstånd producent - konsument

Avståndet mellan producent och konsument bidrar till att försämra arbetsmiljön.
Avståndet mellan tillverkare och konsumenten ökar - typexempel är
att såväl industri-intressen som arbetarrörelsen negligerar arbetsmiljön i
låprisländer som Sverige importerar varor från. Det viktigaste för åtskilliga
företrädare för arbetarrörelsen har blivit att svenskar skall få tillgång till så
billiga varor som möjligt utan hänsyn tagen till hur de tillverkats. Omänskliga
sociala förhållanden och/eller oacceptabla miljöförhållanden gör varor
billiga och gynnar svenska konsumenter. Typexempel på detta är att
folkpartiet och socialdemokraterna hand i hand accepterat att inga villkor
skall sättas upp på hur t.ex. frukt odlas för att den skall få importeras till
Sverige. Anonyma och okända produktionsvillkor uppmuntras genom en
ansvarslös handel där målet är mesta möjliga varor för minsta möjliga
kostnad. Att utnyttja människors vidriga arbetsmiljö i andra länder accepteras
alltför ofta; till största glädje för multinationella företag. Solidariteten får
inte begränsas till att gälla arbetsmiljön i vårt eget land! Arbetskraften i
andra länder består också den av människor - precis som det bakom det kalla
begreppet ”arbetskraft” i vårt eget land döljer sig människor.

Ägarstrukturen

Den ägarstruktur som dominerar idag är alltmer anonym: försäkringsbolag,
banker, bolag, fonder. I EG pågår en intensiv fusionsvåg; bolagen blir större
och större. Sveriges underkastelse till EG:s inre marknad kommer att steg för
steg minska våra egna möjligheter att påverka näringslivsstrukturen. Vi
riskerar att hamna i en blå planekonomi där allt fler beslut tas i allt färre
styrelserum hos allt större transnationella företag.

Enligt miljöpartiet de grönas uppfattning bör ägandet istället närma sig de
människor som berörs av ett företags beslut. De som arbetar i ett företag skall
självfallet ha definitiva möjligheter att påverka sin situation. Genom att ge
anställda (jobbare, tjänstemän och lokal företagsledning) förköpsrätt till sitt
företag då detta skall säljas kommer ägarstrukturen att decentraliseras och
de som jobbar i ett företag få fullt inflytande över sin situation. Bättre
arbetsmiljö kommer därigenom att bli något självklart. Genom miljöpartiets
kommunala näringslivsfonder (se 1988/89:mp3 ang detta) ges anställda
möjlighet att ta över sina företag på ett konkurrensgynnat sätt.

10

Betydligt hårdare juridiskt bindande gränskrav Mot. 1988/89

Gränsvärden inom arbetsmiljöområdet måste utgå från människa och miljö. Ä282
Detta innebär att gränsvärden måste skärpas så att de utgör ett säkert skydd
mot skadeverkningar. Gränsvärden måste också bli juridiskt bindande. Att
riskera människors hälsa för att få vinster är principiellt oacceptabelt.

Arbetsgivaren skall tvingas ge full insyn i vad en produkt innehåller.

Lösningsmedel

Att organiska lösningsmedel kan ge skador är känt sedan lång tid tillbaka.

Före sekelskiftet rapporterades t.ex. förgiftning av bensen och kolsvavla.

Redan 1942 konstaterades att lösningsmedel ger upphov till kroniska skador
på nervsystemet och på inre organ.

Trots detta vräks lösningsmedel än idag ut i arbetslivet och drabbar
skoningslöst de som arbetar i lösningsmedelsbesmittade områden.

Redan mycket tidigt var man medveten om att t.ex. byggnadsmålare
kunde få personlighetsförändringar och livslångt lidande. Ändå får fortfarande
lösningsmedelbaserade färger används.

Antalet anmälda sjukdomar som beror på lösningsmedel har varit
konstant de senaste åren - gränsvärdena är idag satta på så sätt att människor
tar skada.

En halvering av gränsvärden beräknas kosta ca 100 milj.kr., d.v.s. en
mycket låg summa för att bli av med de allvarliga problem som lösningsmedel
ställer till med.

För de allra flesta organiska lösningsmedel bör gränsvärden sänkas
radikalt. Gränsvärden skall sättas så att människor inte kommer till skada.

Belastningsskador

Belastningsskadorna blir alltmer uppmärksammade. 50 000 belastningssjukdomar
anmäls varje år. Nästan var tredje sjukfrånvarodag och 41 % av
förtidspensioneringen orsakas av besvär/sjukdom i rörelseorganen. På
mindre än ett år kan människor slitas ut p.g.a. monotona och ensidiga
arbeten, ibland med livslånga besvär som följd.

Förutom ökad aktivitet från fackets sida måste arbetsgivaren inse att dålig
arbetsmiljö är oacceptabel och dessutom är en form av ekonomisk brottslighet
eftersom vinst införlivas p.g.a. otillräckliga kostnader för att åtgärda
arbetsmiljön. Ekonomiska styrmedel skall införas så att arbetsgivaren får ta
hänsyn till vad de s.k. externa effekterna den dåliga arbetsmiljön ställer till
med.

Buller

Bland män är det framför allt buller som leder till sjukdom. Knappt hälften
har bullerskador. Gränsvärdet för buller bör sänkas till i första hand 75
decibel.

11

Bildskärmar och magnetfält

Arbetet med bildskärmar är ofta behäftat med fysiska obehag och med
strålningsrisker. Saneringen av de sämsta bildskärmarna har börjat, men
ännu är det långt kvar innan de bildskärmar som finns på marknaden har
tillräckligt låg strålning. Gränsvärden bör ses över och skärpas.

Sänkt arbetstid

För att komma tillrätta med arbetsmiljöproblem är det viktigt att normalarbetstiden
sänks till 30-timmarsvecka. Ett första steg är att införa laglig rätt att
sänka sin arbetstid till 4 eller 6 timmars arbetsdag. Sänkt arbetstid är
viktigare, p.g.a. bland annat arbetsmiljöskäl, än en sjätte semestersvecka.

Inom sjukvård och hemtjänst bör sextimmarsdagen stimuleras. Miljöpartiet
de gröna vill bland annat att detta skall ske genom att arbetsgivaravgifterna
inom sjukvården sänks med 25 % för att ge utrymme åt fler anställda och
rimligare arbetsschema.

Skyddsombudens roll måste stärkas

Skyddsombuden skall ges rätt - och skall dessutom ha skyldighet - att stoppa
verksamhet som överskrider gränsvärden i arbetsmiljö och utsläppsmängder.

Skyddsombud skall dessutom ges laglig rätt att omedelbart stoppa
verksamhet där arbetsgivaren vägrar uppge vad en produkt innehåller.

Rökfri arbetsmiljö

Kombinationen av olika gifter bidrar till att öka hälsoriskerna. Rökning ger
föroreningshalter i luften som inte skall behöva accepteras av ickerökare.
Friheten att slippa rök måste anses som betydligt mer grundläggande än
friheten att röka i lokaler där andra vistas.

Rökning skall därför förbjudas på alla arbetsplatser.

Ackord förbjuds

För att suga ut mesta möjliga av varje enskild individ förekommer olika
former av förnedrande lönesättningar. Hetsen som uppkommer vid t.ex.
ackordlönesättning tjänar företagen på - samtidigt som samhället i övrigt får
stå för kostnaderna av förtidspensionering p.g.a. utslitning som blivit följden
av ackordlönesättning. Arbetsorganisation och löneformer är inte politiskt
neutrala: i nuvarande tillväxtfixerade samhälle används sådana medel som
tillgodoser företagens och kapitalägarnas intressen. Ackord är ett uttryck för
detta.

Psykosociala miljön

Vinstkraven och konkurrensen på marknaden har drivit fram en hård
arbetsmarknad och hårda arbetsmiljöer. Ackord, gruppackord etc. ökar
stressen och trycket på arbetskamrater som inte orkar hålla samma takt som

andra. Mobbing är ett ökande problem på arbetsplatserna. Ensamarbete Mot. 1988/89

ökar i omfattning - från bildskärmsarbete till det kemikaliserade jord- A282

bruket.

Arbetsmiljökommissionen måste granska denna del av arbetsmiljön och
problemen måste sättas i ljuset av effektivitetsjakten.

Kärnkraften avvecklas snabbt

Kärnkraften måste avvecklas inom tre år bl.a. för att undvika strålskador på
kärnkraftspersonal och de arbetare, som enligt svensk lag, skall tvingas
sanera i radioaktivt besmittade områden efter en kärnkraftsolycka. Det är
chockerande hur företrädarna för arbetarrörelsen accepterar att arbetare
skall tvingas in i radioaktivt besmittade områden på ett sätt som innebär att
man medvetet riskerar att dessa människor kommer att dödas. De som tjänat
pengar på kärnkraften lär inte tvingas in i olycksområden för saneringsarbeten.

Arbetsmiljöbrott

Åklagare måste ges erforderlig utbildning för att kunna på ett effektivt sätt
bekämpa arbetsmiljöbrott. Satsningen på detta måste öka.

Företag skall betala för externa kostnader

Företagens vinstintressen går före frivilliga åtaganden för att komma till rätta
med arbetsmiljöproblemen. Effekterna av dålig arbetsmiljö belastar endast
företagen med mycket ringa del - vinsterna är ofta betydligt större.

Som komplement till hårdare lagstiftning på arbetsmiljöområdet bör
företagen tvingas ta hänsyn till de s.k. externa effekterna av dålig arbetsmiljö.

En utredning bör tillsättas som klargör hur företag vars anställda drabbas
av yrkesskador skall betala

1) landstingsskatt,

2) en ökande avgift till Arbetsmiljöfonden (som finansierar forskning etc.),

3) en premie till LO-SAF:s gemensamma Arbetsmiljöförsäkringar som är
mindre generell och mer beroende av företagens arbetsmiljö.

Detta är e t t sätt, bland flera, att bl.a. komma till rätta med sådan
arbetsmiljö som leder till rygg- och ledskador.

Hemställan

Med stöd av det anförda hemställer miljöpartiet de gröna

1. att riksdagen belutar som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om de uppenbara nackdelarna med jakten på
ekonomisk och materiell tillväxt,

2. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om de problem som uppstår då avståndet
mellan producent och konsument vidgas,

3. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om sänkt arbetstid,

4. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna- Mot. 1988/89

vad som i motionen anförts om sänkt gränsvärde för buller och A282

lösningsmedel,

5. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om riskerna med allt större bolag och
EG-harmonisering,

[att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om förköpsrätt för anställda då ett företag
säljs,1]

6. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
vad i motionen anförts om införande av juridiskt bindande gränsvärden
inom hela arbetsmiljöområdet,

7. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om lagstiftning för att tvinga arbetsgivare
ge full information om en produkts innehåll,

8. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om lagstiftning om rökfria arbetsmiljöer,

9. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om skyddsombudens utvidgade rättigheter,

10. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
vad som anförts i motionen om lagstiftning mot ackordslöner,

[att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om kärnkraftens avveckling inom tre år,1]

[att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om ökad utbildning av åklagare för att
komma tillrätta med arbetsmiljöbrott,2]

11. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om utredning av hur företagen skall
tvingas ta hänsyn till de s.k. externa effekterna vid dålig arbetsmiljö,
bl.a. genom att betala landstingsskatt, ökad avgift till arbetsmiljöfonden
samt ökande premie till arbetsmiljöförsäkringar - i relation till
arbetsmiljön i företaget,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
arbetsmiljöfrågorna måste prioriteras och åtgärdas - inte bara utredas.

Stockholm den 19 januari 1989
Claes Roxbergh (mp)

Inger Schörling (mp) Birger Schlaug (mp)

Anna Horn af Rantzien (mp)

1 1988/89:N359

2 1988/89:Ju303

14