Utbildningsutskottets betänkande
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1988/89:65 (utbildningsdepartementet) om formerna för högskolepolitiken.
Vidare behandlas riksdagens revisorers förslag 1987/88:22 om
granskning av kostnaderna för högskoleutbildningar.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1988/89:65 om formerna för högskolepolitiken
föreslagit
1. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har anförts om
införande av treåriga budgetramar för samtliga högskoleanslag fr.o.m.
budgetåret 1990/91,
2. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har föreslagits om att
medel för grundläggande högskoleutbildning fr.o.m. budgetåret 1993/94
anvisas högskolevis under ett samlat anslag,
3. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har anförts om resurser
för lokala och individuella linjer samt fristående kurser,
4. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har anförts om
dimensioneringen av grundläggande högskoleutbildning,
5. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om att
medel för forskning och forskarutbildning fr.o.m. budgetåret 1993/94 anvisas
fakultetsvis under ett anslag till vart och ett av universiteten och de högskolor
som har fakultetsorganisation,
6. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har anförts om
anslagen för lokalkostnader och anskaffning av utrustning,
7. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har anförts om
universitets- och högskoleämbetets roll.
Riksdagens revisorers förslag
Riksdagens revisorer har i förslag 1987/88:22 om granskning av kostnaderna
för högskoleutbildningar föreslagit
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna
förordat angående redovisningen på central nivå av utbildningskostnaderna
vid de statliga högskolorna,
1988/89 :UbU9
Högskolans styr- och
1988/89
UbU9
1
1 Riksdagen 1988/89.14sami. Nr 9
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna
förordat angående översynen av formerna för planering och finansiering av
den grundläggande högskoleutbildningen samt av de ekonomiadministrativa
rutinerna på högskoleområdet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna
förordat angående förstärkning av intresset för ekonomisk uppföljning av
verksamheten inom högskolan.
Motionerna
Motioner med anledning av proposition 1988/89:65
1988/89:Ubll av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om flexibilitet som
möjliggör omfördelning av utbildningsplatser i enlighet med vad som anges i
motionen.
1988/89:Ubl2 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär utredning och förslag om högskolans anslags- och styrsystem i enlighet
med vad som i motionen anförts.
1988/89:Ubl3 av Björn Samuelson m.fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag vad avser anslagen till lokalkostnader
och anskaffning av utrustning.
1988/89:Ubl4 av Ingela Mårtensson och Kenth Skårvik (båda fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokala och individuella linjer samt fristående kurser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att anslag för
lokalkostnader införs först budgetåret 1993/94,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en översyn av byggnadsstyrelsens
roll som lokalförsörjare till högskoleenheterna.
1988/89:Ubl5 av Eva Goés och Kaj Nilsson (båda mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att treårsplaneringen
inte får bli så stelbent att förändringar blir omöjliga under en löpande
treårsperiod,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kvalitetskraven
på utbildning och forskning hela tiden kritiskt bör granskas och ej slaviskt
anpassas till internationella konventioner,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att högskolestyrelserna
med hänsyn till sin uppgift att fördela medel till grundutbildning bör
kompletteras med företrädare för kulturell verksamhet, skola och social
omsorg,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att högskolestyrelsen
bör ha lika många representanter av vardera lärare, studerande resp.
företrädare för allmänna intressen,
1988/89:UbU9
2
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om anslag till LIF-kurser,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en egenutvärdering av UHÄ:s framtida roll.
1988/89:Ubl6 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår propositionen, med undantag av förslaget om
övergång till treåriga budgetramar från 1990/91,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regeringen bör
återkomma med ett nytt förslag till styr- och anslagssystem utifrån de
riktlinjer som angivits i motionen.
Motioner med anledning av riksdagens revisorers förslag
1987/88:22
1988/89:Ubl av Göran Allmér m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nytt styr- och anslagssystem
för högskolan i enlighet med vad som i motionen anförts,
2. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk utredning med
uppgift att göra en översyn av den nationella myndighetsnivån såvitt avser
styrsystemet tillsätts i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om redovisning av uppdragsutbildning och uppdragsforskning.
Motioner från allmänna motionstiden 1988
1987/88:Ub565 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas
16. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett nytt anslags- och
styrsystem för högskolan som lägger ett ökat ansvar på enskilda högskolor i
enlighet med vad i motionen anförts,
17. att riksdagen hos regeringen begär förslag till omläggning av högskolans
anslagssystem som möjliggör ett avskaffande av vissa linjenämnder i
enlighet med vad i motionen anförts.
1987/88:Ub801 av Olof Johansson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
15. att riksdagen hos regeringen begär en parlamentarisk översyn av
högskolans organisation och arbetsformer i enlighet med vad som anförs i
motionen (delvis).
1987/88:Ub806 av Carl Bildt m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om högskolans styr- och anslagssystem (delvis),
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbättrade möjligheter att bedriva ämnesstudier.
Motioner från allmänna motionstiden 1989
1988/89:Ub538 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en introduktionskurs/vecka vid högskolan i Kalmar.
1988/89:UbU9
3
1988/89:Ub610 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vetenskaplig grundkurs och fria poängblock.
1988/89:Ub712 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning om reformering av högskolans linjesystem.
1988/89:Ub728 av Larz Johansson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
28. att riksdagen hos regeringen begär förslag till vetenskaplig grundkurs i
enlighet med vad som anges i motionen,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om friare studie val.
1988/89:Ub806 av Carl Bildt m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett nytt anslags- och styrsystem för högskolan,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att indelningen av högskolans grundutbildning i s.k. yrkesutbildningssektorer
skall avskaffas,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbättrade möjligheter att bedriva ämnesstudier inom högskolan,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om universitetens och högskolornas självständiga ställning.
Utskottet
Utgångsläge
1977 års högskolereform innebar bl.a. att riksdagens och regeringens
styrning av högskoleverksamheten kombinerades med ökat lokalt ansvar för
verksamhetens genomförande. Viktiga förändringar har successivt genomförts
sedan dess, t.ex. införandet av treåriga program för forskningen (prop.
1978/79:119, UbU 44, rskr. 391), ökad lokal självbestämmanderätt i vissa
organisatoriska frågor (prop. 1983/84:52, UbU 10, rskr. 114), lärartjänstreformen
(prop. 1984/85:57, UbU 9, rskr. 115), avskaffande av regionstyrelserna
och förändringen av högskolestyrelsernas sammansättning (prop. 1986/
87:127, UbU 1987/88:1, rskr. 1) samt de nya regler för antagning till
högskolan som beslöts vid föregående riksmöte (prop. 1987/88:109, UbU 32,
rskr. 330).
Frågan om förändringar i högskolans styr- och anslagssystem har diskuterats
ingående de senaste åren inom högskolan. Styrningen av den offentliga
sektorn i sin helhet har också varit föremål för diskussion under senare år. I
1988 års kompletteringsproposition redovisade regeringen det pågående
arbetet med utvecklingen av den statliga verksamheten, vilket syftar till att
skapa bättre förutsättningar för en långsiktig och fördjupad verksamhetsana
-
1988/89:UbU9
4
lys och planering. 1987/88 års riksmöte beslöt på grundval av denna
redovisning (prop. 1987/88:150 bil. 1 s. 68 f, FiU 1987/88:30, rskr. 1987/
88:394) om successiv övergång till treåriga budgetramar och införande av s.k.
ramanslag för statsförvaltningen med början budgetåret 1991/92.
I den nu aktuella propositionen anförs att högskolan inför 1990-talet måste
ha beredskap
att genom omprioriteringar inom ramen för oförändrade resurser skapa
utrymme för att tillgodose nya behov,
att förändra utbildningutbudet dels på grund av den tekniska utvecklingen
och därmed sammanhängande förändringar på arbetsmarknaden, dels på
grund av åldersfördelningen inom olika yrkesgrupper,
att rekrytera tillräckligt antal studerande från sjunkande ungdomskullar,
att motsvara de skärpta krav på verksamheten som andra länders satsningar
på utbildning och forskning leder till.
I propositionen anges att följande tre grundprinciper för den svenska
högskolepolitiken bör gälla även framdeles, nämligen
1. en hög och likvärdig kvalitet inom hela högskolan för såväl grundutbildning
som forskning,
2. en sammanhållen högskoleorganisation och
3. en mål- och resultatorienterad styrning av forskning och utbildning.
Principer för det framtida styrsystemet
Ansvaret för styrningen av den högre utbildningens och forskningens
omfattning skall enligt propositionen ligga hos riksdag och regering.
För den grundläggande högskoleutbildningen anges de övergripande
målen i 2 § högskolelagen (SFS 1977:218, senast ändrad 1987:992). Riksdag
och regering skall svara för de övergripande besluten om den grundläggande
högskoleutbildningens struktur, lokalisering och dimensionering avvägt mot
samhällets behov, individernas efterfrågan och tillgängliga resurser. Riksdag
och regering skall även ange regler för behörighet och urval till grundläggande
högskoleutbildning.
För forskningen kommer verksamhetens inriktning och omfattning till
uttryck genom anslagsbeloppets storlek för vart och ett av de olika
fakultetsområdena. Därtill kommer det inflytande på forskningsprofilen som
riksdag och regering har genom att inrätta nya tjänster som professor.
Forskarutbildningen skall finansieras från samma anslag som forskningen.
Riksdag och regering måste enligt propositionen också kunna kontrollera
att verksamheten lever upp till högt ställda kvalitetskrav. Beslutsunderlagen
och utvärderingsinstrumenten måste därför förbättras.
För den närmare utformningen och genomförandet av verksamheten skall,
liksom för preciseringen av kvalitetskraven, olika organ inom högskolan
samt högskolans lärare och forskare svara. De enskilda högskoleenheterna
1988/89:UbU9
5
1* Riksdagen 1988/89.14sami. Nr9
skall således ha ansvaret för att såväl resurser i form av personal, utrustning
och lokaler som de studerandes tid används väl.
Verksamhetsansvaret är inom högskolan decentraliserat inte bara till
högskolestyrelserna utan också till sektors- och fakultetsnivån samt till
institutionerna. Denna decentralisering är nödvändig mot bakgrund av den
starkt specialiserade verksamheten och behovet av inomvetenskapliga
bedömningar. Högskolans autonomi skall således inte bara vara en autonomi
för högskolans ledning - styrelsen och rektorsämbetet - utan i hög grad vara
ett självbestämmande på verkställande nivåer inom högskoleorganisationen
i frågor som rör den egna verksamheten.
En högskoleinstitution skall normalt svara för dels grundläggande högskoleutbildning
samt forskning och forskarutbildning på eget programansvar,
dels uppdrag från myndigheter, kommuner och enskilda. Detta ställer
särskilda krav på planering och uppföljning av hur resurserna för utbildning
och forskning faktiskt utnyttjas. Bl.a. måste de budgeterade kostnaderna för
viss verksamhet och det faktiska utfallet efter verksamhetsperiodens slut bli
föremål för jämförelse.
Det är nödvändigt att institutionsstyrelser, linjenämnder, fakultetsnämnder
och högskolestyrelser, liksom universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ), utvecklar rimliga mått på resultat, som på ett begripligt sätt kan
belysa hur svensk högskoleutbildning och forskning står sig vid en internationell
jämförelse i fråga om examinationsfrekvens, utbildningskvalitet, vetenskaplig
produktivitet och forskningskvalitet.
Genom de nyligen beslutade förändringarna av reglerna för antagning till
högskolan kommer högskoleenheterna att få ett betydande inflytande över
och ansvar för antagningen till fristående kurser.
Treåriga budgetramar för samtliga högskoleanslag, m.m.
I propositionen föreslås att treåriga budgetramar införs för samtliga högskoleanslag
fr.o.m. budgetåret 1990/91. Föredragande statsrådet anför att
riksdagen sedan budgetåret 1981/82 antagit flerårsprogram för forskning och
forskarutbildning. Riksdagen antog senast ett treårsprogram för budgetåren
1987/88-1989/90 (prop. 1986/87:80, UbU 1986/87:26, rskr. 1986/87:282). Det
anses angeläget att uppnå motsvarande långsiktighet i planeringen också för
grundutbildningen. Samtidigt påpekas att ett slopande av de årliga anslagsframställningarna
kommer att innebära en minskning av det administrativa
arbetet inom högskolan. Genom beslut av föregående riksmöte (FiU
1987/88:30 s. 61-62, rskr. 1987/88:394) skall budgetprocessen läggas om för i
princip hela statsförvaltningen under en treårsperiod med början budgetåret
1991/92. Då erfarenheterna av den långsiktiga planeringen för forskning är
positiva inom högskolan anser föredragande statsrådet att det bör vara
möjligt att redan fr.o.m. budgetåret 1990/91 införa att system med treårsramar
även för grundutbildningen och för lokalkostnaderna. Det nödvändiga
underlaget härför måste utarbetas av högskoleenheterna och UHÄ under
budgetåret 1988/89.
I motion 1988/89:Ubl5 (mp) yrkande 1 framförs uppfattningen att
1988/89: UbU9
6
övergången till treårsramar och långsiktigare planering inte får innebära att
förändringar blir omöjliga under löpande treårsperiod.
Utskottet vill med anledning av motionen framhålla att övergången till
treårsramar innebär att riksdagen, åtminstone tills vidare, årligen kommer
att ta ställning till anslagen för grundutbildning och lokaler, såsom nu sker för
forskning och forskarutbildning. Som finansutskottet påpekade vid föregående
riksmöte (FiU 1987/88:30 s. 63) skall inte en ny riksdag, med ändrade
majoritetsförhållanden, vid sin prövning av en myndighets anslag under
planeringsperiodens andra och tredje år vara bunden av de planeringsramar
som fastställts av tidigare riksdagar. Utskottet anser sammanfattningsvis att
det kan finnas olika skäl för riksdag och regering att ändra anslag och
dimensioneringstal i budgetbeslut, men att detta normalt måste höra till
undantagen. Detta är en förutsättning för att de lokala högskoleorganen skall
kunna utgå från de planeringsförutsättningar som angivits i treårsbesluten.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 1988/89:Ubl5 yrkande 1 och
tillstyrker vad som föreslagits i propositionen.
I tre motioner, varav två väckts med anledning av propositionen, yrkas avslag
på övriga förslag i propositionen och begärs en ny översyn av styr- och
anslagssystemet för högskolan.
I motion 1988/89:Ubl2 (m) hävdas att de förslag som framlagts inte
innebär mer än en marginell förändring av nuvarande styr- och anslagssystem,
vilket anses vara helt otillräckligt. Enligt motionärerna saknas en
analys av drygt tio års erfarenheter av det nuvarande anslags- och styrsystemet.
Frågan måste därför bli föremål för en parlamentarisk beredning.
Denna torde inte behöva bli alltför tidskrävande då underlagsmaterial bör
finnas och då de tidpunkter som i propositionen anges för anslagsförändringar
inte påverkas. Motionärerna anför att den grundläggande frågan för
beredningen bör vara avvägningen mellan riksdagens ansvar och styrmöjligheter
och högskolornas autonomi. I motionen utvecklas vidare vilka frågor
som särskilt bör belysas av den parlamentariska beredningen. Liknande
synpunkter framförs också i motion 1988/89:Ub806 (m) yrkandena 23,24 och
27 från allmänna motionstiden 1989 och i motion 1988/89:Ubl (m) yrkande
2.
I motion 1988/89:Ubl6 (fp) anförs att det inte finns någon problemanalys i
propositionen. Vidare hävdas att det i propositionen saknas en mer ingående
diskussion av riksdagens roll i den framtida styrningsprocessen samt att
hänsyn inte tagits till den alltmer omfattande externfinansierade verksamheten
när styrsystemet utformats. Motionärerna begär därför att regeringen
skall återkomma med ett nytt förslag utifrån de riktlinjer som anges i
motionen så att riksdagen kan fatta beslut under riksmötet 1990/91.
Utskottet finner de förslag som läggs fram i propositionen väl avvägda. De
möjliggör centrala politiska beslut av regering och riksdag med avseende på
omfattning och inriktning av utbildning och forskning samtidigt som de
medger stor lokal frihet vid den närmare utformningen av verksamheten.
Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att normgivande på alla
nivåer måste vara kravet på hög och likvärdig kvalitet i utbildning och
forskning.
Utskottet konstaterar att de kritiska synpunkter som framförs beträffande
förslagen i propositionen huvudsakligen går ut på att dessa inte är tillräckligt
1988/89:UbU9
7
långtgående. Utskottet anser emellertid att någon ytterligare översyn av
högskolans styr- och anslagssystem inte behöver göras nu. Utskottet vill
vidare framhålla att de beslut som nu fattas om en ökad målstyrning för
högskolan inte får ses som definitiva och slutgiltiga. De framtida erfarenheterna
av det nya styr- och anslagssystemet får avgöra om och när ytterligare
förändringar måste vidtas. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
1988/89:Ubl yrkande 2, 1988/89:Ubl2, 1988/89:Ubl6 samt 1988/89:Ub806
yrkandena 23, 24 och 27.
Grundläggande högskoleutbildning
Utskottet har inga invändningar mot det i propositionen framlagda förslaget
att varje statlig högskoleenhet fr.o.m. budgetåret 1993/94 skall tilldelas ett
samlat anslag för grundläggande högskoleutbildning. Dessa anslag kommer
att vara s.k. ramanslag, dvs. ge möjligheter till såväl anslagsspararande som
anslagskredit.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om vad utskottet anförde under
föregående riksmöte beträffande en öppen redovisning av pris- och löneomräkning
för högskolans samtliga anslagsposter (UbU 1987/88:20 s. 8-9, rskr.
1987/88:205). En tydlig redovisning av pris- och löneomräkning kommer att
vara lika angelägen i ett nytt anslagssystem.
I propositionen föreslås vidare att omfattningen av resurser till resp.
högskoleenhet för lokala och individuella linjer samt fristående kurser även i
fortsättningen skall styras av regering och riksdag.
Två motioner, nämligen 1988/89:Ubl4 (fp) yrkande 1 och 1988/89:Ubl5
(mp) yrkande 5, tar upp frågor som gäller hur mycket resurser som skall
anslås till detta ändamål. I den förstnämnda motionen framhålls vikten av att
det finns stort utrymme för detta slag av utbildningsinsatser. Den senare
motionen framhåller att samma anslag per capita skall gälla för dessa
utbildningar som för motsvarande utbildningar på allmänna utbildningslinjer.
Enligt utskottets mening är det viktigt att den enskilda högskoleenhetens
rörelsefrihet när det gäller resurser för olika utbildningar inte binds genom
föreskrifter i detalj. Utskottet delar dock regeringens bedömning att lokala
och indiviuella linjer samt fristående kurser är en så viktig del av högskolans
grundläggande utbildning, att de ekonomiska ramarna för dessa ändamål
även i fortsättningen bör bestämmas av riksdag och regering genom att ett
lägsta belopp anges för dessa ändamål inom varje högskoleenhets grundutbildningsanslag.
Hur stora dessa belopp skall vara kommer således att
fastställas av riksdagen i samband med framtida budgetbehandlingar. Med
hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1988/89:Ubl4 yrkande 1 och 1988/89:Ubl5 yrkande 5.
När det gäller dimensionering av grundläggande högskoleutbildning föreslås i
propositionen att riksdagen även fortsättningsvis skall fastställa antalet
nybörjarplatser per högskola på varje allmän linje eller grupper av linjer.
Beträffande lokala och individuella linjer samt fristående kurser föreslås att
riksdagen skall fastställa antalet årsstudieplatser samt ange en riktpunkt för
1988/89:UbU9
8
antalet nybörjarplatser på lokala linjer för varje högskoleenhet. Under
pågående budgetår måste högskolestyrelserna kunna vidta nödvändiga
åtgärder för att tillse att tillgängliga utbildningsresurser utnyttjas på bästa
sätt. Om det uppstår ett begränsat antal outnyttjade platser bör enligt
propositionen resurser i första hand överföras till utbildningslinjer inom
samma sektor och i andra hand till fristående kurser. Om ett mer betydande
antal outnyttjade platser skulle uppstå måste det emellertid vara möjligt för
regeringen att omfördela ekonomiska resurser och utbildningskapacitet
inom högskolesystemet.
Enligt vad utskottet erfarit har UHÄ i en skrivelse till regeringen daterad
den 2 december 1988 lämnat förslag till en mer flexibel dimensionering av
högskoleutbildning m.m.
I motion 1988/89:Ubll (c) påpekas att det är mycket angeläget att det
föreslagna systemet för dimensionering av högskoleutbildning utformas så
att det medger flexibilitet. Det bör t.ex. vara möjligt för en högskoleenhet att
under pågående planeringsperiod omfördela resurser från utbildningar som
ej har så stor efterfrågan från studerande till sådana med större efterfrågan.
Utskottet anser å ena sidan att det är angeläget att anvisade resurser till
utbildning används på ett ändamålsenligt sätt. Den lokala flexibilitet som
förordas i motionen skulle kunna bidra härtill. Å andra sidan får inte
flexibiliteten innebära att riksdagens och regeringens ansvar för de nationella
avvägningarna av utbildningsutbudet minskar. Utskottet utgår från att
regeringen beaktar dessa båda synpunkter vid den fortsatta behandlingen av
den aktualiserade frågan.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1988/
89:Ubll och godkänner vad som förordats i propositionen om dimensioneringen
av den grundläggande högskoleutbildningen.
Flera motioner från såväl 1988 års som 1989 års allmänna motionstid
behandlar högskolans linjesystem och därmed sammanhängande frågor.
I motionerna 1987/88:Ub806 (m) yrkande 28,1988/89:Ub806 (m) yrkande
25,1988/89:Ub712 (fp) yrkande 16 och 1988/89:Ub728 (c) yrkande 29 begärs
åtgärder för att förbättra möjligheterna till ämnesstudier och friare studie val,
främst inom det f.d. filosofiska fakultetsområdet.
En större frihet för de studerande att välja kurser inom en utbildningslinje
föreslås i motion 1988/89:Ub610 (vpk) yrkande 3.1 samma yrkande föreslås
också att en obligatorisk vetenskaplig grundkurs införs på alla utbildningar
som leder till examina. Kursen, som skall ge de studerande ett kritiskt
förhållningssätt, bör innehålla moment som vetenskapsfilosofi och idéhistoria.
Andra moment som motionärerna anser skall ingå är metodik och
tvärvetenskap. I yrkande 28 i motion 1988/89:Ub728 (c) framförs också krav
på en vetenskaplig grundkurs för att ge de studerande det vetenskapliga
perspektivet på högre utbildning, även inom dagens yrkesinriktade utbildningslinjer.
En mer begränsad försöksverksamhet med en introduktionskurs
om en vecka för en grupp studerande vid högskolan i Kalmar föreslås i
motion 1988/89:Ub538 (c).
Utskottet vill inledningsvis erinra om de bestämmelser om examensbenämningen
”filosofie kandidatexamen” som infördes år 1986 (högskoleför
-
1988/89:UbU9
9
ordningen 7 kap. 15 § 3 morn.). Dessa bestämmelser innebär goda möjligheter
för den studerande som önskar läsa fristående kurser att dels fördjupa
sina ämnesstudier, dels relativt fritt kombinera ämnen inom det f.d.
filosifiska fakultetsområdet.
Utskottet vill också erinra om att riksdagen, efter bl.a. förslag från UHÄ,
beslutat ersätta fem av de allmänna utbildningslinjerna inom sektorn för
tekniska undervisningsyrken med en enda matematisk-naturvetenskaplig
utbildningslinje med två ingångar, sju huvudämnesområden och ett stort
antal specialiseringsmöjligheter. För den enskilde studerande torde denna
linje komma att erbjuda goda möjligheter att lägga upp studierna på det sätt
som motionärerna efterlyser. Uppläggningen av flera av de övriga utbildningslinjer
som finns inom det f.d. filosofiska fakultetsområdet, t.ex.
samhällsvetarlinjen och kulturvetarlinjen, ger också relativt goda möjligheter
till individuella val.
Utskottet anser emellertid att möjligheterna till individuella val bör ökas
ytterligare. Riksdagen har fattat beslut (UbU 1987/88:20, rskr. 1987/88:205)
om att utbildningsplanerna för det stora flertalet utbildningslinjer i fortsättningen
är en fråga för den enskilda högskoleenheten. Det är således i hög
grad de enskilda högskoleenheternas ansvar att enskilt eller samlat överväga
vilka förändringar som lämpligen bör göras inom det nuvarande linjesystemet
för att detta bättre skall tillgodose sådana önskemål som framförs i de
aktuella motionerna. UHÄ bör enligt utskottets mening stimulera enheterna
till att ta initiativ till översyner av de humanistiska och samhällsvetenskapliga
områdena. Det förändringsarbete som nyligen gjorts inom det matematisktnaturvetenskapliga
ämnesområdet bör härvidlag kunna vara en utgångspunkt.
I sammanhanget måste också frågan om information till blivande
studerande om vilka valmöjligheterna som finns inom olika utbildningsområden
uppmärksammas.
Vidare anser utskottet att frågan om vetenskaplig grundkurs eller motsvarande
inslag i grundutbildningen bör övervägas närmare av den högskolepedagogiska
utredning som nyligen tillsatts (Dir. 1989:7).
Vad utskottet anfört med anledning av motionerna 1987/88:Ub806 yrkande
28,1988/89:Ub538,1988/89:Ub610 yrkande 3,1988/89Ub712 yrkande 16,
1988/89:Ub728 yrkandena 28 och 29 samt 1988/89:Ub806 yrkande 25 om
översyn av vissa utbildningslinjer och om frågan om vetenskaplig grundkurs
m.m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Riksdagens revisorer har granskat kostnaderna för sex allmänna utbildningslinjer
vid 24 högskoleenheter (rapport 1986/87:3). Med anledning av
genomförd granskning konstaterar revisorerna i förslag 1987/88:22, som
överlämnats till riksdagen, att de nuvarande formerna för anslag till
högskoleutbildningen och återredovisningen till beslutande centrala organ
av genomförd utbildning inte ger en fullgod bild av de egentliga kostnaderna
för utbildningen. Därför förordar revisorerna att redovisningen av utbildningskostnaderna
görs entydig och att den i huvudsak skall ske i form av
kostnader per utbildningsplats. Vid en sådan redovisning skall kostnaderna
avse den faktiska resursförbrukningen och antalet utbildningsplatser avse det
antal studerande som faktiskt deltagit i utbildningen. Vidare förordas att
1988/89:UbU9
10
formerna för planering och finansiering av den grundläggande högskoleutbildningen
skyndsamt ses över liksom de ekonomiadministrativa rutinerna.
Dessutom bör intresset för ekonomisk uppföljning av verksamheten inom
högskolan stimuleras.
Revisorernas rapport belyser vilka faktorer som kan leda till att kostnadsskillnader
uppstår för likartade utbildningar lokaliserade till olika högskoleenheter.
I rapporten redovisas följande orsaker till olikheter i kostnadsbilden:
-
högskoleenhetens struktur och verksamhetens omfattning
kostnader för gemensamma faktorer (central administration, bibliotek
och gemensam service)
rutiner för att fördela kostnader
- utbildningens innehåll och uppläggning
- balansen mellan olika kostnadsslag (löner, driftkostnader m.m.)
- undervisningstätheten
- sättet att beräkna och redovisa kostnader.
Syftet med rapporten har inte varit att bedöma om de kostnader som
redovisats är rimliga. Det vidare målet för revisorernas granskning har varit
att på sikt skapa en tydligare bild av kostnadsstrukturen inom högskolan och
att anvisa möjliga vägar att ge de kostnadsuppgifter om olika utbildningsprogram
som högskoleenheterna årligen skall redovisa en entydig innebörd. I ett
decentraliserat system är det, enligt revisorernas bedömning, nödvändigt att
information också återförs till central nivå (riksdag, regering, universitetsoch
högskoleämbetet).
Utskottet instämmer i revisorernas uppfattning att vid kostnadsuppföljning
bör normalt percapitakostnaden anges som faktisk kostnad per utnyttjad
årsstudieplats. Dessutom bör kostnaden per helärsprestation (studieresultatet
40 poäng per läsår) vara ett viktigt komplement.
Utskottet vill tillägga att kostnaden per tillhandahållen årsstudieplats
självfallet är av intresse framför allt i planeringsskedet men även som en
jämförelse med nyssnämnda percapitakostnader vid uppföljning. Kostnaden
per tillhandahållen årsstudieplats har som regel framräknats utifrån en
beräkning av kostnaderna för en undervisningsgrupp. Utskottet vill stryka
under det angelägna i att sådana former för medelsberäkningar för grundläggande
högskoleutbildning utvecklas att dimensioneringsbeslut kan kopplas
till resurstilldelning på ett bättre sätt än för närvarande.
Utskottet gör bedömningen att de förändringar som föreslagits i proposition
1988/89:65 beträffande formerna för planering och finansiering av den
grundläggande högskoleutbildningen kommer att ställa ökade krav på
uppföljning i ekonomiska avseenden men också underlätta denna ekonomiska
uppföljning. Enligt propositionen skall UHÄ i samarbete med statskontoret
och riksrevisionsverket förbereda övergången till det nya anslagssystemet.
Ett viktigt inslag i det arbetet skall vara att utforma ett nytt
redovisningssystem.
I motion 1988/89:Ubl (m) yrkande 3 tas frågan om redovisning av
uppdragsutbildning och uppdragsforskning upp. Motionärerna anser att det
är ett oavvisligt krav att dessa verksamheter särredovisas samt att de bedrivs i
former som stödjer högskolans ordinarie verksamhet och inte utarmar den.
1988/89 :UbU9
11
Utskottet vill inledningsvis erinra om att det enligt gällande förordning
(UHÄ-FS 1982:113, ändrad senast 1988:28) om externt finansierad verksamhet
åligger högskolestyrelsen att särskilt tillse att en ändamålsenlig redovisning
kommer till stånd avseende externfinansierad verksamhet (mom. 5).
Vidare sägs i förordningen att full kostnadstäckning skall redovisas (mom.
6). Utskottet konstaterar således att det inte råder någon oklarhet om vilka
principer som gäller för redovisningen av externfinansierad verksamhet.
Utskottet är dock medvetet om att tillämpningen av gällande bestämmelser
har lett till vissa problem. Utskottet vill därför erinra om den samlade
utvärdering av uppdragsutbildningen inom högskolan som riksdagen begärt
tidigare under detta riksmöte (bet. 1988/89:UbU5 s. 10-12, rskr. 1988/
89:41).
Vad utskottet anfört om redovisning av utbildningskostnader inom
högskolan samt medelsberäkningar för grundläggande högskoleutbildning
med anledning av riksdagens revisorers förslag 1987/88:22 bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna. Motion 1988/89:Ubl yrkande 3 bör
avslås med hänvisning till nyssnämnda utvärdering av uppdragsutbildningen.
Forskning och forskarutbildning
Utskottet har inga invändningar mot förslaget i propositionen att vart och ett
av universiteten och de högskolor som har fakultetsorganisation fr.o.m.
budgetåret 1993/94 tilldelas ett anslag för forskning och forskarutbildning.
Under varje anslag skall anges anslagsposter för vart och ett av de
fakultetsområden som finns vid högskoleenheten i fråga. Anslagen kommer
att vara s.k. ramanslag, dvs. ge möjligheter till såväl anslagssparande som
anslagskredit.
Lokalkostnader m. m.
I proposititionen föreslås att varje högskoleenhet fr.o.m. budgetåret 1990/91
tilldelas ett anslag för lokalkostnader. För att möjliggöra ett bättre utnyttjande
av de totala resurserna föreslås att enheterna skall få möjlighet att
använda även anslagen för utbildning och forskning till lokalkostnader.
Därmed avses såväl hyreskostnader som kostnader för mindre investeringar
med åtföljande driftskostnader. Även inkomster från externfinansierad
verksamhet skall få användas till lokalkostnader efter lokala beslut.
Vad gäller anslaget till inredning och utrustning lämnas inga förslag till
förändringar i den aktuella propositionen. I proposition 1988/89:100 bil. 10
s. 483-484 anmäls däremot att den reguljära ersättningsanskaffningen av
utrustning redan fr.o.m. budgetåret 1989/90 i huvudsak bör tillgodoses vid de
lokala fördelningarna av resurserna för utbildning och forskning under
grundutbildnings- och fakultetsanslag. Den s.k. UHÄ-ramen skulle därmed i
allt väsentligt användas till centralt beslutade, riktade utrustningssatsningar.
I två motioner, nämligen 1988/89:Ubl3 (vpk) yrkande 1 och 1988/89:Ubl4
(fp) yrkandena 2 och 3, behandlas lokalkostnadsfrågor. I den förstnämnda
motionen hävdas att förslaget att högskoleenheterna skall få använda
anslagen för utbildning och forskning till lokalkostnader inte kommer att
1988/89:UbU9
12
leda till ett bättre utnyttjande av de totala resurserna. I stället, hävdar
motionärerna, kommer sammanblandningen av anslagen att innebära att
politikernas ansvarstagande för högskolans olika resurser försvåras. Motionärerna
anser att det klart bör framgå vilka resurser som anslås till
utbildning, forskning, lokaler resp. utrustning. I den sistnämnda motionen
hävdas att förändringarna beträffande lokalkostnadsanslaget inte bör genomföras
förrän fr.o.m. budgetåret 1993/94 därför att en längre förberedelsetid
krävs (yrkande 2), bl.a. bör byggnadsstyrelsens roll övervägas (yrkande
3).
Utskottet konstaterar att lokalkostnaderna med det framlagda förslaget
alltjämt kommer att hanteras för sig under ett särskilt anslag skiljt från
grundutbildnings- och fakultetsanslag. De möjligheter som anges i propositionen
att även belasta anslagen för utbildning och forskning med vissa
lokalkostnader bör tillstyrkas då de ger enheterna en större rörelsefrihet.
Vissa mindre lokalproblem kommer därmed att kunna lösas utan att frågorna
behöver tas upp i anslagsframställning eller i särskild framställning från
byggnadsstyrelsen till regeringen. Utskottet anser för sin del inte att
byggnadsstyrelsens roll behöver utredas ytterligare utöver de utredningar
som gjorts under senare år. Frågor om mer flexibla samarbetsformer mellan
byggnadsstyrelsen och olika lokalutnyttjare har bl.a. behandlats i lokalförsörjningsutredningens
rapport Statens lokalförsörjning (Ds C 1986:3) och i
betänkandet Statliga lokalkostnader (Ds Fi 1986:28).
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionerna
1988/89:Ubl3 yrkande 1 samt 1988/89:Ubl4 yrkandena 2 och 3 godkänner
vad som anförts i propositionen om anslag för lokalkostnader m.m.
Universitets- och högskoleämbetets roll
I propositionen föreslås att universitets- och högskoleämbetets roll bör
förtydligas genom att ökade krav ställs på verket såväl inom planering,
uppföljning och utvärdering som i arbetet som tillsynsmyndighet för
högskolan.
I motion 1988/89:Ubl5 (mp) yrkande 6 efterlyses en klarare definiering av
UHÄ:s uppgifter, främst vad gäller utvärdering. Denna precisering av
arbetsuppgifter bör, enligt motionärerna, ske genom att UHÄ analyserar sin
egen framtida roll.
Utskottet redovisade vid föregående riksmöte (UbU 1987/88:20 s. 5-8)
dels vissa synpunkter på utvärderingsverksamheten, dels det omfattande
arbete som UHÄ just hade initierat beträffande sina nya arbetsuppgifter.
Enligt vad utskottet erfarit har detta arbete nyligen slutförts inom UHÄ och
resulterat i ett förslag till en ny organisation fr.o.m. den 1 juli 1989. Med
hänvisning till det anförda anser utskottet att motion 1988/89:Ubl5 yrkande
6 bör avslås och att vad som anförs i propositionen om UHÄ:s framtida roll
bör godkännas av riksdagen.
Övrigt
I motion 1988/89:Ubl5 (mp) yrkande 2 hävdas att vad som sägs i propositionen
under avsnitt 1.5 om att både utbildning och forskning skall uppfylla
1988/89:UbU9
13
internationella kvalitetsnormer leder till kulturell konformism. Motionärerna
anser att detta innebär stora risker då forskningen måste bedrivas utifrån en
kritisk inställning till etablerade begrepp och konventioner.
Utskottet instämmer i den beskrivning av kvalitetskraven på högre
utbildning och forskning som ges i propositionen. Normsystemet för
vetenskapssamhället är och bör vara internationellt. Kritisk debatt utgör,
enligt utskottets uppfattning, grunden för det internationella vetenskapssamhället.
Med det anförda anser utskottet att motion 1988/89:Ubl5 yrkande 2
bör avslås.
Enligt motion 1988/89:Ubl5 (mp) är det av vikt att högskolestyrelsernas
sammansättning ändras i samband med att styrelserna ges ökat inflytande
över fördelningen av medel till grundutbildning. I yrkande 3 föreslås att
högskolestyrelserna kompletteras med företrädare för kulturell verksamhet,
skola och social omsorg. Dessutom anser motionärerna att styrelserna skall
ha lika många representanter för lärare, studerande och allmänna intressen
(yrkande 4).
Riksdagen har relativt nyligen med anledning av proposition 1986/87:127
om fortsatt decentralisering inom högskolan beslutat om ändrad sammansättning
av högskolestyrelserna, bl.a. mot bakgrund av nya och vidgade
arbetsuppgifter för dessa (UbU 1987/88:1, rskr. 1987/88:1). Med hänvisning
till vad utskottet anfört i betänkandet om högskolestyrelsernas sammansättning
(s. 8-10) föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1988/89:Ubl5
yrkandena 3 och 4.
Slutligen konstaterar utskottet att de motioner från allmänna motionstiden
år 1988, nämligen 1987/88:Ub565 (fp) yrkandena 16 och 17,1987/88:Ub801
(c) yrkande 15 delvis och 1987/88:Ub806 (m) yrkande 27 delvis, samt motion
1988/89:Ubl (m) yrkande 1 väckt hösten 1988 med anledning av riksdagens
revisorers förslag, vilka samtliga innehåller önskemål om förslag rörande
högskolans styr- och anslagssystem får anses vara tillgodosedda i och med att
sådana förslag har lämnats i föreliggande proposition. Utskottet föreslår
därför att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub565 yrkandena 16 och 17,
1987/88:Ub801 yrkande 15 delvis, 1987/88:Ub806 yrkande 27 delvis och
1988/89:Ubl yrkande 1.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande införande av treåriga budgetramar
att riksdagen med avslag på motion 1988/89:Ubl5 yrkande 1 godkänner
vad som förordats i proposition 1988/89:65 om treåriga budgetramar
för samtliga högskoleanslag fr.o.m. budgetåret 1990/91,
2. beträffande avslag på propositionen i övrigt samt begäran om en
ny översyn
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ubl yrkande 2, 1988/
89:Ubl2, 1988/89:Ubl6 samt 1988/89:Ub806 yrkandena 23, 24 och
27,
1988/89: UbU9
14
3. beträffande anslag för grundläggande högskoleutbildning
att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1988/89:65
om att medel för grundläggande högskoleutbildning fr.o.m. budgetåret
1993/94 anvisas högskolevis under ett samlat anslag,
4. beträffande resurser för lokala och individuella linjer samt
fristående kurser
att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89:Ubl4 yrkande 1 och
1988/89:Ubl5 yrkande 5 godkänner vad som förordats i proposition
1988/89:65,
5. beträffande dimensionering av grundläggande högskoleutbildning
att riksdagen med avslag på motion 1988/89:Ubll godkänner vad som
förordats i proposition 1988/89:65,
6. beträffande högskolans linjesystem m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Ub806 yrkande
28, 1988/89:Ub538,1988/89:Ub610 yrkande 3,1988/89:Ub712 yrkande
16, 1988/89:Ub728 yrkandena 28 och 29 samt 1988/89:Ub806
yrkande 25 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
7. beträffande redovisning av utbildningskostnader inom högskolan,
m.m.
att riksdagen med anledning av riksdagens revisorers förslag 1987/
88:22 och med avslag på motion 1988/89:Ubl yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. beträffande anslag för forskning och forskarutbildning
att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1987/88:65
om att medel för forskning och forskarutbildning fr.o.m. budgetåret
1993/94 anvisas fakultetsvis under ett anslag till vart och ett av
universiteten och de högskolor som har fakultetsorganisation,
9. beträffande anslag för lokalkostnader m.m.
att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89:Ubl3 yrkande 1 samt
1988/89:Ubl4 yrkandena 2 och 3 godkänner vad som förordats i
proposition 1988/89:65,
10. beträffande universitets- och högskoleämbetets roll
att riksdagen med avslag på motion 1988/89:Ubl5 yrkande 6 godkänner
vad som förordats i proposition 1988/89:65,
11. beträffande internationella kvalitetsnormer för utbildning och
forskning
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ubl5 yrkande 2,
12. beträffande högskolestyrelsernas sammansättning
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ubl5 yrkandena 3 och 4,
13. beträffande övriga önskemål om förslag rörande högskolans
styr- och anslagssystem
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub565 yrkandena 16 och 17,
1987/88:Ub801 yrkande 15 delvis, 1987/88:Ub806 yrkande 27 delvis
och 1988/89:Ubl yrkande 1.
1988/89:UbU9
15
Stockholm den 9 mars 1989
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson
Närvarande: Lars Gustafsson (s), Helge Hagberg (s), Ann-Cathrine Haglund
(m), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp), Lars Svensson (s),
Göran Allmér (m), Ingvar Johnsson (s), Margareta Hemmingsson (s), Berit
Löfstedt (s), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson
(c), Björn Samuelson (vpk), Ewa Hedkvist Petersen (s), Marianne
Jönsson (c) och My Gillberg (mp).
Reservationer
1. Avslag på propositionen i övrigt samt begäran om en ny
översyn (morn. 2)
Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet
finner” och på s. 8 slutar med ”24 och 27” bort ha följande lydelse:
De nuvarande anslags- och styrsystemen för högre utbildning och forskning
är i allt väsentligt en följd av 1975 och 1977 års riksdagsbeslut om den
s.k. högskolereformen. Kritiken mot systemen har sedan dess varit kraftig,
såväl inom som utom högskolan, mot centralism och byråkrati. När
föredragande statsrådet i 1985 års budgetproposition anmälde sin avsikt att
se över anslagssystemet och därmed också formerna för medelstilldelning
och styrning hälsades detta med tillfredsställelse. Den utlovade propositionen
har trots utskottets uttalande hösten 1987 (UbU 1987/88:1 s. 5, rskr.
1987/88:1) inte anmälts förrän innevarande riksmöte. Utskottet anser i likhet
med motionärerna att de förslag som nu lagts inte motsvarar de förväntningar
som finns. I propositionen saknas analys av erfarenheterna av det nuvarande
systemet, liksom av den ökande externfinansieringens betydelse för högskolornas
frihet och riksdagens styrmöjligheter. De förslag som läggs innebär
inte mer än en marginell förändring av nuvarande styr- och anslagssystem och
är enligt utskottets mening helt otillräckliga.
Utskottet anser därför att frågan om en reformering av styr- och
anslagssystemen för högskolan bör bli föremål för en parlamentarisk
beredning. Tillkomsten av en sådan beredning bedöms inte påverka de i
propositionen föreslagna tidpunkterna för förändringar i anslagssystemet. I
likhet med vad som anförs i motionerna 1988/89:Ubl2 och 1988/89:Ub806
anser utskottet att den grundläggande frågan för beredningen bör vara
avvägningen mellan riksdagens ansvar och styrmöjligheter och högskolornas
autonomi. Utgångspunkten bör därvid vara att högskoleenheterna själva -genom val av medel, organisation och resursfördelning - har de bästa
förutsättningarna att tillgodose landets behov av kvalificerad utbildning och
forskning.
1988/89:UbU9
16
Den parlamentariska beredningen bör enligt utskottet särskilt belysa 1988/89:UbU9
nedanstående frågor, vilka närmare utvecklas i motion 1988/89:Ubl2
- behovet av och formerna för riksdagens styrning av medelsfördelningen
mellan grundutbildning och forskning om ett samlat anslag ges per
högskoleenhet,
- garantier för mindre ämnen,
- dimensionering av grundläggande högskoleutbildning på högskolenivå,
- avveckling av linjesystemet inom det tidigare filosofiska fakultetsområdet,
- indelningen av grundutbildningen i yrkesutbildningssektorer,
- klarläggande av i vad mån riksdagen kan och bör styra forskningen genom
inrättande av tjänster som professor,
- starka incitament för full kostnadstäckning för den externfinansierade
verksamheten,
- ansvaret för högskolornas lokalförsörjning,
- eventuell differentiering av styr- och anslagssystemen, t. ex. för högskolor
med resp. utan fast forskningsorganisation,
- antalet centrala högskolemyndigheter och deras roller.
Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motionerna 1988/
89:Ubl yrkande 2, 1988/89:Ubl2, 1988/89:Ubl6 yrkande 1 samt 1988/
89:Ub806 yrkandena 23, 24 och 27 samt med anledning av motion 1988/
89:Ubl6 yrkande 2 - med undantag av förslaget om treåriga budgetramar -avslår propositionen och ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en
parlamentarisk översyn av högskolans styr- och anslagssystem.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande avslag pä propositionen i övrigt samt begäran om en
ny översyn
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ubl yrkande 2,
1988/89:Ubl2,1988/89:Ubl6 yrkande 1 samt 1988/89:Ub806 yrkandena
23, 24 och 27, med anledning av motion 1988/89:Ubl6 yrkande 2
och med avslag på proposition 1988/89:65 i denna del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en parlamentarisk
översyn av högskolans styr- och anslagssystem,
2. Avslag på propositionen i övrigt samt begäran om en ny
översyn (morn. 2)
Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet
finner” och på s. 8 slutar med ”24 och 27” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att högskolan är i behov av organisatoriska förändringar av
mer grundläggande slag. 1977 års högskolereform hade många positiva
inslag, men ledde också till en omfattande byråkrati. Vissa av dessa inslag,
t.ex. regionstyrelserna, har avskaffats genom tidigare riksdagsbeslut.
När föredragande statsrådet i 1985 års budgetproposition anmälde sin
avsikt att se över anslagssystemet och därmed också formerna för medelstilldelning
och styrning hälsades detta med tillfredsställelse. Den utlovade
propositionen har trots utskottets uttalande hösten 1987 (UbU 1987/88:1 s. 5,
rskr. 1987/88:1) inte anmälts förrän innevarande riksmöte. Utskottet anser, i
likhet med motionärerna, att de förslag som nu lagts inte motsvarar de
förväntningar som finns. Förutom att det saknas förslag i en rad viktiga
avseenden bedömer utskottet att de konkreta resultaten av förändringarna
skulle bli mycket begränsade. Huvudinvändningen mot propositionen är
dock att den saknar problemanalys. I motion 1988/89:Ubl6 ges en rad
exempel på de problem som allmänt brukar sammanfattas i begrepp som
”byråkrati” och ”byråkratisering”. Utskottet anser också att en brist i
propositionen är att det saknas en mer ingående diskussion om vilken roll
riksdagen skall ha i den framtida styrningsprocessen samt att den omfattande
externfinansierade verksamheten inte beaktats i förslaget.
Utskottet anser att frågan om utformning av det framtida styr- och
anslagssystemet bör bli föremål för ytterligare överväganden. Regeringen
bör förelägga riksdagen ett nytt förslag under riksmötet 1990/91. Huruvida
ett sådant förslag bör utarbetas under parlamentarisk medverkan får avgöras
av regeringen, dock får en sådan inte försena reformarbetet.
För den vidare beredningen av frågan bör enligt utskottets mening
följande riktlinjer gälla.
- Ett nytt styr- och anslagssystem behöver inte vara enhetligt för hela
högskolan.
- Riksdagen anvisar medel till varje högskoleenhet sektorsvis, gemensamt
för grundutbildning och forskning.
- Riksdagens styrning sker genom prestationskrav, t.ex. förväntat antal
examinerade inom en viss sektor eller viss utbildning eller vilka forskningsfält
som skall prioriteras.
- Inom de angivna ramarna bör högskoleenheterna ha stor frihet att göra
prioriteringar, t.ex. fördelningen av platser på grundutbildningen, percapitatilldelningen
till olika utbildningar, utformningen av antagningssystemet,
inrättande av tjänster-även professurer - samt lokalförsörjningen.
Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motion 1988/
89:Ubl6 samt med anledning av motionerna 1988/89:Ubl yrkande 2,
1988/89:Ubl2 samt 1988/89:Ub806 yrkandena 23, 24 och 27 avslår propositionen
i de delar som inte avser treåriga budgetramar och ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om ett nytt förslag till styr- och anslagssystem för
högskolan.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande avslag på propositionen i övrigt samt begäran om en
ny översyn
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ubl6, med anledning av
motionerna 1988/89:Ubl yrkande 2, 1988/89:Ubl2 samt 1988/
89:Ub806 yrkandena 23, 24 och 27 samt med avslag på proposition
1988/89:65 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om ett nytt förslag till styr- och anslagssystem för
högskolan,
1988/89:UbU9
18
3. Resurser för lokala och individuella linjer samt fristående
kurser (mom. 4)
My Gillberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”1988/89:Ubl5 yrkande 5” bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser det angeläget att öka de studerandes möjligheter att idka
”fria studier”, att välja en indiviuell studieväg. Sådana önskemål har
framförts i flera motioner, vilka behandlas senare i detta betänkande. Målet
är ett utökat utbud av lokala och individuella linjer samt fristående kurser för
att ge högskolan möjlighet att erbjuda kunskap för kunskaps skull och inte
bara tillgodose ett yrkesinriktat utbildningsbehov. Enligt utskottets mening
är det ett viktigt etappmål att tillse att de percapitaresurser som tilldelas dessa
utbildningar skall vara desamma som beräknas för motsvarande utbildningar
på allmänna linjer. De resurser som enligt förslag i propositionen årligen
skall anges som lägsta belopp för ifrågavarande utbildningar skall således
beräknas med denna utgångspunkt.
Högskoleenheterna bör därutöver, enligt utskottets mening, uppmuntras
till att erbjuda så många utbildningsplatser som de av riksdagen anvisade
resurserna till grundutbildning tillåter dels för lokala linjer, dels för
fristående kurser genom att eventuella resurser som uppstår på grund av
tomma platser i första hand disponeras för dessa ändamål.
Vad utskottet med anledning av propositionen anfört om resurser för
lokala och individuella linjer samt fristående kurser bör riksdagen med bifall
till motion 1988/89:Ubl5 yrkande 5 och med anledning av motion 1988/
89:Ubl4 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande resurser för lokala och individuella linjer samt
fristående kurser
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ubl5 yrkande 5 samt med
anledning av proposition 1988/89:65 och motion 1988/89:Ubl4 yrkande
1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Anslag för lokalkostnader m.m. (mom. 9)
Björn Samuelson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”lokalkostnader m.m.” bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att de förslag som framlagts i propositionen om att
lokalkostnader skall kunna belasta även anslagen för utbildning och forskning
innebär en uppluckring av gränserna mellan de olika anslag som i
framtiden kommer att stå till högskoleenheternas förfogande. Detsamma
gäller för övrigt förslaget i budgetpropositionen att anslagen för forskning
och utbildning skall belastas av ersättningsanskaffning av utrustning. Därmed
försvåras bedömningen av vilka resurser för utbildning, forskning,
1988/89:
lokaler och utrustning sorn egentligen disponeras för olika verksamheter.
Dessa förslag bör därför inte tillstyrkas. Vad gäller utrustning kommer
utskottet att återkomma till denna fråga vid budgetbehandlingen av anslaget
till inredning och utrustning. Utskottet anser emellertid att varje högskoleenhet
bör ha ett eget lokalkostnadsanslag och att en sådan anslagsomläggning
inte kräver något mer omfattande förberedelsearbete. Utskottet anser inte
heller att det behövs någon ytterligare utredning om byggnadsstyrelsens roll
som ansvarig för högskolans lokalförsörjning.
Vad utskottet anfört angående lokalkostnader m.m. bör riksdagen med
bifall till motion 1988/89:Ubl3 yrkande 1, med anledning av proposition
1988/89:65 samt med avslag på motion 1988/89:Ubl4 yrkandena 2 och 3 som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
9. beträffande anslag för lokalkostnader m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ubl3 yrkande 1, med
anledning av proposition 1988/89:65 samt med avslag på motion
1988/89:Ubl4 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
5. Anslag för lokalkostnader m.m. (mom. 9)
My Gillberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”lokalkostnader m.m.” bort ha följande
lydelse:
Utskottet har inga invändningar mot förslagen i propositionen om att öka
högskoleenheternas rörelsefrihet genom att medge vissa överföringar mellan
anslagen för lokalkostnader och anslagen för utbildning och forskning.
Utskottet anser emellertid att omläggningen av lokalkostnadsanslaget bör
samordnas med de övriga anslagsomläggningarna, varför detta bör ske först
budgetåret 1993/94. Förutom samordningsaspekten ges därmed tid för det
nödvändiga förberedelsearbetet, bl.a. de anslagstekniska omläggningar samt
den översyn av byggnadsstyrelsens hyresaviserings- och debiteringssystem
som nämns i propositionen. Enligt utskottets mening bör också byggnadsstyrelsens
roll övervägas ytterligare i syfte att uppnå en effektiv och högskoleinriktad
lokalförsörjning.
Vad utskottet har anfört beträffande anslaget till lokalkostnader m.m. bör
riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ubl4 yrkandena 2 och 3 samt med
avslag på proposition 1988/89:65 och motion 1988/89:Ubl3 yrkande 1 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
9. beträffande anslag för lokalkostnader m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ubl4 yrkandena 2 och 3
samt med avslag på proposition 1988/89:65 och motion 1988/89:Ubl3
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
1988/89:UbU9
20
6. Högskolestyrelsernas sammansättning (mom. 12)
My Gillberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Riksdagen
har” och slutar med ”yrkandena 3 och 4” bort ha följande lydelse:
Det ökande ansvar som i och med propositionens förslag läggs på
högskolestyrelserna när det gäller fördelning av medel till grundläggande
högskoleutbildning bör enligt utskottets mening leda till att högskolestyrelsernas
sammansättning ses över. För det första bör de företrädare för
allmänna intressen som utses av regeringen i större utsträckning än vad som
hittills varit fallet hämtas från kultur-, skol- eller sociala omsorgsområdena.
För det andra bör sammansättningen av högskolestyrelserna ändras så att
representanterna för lärare, studerande och allmänna intressen blir lika
många. Regeringen bör i god tid före anslagsomläggningen budgetåret
1993/94 förelägga riksdagen ett förslag till ändring av 18 § i högskolelagen
(1977:218) i enlighet med de synpunkter utskottet framfört. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ubl5 yrkandena 3 och 4 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
12. beträffande högskolestyrelsernas sammansättning
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ubl5 yrkandena 3 och 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Övriga förändringar i högskolans styr- och anslagssystem
(mom. 3,4,5,6,8,9och 10)
Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anför:
Eftersom vi anser att regeringens förslag i denna proposition inte är
tillräckligt långtgående har vi i reservation 1 till detta betänkande begärt att
frågan om en reformering av styr- och anslagssystemen för högskolan blir
föremål för en parlamentarisk beredning. I vår reservation anges närmare
vilka frågor som särskilt bör belysas i denna beredning. Vi avstår därför från
att ta ställning till de övriga förändringar som föreslås i propositionen.
2. Övriga förändringar i högskolans styr- och anslagssystem
(mom. 3,4,5,8,9och 10)
Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anför:
Vi har i reservation 2 till detta betänkande avstyrkt regeringens förslag i
propositionen, med undantag för förslaget om införande av treåriga budgetramar.
Vi har i samma reservation i detalj utvecklat vilka synpunkter vi anser
att regeringen skall beakta vid framtagandet av det nya förslag rörande
högskolans styr- och anslagssystem som vi anser att regeringen snarast bör
förelägga riksdagen. Vi avstår därför från att ta ställning till de övriga
förändringar som föreslås i propositionen.
1988/89:UbU9
21
3. Dimensionering av grundläggande högskoleutbildning
(mom. 5)
Marianne Andersson och Marianne Jönsson (båda c) anför:
Vi anser att det är mycket angeläget att det föreslagna systemet för
dimensionering av högre utbildning utformas så att det medger flexibilitet
under pågående planeringsperiod. I vår motion 1988/89:Ubll har vi
redovisat hur denna flexibilitet kan åstadkommas genom att de enskilda
högskoleenheterna ges beslutanderätt att omfördela platser om tomma
platser uppstår.
Då denna fråga nyligen har aktualiserats av UHÄ i en skrivelse till
regeringen utgår vi från att regeringen kommmer att utfärda bestämmelser
som tillgodoser vårt krav på flexibilitet.
4. Högskolestyrelsernas sammansättning (mom. 12)
Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anför:
I samband med riksdagens behandling av proposition 1986/87:127 om fortsatt
decentralisering inom högskolan (UbU 1987/88:1, rskr. 1987/88:1) har vi i
reservation 2 till utbildningsutskottets betänkande (s. 16-17) redovisat vår
syn på hur högskolestyrelserna bör vara sammansatta. I det nu aktuella
sammanhanget avstår vi dock från att upprepa våra förslag.
5. Högskolestyrelsernas sammansättning (morn. 12)
Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anför:
I samband med riksdagens behandling av proposition 1986/87:127 om fortsatt
decentralisering inom högskolan (UbU 1987/88:1, rskr. 1987/88:1) har vi i
reservation 3 till utbildningsutskottets betänkande (s. 17-19) redovisat vår
syn på hur högskolestyrelserna bör vara sammansatta. I det nu aktuella
sammanhanget avstår vi dock från att upprepa våra förslag.
1988/89:UbU9
22