Motion till riksdagen
1988/89:A239

av Inger Koch (m)

Flyttningsbidrag till tandläkare med AT-tjänstgöring

För att få behörighet att i självständig ställning utöva tandläkaryrket krävs
förutom grundutbildning som avslutas med tandläkarexamen även en
vidareutbildning i form av allmäntjänstgöring (AT) på särskilt inrättade
befattningar inom landstingens tandvårdsorganisation, dvs. folktandvården.

Förhållandena är desamma när det gäller läkares grundutbildning, som
avslutas med läkarexamen. Denna måste sedan också följas av vidareutbildning
i form av AT inom sjukvården för att legitimation skall erhållas.

AT-tjänsterna finns spridda i landet. De söks och tillsätts på meritmässiga
grunder för såväl tandläkare som läkare. Den som inte får sökt AT-tjänst kan
skaffa sig ytterligare meriter för att sedan söka på nytt. Konkurrensen om
platserna på de orter där grundutbildningarna genomgåtts är av naturliga
skäl stor eftersom många av de nyexaminerade hunnit etablera sig på
studieorten med bostad och familj.

För läkare är det vanligaste sättet att meritera sig för attraktiva ATtjänster
att ta vikariat som läkare. P.g.a. läkarbristen medges det bl.a. inom
långvård och psykiatri att icke legitimerade läkare vikarierar på tjänster
avsedda för färdigutbildade läkare. Nyexaminerade tandläkare som önskar
förbättra sina meriter har inte möjlighet att vikariera som tandläkare. I stället
förbättrar de sitt meritläge genom att arbeta på andra befattningar inom
tandvården eller sjukvården. T.ex. kan de arbeta som tandhygienister eller
sjukvårdsbiträden. Sådana tjänstgöringar ger goda meriter vid tillsättning av
AT-tjänsterna.

Då tandläkare eller läkare skall flytta från den ursprungliga studieorten för
att genomgå AT uppkommer frågan om flyttningsbidrag.

Enligt förordningen om flyttningsbidrag m.m. (SFS 1987:407) kan flyttningsbidrag
i form av s.k. respenning lämnas till den som är eller riskerar att
bli arbetslös, inte kan få arbete i eller i närheten av hemorten och söker
arbete genom den offentliga arbetsförmedlingen.

Reglerna om flyttningsbidrag tillämpas olika för tandläkare resp. läkare
som skall genomgå AT på annan plats än hemorten. En läkare kan beviljas
flyttningsbidrag i samband med AT-tjänstgöring om denne löper risk för
arbetslöshet på hemorten/utbildningsorten. Tandläkare medges däremot
inte sådant bidrag.

Ett av syftena, när AT infördes, var att underlätta spridningen av
tandläkare över landet. Det harvid flera tillfällen hänt, att AT-tjänster ute i
landet inte kunnat besättas trots att det på utbildningsorterna funnits

Mot. 1988/89
A239

Hemställan

Med hänsyn till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär sådan ändring av reglerna för
flyttningsbidrag att tandläkare och läkare, som skall genomgå ATtjänstgöring,
får samma möjlighet att erhålla bidrag.

Stockholm den 23 januari 1989

Inger Koch (m)

nyexaminerade tandläkare, som inte genomgått AT.

På flera håll har det ute i landet börjat bli svårt att få även ordinarie
tandläkartjänster tillsatta. Därför är det angeläget att i så stor utsträckning
som möjligt få AT-tjänsterna tillsatta med tandläkare som också bosätter sig i
närheten av tjänstgöringsorterna. Chanserna är därmed större att tandläkarna
efter erhållen legitimation stannar kvar ute i landet och inte söker sig
tillbaka till utbildningsorterna där tandläkartillgången är god.

Det ligger i samhällets intresse att underlätta för AT-tandläkarna att
permanent flytta från utbildningsorterna. Reglerna för flyttningsbidrag bör
inte motverka detta samhällsintresse.

9