Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :A277

av Börje Hörnlund m.fl. (c)
Arbetsmiljön

Uppenbart har den allmänna utvecklingen i en rad avseenden sprungit ifrån
utvecklingen på arbetsmiljöområdet. Den psykiska och fysiska stressen i
arbetslivet var en central utgångspunkt i centerns miljömotion 1962.
Problembilden kvarstår än i dag. Kemikalierna på arbetsplatserna ger
problem på både kort och lång sikt. Monotona arbetsmoment ger förslitningsskador
på jobb som kan uppfattas som fysiskt lätta. De tunga
belastningsskadorna framträder nu främst i vård- och omsorgsarbeten. Dessa
arbeten har ofta också pressande psykiska förhållanden. Datautvecklingen
innebär att allt fler får problem när det gäller bildskärmsarbete - det gäller
både ögonproblem och allergiska eller andra reaktioner.

Vi vill på intet sätt förneka att mycket har gjorts för att få bort usla och
eländiga arbetsmiljöer. Den tekniska utvecklingen har förbättrat många
jobb. Ökade kunskaper och medvetenhet hos den enskilde har betytt en hel
del. De fackliga organisationernas starka roll i arbetsmiljöarbetet ger en
styrka för konkreta insatser på den enskilda arbetsplatsen och i den konkreta
situationen.

Men trots denna utveckling måste vi konstatera att de nya problem som
framträder är större än de arbetsmiljömässiga framgångarna. Den starka
ökningen av antalet arbetsskadefall och ökningen av sjuktalen för främst
långtidssjuka är tecken som tyder på detta.

Från centerhåll har i en rad motioner tagits upp frågeställningar som rör
enskilda arbetsmiljöfrågor. Det gäller vård- och omsorgsarbete, bildskärmsarbete
, arbete i jord och skog m. m. Sammantaget innebär dessa motioner en
uppmaning till yrkesinspektionen att försöka flytta fram positionerna i sitt
arbete med spetsen riktad mot de nya svåra arbetsmiljöerna. Det är bara
genom en samlad kunskap och erfarenhet som det är möjligt att göra något
radikalt åt situationen. Förstärkta resurser på detta område skulle kunna
innebära ett bra steg framåt i det förebyggande arbetet mot ohälsa. Samma
inriktning, och samverkan med yrkesinspektionen, måste företagshälsovården
ha.

Arbetsmiljöfrågorna måste inta en central roll i det internationella
ekonomiska samarbetet. Utan en stabil grund i överenskommelser om
arbetsmiljön riskerar man att i bransch efter bransch hamna i en situation där
brister i arbetsmiljön blir ett offensivt konkurrensmedel. Vi kan aldrig
acceptera en kortsiktig politik av detta slag. Sverige bör både i förhandlingar
med EG och genom EFTA-samarbetet och i andra organ finna former som
innebär att arbetsmiljösatsningar inte belastar företagens relativa konkur

renskraft. I ett nationalekonomiskt perspektiv är resultatet av arbetsmiljöin- Mot. 1988/89
vesteringar klart positiva. Regeringen bör ges detta till känna. A277

Vi vill i detta sammanhang också erinra om att centern i riksdagsmotioner
tagit upp frågan om arbetsgivarinträde i sjukförsäkringen.

Vi vill för vår del förorda ett aktionsinriktat arbete med siktet inställt på de
konkreta problem som finns och uppstår i arbetsmiljön. Den relativt
framgångsrika kampanjen mot rökning på jobbet och i offentliga lokaler är
ett viktigt exempel på framsteg i arbetsmiljöarbetet. Ett aktionsinriktat
program måste, för att vara framgångsrikt, kombineras med en allmän
politik som minskar miljöproblemen, begränsar förslitningsrisken och stärker
den enskildes hälsa.

- Kemikaliehoten i alla samhällsmiljöer måste minska

- Den psyko-sociala samhällsmiljön måste i ökad utsträckning präglas av
gemenskap mellan människorna och ett ömsesidigt ansvarstagande.

- Arbetsplatserna och arbetsredskapen måste utvecklas från varje individs
situation.

- Samhället måste gå i spetsen för ett arbete inriktat på sunda levnadsvanor.

Regeringen har nyligen tillsatt en arbetsmiljökommission och ett till
regeringskansliet kopplat arbetsmiljöråd. Vi är för vår del inte övertygade
om att man härigenom skapar den offensiva praktiska politik för bättre
arbetsmiljö som borde eftersträvas. Risken är att det blir stolta proklamationer
och mycket pappersvändande, men väldigt litet konkreta resultat.

Hemställan

Med stöd av det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om inriktningen och omfattningen av yrkesinspektionens
arbete,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om behovet av internationella initiativ på arbetsmiljöområdet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om ett aktionsinriktat arbetsmiljö-arbete med utgångspunkt
från en allmänt förebyggande politik mot fysisk, psykisk och social
ohälsa.

Stockholm den 25 januari 1989
Börje Hörnlund (c)

Kersti Johansson (c)

Roland Larsson (c)

Marianne Andersson (c)

Ivar Franzén (c)

Per-Ola Eriksson (c)

Göran Engström (c)

Kjell Eriksson (c)

12

Håkan Hansson (c)