Motion till riksdagen

1988/89 :A272

av Barbro Sandberg och Kenth Skårvik (båda fp)
Arbete åt handikappade

Arbetsmarknadssituationen för handikappade har inte blivit bättre trots att
arbetslösheten för icke handikappade är den lägsta på många år. Trots detta
föreslås klart otillräckliga resursförstärkningar för kommande budgetår för
att skapa bättre möjligheter för handikappade att få arbete. Statistiken över
hur många handikappade som får arbete när de besöker en arbetsförmedling
visar inte på någon positiv trend vid en studie över en längre period. Statistik
kan många gånger vara svårtolkad och det är också AMS sökandestatistik.
En sak torde dock vara uppenbar. Den utvisar att det inte har blivit lättare för
handikappade att få arbete.

I budgetpropositionen sägs ingenting om främjandelagen och AMS ansvar
för att ta denna lag riktigt på allvar. Lagen har under de år den existerat, med
några få undantag, spelat en mycket undanskymd roll.

Arbetsmarknadsverket får inte längre undandra sig sitt fulla ansvar utan
måste använda alla de instrument de politiska beslutsfattarna ställt till
förfogande för att ge handikappade arbete. En aktiv tillämpning av
främjandelagen måste bli en naturlig del i arbetsmarknadsverkets insatser.
För att understryka hur viktigt detta är, måste en politisk markering göras.

Det borde vara självklart att man inom ramen för de verksamhetsplaner,
som utarbetas inom arbetsmarknadsverket, utarbetar planer för hur handikappade
skall få arbete. I dessa planer bör också finnas en redovisning över
hur främjandelagen skall användas.

Hemställan

Med stöd av det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att insatser för handikappades möjligheter till
arbete skall stimuleras.

Stockholm den 23 januari 1989

Barbro Sandberg (fp)

Kenth Skårvik (fp)