Motion till riksdagen
1988/89 :A201

av Marianne Andersson och Jan Hyttring (båda c) Mot

Gränsvärden för kvicksilverexponering 1988/89

A201-204

I Sverige fastlade arbetarskyddsstyrelsen gränsvärdet för kvicksilverexponering
år 1971 till 50 mikrogram/m1 med ledning avgränsvärdesdokumentation
som helt byggde på arbetsmiljöexponering i klor/alkalifabriker.

Socialstyrelsens LEK-utredning föreslog i maj 1987 att luftgränsvärdet
skulle sänkas till 25 å 30 mikrogram/m3. I sammanhanget kan nämnas att S.
Langworth m.fl. år 1984 redovisade ett forskningsprojekt till arbetsmiljöfonden
(Dnr 1984:1242) avseende ”Inverkan av metalliskt kvicksilver på
centrala nervsystemet och njurarna. Undersökning av svenska kloralkaliarbetare".

Den aktuella exponeringsnivån var 25 å 30 mikrogram/m3 och "Den
registrerade ökningen av vissa symtom (antal symtom, grad av neuroticism
och grad av trötthet och förvirring) bedöms dock tyda på en subklinisk
centralnervös inverkan. De rapporterade symtomen överensstämmer med
symtom vid kronisk kvicksilverpåverkan”.

Viola Cassano har 1968 experimentellt visat att närvaro av klor vid
kvicksilverpåverkan innebär ett skydd för upplagring i hjärnan och för
centralnervös påverkan med faktorn 10, varför förhållandena i klor/alkaliindustrin
inte utan vidare kan överföras till annan arbetsmiljöexponering och
ännu mindre till miljöer där individen kan utsättas för kontinuerlig exponering,
t.ex. i munhålan.

I Sovjetunionen tillämpas sedan lång tid tillbaka två gränsvärden (10
mikrogram/m3 för exponering inom industrin och 3 mikrogram/m3 i bostäder
där t.ex. barn kan vara kontinuerligt exponerade). Inom arbetarskyddsstyrelsen
pågår för närvarande prövning av det svenska gränsvärdet. Mycket
talar för att klor/alkaliexponering är en undantagssituation som dessutom
omfattar en avgränsad grupp uppgående till högst 500 personer.

Med hänvisning till ovanstående föreslås att två gränsvärdenivåer fastställs;
ett vid kontinuerlig kvicksilverexponering, t.ex. i bostadsmiljöer och
från tandamalgam, och ett vid exponering under arbetstid.

Gränsvärdena 10 resp. 3 mikrogram/m3 bör vara en utgångspunkt bl.a.
med hänvisning till att S. Langworth m.fl. konstaterat subklinisk påverkan
vid nivån 25 å 30 mikrogram/m3 och till att klor/alkalisituationen kan vara ett
särfall som inte bör läggas till grund för generella gränsvärden.

Det kan även diskuteras om det skall vara arbetarskyddsstyrelsens uppgift
att fastställa gränsvärden för kvicksilverexponering annat än när det gäller
industriell exponering.

1 Riksdagen 1988/89. J sami. NrA201 -204

Hemställan Mot. 1988/89

Med hänvisning till ovanstående hemställer vi A201

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
pågående gränsvärdesprövning bör utgå från 10 mikrogram/m3 för industriell
kvicksilverexponering och högst 3 mikrogram/m3 vid kontinuerlig
exponering,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
prövningen bör omfatta förekomsten av skyddseffekter mot upplagring
i hjärna/centralnervös påverkan vid kvicksilverexponering i
klor/alkalifabriker,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att frågan
om lämplig myndighet för att fastställa gränsvärden för kvicksilverexponering
i bostadsmiljöer, tandamalgam m.m. bör prövas,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den år
1987 initierade gränsvärdesprövningen skyndsamt bör slutföras.

Stockholm den 12 januari 1989

Marianne Andersson (c) Jan Hyttring (c)

2