Utbildningsutskottets betänkande

1988/89:UbU7

Skolans utveckling och styrning

1988/89

UbU7

I detta betänkande behandlas förslag sorn regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1988/89:4 om skolans utveckling och styrning jämte motioner.

Sammanfattning

Inhämtandet av kunskaper och färdigheter skall vara en huvuduppgift för
arbetet i skolan. Detta får dock inte innebära att annan personlighetsutvecklande
verksamhet skjuts i bakgrunden.

Styrningen av skolverksamheten skall i större utsträckning än hittills ske
genom ökad precisering av mål, riktlinjer och innehåll för undervisningen.

På det lokala planet bör detta leda till ett vidgat ansvarstagande i strävan att
förverkliga skolans mål m.m. Denna strävan måste följas av en bättre
utvärdering av skolverksamheten.

Varje kommun skall minst vart tredje år utarbeta en plan för skolväsendet
i kommunen.

Skolöverstyrelsens uppgifter skall gälla frågor som avser hela skolväsendet
eller som i övrigt förutsätter en nationell överblick eller sådan kompetens
som inte kan finnas på regional nivå.

Begreppet tillsyn är för närvarande ett mycket vitt begrepp när det gäller
skolväsendet. Tillsyn skall hädanefter avse kontroll av att verksamheten i
skolväsendet bedrivs i enlighet med fastställda mål, riktlinjer och regler.

Tillsynen innefattar också att avvikelser i dessa avseenden påtalas och att
föreskrivna möjligheter till sanktioner aktualiseras. Länsskolnämnderna
bör som en del av sin tillsyn kunna påtala missförhållanden också i sådana
avseenden där kommunerna har att finansiera insatser. Länsskolnämndernas
roll skall vidare vara rådgivning, planering och samordning mellan
kommuner.

Varje kommun får ansvaret att genom sin skolstyrelse tillsätta rektorer,
studierektorer och lektorer.

Elevernas och föräldrarnas inflytande och medansvar skall stärkas. Skolans
uppgift är viktig när det gäller att aktivt påverka eleverna till att
omfatta en samhällssyn, som bygger på demokratiska värderingar samt
medborgerliga rättigheter och skyldigheter.

Frågor om valfrihet på skolområdet tas upp. För grundskolans del anses
det angeläget att dels öka möjligheterna för en skola att välja en viss
inriktning för delar av undervisningens innehåll — profilering inom ett eller
flera ämnen —, dels öka valfriheten när det gäller arbetssättet — profilering i
form av en särskild pedagogisk grundsyn i det samlade lärararbetet. Försöksverksamhet
med timplanejämkningar skall startas. 1

1 Riksdagen 1988/89. 14 sami. Nr 7

Organiserandet av de specialpedagogiska insatserna i grundskolan skall
bygga på att alla lärare i sin allmänna lärarkompetens har grundläggande
kunskaper i specialpedagogik. För att kunna ge adekvat stöd åt elever med
särskilda svårigheter skall skolan ha tillgång till speciallärare, dvs. lärare
med en fördjupad specialpedagogisk utbildning. En ny specialpedagogisk
påbyggnadsutbildning skall omfatta 40 eller 60 poäng beroende på vilken
skolform m.m. som utbildningen är avsedd för. En ytterligare specialisering
skall omfatta 20 eller 4Q poäng.

Läroboken skall i fortsättningen ha en stark ställning inom ramen för ett
vitt läromedelsbegrepp. Det är viktigt att alla elever får arbeta aktivt med
sina skolböcker. Länsskolnämnderna bör därför i sin nya tillsynsroll ha att
beakta att eleverna måste ha tillgång till goda läromedel. Detta bör gälla
grundskolans samtliga tre stadier.

Statens institut för läromedel skall kvalitetsgranska läroböcker.

Till betänkandet har fogats 40 reservationer.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1988/89:4 föreslagit

1. att riksdagen godkänner de principer för en förändrad ansvarsfördelning
och styrning på skolområdet som har förordats i propositionen
under punkterna 2.3 och 2.4,

2. att riksdagen godkänner vad som har föreslagits i propositionen under
punkten 2.5 om kommunala skolplaner m.m. för att öka det kommunala
och lokala ansvaret för skolverksamhetens genomförande,

3. att riksdagen godkänner inriktningen av de åtgärder som har föreslagits
i propositionen under punkten 2.6 för en effektivisering av skolledningsfunktionen,

4. att riksdagen godkänner den förändrade inriktning av skolöverstyrelsens
och länsskolnämndernas roller och uppgifter som har förordats i propositionen
under punkten 2.7,

5. att riksdagen godkänner vad som har förordats i propositionen under
punkten 2.8 om tillsättning av tjänster som rektor, studierektor och lektor
och om överklagande av tillsättningsbeslut,

6. att riksdagen godkänner de riktlinjer för utvecklandet av en mer
flexibel personalpolitik som har förordats i propositionen under punkten
2.8,

7. att riksdagen godkänner vad som har förordats i propositionen under
punkten 2.9 om förstärkning av inflytande och medansvar för elever och
deras föräldrar samt för vuxenstuderande,

8. att riksdagen godkänner vad som har förordats i propositionen under
punkten 2.10 om informationen om skolväsendet och utvärderingen av
skolverksamheten,

9. att riksdagen godkänner vad som har anförts i propositionen under
punkten 3.1.2 om möjlighet att profilera den enskilda kommunala skolan
när det gäller innehåll och arbetssätt,

10. att riksdagen godkänner vad som har anförts i propositionen under

1988/89:UbU7

punkten 3.1.3 om elevers och föräldrars möjlighet till val av skola inom det
kommunala skolväsendet,

11. att riksdagen godkänner vad som har anförts i propositionen under
punkten 3.4 om lokalt utvecklingsarbete på grundskolans högstadium
fr.o.m. läsåret 1989/90,

12. att riksdagen godkänner vad som har förordats i propositionen under
punkten 4.2.2 om principerna för inriktningen av specialundervisningen,

13. att riksdagen godkänner vad som har förordats i propositionen under
punkten 4.2.3 om att organiserandet av de specialpedagogiska insatserna i
grundskolan skall bygga på att alla lärare i sin allmänna lärarkompetens har
grundläggande kunskaper i specialpedagogik och att skolan skall ha tillgång
till lärare med en fördjupad specialpedagogisk påbyggnadsutbildning -speciallärare,

14. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats under
punkten 4.2.4 om att ansvaret för planering, fördelning och uppföljning av
de specialpedagogiska insatserna skall vara en väsentlig del av arbetsenhetens
uppgifter och att ett utvecklingsarbete inleds i ett antal kommuner
avseende specialpedagogiska insatser,

15. att riksdagen bemyndigar regeringen att den 1 juli 1990 inrätta en
påbyggnadslinje, specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, om 40-60 poäng
med möjlighet till ytterligare specialisering eller fördjupning om 20—40
poäng,

16. att riksdagen bemyndigar regeringen att avveckla nuvarande speciallärarlinje
fr.o.m. budgetåret 1990/91,

17. att riksdagen godkänner vad som har förordats i propositionen under
punkten 4.3.4 avseende begränsning av antagningen till utbildningen inför
läsåret 1989/90,

18. att riksdagen godkänner vad som har förordats i propositionen under
punkten 4.3.3 om att de studerande under utbildningstiden bör ha rätt till
utbildningsarvode,

19. att riksdagen godkänner vad som har föreslagits i propositionen under
punkten 5.3 om en gåvoläromedelsbestämmelse.

Vidare har regeringen berett riksdagen tillfälle

1. att ta del av vad som i övrigt har anförts i propositionen om ansvarsfördelningen
och styrningen på skolområdet,

2. att ta del av vad som har anförts i propositionen dels under punkten 3.2
om det fortsatta arbetet med kultur i skolan, dels under punkten 3.3 om en
bättre samverkan mellan barnomsorg och skola,

3. att ta del av vad som har anförts i propositionen i övrigt om läromedel.

Regeringens förslag om förordnandetid för ledamöter och suppleanter i
länsskolnämnd har utskottet behandlat i betänkandet 1988/89:UbU4. Regeringens
förslag om betygsättning i engelska resp. matematik behandlar
utskottet i ett senare sammanhang.

1988/89:UbU7

3

Motionerna

1988/89:UbU7

Motioner med anledning av proposition 1988/89:4

1988/89:Ub2 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
sägs om lönedifferentiering,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som sägs i
motionen om att elevföreträdare i skolans skyddskommitté skall ha förslagsrätt
och rätt att anteckna avvikande mening,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sägs om rätt till extra undervisning som ersättning för förlorade
lektioner,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sägs om klassrådets centrala roll för en utveckling av elevdemokratin,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sägs om elevrepresentanter i gymnasieskolans skolkonferens,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag om profilering med hjälp av
timplanejämkningar,

7. att riksdagen avslår regeringens förslag om elevers och föräldrars val av
skola inom det kommunala skolväsendet,

8. att riksdagen begär att regeringen skall tillföra skolöverstyrelsen ett
anslag om 100 000 kr. för att föra ut exempel på och ge viss handledning
inom pedagogiskt utvecklingsarbete,

9. att riksdagen hos regeringen begär att särskilda projektanslag tas in i
budgeten för 1989/90 för att ge ökad kunskap om skolan i enlighet med vad
som sägs i motionen,

10. att riksdagen beslutar att uppdelningen i allmän och särskild kurs i
engelska och matematik avskaffas i enlighet med vad som framförs i motionen,

11. att riksdagen avslår regeringens förslag om begränsning av intagningen
till speciallärarutbildningen inför läsåret 1989/90,

12. att riksdagen hos regeringen begär att särskilda medel skall tas upp i
budgeten för 1989/90 för förberedelser inför starten av den nya speciallärarutbildningen,

13. att riksdagen hos regeringen begär att ett särskilt statsbidrag skall tas
in i budgeten för 1989/90 för att stimulera kommunerna att förbättra läromedelsstandarden
i enlighet med vad som sägs i motionen.

1988/89:Ub3 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen skall tillkalla en utredning om de handikappades läromedelssituation.

1988/89:Ub4 av Carl Bildt m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kunskapsmålet skall överordnas andra mål i skolarbetet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ämnenas bibehållande på högstadiet,

3. att riksdagen hos regeringen begär en översyn och precisering av
grundskolans läroplan,

4. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till elevbaserat statsbidragssystem,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en tidigare skolstart,

8. att riksdagen hos regeringen begär att ett utvecklingsarbete snarast
igångsätts rörande en tidigareläggning av skolstarten,

9. att riksdagen beslutar att anta de riktlinjer för elevers och föräldrars
rätt att välja skola som anges i motionen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade valmöjligheter på högstadiet,

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en ny organisation för
utvärdering av skolan,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en decentralisering av ansvar till skolor och lärare,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om principerna för styrning av skolan,

15. att riksdagen avslår regeringens förslag om upprättande av skolplaner,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utökning av de anställda vid skolöverstyrelsen,

17. att riksdagen avslår regeringens förslag om lokal tillsättning av rektorer
och studierektorer,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lektorernas betydelse för upprätthållande av kvaliteten i undervisningen,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om föräldrarnas möjligheter till medinflytande på gymnasiet,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om särskilda medel för utveckling av högstadiet,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om valfrihet i omsorgen av skolbarn,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en arbetsgrupp med uppgift att verka för en integration av
skolbarnsomsorgen,

24. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny utbildning om 60
poäng för lärare med inriktning på elever med tal- och språksvårigheter,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regeringens förslag om inrättande av stipendier för läromedelsförfattare,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av läromedel i skolarbetet.

1988/89:Ub5 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen med avslag på propositionens förslag vad gäller hur
inflytandet för elever och föräldrar skall organiseras som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om skolråd,

1988/89:UbU7

5

2. att riksdagen med avslag på propositionens förslag vad gäller hur
elevskyddsarbetet skall organiseras som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om arbetsmiljön i skolan,

3. att riksdagen avslår propositionens förslag vad gäller att reglera lärarnas
arbetstider,

4. att riksdagen med avslag på propositionens förslag vad gäller elevers
och föräldrars möjlighet att välja skola som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om rätt att välja skola inom det offentliga
skolväsendet och mellan detta och enskilda skolor,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett elevanknutet statsbidragssystem,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolstart från sex år,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en friare användning av förstärkningsresurser för att finansiera
mindre klasser.

1988/89:Ub6 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om högstadieskolor
med profil.

1988/89:Ub7 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c) vari yrkas

1. att riksdagen godkänner vad som i motionen förordas om åtgärder för
att hjälpa elever med språkliga störningar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att grupperingen
av den specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen utökas med en femte
grupp benämnd ”Elever med tal- och språksvårigheter”,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en särskild
utbildning om 60 poäng av lärare för elever med tal- och språksvårigheter
(tal- och språkpedagogutbildning) skall inrättas den 1 juli 1990,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i övrigt
anförts i motionen om den specialpedagogiska utbildningen och dimensioneringen
av densamma.

1988/89:Ub8 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om delegationsrätt m.m. inom kommunallagens tillämpningsområde.

1988/89:Ub9 av Larz Johansson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en prioritering av utbildningsområdet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna,

3. att riksdagen beslutar att av regeringen begära ett förslag om nytt
statsbidragssystem, i huvudsaklig överensstämmelse med vad som i motionen
anförts i denna fråga samt att förslaget skall redovisas i den kommande
budgetpropositionen,

1988/89: UbU7

6

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ett program för utbildningsinsatser riktade till de
förtroendevalda,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om årliga verksamhetsplaner för skolan,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om länsskolnämndernas sammansättning,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om länsskolnämndernas ställning som självständigt förtroendemannastyrt
organ,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en bibehållen statlig reglering av skolans tjänster,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om elevernas förslagsrätt i skolans skyddskommittéer,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om formerna för att utse representation i skolkonferensen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om användning av förstärkningsresursen för att bilda
klasser,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om läromedel i skolan.

1988/89:UblO av Eva Goés m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om styrelse för skolenhet, sammansättning av denna samt
befogenheter för en sådan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att statsbidrag
på grundskolenivå skall utgå per elev vare sig det gäller grundskola eller
fristående skola, som godkänts av länsskolnämnd för skolpliktens fullgörande.

Motioner från allmänna motionstiden 1988

1987/88:Ub211 av Charlotte Branting och Barbro Sandberg (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en bred försöksverksamhet med utökat praktiskt tillval,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utformningen av detta tillval, så att såväl praktiska moment som
basfärdigheter tränas.

1987/88:Ub219 av Ulla Tillander och Karin Israelsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
angående beslut om sänkt skolpliktsålder.

1987/88:Ub230 av Alf Svensson (c) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bevarande av små skolor,

1988/89:UbU7

7

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om maximalt 25 elever per klass i grundskolan,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riktlinjer till kommunerna angående pedagogisk kvalitet och
standard på läroböcker,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett forsknings- och utbildningsprojekt som prövar möjligheten
till en radikal förändring av skolan som arbetsplats enligt motionens intentioner.

1987/88:Ub241 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna får i uppdrag
att omvandla viss del av nämndernas resurser för pedagogisk expertis till en
ämnesinspektion med rådgivande och kontrollerande uppgifter, under ett
uppbyggnadsskede i första hand för undervisningen i avslutningsklasserna
på de treåriga linjerna av gymnasieskolan.

1987/88:Ub246 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolplikt från sex års ålder,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att baskunskaper i föregående moment skall vara inhämtade
innan ny årskurs påbörjas,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående införandet av en grundskoleexamen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade möjligheter för skolor inom det allmänna skolväsendet att
skapa en särskild ämnesprofil,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om föräldrars och elevers utökade rätt att välja skola inom det
allmänna skolsystemet,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett elevanknutet statsbidragssystem
för grundskolan,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nya bestämmelser för tillvalen på högstadiet så att också ett
ordinarie ämne på timplanen kan läsas som fördjupningskurs inom ramen
för tillvalstiden,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behov av allmän och särskild kurs,

14. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag
att utfärda föreskrifter om att ett individuellt studieprogram varje år bör
fastställas för varje elev som har förändringar i timplanen,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolans möjlighet att för elever med speciella behov kunna
prioritera undervisningen i svenska och matematik,

16. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag
att utarbeta förslag till hur timplanens ämnen skall kunna delas upp i
grundkurs och fördjupningskurs,

1988/89 :UbU7

8

23. att riksdagen beslutar om att en försöksverksamhet med lokala ledningsorgan
skall inledas,

25. att riksdagen beslutar om sådan ändring i skollagen att elevernas rätt
till sina lektioner slås fast,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behov av bättre läroböcker,

36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen av ett aktivt arbetsgivarstöd,

37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av karriärmöjligheter för lärare som ej önskar lämna det
pedagogiska arbetet.

1987/88:Ub255 av Ingrid Sundberg (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av skolgången för de
barn som böijat skolan det år de fyllt sex år,

2. att riksdagen hos regeringen begär en försöksverksamhet med tidig
skolstart enligt vad i motionen anförts,

3. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av försöksverksamheten
med flytande övergång mellan förskola och lågstadium.

1987/88:Ub267 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga —
yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunala utvecklingsplaner.

1987/88:Ub268 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att åtgärder vidtas i syfte att begränsa arbetsmiljörisker för
landets skolelever.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:So236.

1987/88:Ub272 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga —
yrkas

1. att riksdagen beslutar om att en försöksverksamhet med lokala ledningsorgan
skall inledas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om information till hemmen.

1987/88:Ub280 av Kjell-Arne Welin och Siw Persson (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om skyddslagstiftning för elever i grundskolan.

1987/88:Ub312 av Björn Samuelson och Bo Hammar (vpk) vari yrkas att
riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att undersöka
läromedlens kunskapsförmedling om tredje världen.

1987/88:Ub314 av Margareta Mörck (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsyn av
skolbiblioteken.

1987/88:Ub316 av Göthe Knutson (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk utredning
tillsätts med uppdrag att se över läroboksutbudet och sätta upp kriterier

1988/89: UbU7

9

som överensstämmer med statsrådet Göranssons önskan och syftar till att ge
skolorna enbart goda (hederliga) och kunskapsrika böcker.

1987/88:Ub328 av Lars Leijonborg m.fl. (fp, s, m, c, vpk) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av att ett samlat åtgärdsprogram för elever med allvarliga läsoch
skrivsvårigheter (dyslexi) utarbetas skyndsamt.

1987/88:Ub347 av Ann-Cathrine Haglund och Elisabeth Fleetwood (m) vari
— såvitt nu är i fråga - yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att försöksverksamhet
med utökat timtal för språkintresserade elever i grundskolan i såväl
engelska som B-språk bör genomföras.

1987/88:Ub369 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till demokratisering av
skolan i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att elevernas rätt till
skyddsarbete regleras i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:Ub371 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ordet mål
i ökad utsträckning bör ersättas av ordet riktlinje i läroplansspråket.

1987/88:Ub372 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att skolöverstyrelsen bör få i uppdrag att göra en undersökning
av tillägnelsemöjligheternas olika gränser för barn i skolpliktig ålder,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för kunskapsprecisering och individualisering,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna bör få i uppdrag att
vidta åtgärder för att öka antalet klassanordningar med årskurslös undervisning
i grundskolan,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett uppdrag till statens arbetsgivarverk vad gäller en rambetonad
reglering av vissa arbetsorganisatoriska frågor på skolområdet.

1987/88:Ub373 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna får i uppdrag
att göra en granskning av tidsanvändningen inom grundskolan i enlighet
med vad som anförts i motionen.

1987/88:Ub374 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om precisering
av bestämmelser om läromedel.

1987/88:Ub375 av Rune Rydén m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stimulans och
uppskattning av skickliga lärare inom skolväsendet vilka fullgör särskilt
svåra arbetsuppgifter.

1988/89:UbU7

10

1987/88:Ub400 av Jan Sandberg m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att införa och utveckla ett utbildningssystem där eleverna själva
kan välja utbildningsplats, -inriktning samt ämnen.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:A268.

1987/88:Ub505 av Maja Bäckström och Hans Pettersson i Helsingborg (s)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär åtgärder hos berörda myndigheter
så att stamningsproblemen tas upp i grundutbildningen och fortbildningen
för logopeder, talpedagoger och speciallärare.

1987/88:Ub801 av Olof Johansson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunala verksamhetsplaner för skolan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett bibehållande av den statliga regleringen av tjänster för
skolans personal,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statens ansvar för en likvärdig utbildningsstandard i hela landet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samma delningstal, 25 elever, i grundskolans samtliga stadier,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om högst 25 elever i varje klass,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en förbättrad elevdemokrati,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillgång till egna läroböcker i skolan.

1987/88:Ub806 av Carl Bildt m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kunskapsmålet
och den enskildes kunskapsutveckling skall ges prioritet framför
andra uppgifter i skolarbetet,

2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av grundskolans läroplan
i enlighet med vad som i motionen anförts,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att i läroplanen markera de enskilda ämnenas ställning så att
varje ämne har en egen kursplan,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till tidigare skolstart i enlighet
med vad som i motionen anförts,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om försöksverksamhet med en tidigare skolstart,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ökade valmöjligheter i
högstadiet i enlighet med vad som anförts i motionen,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riktlinjer för skolans fostrande uppgift,

14. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av
skollagen att elev och föräldrar ges en reell möjlighet att välja skola inom
det offentliga skolväsendet,

1988/89:UbU7

11

15. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya statsbidragsbestämmelser
utifrån principen att statsbidraget skall beräknas per elev och
följa elevens val av antingen en fristående skola eller en skola inom det
offentliga skolväsendet,

20. att riksdagen hos regeringen begär utredning om utvärdering av
skolan i enlighet med vad som i motionen anförts.

1987/88:Ub816 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett nytt elevbaserat
statsbidragssystem för grundskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riktlinjer för den fortsatta grundskolans styr- och anslagssystern.

Utskottet

1. Utgångspunkter

Utbildningen är en viktig faktor i samhällsutvecklingen. Ökad kunskap
bereder väg för nya synsätt och problemlösningar. En hög utbildningsnivå
inom ungdomsskolan gör det möjligt för fler att bidra till samhällets utveckling.
Därför är det viktigt att alla som lämnar skolan har goda kunskaper
och en positiv inställning till framtida vidare utbildning. Föredragande
statsrådets inledande resonemang i proposition 1988/89:4 om kunskapers
betydelse i dagens samhälle innebär att stora krav ställs på skolan. Om det
skall bli möjligt för skolan att motsvara dessa ökande krav på förnyelse och
utveckling, är det enligt statsrådet nödvändigt att finna ett bättre system för
styrning av skolväsendet än det som vi har i dag.

På skolområdet finns en stark tradition av central styrning. Skolväsendets
organisation är - och har i ännu högre grad varit - starkt styrd av riksdag
och regering. En sådan styrning har varit både naturlig och nödvändig under
den reformering och omstrukturering av skolan som präglat en stor del av
efterkrigstiden. Under de senaste åren har emellertid detaljregleringen
minskat i allt större utsträckning. År 1976 fattade riksdagen beslut om
riktlinjer för reformering av skolans inre arbete (UbU 1975/76:30,
rskr. 1975/76:367). Riksdagsbesluten år 1978 om nytt statsbidragssystem för
grundskolan och år 1979 om ny läroplan för grundskolan innebar en förenkling
och decentralisering av beslutanderätten i fråga om grundskolans organisation
och resurser (UbU 1977/78:21, rskr. 1977/78:260; UbU 1978/79:45,
rskr. 1978/79:422).

I 1986 års budgetproposition (prop. 1985/86:100, bil. 10) anmälde föredragande
statsrådet sin avsikt att ta initiativ till en samlad beredning av
frågor om skolans styrning. Som en förberedelse för denna beredning
utarbetade tre sakkunniga ett beredningsunderlag som publicerades vintern
1987 under titeln Ansvarsfördelning och styrning på skolområdet
(Ds U 1987:1). I april 1987 tillsattes en parlamentarisk kommitté för att
genomföra den aviserade beredningen. Kommittén, som arbetat under
namnet styrningsberedningen, har lämnat sina överväganden och förslag i

1988/89:UbU7

12

betänkandet (SOU 1988:20) En förändrad ansvarsfördelning och styrning
på skolområdet. Förevarande proposition utgår i vissa delar från dessa
förslag. I andra delar utgår propositionen från bl.a. rapporten Specialpedagogik
i skola och lärarutbildning (Ds U 1986:13) samt Läromedelsöversynens
rapporter (Ds U 1988:22, 23 och 24).

Regeringen har den 2 juni år 1988 utfärdat en grundskoleförordning
(1988:655). Den innebär en förenkling av regelsystemet för grundskolan.

Regeringen har vidare den 1 december 1988 fattat beslut om ett nytt
meritvärderingssystem för tillsättning av lärartjänster. Enligt riksdagens
beslut år 1985 skall tjänstetillsättningen ske på grundval främst av skickligheten
för läraruppgifterna (jfr UbU 1985/86:5 s. 6, rskr. 1985/86:50;
1988/89:UbU5 s. 24, rskr. 1988/89:41).

Den nya utbildningen av lärare för grundskolan, som startat innevarande
läsår, är en annan viktig förutsättning för att skolans inre arbete skall kunna
förnyas. Av den utbildningsplan för grundskollärarlinjen som universitetsoch
högskoleämbetet (UHÄ) fastställde den 31 maj 1988 framgår att de
blivande lärarna skall få en sådan utbildning att de skall kunna dels ge
särskilt stöd åt elever med svårigheter, dels stimulera elever med särskilda
förutsättningar. Det ställs således höga krav på lärarutbildningen. Vidare
påbörjas fr.o.m. läsåret 1989/90 ett program för fortbildning av yrkesverksamma
lärare (jfr UbU 1987/88:12 s. 10-13, rskr. 1987/88:203).

2. Ansvarsfördelning och styrning på skolområdet (prop.
s. 9-15)

Enligt föredragande statsrådet måste styrningen av skolverksamheten i
större utsträckning än hittills ske genom ökad precisering av mål, riktlinjer
och innehåll för undervisningen. På det lokala planet bör detta leda till ett
vidgat ansvarstagande i strävan att förverkliga skolans mål m.m. Denna
strävan måste följas av en bättre utvärdering av skolverksamheten.

Principen om en över landet likvärdig utbildning innebär enligt propositionen
inte att skolväsendet i alla avseenden måste vara enhetligt i
bemärkelsen likadant överallt och för alla elever. För att kunna erbjuda en
likvärdig utbildning måste skolan anpassas efter enskilda elevers varierande
förutsättningar, behov och intressen och efter lokala förutsättningar.

Enligt propositionen får kommunerna ett ökat ansvar för att organisera
och genomföra verksamheten i grundskolan liksom för att undervisningen
bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer m.m. som riksdag och regering
fastställt. I viktiga avseenden har kommunerna redan ett ansvar som helt
faller inom den kommunala kompetensen, t.ex. när det gäller skollokaler,
läromedel och skolmåltider. När kommunernas ansvar nu skall vidgas till
frågor som har samband med den direkta undervisningen blir enligt propositionen
behovet stort av att staten som en del av sitt övergripande ansvar
för skolan följer upp, utvärderar och utövar tillsyn särskilt för att utröna om
skolverksamheten i dess helhet bedrivs på ett sätt som motsvarar det ökade
ansvaret.

Skolans personal har enligt propositionen till uppgift att ansvara för den
dagliga verksamheten inom de ramar som dragits upp av riksdag och rege -

1988/89:UbU7

13

ring resp. kommunen. Den har således ett genomförandeansvar i förhållande
till politiskt valda organ. Såväl mål som ramar och riktlinjer i övrigt
måste utformas så att de lämnar personalen ett betydande utrymme för egna
bedömningar och eget ansvarstagande.

I ett antal motionsyrkanden hävdas att inriktningen av skolans arbete bör
definieras och preciseras på ett konkretare sätt än i gällande läroplan för att
man skall kunna nå en bättre måluppfyllelse.

Enligt motion 1988/89:Ub4 (m) skall kunskapsmålet vara det överordnade
målet. Riksdagen bör därför hos regeringen begära en översyn av läroplanen
för grundskolan i syfte att få en ökad precisering av mål för och
inriktning av arbetet i skolan. Undervisningen i skolan bör vara koncentrerad
på det centrala i de olika ämnena, och annat stoff bör i största möjliga
utsträckning föras bort. Skolans huvuduppgift bör således göras tydlig och
likaledes vara möjlig att genomföra (yrkandena 1, 3 och 14). Motsvarande
krav framförs i motion 1987/88:Ub806 (m) yrkandena 1 och 2. Enligt
motionerna 1988/89:Ub4 yrkande 2 delvis och 1987/88:Ub806 yrkande 4
delvis bör varje ämne på timplanen ha en egen kursplan. I sistnämnda
motions yrkande 13 begärs också riktlinjer för skolans fostrande uppgift.
Enligt motionerna behövs mer av föräldrasamtal samt undervisning i etik i
skolan. Skolan bör vidare förmedla ett förhållningssätt som bygger på
respekt för vårt samhälles etiska värderingar.

I motion 1987/88:Ub372 (m,fp,c) yrkandena 1 och 2 anförs att den
enskilde läraren vid individualiseringen av undervisningen hittills har haft
för liten hjälp av gällande läroplaner. En precisering av sådant kunskapsstoff
som är en förutsättning för att man skall kunna förstå och tillägna sig
ytterligare kunskaper är, enligt motionärerna, nödvändig. De hänvisar till
uppbyggnaden av 1955 års undervisningsplan för folkskolan som de i nyssnämnt
hänseende anser vara föredömlig. Här preciseras ämnesomfånget på
ett sådant sätt att det är möjligt att utröna var gränsen går för en elevs
inlärningsförmåga. Ett sådant konstaterande är enligt motionärerna en
humanitär åtgärd. Skolpliktens förlängning till nio år har nämligen lett till
att alltför många upplever sig misslyckas alltför ofta inför krav som de inte
klarar av. I skolans arbete behövs grundkurser, tilläggskurser och repetitionskurser.

Liknande tankegångar finns i motion 1987/88 :Ub246 (fp) yrkandena 2
och 16. Motionärerna anser att ingen i grundskolan bör påbörja nya moment
i en ny årskurs, om han eller hon inte dessförinnan skaffat sig erforderliga
kunskaper i tidigare moment. Det bör finnas grundkurser, fördjupningskurser
m.m. i timplanens ämnen. I samma motions yrkande 4
föreslås att det skall utarbetas förslag till en grundskoleexamen, innebärande
godkända grundkunskaper i bl.a. svenska och matematik. Den som
före skolpliktens utgång haft svårigheter att skaffa sig dessa kunskaper bör
före 18 års ålder ha rätt till kompletterande undervisning i grundskolan eller
kommunal vuxenutbildning.

Utskottet vill med anledning av propositionen och motionsyrkandena
anföra följande.

Utskottet har uppfattningen att inhämtandet av kunskaper och färdigheter
alltjämt skall vara en huvuduppgift för arbetet i skolan. Detta får dock

1988/89:UbU7

14

inte innebära att annan personlighetsutvecklande verksamhet skjuts i bakgrunden.
Av skollagens inledande paragraf framgår att utbildningens allmänna
mål är att ge eleverna kunskaper, utveckla deras färdigheter och i
samarbete med hemmen främja deras utveckling till harmoniska människor
och till dugliga och ansvarskännande samhällsmedlemmar. Läroplan för
grundskolan behandlar utförligt skolans fostrande uppgift och även dess
undervisning om den kristna etiken (Lgr 80, s. 16-19, s. 127-128).

I det moderna samhället framstår kunskapernas betydelse för vars och
ens personliga utveckling och möjligheter att själv påverka sin situation allt
tydligare. Dåliga kunskaper och bristande självförtroende när det gäller att
bedriva studier och att kunna tillgodogöra sig nya kunskaper är ett besvärande
handikapp i dagens samhälle. Skolplikten omfattar i princip nio
år. Alla elever har behov av och rätt till goda kunskaper. Elever som har
eller riskerar att få svårigheter i skolan kan ofta identifieras mycket tidigt.
Det är därför nödvändigt att läraren fortlöpande följer elevernas kunskapsoch
färdighetsutveckling (jfr UbU 1984/85:16 s. 9). För att en elev i sin
studiegång skall förstå undervisningen i ett visst moment, måste han eller
hon ha inhämtat grundläggande färdigheter i det föregående momentet. En
likvärdig utbildning innebär att varje enskild elevs undervisningssituation
anpassas efter elevens varierande förutsättningar, behov och intressen.

Regeringen har — mot bakgrund av vad som anfördes i 1985 års budgetproposition
om nödvändigheten av att varje skola, lärare och arbetsenhet
närmare preciserar de grundläggande basfärdigheter och de baskunskaper i
de centrala skolämnena som varje elev måste ha tillägnat sig på resp.
stadium — uppdragit åt skolöverstyrelsen (SÖ) att utarbeta underlag för
sådana preciseringar. I uppdraget skall också ingå att utarbeta modeller för
hur en utvärdering skall göras. I matematik, svenska och engelska finns
numera obligatoriska standardprov. Utskottet utgår därför från att SÖ
beträffande dessa ämnen bör kunna fullgöra sitt uppdrag relativt snart.
Standardprovens resultat bör kunna vara till hjälp genom att de anger vad
som bör fordras för en medelgod prestation.

Som utskottet konstaterade våren 1987 (UbU 1986/87:12 s. 27—28) kan
SÖ:s arbete med att precisera grundläggande kunskaper och färdigheter i
centrala ämnen ses som ett led i utvecklingen av de nuvarande kursplanerna
till att bli ett bättre planeringsunderlag för arbetet i skolan än vad de för
närvarande är. Kursplanerna bör vara så preciserade att de blir styrande för
bl.a. läroböckernas utformning. Annars överlämnas till läromedelsförlag
och läromedelsgranskare att ta ansvar för vad som skall vara baskunskaper
och basfärdigheter i de olika ämnena (jfr s. 52 i det följande).

Utskottet har vidare erfarit att SÖ hos regeringen har aktualiserat frågan
om att i Lgr 80 arbeta in alla de sakliga förändringar av läroplanen som
gjorts genom politiska beslut sedan år 1980.

Utskottet tar i detta sammanhang upp även motion 1988/89:Ub4 (m)
yrkande 13 vari hävdas att det lokala inflytande, som anses så angeläget,
inte kommer att få något större genomslag, om inte ansvaret förs ned till
den enskilda skolan. Ett sådant i verklig mening lokalt inflytande skulle
enligt motionärerna kunna få som resultat att skolpersonal, föräldrar och
elever — utan nuvarande föreskrifter i läroplanen m.m. om att verksam -

1988/89:UbU7

15

heten skall organiseras på visst sätt eller bedrivas med viss metod — gemensamt
söker finna de praktiska lösningar som leder till att målen faktiskt nås.

Utskottet vill peka på att uppgiften att välja undervisningsmetod och att
prioritera vid urval av stoff inom läroplanerna är av praktiska skäl förbehållen
lärarna och eleverna. Skolstyrelsen skall inte direkt gripa in i metodiska
eller pedagogiska frågor av professionell karaktär, även om den noga
bör följa och låta utvärdera undervisningens resultat och vid behov kräva
förändringar och förbättringar. Utskottet erinrar för övrigt om vad utbildningsutskottet
år 1983 anförde om skolans styrning i kommunerna och
det pedagogiska arbetet vid en skolenhet (UbU 1983/84:3).

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1988/89:Ub4 yrkandena 1, 2 delvis, 3,13 och 14,1987/88:Ub246
yrkandena 2, 4 och 16, 1987/88:Ub372 yrkandena 1 och 2 samt
1987/88:Ub806 yrkandena 1, 2, 4 delvis och 13 samt godkänner de i propositionen
förordade principerna för en förändrad ansvarsfördelning och
styrning på skolområdet. Yrkande 4 i motion 1987/88:Ub801 (c) om en
likvärdig utbildningsstandard i riket — väckt under den allmänna motionstiden
1988 — är i stort tillgodosett genom regeringens förslag i denna
proposition, varför yrkandet bör avslås.

Föredragande statsrådet anför i anslutning till detta avsnitt om förändrad
ansvarsfördelning och styrning att det är viktigt att bl.a. de förtroendevalda
i kommunerna genom information och utbildning blir medvetna om vilka
krav som kommer att ställas på dem med anledning av den förändrade
ansvarsfördelningen på skolområdet.

I motion 1988/89: Ub9 (c) yrkande 4 begärs att regeringen skall återkomma
till riksdagen med ett program för utbildningsinsatser riktade till
förtroendevalda inom en kommun.

Utskottet inser värdet i att förtroendevalda får en relevant information
och utbildning om skolans mål m.m. men finner att kommunerna i det här
fallet, liksom när det gäller övrig förtroendemannautbildning, själva bör stå
för denna i vad gäller såväl uppläggning som finansiering. Motionsyrkandet
avstyrks.

Utskottet tar i samband med behandlingen av avsnittet ansvarsfördelning
och styrning upp en terminologisk fråga.

I motion 1987/88:Ub371 (m,fp,c) anförs att ordet "mål'' i läroplanssammanhang
kan ha en olycklig psykologisk verkan. Det uppfattas som
beskrivning av ett tillstånd som kan uppnås om bara läraren arbetar metodiskt
riktigt. Ordet mål bör i sådana sammanhang ersättas av ”riktlinje”
eller ”inriktning” och i övrigt reserveras för uppnåbara situationer. Att
alltför ofta tala om skolans mål utan att klart och entydigt kunna definiera
vad man menar skapar enligt motionärerna stress, olust och till slut resignation
hos lärarna.

Utskottet utgår från att den aktualiserade frågan blir föremål för prövning
vid kommande läroplansändringar. Härmed avstyrks yrkandet.

1988/89:UbU7

16

3. Ökat kommunalt ansvar (prop. s. 16-19)

1988/89:UbU7

Skolstyrelsen kommer, enligt propositionen, att närmast under fullmäktige
ha ett ökat ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med de mål och
riktlinjer som riksdag och regering fastställt. Skolstyrelsen har att se till att
de yttre villkoren för verksamhetens bedrivande blir så ändamålsenliga och
gynnsamma som möjligt. Skolstyrelsen skall också se till att samverkan
kommer till stånd med andra kommunala verksamheter.

Föredragande statsrådet anser att detta skolstyrelsens ökade ansvar för
skolverksamheten bör formuleras klarare i skolförfattningarna än vad som
nu är fallet. Han avser senare att lägga fram förslag härom.

En god hjälp i skolstyrelsernas arbete är enligt föredragande statsrådets
mening kommunala skolplaner. Genom lägesbeskrivningar av skolväsendet
i kommunen och dess olika delar bör framgå vilka åtgärder och satsningar
som erfordras för att de nationellt givna målen m.m. för skolverksamheten
skall kunna förverkligas. De kan ange riktlinjer och rekommendationer för
resursfördelningen liksom för verksamheten inom skolenheter och rektorsområden.

Föredragande statsrådet föreslår att varje kommun minst vart tredje år
skall upprätta och anta en plan för sitt skolväsen. Planen kan bygga på
lokala arbetsplaner upprättade vid skolenheter och i rektorsområden. Den
bör vara styrande för verksamheten och utformas så att den även kan tjäna
som grund för uppföljning och utvärdering. För att skolfrågorna skall kunna
ses i ett samlat kommunalt planeringsperspektiv och för att stimulera en
bredare politisk diskussion om skolan bör planen slutligt antas av kommunfullmäktige.
Statsrådet avser att senare återkomma med förslag till lag om
ändring i skollagen i vad gäller kommunfullmäktiges antagande av planen.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner vad som förordats om
kommunala skolplaner m.m.

I motion 1988/89:Ub4 (m) yrkande 15 yrkas avslag på regeringens förslag
om upprättande av skolplaner. Motionärerna menar att det finns en betydande
risk att den föreskrivna skolplanen sväller ut till ett omfattande
dokument som binder resurser vid byråkrati i stället för att användas till
undervisning. Dessutom utarbetar kommunerna i anslutning till budgetarbetet
planer som fyller behoven av planering. I motion 1988/89:Ub9 (c)
yrkande 5 hävdas däremot att en sådan plan är så viktig att den bör
upprättas och antas årligen.

Utskottet ansluter sig till regeringens principförslag om kommunala skolplaner
minst vart tredje år och avstyrker de båda motionsyrkandena. Kommun
som så önskar kan självfallet få anta skolplaner under mellanliggande
år. Utskottet avstyrker likaledes motionerna 1987/88:Ub267 (vpk) yrkande
6 och 1987/88:Ub801 (c) yrkande 2, vilka väcktes under allmänna motionstiden
år 1988 och vilka syftar till att regeringen skall lägga fram förslag
om kommunala skolplaner. Önskemålet har tillgodosetts genom förslaget i
propositionen.

17

2 Riksdagen 1988/89. 14 sami. Nr 7

4. En effektivare skolledning (prop. s. 20-25)

1988/89:UbU7

Sedan redovisningsåret 1986/87 finns ett schabloniserat statsbidrag till skolledning
i grundskolan (prop. 1984/85:100, UbU 1984/85:16 s. 7, rskr.
1984/85:234; prop. 1985/86:100, UbU 1985/86:14 s. 15, rskr. 1985/86:203).
Statsbidrag lämnas till kommun i form av skolledningsresurser. Regeringen
bestämmer för varje redovisningsår skolledningsresursens storlek. Skolledningsresurserna
utgörs dels av en bas, dels av tillskott till basen. Tillskottet
beräknas på grundskolans poängtal för det närmast föregående redovisningsåret.

Av den totala skolledningsresursen skall minst 60 % användas till tjänster
som rektor/studierektor samt minst 15 % till lärare som fullgör specialfunktioner.
Den s.k. restresursen får kommunen — efter eget gottfinnande —
använda till ytterligare tjänster, uppdragstillägg till tillsynslärare samt nedsättningar
för dels lärare som fullgör specialfunktioner (jfr prop.
1986/87:100 bil. 10, s. 97), dels tillsynslärare.

I propositionen understryks upprepade gånger att skolledarnas främsta
uppgift är att leda och utveckla den pedagogiska verksamheten. Av propositionen
framgår emellertid att skolledarna — främst rektorerna — bl.a.
genom medbestämmandelagstiftningen och den fortgående decentraliseringen
fått så många nya eller utökade arbetsuppgifter av organisatorisk,
ekonomisk och administrativ natur att tiden inte räcker för fullgörandet av
det pedagogiska ledningsansvaret på ett önskvärt sätt. Därtill har också den
alltmer framträdande tendensen att göra rektorsområdena större bidragit.
Härigenom har avståndet mellan å ena sidan rektor och å den andra
eleverna och lärarna blivit alltför stort. Rektorerna har i många fall blivit ett
slags mini-skolchefer, och den nära kontakt som rektor bör ha med elever
och lärare har försvårats.

Skolledningsfunktionen måste enligt föredragande statsrådet i en rad
avseenden få en annan inriktning, om den skall kunna bli ett effektivt
skolpolitiskt styrinstrument. Skolledaren måste ha reella möjligheter att
påverka lärarnas och den övriga skolpersonalens arbete inte minst genom
lektionsbesök och genom samtal. Liksom ledare i andra slag av organisationer
måste skolledaren stödja, stimulera, engagera, entusiasmera och ibland
också korrigera sina medarbetare så att de alla strävar efter att utveckla
verksamheten efter fastställda riktlinjer och mål. Till ansvaret hör även att
stödja lärare som önskar bedriva förändrings- och utvecklingsarbete liksom
att hjälpa lärare som har svårigheter i yrkesutövningen.

Föredragande statsrådet anser att en avsevärd effektivisering av skolledningsfunktionen
bör kunna ske om den samlade resursen för skolledning —
inkluderande resurser för rektor, studierektor, tillsynslärare och till en del
för s.k. specialfunktionär - används så, att det för varje skolenhet eller
skolanläggning — såvida den inte är mycket liten — kan finnas en platschef.

Utskottet delar uppfattningen att det är angeläget att rektorsområdena
ges en sådan storlek att skolledaren skall ha möjlighet att leda personalen
på sätt som redovisas i propositionen. Egen kontakt med undervisningsuppgifter
är väsentligt för en skolledare när han eller hon skall medverka till
förbättringar av det inre arbetet i skolan och skapa ett positivt utvecklings -

klimat. I likhet med statsrådet anser utskottet att det finns anledning att
vara positiv till försök med en förbättrad skolledningsorganisation. Det är
viktigt att platschefen får en tydlig ledarroll och att han eller hon får de
befogenheter som behövs för att handla på eget ansvar och för att kunna bli
den aktiva drivkraften i skolans inre arbete. Med det anförda föreslår
utskottet att riksdagen godkänner vad som föreslagits i propositionen för en
effektivisering av skolledningsfunktionen.

Under den allmänna motionstiden år 1988 väcktes motion 1987/88:Ub230
(c) yrkande 9 om ett forsknings- och utbildningsprojekt som prövar möjligheten
till en radikal förändring av skolan som arbetsplats. Motionären vill få
prövat om varje elev — vid sidan av sitt deltagande i undervisningen —
skulle kunna få ett eget ansvar för ett praktiskt arbete i skolan som är så
beskaffat att fullgörandet av uppgiften kan vara till gagn för den samlade
skolverksamheten.

Utskottet erinrar om att eleverna enligt läroplanen som ett led i deras
demokratiska fostran skall kunna t.ex. ta ansvar för yngre kamrater. De
skall vidare kunna aktivt medverka vid utformandet av skolans arbetsmiljö,
hjälpa till med dagliga göromål, medverka i lokalvård, i biblioteksarbete,
kopierings-/tryckeriarbete, i skolmåltidsverksamhet och vid utformningen
av skolgården och närmiljön m.m.

Med hänvisning till vad som redovisats om olika möjligheter för elever till
ett ansvar för praktiska uppgifter inom skolan föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1987/88:Ub230 yrkande 9.

5. En förändrad roll för skolöverstyrelsen och
länsskolnämnderna (prop. s. 25—31)

Det svenska samhällssystemet förutsätter centrala ämbetsverk. Skolöverstyrelsen
behövs som sakkunnigt beredningsorgan för skolfrågor och som en
myndighet, som kan ta till vara skolväsendets intressen gentemot andra
samhällssektorer.

Vad gäller skolöverstyrelsens och länsskolnämndernas roller och uppgifter
anförs i propositionen följande.

Det är en viktig uppgift för SÖ och - efter beslut av regeringen i enskilda
fall — för länsskolnämnderna att förse regeringen med underlag för långsiktiga
ställningstaganden. När det gäller ansvarsfördelningen mellan SÖ
och länsskolnämnderna bör SÖ:s uppgifter, heter det i propositionen, i
princip vara sådana som avser hela skolväsendet eller som i övrigt förutsätter
en nationell överblick eller sådan kompetens som inte kan finnas på
regional nivå. För nämndernas del är det naturligt att de fullgör sådana
uppgifter som förutsätter en direkt kontakt och ett direkt samspel med samt
en god kunskap om skolväsendet i de enskilda kommunerna.

Varken SÖ eller länsskolnämnderna har att göra egna fristående tolkningar
eller värderingar av centrala politiska beslut eller att självständigt
driva en viss politik. Enligt propositionen bör det i enlighet härmed inte
vara myndigheternas uppgift att komplettera de politiska besluten annat än
efter bemyndigande av regeringen för enskilda frågor eller typer av frågor.

1988/89: UbU7

19

De ändrade rollerna för SÖ och länsskolnämndema innebär enligt propositionen
att deras förvaltningsuppgifter minskar.

Inom SÖ pågår för närvarande ett arbete med att utveckla innehåll i och
former för en nationell utvärdering av skola och vuxenutbildning. SÖ bör
enligt propositionen ha ett självständigt huvudansvar för att en sådan utvärdering
kontinuerligt bedrivs. SÖ bör i enlighet med riksdagens principbeslut
härom vart tredje år tillställa regeringen en samlad, värderande
information om tillståndet och utvecklingen inom skolväsendet.

För att en sådan samlad information skall bli så heltäckande som möjligt
är det väsentligt, framhålls i propositionen, att den kan grundas på direkta
iakttagelser av tillståndet i olika avseenden. De iakttagelser länsskolnämnderna
gör vid sin tillsyn och genom uppföljning utgör därvid en viktig del av
underlaget. Regeringen och riksdagen bör, liksom SÖ, kunna ange olika
områden eller förhållanden, vilka nämnderna särskilt bör uppmärksamma.

Beträffande utvärdering i övrigt inom skolväsendet hänvisar utskottet till
vad som anförs senare under avsnittet 9. En bättre utvärdering.

SÖ:s stöd till utvecklingsarbetet inom skolväsendet bör enligt propositionen
för det första omfatta saklig information i olika former för att ge
skolstyrelser, skolchefer, skolledare och lärare samt annan skolpersonal
underlag för utveckling av skolväsendet. Stödet bör för det andra innebära
att SÖ, med utgångspunkt i aktuella problem ute i skolorna, utarbetar
kommentarmaterial i anslutning till Lgr 80. Detta bör utges, förnyas och
aktualiseras fortlöpande med successivt inarbetande av erfarenheter och
forskningsresultat. I kommentarmaterialet skall behandlas alternativa metoder
att arbeta i den riktning som målen för skolan anger.

SÖ bör därjämte främja utvecklingen inom skolväsendet genom att svara
för eller hålla samman centralt initierad utvecklings- och försöksverksamhet
enligt regeringens beslut. SÖ har den 20 oktober 1988 fått regeringens
uppdrag att överväga och föreslå en lämplig avvägning mellan anslag för
drift av skolväsendet och medel för forskning och utvecklingsarbete för
detta.

Begreppet tillsyn är för närvarande ett mycket vitt begrepp när det gäller
skolväsendet. Föredragande statsrådet finner det väsentligt att man skiljer
mellan å ena sidan kontroll och å andra sidan stöd i syfte att främja
skolutvecklingen. Tillsyn bör hädanefter avse kontroll av att verksamheten i
skolväsendet bedrivs i enlighet med fastställda mål, riktlinjer och regler.
Tillsynen innefattar också att avvikelser i dessa avseenden påtalas och/eller
att föreskrivna möjligheter till sanktioner aktualiseras. Länsskolnämndema
bör som en del av sin tillsyn kunna påtala missförhållanden också i sådana
avseenden där kommunerna har att finansiera insatser, t.ex. i fråga om
skolbibliotek, läromedel, skollokaler, fysisk arbetsmiljö i övrigt, skolmåltider
och elevvård.

Enligt föredragande statsrådet kommer vissa arbetsuppgifter som i dag
åvilar SÖ och länsskolnämndema att genom förslagen i propositionen kunna
reduceras eller avvecklas. Därigenom bör det vara möjligt att förstärka
den ämnesinriktade kompetensen vid SÖ och länsskolnämndema.

I motion 1988/89:Ub4 (m) yrkande 16 anförs att den särskilda ämneskompetensen
inom SÖ inte bör förstärkas genom en utökning av antalet fast

1988/89: UbU7

20

anställda inom verket utan genom nyttjande av tillfälliga experter. Enligt
motion 1987/88:Ub241 (fp) bör viss del av länsskolnämndernas resurser för
pedagogisk expertis omvandlas till en ämnesinspektion med rådgivande och
kontrollerande uppgifter, under ett uppbyggnadsskede i första hand för
undervisningen i avslutningsklasserna på de treåriga linjerna.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Det är angeläget att innehållet i undervisningen utvecklas och att formerna
för dess förmedling förbättras. Utskottet delar uppfattningen att det
behövs ämnessakkunniga personer inom SÖ som tillsammans med arbetsgrupper
av lärare, lärarutbildare och forskare kan överblicka det utvecklingsarbete
som pågår i olika ämnen. En förstärkning av ämneskompetensen
vid SÖ kan ske på olika sätt och behöver inte betyda en utökning av
antalet tjänster. Det kan i stället t.ex. vara fråga om att friställa resurser
genom att inte återbesätta tjänster vilket ger ett ökat ekonomiskt utrymme
för expertanställning med förordnande för viss tid. Med hänvisning till det
anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1988/89: Ub4 yrkande
16 och godkänner vad som i propositionen förordats om förändrad inriktning
av SÖ:s roll och uppgifter.

När det gäller länsskolnämndernas tillsyn kan det finnas goda skäl för en
förstärkning med ämnessakkunniga specialister. Enligt vad utskottet erfarit
har vissa länsskolnämnder under den senaste treårsperioden byggt upp en
informell samarbetsorganisation när det gäller ämnesexperter för att inom
ett större regionalt verksamhetsområde kunna anordna särskilda inspektioner.
Som framgår av propositionen skall frågor av detta slag bli föremål för
ytterligare överväganden. Utskottet, som anser att den motionsledes aktualiserade
frågan är värd att pröva i det sammanhanget, föreslår med hänvisning
till det anförda att riksdagen godkänner vad som i propositionen
förordats om en förändrad inriktning av länsskolnämndernas roll och uppgifter
och avslår motion 1987/88:Ub241.

Föredragande statsrådet anmäler att han i ett senare sammanhang avser att
ta upp frågan om den framtida sammansättningen av länsskolnämnderna.

I motion 1988/89:Ub9 (c) yrkandena 6 och 7 begärs att riksdagen nu
uttalar att den förändring av länsskolnämndernas sammansättning som skall
komma till stånd inriktas på bl.a. att nämnden skall ha elva ledamöter som
väljs av landstingen och de kommuner som fullgör landstingsuppgifter.
Vidare önskar motionärerna ett riksdagsuttalande om att länsskolnämnderna
även vid en länsförvaltningsreform skall vara kvar som självständiga
förtroendemannaorgan.

Utskottet, som i senare sammanhang kommer att få ta ställning till förslag
som rör länsskolnämnderna i dessa hänseenden, föreslår att riksdagen vid
sin behandling av proposition 1988/89:4 avslår motion 1988/89:Ub9 yrkandena
6 och 7.

När det gäller frågan om mandatperiodens längd för ledamöter och
suppleanter i länsskolnämnd med förordnande fr.o.m. den 1 januari 1989,
hänvisar utskottet till vad utskottet anfört i ärendet i betänkande
1988/89:UbU4 om vissa skolfrågor (rskr. 1988/89:22).

1988/89 :UbU7

Utskottet tar i detta sammanhang upp två andra frågor.

21

Enligt motion 1987/88:Ub246 (fp) yrkande 25 bör man i särskild ordning
värna om elevernas rätt till sina lektioner på skolschemat. I motion
1987/88:Ub373 (m,fp,c) erinras om att staten för varje skoldag i grundskolan
betalar närmare 100 milj.kr. och kommunerna ungefär lika mycket.
En mängd olika aktiviteter avbryter undervisningen i dagens skola. Det
finns därför anledning att närmare undersöka i vilken utsträckning undervisning
faller bort och av vilka skäl. Motionärerna anser att eleverna bör ha
rätt till viss minsta undervisningstid i de olika ämnena och årskurserna.
Länsskolnämnderna bör få i uppdrag att göra en granskning av bortfallet av
undervisningstid. Om granskningens resultat motiverar det, bör regeringen
vidta åtgärder för att eleverna skall få den undervisning i olika ämnen som
de har rätt till.

Utskottet vill erinra om att SÖ och länsskolnämnderna granskar vissa
ämnen och vissa delar av skolans verksamhet inom ramen för SÖ:s nationella
utvärdering. Ett område som därvid är föremål för granskning är tidsanvändningen
i såväl grundskolan som gymnasieskolan. Den första delrapporten,
Tidsanvändningen i gymnasieskolan läsåret 1987/88 (R88:42), har nyligen
avlämnats. Om den samlade granskningen ger anledning härtill,
förutsätter utskottet att åtgärder kommer att vidtas så att elevernas rätt till
undervisning säkerställs. Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna
1987/88:Ub246 yrkande 25 och 1987/88:Ub373.

Enligt motion 1987/88:Ub372 (m,fp,c) yrkande 3 är det angeläget att SÖ
och länsskolnämnden stimulerar kommunerna till att satsa på ett ökat antal
klassanordningar med årskurslös undervisning på alla stadier. Genom att
årskursindelningen är slopad bör i dessa klasser den grundläggande kunskapstillväxten
för vissa elever kunna få ta den tid som behövs. Vidare kan
därmed enligt motionärerna en ökad individualisering och självverksamhet
sättas i system redan från början. Kontrollen av att eleven kan vad han eller
hon behöver för att kunna gå vidare i studierna måste i en årskurslös klass
göras mer effektiv än eljest. Lärartätheten vid årskurslös undervisning bör
vara så stor som resurserna tillåter.

Utskottet erinrar om att SÖ har utgivit ett kommentarmaterial Åldersintegrerad
undervisning på låg- och mellanstadiet (1985:15). Det ankommer
på kommunerna att göra de klassanordningar som befinns lämpliga. Med
hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1987/88:372
yrkande 3.

6. En mer flexibel personalpolitik (prop. s. 32—35)

I den modell för styrning och utveckling av skolan som föredragande statsrådet
har redovisat i propositionen ingår som en viktig del att åstadkomma
en mer flexibel och aktiv personalpolitik. Enligt hans uppfattning finns det
tre huvudskäl för en sådan förändring.

För det första är det angeläget att personalpolitiken tydligare än i dag blir
ett instrument för förnyelse och utveckling av skolan. Stat och kommun
måste i fråga om personalpolitiska åtgärder vara mer aktiva om skolan i
ökad utsträckning skall kunna nå de fastlagda målen för sin verksamhet.

1988/89:UbU7

22

Det andra huvudskälet är önskemålet om ökat lokalt inflytande över och
ansvarstagande för skolan. Mycket har redan gjorts i detta avseende men
inte tillräckligt. På det personaladministrativa området kvarstår alltjämt en
stark central reglering. I författningar och i för skolväsendet gällande
kollektivavtal finns ofta detaljerade bestämmelser. Från åtskilliga håll har
riktats kritik mot denna centrala reglering av personalfrågorna inom skolan.
Den upplevs av många — både inom och utom skolan — som ett hinder
såväl för utveckling av skolan själv som för samverkan mellan skolan och
annan kommunal verksamhet.

Ett tredje skäl till att statsrådet ser det som nödvändigt med förändringar
i personalpolitiken är önskan att göra det möjligt att i större utsträckning än
nu ta hänsyn till de anställdas behov, intressen och förutsättningar. Om
arbetsuppgifter och arbetsvillkor bättre kan anpassas till den enskilde, ökar
möjligheterna till arbetstillfredsställelse och en positiv utveckling för individen.

I propositionen anförs att det är viktigt att nuvarande starka statliga
reglering av lärartjänsterna inte blir ett hinder för utveckling av skolan själv
och för utveckling av bl.a. personalsociala åtgärder för lärarna. Enligt
föredragande statsrådet finns det skäl som talar såväl för som mot en
kommunalisering av bl.a. lärartjänsterna. För närvarande är statsrådet inte
beredd att föreslå någon förändring när det gäller den statliga regleringen av
tjänsterna. För honom är det väsentliga inte om tjänsterna är statligt eller
kommunalt reglerade, utan att regleringen i avtal och på annat sätt kan
förändras så att det i sak innebär bättre möjligheter till lokal anpassning i
syfte att uppnå den ökade flexibilitet som bl.a. ligger bakom kraven på
kommunalisering. I propositionen redovisas vidare att skolstyrelsen har
mycket goda möjligheter att inom ramen för av riksdag och regering givna
regler genom prioriteringar och extra satsningar ”utveckla skolverksamheten
så långt den själv och ytterst kommunens fullmäktige önskar och ger
ekonomiska och andra förutsättningar för”. Som framhålls i propositionen
(s. 14) måste skolan kunna anpassas efter enskilda elevers varierande förutsättningar,
behov och intressen för att kunna erbjuda en likvärdig utbildning.

1 motionerna 1988/89:Ub9 (c) yrkande 8 och 1987/88:Ub801 (c) yrkande 3
hemställs att den statliga regleringen av skolans tjänster skall bibehållas.

Utskottet konstaterar med anledning av motionsyrkandena att det inte
finns förslag i propositionen om ändring av nuvarande statliga tjänstereglering,
varför utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub9
yrkande 8 och 1987/88:Ub801 yrkande 3.

Föredragande statsrådet anför i propositionen vissa mer övergripande synpunkter
när det gäller tjänstesystem m.m. som i första hand bör uppfattas
som en principiell inriktning för utvecklingen av personalpolitiken inom
skolområdet. Bl.a. måste lärarna få ökade möjligheter till utveckling. Skickliga
och ambitiösa lärare skall kunna ta ett bredare ansvar än bara för sin
egen verksamhet när det t.ex. gäller utveckling av undervisning och elevvård
utan att för den skull behöva lämna sina läraruppgifter. Lönesystemet

1988/89:UbU7

23

för lärare behöver i linje härmed utvecklas så att det blir möjligt att i ökad
utsträckning ta hänsyn till olika lärares faktiska arbetsuppgifter.

I motion 1988/89:Ub2 (vpk) yrkande 1 anförs tveksamhet till en ökad
lönedifferentiering. Lönesättningen får inte bero på godtyckliga bedömningar.
Enligt motion 1987/88:Ub375 (m,fp,c) bör det vara möjligt att ge
lärare viss stimulans som ersättning för extra arbete. Det bör inte uteslutas
att problemen i skolan skulle minska om duktiga lärare stod till förfogande
med råd och lektionshjälp när andra lärare får svårigheter i sitt arbete.
Erfarna lärare skulle också kunna åta sig de verkligt svåra uppgifterna inom
en skolenhet.

Utskottet vill med anledning av propositionen och motionsyrkandena
anföra följande.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att man vid lönesättningen
bör ta ökad hänsyn till att lärare kan ha varierande arbetsuppgifter.
Om det finns faktiska skillnader i arbetsinnehåll mellan lärare, skall detta
också kunna beaktas när lönesättning sker. Detta är i princip inte möjligt att
göra i dag.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 1988/89:Ub2 yrkande 1.
Regeringens förslag i denna del bör godkännas. Syftet med motion
1987/88:Ub375 är i stort tillgodosett genom regeringens förslag, varför även
det motionsyrkandet avstyrks.

I propositionen berörs även frågan om en mer ändamålsenlig reglering av
arbetstiden för lärare. En ny reglering anses böra omfatta såväl undervisningstid
som tid för annan verksamhet.

I motion 1988/89:Ub5 (fp) yrkande 3 anses att vad statsrådet anfört är
olyckligt. Förslaget innebär enligt motionärerna att samtliga lärare åläggs
en större närvaroplikt i skolans lokaler. Detta torde enligt motionärerna
medföra krav på arbetsrum åt alla lärare, vilket medför betydande investeringskostnader.
I motion 1987/88:Ub372 (m,fp,c) yrkande 4 anses det
däremot angeläget med en mer rambetonad reglering av lärarnas arbetstid.
En övergång till en sådan ordning innebär inte att omfattningen av deras
åligganden ändras. Däremot ger den skolorna ökad frihet i valet mellan
olika pedagogiska insatser och vid fördelning av uppgifter mellan lärarna.
Den är också av betydelse för lärares möjlighet till fortbildning, eftersom
nuvarande tjänstesystem vid lärares ledighet för fortbildning medför vissa
olägenheter för skolan, såsom vikarieproblem och därmed bristande kontinuitet
i skolarbetet.

Utskottet vill med anledning av propositionen och motionsyrkandena
anföra följande.

Frågor om lärares fortbildning inom ramen för lärartjänst har utskottet
behandlat ett flertal gånger, t.ex. år 1982 i UbU 1981/82:37 (s. 13;
rskr. 1981/82:385) då riksdagen på utskottets förslag gjorde ett särskilt
tillkännagivande till regeringen med anledning av motion 1980/81:1684 (m).
Någon fullgod lösning på t.ex. dessa fortbildningsfrågor är inte lätt att finna
inom ramen för nuvarande arbetstidsreglering för lärartjänst. Även om
arbetstidsfrågor är av utpräglad partskaraktär, förhindrar detta inte regering
och riksdag att redovisa sin principiella syn. Så skedde t.ex. år 1985 då

1988/89:UbU7

24

riksdagen behandlade frågan om den framtida statliga personalpolitiken
(prop. 1984/85:219, AU 1985/86:6, rskr. 1985/86:48). Riksdag och regering
ansågs därmed inte på något sätt inkräkta på den fria förhandlings- och
avtalsrätten.

Som utskottet ser det kan man inte bortse ifrån att lärares fortbildning har
stor betydelse för skolverksamhetens inriktning och kvalitet och att det
därför är viktigt att staten som arbetsgivare anger sin uppfattning även i nu
aktuell fråga. Om riksdag och regering inte har någon egen ståndpunkt,
lämnas utformningen av statens personalpolitik helt till statens arbetsgivarverk.
Enligt utskottets mening bör riksdagen godkänna vad föredragande
statsrådet anfört i detta ärende. En mer flexibel arbetstidsreglering för
lärare kan väsentligt förbättra bl.a. deras arbetssituation (jfr prop.
1988/89:100 bil. 10, s. 34). Utskottet avstyrker därmed motion 1988/89:Ub5
yrkande 3. Likaså avstyrks motion 1987/88:Ub372 yrkande 4, då yrkandet i
huvudsak är tillgodosett med vad som anförts i proposition 1988/89:4.
Utskottet vill tillfoga att en lösning av frågan om en flexibel arbetstidsreglering
på skolområdet inte, lika litet som på högskoleområdet, behöver
leda till en generell närvaroplikt i vissa lokaler.

Vad som i motion 1987/88: Ub246 (fp) yrkandena 36 och 37 anförts om
arbetsgivarstöd för ökade möjligheter till utveckling i arbetet för lärare
genom fortbildning, vidareutbildning och utbytestjänstgöring och om en
mer flexibel personalpolitik får anses vara i huvudsak tillgodosett med
föreslagna riktlinjer i den nu framlagda propositionen. Självfallet bör lärares
karriärmöjligheter, genom t.ex. befordringstjänster, ökas. Motionsyrkandena,
vilka väcktes under allmänna motionstiden år 1988, avstyrks.

Vidare anförs i propositionen att den omfattande decentralisering i olika
skolfrågor som skett under senare år till kommunerna som logisk följd nu
bör få att varje kommun får ansvaret att genom sin skolstyrelse också
tillsätta tjänster som rektor, studierektor och lektor. I och med att skolledarna
och lektorerna har statligt reglerade anställningar skall enligt lagen om
offentlig anställning (1976:600) vid tjänstetillsättning avseende fästas endast
vid sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet. En decentralisering på
detta område av tjänstetillsättningen innebär inte någon förändring av grunderna
för urvalet bland sökande till berörda tjänster. Det anförs vidare i
propositionen att en skolstyrelses tillsättningsbeslut bör kunna överklagas
till SÖ och, när det gäller skolledare, liksom hittills i sista hand till regeringen.

Enligt motion 1988/89:Ub4 (m) yrkande 17 hemställs om avslag på regeringens
förslag om lokal tillsättning av rektorer och studierektorer. Staten
bör enligt motionärernas mening behålla sitt inflytande vid tillsättning av
dessa skolledare.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Nuvarande - av staten fastställda — regler om behörighet, befordringsgrunder
och överklagande skall finnas kvar oförändrade. Förslaget om lokal
tillsättning av skolledare ligger i linje med de allmänna strävandena att öka
det lokala ansvaret för skolan. Sedan den 1 juli 1986 skall skickligheten
sättas främst bland de sakliga grunder som skall finnas vid tillsättning av

1988/89:UbU7

25

statligt reglerade tjänster, om det inte finns särskilda skäl för något annat. I 1988/89:UbU7
motiven härtill anfördes bl.a. följande (prop. 1984/85:219):

Till skickligheten bör enligt min mening hänföras de faktorer som är av
betydelse för att bedöma den sökandes lämplighet för den aktuella tjänsten.

All relevant erfarenhet bör värderas inom ramen för skickligheten.

Det skall vara en kvalitativ helhetsbedömning.

Hit bör således räknas bl.a. teoretisk och praktisk utbildning, personliga
egenskaper (som prestationsförmåga, yrkesskicklighet, ledaregenskaper,
samarbetsförmåga m.m.) samt kunskaper och erfarenheter som har förvärvats
i andra offentliga eller privata anställningar eller i egen verksamhet.
Erfarenheter från områden som vård av barn, studier, utlandsvistelser,
språkkunskaper, ideellt arbete m.m. bör också vägas in vid bedömningen av
skickligheten, i den mån de är relevanta för den sökta tjänsten.

Av grundläggande betydelse för meritvärderingen är att det är de krav
som är förknippade med tjänsten som bestämmer vilka skicklighetsfaktorer
som skall beaktas och hur tungt dessa skall väga.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1988/89:Ub4 yrkande 17 och godkänner regeringens förslag beträffande
skolledare.

Utskottet har inte heller något att erinra mot vad regeringen föreslagit
beträffande lektorer.

Utskottet vill till detta lägga att det är viktigt att SÖ i det nya läget noga
följer utvecklingen och, om det behövs, lämnar erforderlig hjälp för samordning
av tillsättningen av lektorat i riket, så att administrativa komplikationer
m.m. undviks.

I motion 1988/89:Ub4 (m) yrkande 18 begärs att riksdagen i samband med
att myndighet för tillsättning av lektorstjänst föreslås ändrad skall uttala att
det är angeläget att lektorstjänsterna i gymnasieskolan besätts med behöriga
befattningshavare. Behörighetsregler har fastställts av staten. Dessa höga
tjänster har en stor betydelse för att upprätthålla en hög standard på
ämnesundervisningen i gymnasieskolan.

Utskottet behandlade under riksmötet 1986/87 två motionsyrkanden om
behörighet till gymnasielektorat. Därvid anförde utskottet följande:

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena erinra om att riksdagen
år 1985 beslöt om möjlighet till överstatförande av gymnasielektorstjänster
för att underlätta rekryteringen av högskolelektorer. Beslutet markerar att
kravet på doktorsexamen gäller båda typerna av lektorstjänster
(prop. 1984/85:100 bil. 10 s. 197-199, UbU1984/85:18, rskr. 1984/85:272).
Utskottet utgår från att UHÄ och skolöverstyrelsen (SÖ) informerar om
vad som gäller i denna fråga. Utskottet vill till detta lägga att gymnasielektorerna
genom sitt ämneskunnande och vetenskapliga synsätt har betytt
och betyder mycket för att hos elever i gymnasieskolan väcka intresse för
fortsatta studier. Det finns anledning att slå vakt om denna ämnesmässiga
kompetens för gymnasieskolans del. Även i detta sammanhang vill utskottet
peka på att rekryteringen till forskarutbildningen främjas av att det finns
tjänster på arbetsmarknaden för vilka krävs fullgjord forskarutbildning
(doktorsexamen).

26

Riksdagen hade ingen erinran mot vad utskottet år 1987 anförde
(UbU 1986/87:26, rskr. 1986/87:282). Utskottet anser att yrkande 18 i motion
1988/89:Ub4 är tillgodosett med vad utskottet här redovisat, varför det
avstyrks.

Utskottet föreslår att riksdagen även i övrigt godkänner vad som i propositionen
har förordats om riktlinjer för utvecklande av en mer flexibel
personalpolitik.

7. Nytt statsbidragssystem för grundskolan, m.m.

Frågor om ett nytt statsbidragssystem för grundskolan tas upp i ett antal
motioner.

I motionerna 1988/89:Ub5 (fp) yrkande 5 och 1987/88:Ub246 (fp) yrkande 7
föreslås att nuvarande basresurssystem ersätts av en kostnadsrelaterad
grundresurs per elev. Grundresursen skall vara differentierad med hänsyn
till den geografiska och demografiska situationen i resp. kommun. Differentieringen
skall utgå från det genomsnittliga basresursmedeltalet för resp.
kommun under den senaste treårsperioden och resultera i en uppräkning av
den allmänna grundresursen med viss procentsats för de kommuner som har
särskilda kostnader för sitt skolväsen. Den på så sätt för de olika kommunerna
fastställda ”kommunkoefficienten” innebär enligt motionärerna en
rimlig garanti för att kommunerna inte skall drabbas av bidragsreduceringar
vid den förenkling av statsbidragssystemet som anses nödvändig. Det bör
vidare kunna föreskrivas att varje kommun, med utgångspunkt i framräknat
statsbidragsbelopp, skall anordna undervisning motsvarande ett visst minsta
antal lärarveckotimmar. En sådan ordning skulle garantera en miniminivå
för undervisningsinsatserna i en kommun. Vidare anförs att statsbidragsberättigad
fristående skola bör få ett statligt stöd som motsvarar vad som utgår
till elev vid skolor med kommunal huvudman.

Likartade förslag förs fram i motionerna 1988/89:Ub4 (m) yrkande 4,
1987/88:Ub816 (m) yrkandena 1 och 2 samt 1987/88:Ub806 (m) yrkande 15.
Det anses även av dessa motionärer möjligt att konstruera ett elevrelaterat
bidragssystem utan att detta skapar några besvärande omfördelningseffekter
för kommunerna i jämförelse med dagens bidragssystem. Mycket kan
enligt motionärerna vinnas på den överblick och förenkling som ett elevrelaterat
bidragssystem kan ge. I motion 1988/89:UblO (mp) yrkande 2
anses det rimligt och lämpligt att statsbidrag på grundskolenivå skall utgå
per elev antingen det gäller elev i grundskola eller elev i fristående skola
som godkänts av länsskolnämnd. Särskilda resurstillskott behövs därvid för
glesbygdskommunerna.

1 motion 1988/89:Ub9 (c) yrkande 3 behandlas grundskolans statsbidragssystem
ur en annan synvinkel. När det gäller basresurssystemet föreslår
motionärerna att detta bibehålls som en beräkningsteknisk metod. Varje
kommun lämnar uppgifter till länsskolnämnden om den planerade fördelningen
av elever på skolenheter under nästkommande läsår, varefter
nämnden fastställer antalet erforderliga basresurser enligt nuvarande regler.

1988/89 :UbU7

27

Basresursberäkningen måste liksom nu grundas på en elevfördelning på
skolenheter, som uppfyller rimliga krav på rationalitet. Kommunerna bör
dock ges rätt att själva fatta slutligt beslut om elevernas fördelning på
skolenheter och om anordnande eller indragning av skolenheter. Länsskolnämnden
skall räkna om det fastställda antalet basresurser till en summa
basresurstimmar. Dessa basresurstimmar bör tilldelas kommunens grundskola
som helhet och knyts alltså inte längre till visst stadium, viss årskurs
eller viss skolenhet. Basresurstimmarna läggs sedan samman med det antal
timmar som svarar mot den undervisningsbundna delen av nuvarande förstärkningsresurs
till en undervisningsresurs. Det skall också finnas en tillläggsresurs
(nuvarande icke undervisningsbundna del av förstärkningsresursen)
och en skolledningsresurs samt bidrag till kostnader för vissa sociala
avgifter. Fristående skolor bör enligt motionärerna kunna inordnas i
statsbidragssystemet för det obligatoriska skolväsendet. Enligt motion
1987/88:Ub801 (c) yrkande 5 och 1987/88:Ub230 (c) yrkande 3 bör åtgärder
vidtas för att delningsstalet för basresurserna på mellan- och högstadierna
skall vara 25. En översyn av statsbidragssystemet bör göras, hävdar dessa
motionärer.

I motionerna 1987/88:Ub801 (c) yrkande 6 och 1987/88:Ub230 (c) yrkande
4 framförs uppfattningen att varje klass bör ha högst 25 elever för att ge
möjligheter till en bättre kvalitet i undervisningen. Enligt motion
1988/89:Ub5 (fp) yrkande 9 bör en del av förstärkningsresursen få användas
för att minska storleken på klasserna.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena om ett nytt statsbidragssystem
för grundskolan anföra följande.

Styrningsberedningens förslag till förändringar i statsbidragssystemet för
grundskolan skiljer sig från övriga delar av beredningens förslag genom att
det inte enbart ger principiella riktlinjer för förändringar utan i detalj anger
vilka förändringar som bör genomföras. Utskottet ser det för sin del nödvändigt
med ytterligare överväganden innan förslag föreläggs riksdagen.
Att nu besluta om större förändringar i statsbidragssystemet skulle, som
föredragande statsrådet anför, försvåra möjligheterna att behandla statsbidrag
till grundskolan i mer allmänna principdiskussioner om statsbidragsgivningen
till kommunerna.

Vid behandlingen av proposition 1975/76:39 om skolans inre arbete m.m.
konstaterade riksdagen att det inte finns några självklara, allmänna lösningar
på hur eleverna skall grupperas eller hur förstärkningsresursen skall
användas. Riksdagen uttalade att ”det bör vara möjligt att använda en del
av en skolenhets eller ett rektorsområdes samlade förstärkningsresurs för
att under ett läsår generellt minska klassernas och undervisningsgruppernas
storlek, om det finns skäl för en sådan undervisningsanordning. Den återstående
delen av skolenhetens förstärkningsresurs måste självfallet vara så
stor att det blir möjligt att tillgodose de olika behov av insatser som elever
med särskilda skolsvårigheter har” (UbU 1975/76:30 s. 48).

Det sistnämnda påpekandet har lyfts fram med ökad skärpa de senaste
åren. I 1985 års budgetproposition understryks att ”förstärkningsresursen
inte bör användas för att minska klasstorlekarna i grundskolan om det inte i
det enskilda fallet finns särskilda skäl härför. En användning av förstärk -

1988/89: UbU7

28

ningsresursen för generellt bedrivande av undervisningen i s.k. 20-grupper
på högstadiet bör således inte förekomma.”

Med anledning av motioner till 1985/86 års riksmöte angående förstärkningsresursens
användning anförde utbildningsutskottet ett år senare att
den del av förstärkningsresursen som inte erfordras för generella verksamheter
bör ”användas på ett behovsinriktat sätt, varvid behoven hos de elever
som har de största problemen i skolan väger tungt. Att använda huvuddelen
av förstärkningsresursen för generell delning av klasser står inte i överensstämmelse
med en sådan behovsorienterad resursanvändning. Det är
inom ramen för denna inriktning av resursanvändningen som en lokal frihet
kan utövas. Det sagda utesluter inte delning av klass med hjälp av förstärkningsresursen
om delning kan motiveras i det enskilda fallet”
(UbU 1985/86:14 s. 14).

Utskottet anser att riksdagen, i avvaktan på ett förslag från regeringen
beträffande ett nytt statsbidragssystem för grundskolan, bör avslå motionerna
1988/89:Ub4 yrkande 4, 1988/89:Ub5 yrkandena 5 och 9, 1988/89:Ub9
yrkandena 1, 2 och 3,1988/89:UblO yrkande 2, 1987/88:Ub230 yrkandena 3
och 4, 1987/88:Ub246 yrkande 7, 1987/88:Ub801 yrkandena 5 och 6,
1987/88:Ub806 yrkande 15 och 1987/88:Ub816 yrkandena 1 och 2.

I motion 1988/89:Ub9 (c) yrkandena 1 och 2 framförs uppfattningen att
utbildningsområdet bör prioriteras och att förändringar i statsbidragsgivningen
till kommunerna inte får innebära kostnadsövervältringar på kommunerna.
Staten bör åter ta ansvar för ca 50 % av skolans kostnader.

Utskottet erinrar om att varken riksdag eller regering har fattat beslut om
att stat och kommun skall svara för vardera ca 50 % av skolkostnaderna.
Förändringar av procenttalen för statens respektive kommunernas bidragsandel
måste givetvis komma att variera, eftersom stat och kommun bestrider
kostnader för olika ändamål och kostnadsutvecklingen för ändamålen
under en tidsperiod kan ändras högst väsentligt i relation till varandra.
Därför blir det utan större mening att uttrycka statens del av
skolkostnaden i form av procenttal. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion 1988/89:Ub9 yrkandena 1 och 2.

8. Elevers och föräldrars inflytande i skolan (prop.
s. 36-46)

*

I propositionen framläggs ett antal förslag i syfte att stärka inflytande och
medansvar för elever i grundskolan och deras föräldrar samt för elever i
gymnasieskolan och inom vuxenutbildningen.

När det gäller grundskolan anförs att elever och föräldrar skall ha rätt till
information och samråd innan rektor fattar beslut i frågor av stor betydelse
för eleverna. Formerna för informationen och samrådet skall enligt propositionen
fastställas av skolstyrelsen efter förslag från varje skolenhet och
rektorsområde. Vidare anförs att formerna för information och kontakt
mellan skolan och föräldrarna samt mellan lärarna och föräldrarna om de
enskilda elevernas skolsituation skall avgöras gemensamt av berörda föräldrar
och lärare.

1988/89:UbU7

29

Skolkonferensen i gymnasieskolan (7 kap. 1 — 13 §§ gymnasieförordningen)
och den för vuxenutbildningen föreskrivna konferensen (1 kap. 7-9 §§
vuxenutbildningsförordningen) skall enligt propositionen ges rätt att besluta
i frågor av stor betydelse för eleverna resp. de studerande. Skolkonferensen
skall bestå av tio ledamöter. Hälften av dessa skall vara elevföreträdare och
den övriga delen bestå av rektor, tre företrädare för lärarna och en för övrig
skolpersonal. Rektor skall vara ordförande och ha utslagsröst. Elevföreträdarna
utses av en valförsamling bestående av två ombud för vaije klass.
Konferensen skall sammanträda minst fem gånger per år på kallelse av
rektor eller efter begäran från någon av de där representerade grupperna.

I motionerna 1988/89:Ub2 (vpk) yrkande 5 och 1988/89:Ub9 (c) yrkande
10 anförs att en detaljerad reglering av hur företrädarna i gymnasieskolans
skolkonferens skall utses är obefogad. Beslut om formerna för elevernas och
personalens representation i skolkonferensen bör fattas inom den enskilda
skolan. I motion 1988/89:Ub4 (m) yrkande 19 aktualiseras frågan om föräldrarnas
rätt att genom företrädare närvara vid skolkonferenserna.

Utskottet vill hänvisa till resultaten från vissa undersökningar
(SOU 1988:20 En förändrad ansvarsfördelning och styrning på skolområdet
s. 101) som visar att nu gällande bestämmelser i vad gäller elevernas
inflytande i skolan inte efterlevs i önskvärd grad. Mot denna bakgrund
anser utskottet i likhet med föredragande statsrådet (prop. s. 45) att det till
en början kan vara befogat med en reglering av skolkonferensens sammansättning
i gymnasieskolan m.m. Utskottet vill vidare erinra om att en stor
del av gymnasieskolans elever och de studerande i vuxenutbildningen är
myndiga och att det därför saknas motiv att låta företrädare för elevernas
föräldrar/vårdnadshavare närvara vid skolkonferensen. Detta får naturligtvis
inte hindra att man finner andra former för att stärka samverkan
mellan hemmen och skolan.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionerna
1988/89:Ub2 yrkande 5, 1988/89:Ub4 yrkande 19 och 1988/89:Ub9 yrkande
10 och föreslår att riksdagen bifaller propositionen i vad avser skolkonferens
i gymnasieskolan m.m.

Motioner som behandlar frågor om ökat inflytande och medansvar i skolan
för elever och föräldrar har väckts såväl under den allmänna motionstiden
1988 som i anledning av proposition 1988/89:4.

I motionerna 1987/88:Ub246 yrkande 23, 1987/88:Ub272 yrkande 1 och
1988/89:Ub5 yrkande 1 (samtliga fp) anförs att betydligt flera beslut än i dag
bör fattas av de kategorier som närmast är berörda av skolans verksamhet,
dvs. av elever, skolans personal och elevernas föräldrar. För att detta skall
kunna ske bör ett beslutsorgan — ett skolråd — inrättas på den enskilda
skolan. Skolrådets ansvarsområde och beslutsrätt får, menar motionärerna,
avgöras av skolstyrelsen. Riksdagen bör med avslag på propositionens
förslag i vad gäller hur inflytandet för elever och föräldrar skall organiseras
som sin mening ge detta regeringen till känna. I motion 1987/88:Ub272 (fp)
yrkande 2, som väckts under den allmänna motionstiden 1988, anförs att
skolan skall stödja hemmen i deras uppgift att fostra. Från skolans sida
förväntas att föräldrarna skall stödja dess fostrande arbete. I syfte att

1988/89:UbU7

30

engagera föräldrarna i skolans verksamhet och öka deras vilja till ansvarstagande
för barnens skolgång bör enligt motionärerna ökade informationsinsatser
göras till hemmen om skolans mål, innehåll och arbetssätt.

Även i motion 1988/89:UblO (mp) yrkande 1 föreslås att beslutsfattandet
skall ske på den enskilda skolan. Enligt motionärerna skall varje skola ha en
styrelse med lika många representanter för skolpersonal som för elever och
föräldrar. Styrelsen skall ha ett ekonomiskt ansvar och fatta beslut om
skolans verksamhet. Allt arbete inom skolan skall ses som ett gemensamt
ansvar. Det skall organiseras så att varje elev efter hand får insikt om
skolans hela verksamhet och under ledning av personal får arbetsuppgifter
och växande ansvar. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

I motion 1988/89:Ub2 (vpk) yrkande 4 framhålls att klassen är skolans
viktigaste enhet och att det därför är av stor betydelse att klassrumsdemokratin
utvecklas. I detta arbete är klassrådets roll avgörande. Enligt motionärerna
bör även klassrådet besluta i vissa ekonomiska frågor, t.ex.
inköp av läromedel. I samma motion yrkande 3 framhålls att skolan bör
underlätta för eleverna att engagera sig i skolans samråds- och beslutsorgan
samt i skolans föreningsliv. Eleverna bör i viss omfattning kunna få ledigt
från lektionsbunden undervisning och ha rätt till viss extra undervisning som
ersättning för förlorade lektioner.

1 motionerna 1987/88:Ub801 (c) yrkande 11 och 1987/88:Ub369 (vpk)
yrkande 1 - som båda har väckts under den allmänna motionstiden år 1988
— begärs förslag till åtgärder i syfte att demokratisera skolan och ge eleverna
ett reellt inflytande i skolans verksamhet.

Med anledning av motionerna vill utskottet anföra följande.

Riksdagen har vid riksmötet 1980/81 (prop. 1979/80:182, UbU 1980/81:9,
rskr. 1980/81:142) fattat beslut om ett antal åtgärder i syfte att förstärka
elevernas och föräldrarnas inflytande i grundskolan och gymnasieskolan.
Bestämmelser om rektors informations- och samrådsplikt i vad gäller grundskolan
finns i 3 kap. grundskoleförordningen och i vad gäller gymnasieskolan
i 6—7 kap. gymnasieförordningen.

Som föredragande statsrådet framhåller i propositionen pågår på skilda
håll i landet viss försöks- och utvecklingsverksamhet för att stärka elevernas
inflytande (jfr Rapport om försöks- och utvecklingsarbetet i gymnasieskolan
1986/87, SÖ-R 88:1). Vidare anför föredragande statsrådet om grundskolan
i propositionen (s. 40).

Det är enligt min mening angeläget att denna till omfattningen relativt
begränsade försöks- och utvecklingsverksamhet förstärks och att information
om den sprids. Kraftigare åtgärder än så måste emellertid till om skolan
skall kunna bli den skola för demokrati, som den avsetts vara. Vad som
därvid behövs är inte främst nya regler och föreskrifter utan sådana åtgärder,
som leder till att befintliga bestämmelser verkligen efterlevs, vilket
inte minst kräver en attitydförändring hos såväl skolpersonal som elever.

Utskottet instämmer i den grundsyn som ligger bakom regeringens åtgärder
i syfte att stärka elevernas och föräldrarnas inflytande och medansvar.
Skolans uppgift är viktig när det gäller att aktivt påverka eleverna till att
omfatta en samhällssyn, som bygger på demokratiska värderingar samt

1988/89: UbU7

31

medborgerliga rättigheter och skyldigheter. Skolan skall även förbereda
dem för ett yrkesliv, där medbestämmande och medansvar skall prägla
verksamheten. Även föräldrar och vårdnadshavare bör få insyn i ungdomsskolans
verksamhet.

Såväl förslaget till skolråd i motion 1988/89:Ub5 yrkande 1 som förslaget
till styrelse för skolenhet i motion 1988/89:UblO yrkande 2 innebär att dessa
organ skall ges beslutande funktioner i för den enskilda skolan viktiga
frågor. Utskottet kan inte ställa sig bakom detta då ej sällan sådana beslut är
av politisk natur. Enligt utskottets uppfattning är regeringens åtgärder för
att stärka elevernas inflytande i grundskolan väl avvägda med tanke på
elevernas ålder och rättsliga ställning. Utskottet ställer sig även bakom
förslaget att det i gymnasieförordningen och i vuxenutbildningsförordningen
inskrivs en rätt för eleverna att få delta i vissa beslut.

Beträffande informationen till hemmen om grundskolans verksamhet
betonas i propositionen (s. 37) att föräldrarna måste få spela en aktiv roll i
fråga om sina barns skolgång. Formerna för information, kontakt och
samråd mellan skolan och föräldrarna bör få avgöras på den enskilda
skolenheten. Sättet bör kunna redovisas i den lokala arbetsplanen. Utskottet
konstaterar att ett genomförande av åtgärderna för information,
kontakt och samråd - liksom andra förslag i vad gäller skolverksamhetens
mål, utvärdering m.m. — förutsätter helt andra informationsinsatser från
skolans sida till hemmen än vad som i dag är vanligt. Utskottet utgår från att
skolstyrelserna kommer att vidta sådana åtgärder som gör det möjligt för
den enskilda skolan att ge information till och hålla en god kontakt med
hemmen i enlighet med riktlinjerna i propositionen i här berörd del.

Beträffande klassrådets sammansättning och uppgifter hänvisar utskottet
till bestämmelserna i grundskoleförordningen (3 kap. 37-38 §§) och gymnasieförordningen
(7 kap. 26—27 §§).

Enligt utskottets uppfattning är det viktigt att klassrådets betydelse som
samrådsorgan framhävs. Inom klassrådets ram är det möjligt att på ett
konkret sätt tillämpa demokratiska principer när det gäller att fatta beslut.
Alla elever får därmed tillfälle att delta i den demokratiska beslutsprocessen.
Förutom att klassrådet skall medverka i undervisningens planering,
genomförande och utvärdering bör det även kunna ha en beredande funktion
inom skolan i vad gäller frågor som skall beslutas i andra organ där
eleverna är representerade.

När det gäller extra undervisning för elever som ersättning för förlorade
lektioner i samband med konferenser o.d. konstaterar utskottet att denna
fråga har tagits upp i propositionen när det gäller eleverna i grundskolan.
Det framhålls vidare att elevföreträdare måste få möjligheter och tid att
delge övriga elever innehållet i mottagen information. En möjlighet att
erhålla tid för detta anses vara om en fast position i veckoschemat frigörs för
sådan verksamhet. Som utskottet ser det bör det vara möjligt att överväga
en sådan schemateknisk lösning även för gymnasieskolans del, om det kan
ske utan större nackdel för övrig undervisning. Utskottet är dock medvetet
om att vissa överläggningar av olika skäl måste förläggas även till annan tid.
Frågan om extra undervisning för eleverna i gymnasieskolan som ersättning
för förlorade lektioner får i sådana fall prövas och avgöras av skolkon -

1988/89 :UbU7

32

ferensen i anslutning till dess beslut om ”principer för användningen av
tilldelade medel” (jfr prop. s. 45).

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag i
här berörda delar och avstyrker motionerna 1987/88:Ub246 yrkande 23,
1987/88:Ub272 yrkandena 1 och 2, 1987/88:Ub369 yrkande 1,

1987/88:Ub801 yrkande 11, 1988/89:Ub2 yrkandena 3 och 4, 1988/89:Ub5
yrkande 1 och 1988/89:UblO yrkande 1.

I detta sammanhang tar utskottet upp motion 1988/89:Ub8 (m,fp,c) yrkande
1. Motionärerna hänvisar till vad som anförs i propositionen (s. 19 resp.
s. 45) om möjligheten att delegera avgörandet i frågor av rutinkaraktär
inom skolstyrelsens arbetsområde samt frågan om att i gymnasieförordningen
införa en bestämmelse av innebörd att skolstyrelsen får delegera till
skolkonferensen att besluta om principer i vissa frågor av stor betydelse för
eleverna. De anser att propositionen innehåller delar som är formulerade
på ett sådant sätt att de inte stämmer överens med gällande kommunallag.
Skolstyrelsen äger, säger motionärerna, ingen egen delegationsrätt.

Utskottet vill konstatera följande.

I kommunallagen (SFS 1977:179, senaste ändring 1988:134) finns regler
om delegering (3 kap. 12 §). Delegering inom en kommunal nämnd måste
alltid ske i två led. Dels fordras att fullmäktige ger nämnden rätt att
delegera vissa grupper av ärenden, dels måste nämnden besluta om att
utnyttja rätten att delegera. Ett delegeringsuppdrag kan lämnas till en
avdelning (utskott) som består av ledamöter eller suppleanter i nämnden,
en enskild ledamot eller suppleant i nämnden eller en anställd i kommunen
eller landstinget. Ett delegeringsuppdrag får inte överlåtas på någon annan.
Syftet med delegeringsinstitutet är att avlasta en nämnd löpande rutinärenden.
Tanken är att nämnden skall kunna ägna mer tid och uppmärksamhet
åt frågor av större betydelse.

Utskottet anser — sedan denna formfråga klarats ut - inte att det finns
anledning till ett särskilt uttalande från riksdagens sida, varför motionsyrkandet
avstyrks.

I regeringens förslag till att öka elevernas inflytande och medansvar i
skolans verksamhet behandlas även elevers medverkan i skolans skyddsverksamhet.
För varje årskurs på grundskolans högstadium bör utses två
företrädare för eleverna med uppgift att medverka i denna verksamhet.
Bland dem utses två representanter som med närvaro- och yttranderätt
avses ingå i skolans skyddskommitté. När det gäller gymnasieskolan skall
för varje studieväg i en gymnasieskola utses två företrädare för eleverna
med uppgift att medverka i skolans skyddsverksamhet. Bland dem utses
likaså två representanter som med närvaro- och yttranderätt skall ingå i
skolans skyddskommitté. Motsvarande skall i princip gälla för vuxenutbildningen.
Elevföreträdarna skall ha rätt att till beslut i protokoll anteckna
kortfattad avvikande mening.

I motionerna 1988/89:Ub2 (vpk) yrkande 2 och 1988/89:Ub9 (c) yrkande
9 föreslås att elevföreträdarna i skolans skyddskommitté bör ha förslagsrätt. I
den förstnämnda motionen hävdas även att elevföreträdarna bör ha rätt att
till beslut i protokoll anteckna avvikande mening utan någon begränsning.

1988/89:UbU7

33

3 Riksdagen 1988/89. 14 sami. Nr 7

Med anledning av motionerna vill utskottet anföra följande.

I princip gäller arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160, senaste ändring
1987:158) på hela skolområdet. I arbetsrättslig mening likställs elever
fr.o.m. årskurs 7 med arbetstagare. Detta gäller dock inte bestämmelserna i
6 kap. om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Förutom i
arbetsmiljölagen regleras frågor om skyddsombud och skyddskommitté i
arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166, senaste ändring 1987:357) och i
särskilt avtal (allmänt arbetsmiljöavtal 1978:1128) och kollektivavtal. Elevföreträdare
i skolans skyddskommitté är således att betrakta som adjungerade
ledamöter. Mot denna bakgrund är det utskottets uppfattning att
elevernas företrädare i skolans skyddskommitté inte kan ha förslagsrätt,
varför motionerna 1988/89:Ub2 yrkande 2 och 1988/89:Ub9 yrkande 9 avstyrks.
Inom den kommunala förvaltningen förutsätter förslagsrätt ledamotskap
i ifrågavarande nämnd (styrelse). Ledamotskapet är också förenat med
att ansvar skall kunna utkrävas för medverkan i felaktiga beslut. Det är mot
denna bakgrund som uppnådd 18 års ålder krävs för ledamotskap. Elevernas
medverkan i skolans skyddskommitté måste alltså bygga på andra
förutsättningar än de nu nämnda. Utskottet utgår dock från att eleverna
såväl på grundskolans högstadium som i gymnasieskolan och de studerande
inom kommunal vuxenutbildning kommer att, i enlighet med intentionerna
i propositionen, få ett reellt inflytande i skolans skyddsverksamhet.

I motionerna 1987/88:Ub268 (fp) och 1988/89:Ub5 (fp) yrkande 2 betonas
vikten av att elevernas medverkan i skolans skyddsverksamhet präglas av
kontinuitet. I den sistnämnda motionen anförs i vad gäller skyddsarbetets
organisation att det är oacceptabelt att elever på låg- och mellanstadierna
ställs utanför denna verksamhet. Detta bör riksdagen med avslag på propositionens
förslag i vad gäller hur elevskyddsarbetet skall organiseras som
sin mening ge regeringen till känna. Även i motion 1987/88:Ub369 (vpk)
yrkande 2, som väckts under den allmänna motionstiden 1988, tas frågan
upp om de yngre elevernas möjligheter att delta i skolans skyddsverksamhet.
Motionärerna föreslår att regeringen skall utarbeta riktlinjer för dessa
elevers medverkan och även lägga fram förslag till reglering i bl.a. arbetsmiljölagen
av elevers rätt till medverkan i skolans skyddsarbete.

Med anledning av motionerna vill utskottet anföra följande.

Utskottet har tidigare ställt sig positivt till ett antal förslag i syfte att
stärka elevernas inflytande i skolans hela verksamhet. Enligt utskottets
uppfattning bör alla elever — oavsett stadium och skolform — engageras i
frågor om skolans arbetsmiljö. I arbetsmiljölagen jämställs - som utskottet
tidigare påpekat — elever fr.o.m. årskurs 7 med arbetstagare utom i vad
gäller regleringen av skyddsverksamheten. Regeringen har den 17 september
1987 beslutat tillkalla en arbetsgrupp inom arbetsmarknadsdepartementet
för att se över tillämpningen av arbetsmiljölagen. Föredragande statsrådet
förutsätter i propositionen (s. 36) att denna översyn kommer att leda
till att elevernas ställning i skolans skyddskommitté i enlighet med vad som
anförts i propositionen skrivs in i arbetsmiljölagen.

När det gäller eleverna på låg- och mellanstadierna kan deras medverkan
i skolans skyddsarbete inte regleras på motsvarande sätt. Utskottet anser

1988/89: UbU7

34

dock att även dessa elever bör ges möjlighet att på olika sätt delta i skolans
miljöarbete. Formerna för elevernas medverkan bör avgöras lokalt i rektorsområdet
eller på varje skolenhet utifrån principen om elevers rätt till
information och samråd i frågor av stor betydelse för dem. Med hänvisning
till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag i här berörd del och
avstyrker motionerna 1987/88:Ub268, 1987/88:Ub369 yrkande 2 och
1988/89:Ub5 yrkande 2.

Utskottet har inte något att erinra mot att statens bidrag till kommunerna
för lokal skolutveckling får användas även till sådant utvecklingsarbete som
har till syfte att främja och förstärka elevernas inflytande och medbestämmande.

I motion 1987/88:Ub280 (fp) framhålls vikten av att eleverna i grundskolan
omfattas av en skyddslagstiftning. Utskottet hänvisar till sin behandling av
samma yrkande vid riksmötet 1986/87 (UbU 1986/87:12 s. 11). Utskottet
erinrade om skolans tillsynsansvar för eleverna med hänvisning till bestämmelserna
i 14 kap. skolförordningen om bl.a. lärares åligganden och
bestämmelserna i skadeståndslagen (1972:207). Därutöver vill utskottet
lägga till följande.

Arbetsmiljölagen gäller i princip för hela skolområdet. Bestämmelserna i
arbetsmiljölagen om bl.a. arbetsmiljöns beskaffenhet, tillsyns- och ansvarsfrågor
gäller således för hela grundskolan. Beträffande skolans tillsynsansvar
har skolförfattningsutredningen i sitt betänkande (SOU 1986:11) Enklare
skolförfattning behandlat skolledares och lärares åligganden i skolan.
Enligt vad utskottet erfarit bereds inom regeringskansliet för närvarande
frågan om en ny personalförordning för skolväsendet på grundval av bl.a.
utredningens förslag.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1987/88: Ub280.

9. En bättre utvärdering (prop. s. 46-50)

I propositionen framhålls att information i olika former är viktiga styrinstrument
i framtiden. Informationen om skolväsendet måste vara väl genomtänkt
när den lokala friheten ökar.

Utvärdering kan enligt propositionen göras på många olika sätt och med
olika ambitionsnivå och kan bygga på data av olika slag. Även om ambitionen
alltid skall vara att underlaget för en utvärdering är så objektivt och
så kvalitativt bra som möjligt, måste i ett fortlöpande utvärderingsarbete
olika uppgifter av varierande slag få användas. Säkerheten i de slutsatser
som dras blir mycket beroende av vilka värderingar som utvärderingen
grundas på. Det är väsentligt att dessa värderingar klart anges.

Enligt propositionen behöver utvärdering av verksamheten vara såväl
intern, dvs. göras av dem som är verksamma inom skolan och dess organ på
olika nivåer, som extern, dvs. göras av personer och institutioner utanför
skolan, t.ex. forskare vid universitet m.m. Metoder och arbetssätt bör vara
så enkla som möjligt.

1988/89:UbU7

35

Utvärdering och uppföljning av den lokala arbetsplanen m.m. (jfr Lgr 80
s. 59) är enligt propositionen grundläggande förutsättningar för att skolan
skall kunna utvecklas. Denna utvärdering åvilar närmast skolans personal. I
den bör även eleverna delta. Även föräldrar och intresseorganisationer bör
ges möjlighet att delta i utvärderingen.

I propositionen stryks under att utvärderingen av skolverksamheten skall
vara grunden för planeringen, som i sin tur är förutsättningen för genomförandet.

I propositionen redovisas också att det inom SÖ pågår ett arbete med en
nationell utvärdering av skola och vuxenutbildning. Till SÖ bör därför
knytas en grupp av vetenskapliga experter.

Enligt motion 1988/89:Ub4 (m) yrkande 12 är det anmärkningsvärt att
regeringen i propositionen inte tar upp i vilken utsträckning mer konkreta
målbeskrivningar i läroplanen och ett betygssystem relaterat till läroplanens
krav i fråga om kunskaper och färdigheter skulle kunna vara ett av flera
medel att bl.a. utvärdera skolverksamhet. Motionärerna hävdar vidare att
den verkliga makten när det gäller skolans utveckling i dag skapas genom
den överblick och möjlighet till initiativ som till stora delar ligger hos SÖ.
SÖ svarar för utveckling av läroplaner, prioriteringar när det gäller personalfortbildning,
anslagsframställningar m.m. Det är enligt motionärernas
mening inte lämpligt att den centrala myndighet, som har ansvar för att
organisera verksamheten, också ansvarar för att redovisa de övergripande
resultaten. Utvärdering av skolans inre arbete — den pedagogiska utvärderingen
— bör skötas av en fristående instans. Som förebild för ett sådant
organ kan enligt motionärerna tjäna den utvärdering i form av särskilda
skolinspektioner som förekommer i Storbritannien. En skolinspektion i
Storbritannien innebär en genomgripande granskning av allt vid en skola.
Inspektörerna rapporterar sina iakttagelser direkt till ansvarig minister.
Rapporten har formen av en offentlig handling. Inspektörerna svarar därutöver
för viss rådgivning. Ibland görs också tematiska inspektioner på flera
skolor. Den offentliga inspektionsrapporten blir således ett redskap för
vägledning både i andra skolor och inom den regionala och centrala administrationen.
Motionärerna anser att en utredning bör tillsättas med uppgift
att skyndsamt lägga fram förslag om ett system för en sådan utvärdering av
den svenska skolan. Även i motion 1987/88:Ub806 (m) yrkande 20 framförs
förslag om en från SÖ fristående inspektion som utvärderar skolan.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att man vid framtida
läroplansöversyner bör eftersträva en ökad klarhet i formuleringarna av
mål, riktlinjer m.m. för skolans arbete. Därmed ökar möjligheterna till en
meningsfull utvärdering.

När det gäller den i propositionen föreslagna utvärderingen av skolans
verksamhet måste bedömningen av eleverna självfallet avse såväl kunskaper
och färdigheter i olika ämnen och ämnesgrupper som hur skolan lyckas med
sin personlighetsutvecklande och fostrande uppgift. Liksom tidigare har
utskottet uppfattningen att det är särskilt angeläget att inte bara mätbara
faktorer som kunskaper och färdigheter utan även andra viktiga men inte
lika lätt mätbara förhållanden kommer med i utvärderingen.

1988/89:UbU7

36

Utskottet erinrar om vad föredragande statsrådet anfört om att det behövs
inte bara en intern utan även en extern utvärdering av skolverksamheten,
t.ex. av forskare vid universitetsinstitutioner. Också länsskolnämnderna
bör genom sin relativa närhet till skolorna kunna ha en stor betydelse
för utvärderingen av arbetet i skolan. Enligt propositionen (s. 31) skall
senare en bedömning göras av länsskolnämndernas behov av särskild expertis.
Som utskottet redovisat i det föregående (s. 21) har ett antal länsskolnämnder
genom samverkan i fråga om personella resurser tagit initiativ
till s.k. samordnade skolinspektioner, då närmast inom gymnasieskola och
vuxenutbildning (jfr länsskolnämnden i Hallands län, dnr 511-697/88).

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
avslag på motionerna 1988/89:Ub4 yrkande 12 och 1987/88:Ub806 yrkande
20 godkänner vad som i propositionen har förordats om informationen om
skolväsendet och utvärderingen av skolverksamheten. När det gäller den
interna utvärderingen på lokal nivå kan det enligt utskottets mening finnas
skäl att varna för en utvärdering helt eller i huvudsak koncentrerad till
återkommande prov. En utveckling i denna riktning skulle vara olycklig för
trivseln i skolan och ett mindre lämpligt sätt att använda den för undervisning
avsedda tiden.

Utskottet föreslår beträffande ansvarsfördelningen och styrningen på skolområdet
i övrigt att riksdagen lägger propositionen i denna del till handlingarna.

10. En ökad valfrihet (prop. s. 51—57)

I propositionen anförs att ett viktigt led i regeringens samlade politik är att
utveckla och förnya den offentliga sektorn. Skolväsendet är en stor och
viktig del av denna.

En individuell valfrihet i grundskolan finns i dag i viss utsträckning på
högstadiet. Valfriheten för en hel klass eller en hel skola när det gäller
innehåll är däremot förhållandevis begränsad på alla stadier om man med
valfrihet menar möjlighet att välja en viss inriktning för delar av undervisningens
innehåll. Vissa försök med sådana profiler pågår dock på mellanoch
högstadierna, t.ex. musikklasser.

Föredragande statsrådet anser att det för grundskolans del är angeläget
att dels öka möjligheterna för en skola att välja en viss inriktning för delar
av undervisningens innehåll - profilering inom ett eller flera ämnen —, dels
öka valfriheten när det gäller arbetssättet — profilering i form av en särskild
pedagogisk grundsyn i det samlade lärararbetet. Ökade möjligheter i dessa
avseenden leder enligt propositionen till att föräldrar och elever i ökad
utsträckning kan förväntas vilja välja mellan olika skolor. En skolas ambitioner
när det gäller profil i fråga om ämnesinnehåll resp. i fråga om
arbetssätt bör framgå av den lokala arbetsplanen. Riksdagen föreslås godkänna
vad som anförts om möjlighet att profilera den enskilda kommunala
skolan när det gäller innehåll och arbetssätt och om elevers och föräldrars
möjlighet till val av skola inom det kommunala skolväsendet.

1988/89:UbU7

I ett antal motioner tas först upp frågor som gäller elevernas individuella
valalternativ på grundskolans högstadium. Enligt motionerna 1988/89:Ub4
(m) yrkande 10 och 1987/88:Ub806 (m) yrkande 11 bör eleverna på grundskolans
högstadium ha större möjlighet att välja inriktning efter anlag och
intresse. I motion 1987/88:Ub211 (fp) begärs en bred försöksverksamhet på
högstadiet med ett utökat praktiskt tillval där såväl praktiska moment som
basfärdigheter tränas. Enligt motion 1987/88: Ub246 (fp) yrkande 11 bör
fördjupningskurs av ämne på timplanen kunna läsas inom ramen för tillvalstiden.
I motion 1987/88:Ub347 (m) yrkande 3 begärs försök med utökat
timtal i engelska och B-språk.

Utskottet vill erinra om att det i propositionen redovisas att regeringen i
ett antal skolor medgivit försök med dubbelt tillval, dvs. att eleverna kan
välja mer än ett tillvalsämne på högstadiet. Försöksverksamheten med
dubbelt tillval pågår fortfarande. Med hänsyn härtill anser utskottet att
riksdagen nu bör avslå motionerna 1987/88:Ub211, 1987/88:Ub246 yrkande
11, 1987/88:Ub347 yrkande 3, 1987/88:Ub806 yrkande 11 och 1988/89:Ub4
yrkande 10. I övrigt hänvisar utskottet till vad som sägs om tillval i läroplanen.

Regeringens förslag om försök med jämkning av timplanen för att pröva
olika alternativ till profilering berörs i motion 1988/89:Ub6 (m,fp,c). Motionärerna
anför att läraren i dag ägnar sin individualiserande förmåga i
första hand åt de elever som har svårigheter. Det blir därför mycket litet tid
över för att stödja och stimulera de elever som har ett särskilt intresse och
särskilda förutsättningar i ett eller flera ämnen. Man behöver därför finna
lösningar som ökar stimulansen för elever med särskilda förutsättningar och
intressen utan att man tar resurser från elever med svårigheter i skolarbetet.
Med utgångspunkt i musikklassernas timplan finner motionärerna det värdefullt
att på motsvarande sätt få göra försök i t.ex. matematik och naturkunskap.
Det är även enligt motion 1987/88:Ub246 (fp) yrkande 5 viktigt att
skolor får möjlighet att skapa en särskild ämnesprofil. Detta kan stimulera
det pedagogiska förnyelsearbetet inom ungdomsskolan. I motion
1988/89: Ub2 (vpk) yrkande 6 föreslås däremot avslag på regeringens förslag.
Det anses kunna åstadkomma klyftor inom skolväsendet.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att en skolas arbete
med att utforma en egen innehållslig profil eller ett eget pedagogiskt program
kan få till resultat en ökad pedagogisk målmedvetenhet samt ett stärkt
intresse för att utvärdera verksamheten och analysera resultaten. Som utskottet
uppfattar propositionen, tar förslaget i första hand sikte på att öka
möjligheten till profiler som omfattar hel skola och därmed alla elever vid
skolan. Det är först då man kan förvänta sig positiva effekter hos personal
och elever när det gäller t.ex. ökad arbetsglädje och stärkt sammanhållning i
skolan. Utskottet vill i sammanhanget stryka under att vare sig profileringen
sker genom timplanejämkning eller ej är det viktigt att eleverna får goda
möjligheter att inhämta grundläggande baskunskaper. Utskottet föreslår att
riksdagen godkänner att det bör ankomma på regeringen att i ett inledande
skede ta ställning till ansökningar i enskilda fall om jämkningar av timplanen
för att ge utrymme för profilering. Senare bör det, som anförs i

1988/89 :UbU7

38

propositionen, bli möjligt att utifrån vunna erfarenheter låta länsskolnämnderna
besluta inom ramen för generella direktiv. Med det anförda avstyrker
utskottet motionerna 1987/88:Ub246 yrkande 5,1988/89:Ub2 yrkande 6 och
1988/89:Ub6.

Utskottet vill i detta sammanhang ta upp yrkandena 14 och 15 i motion
1987/88:Ub246 (fp) som gäller en annan typ av individualiseringsåtgärder,
nämligen att skolan bör ha möjlighet att för elever med speciella behov göra
en prioritering av undervisningen i svenska och matematik.

Utskottet erinrar om bestämmelserna i grundskoleförordningen om extra
tid för grundläggande färdighetsämnen (5 kap. 2 §):

2 § Om den tid som enligt timplanen för ett stadium är avsedd för undervisning
i grundläggande färdighetsämnen, i första hand matematik och
svenska, inte räcker för att en elev skall uppnå en normal kunskaps- och
färdighetsnivå i ämnet eller ämnena, får mer tid än som följer av timplanen
användas för eleven.

Den ytterligare tid som behövs bör i den utsträckning som är möjlig tas ut
utöver gällande antal stadieveckotimmar. Om det behövs får i stället timplanejämkningar
ske. Därvid får antalet veckotimmar i färdighetsämnet ökas
med motsvarande minskning av antalet veckotimmar i annat eller andra
ämnen.

Innan rektor beslutar om sådana stödinsatser skall rektor eller den rektor
bestämmer samråda med eleven och dennes vårdnadshavare.

I 1980 års läroplan för grundskolan (Lgr 80) avsnittet mål och riktlinjer
behandlas också frågan om undervisning av elever med särskilda behov.

Utskottet erinrar vidare om skolöverstyrelsens allmänna råd för tillämpning
av föreskrifterna i läroplanen för grundskolan om individuella åtgärdsprogram
för elever med svårigheter (SÖ-FS 1987:242).

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1987/88:Ub246 yrkandena 14 och 15.

Enligt bestämmelser i 2 kap. 2 § grundskoleförordningen (1988:655) skall
eleverna i kommunens grundskola fördelas på skolenheterna med hänsyn
till vad som är ändamålsenligt från kommunikationssynpunkt, till vad som
krävs för att effektivt utnyttja lokaler och andra utbildningsresurser samt till
elevers och föräldrars önskemål. Fördelningen skall göras av skolstyrelsen,
om inte länsskolnämnden meddelat särskilda föreskrifter om fördelning på
skolenheter.

Om det i kommun — i enlighet med vad som föreslagits i propositionen —
organiseras skolenheter med profilering inom ett eller flera ämnen eller
med pedagogisk profilering, blir det enligt föredragande statsrådet naturligt
att i framtiden i större utsträckning än i dag tillgodose elevers och föräldrars
önskemål om att få göra ett val av en viss skola. Någon ovillkorlig rätt att få
gå i viss skola anser föredragande statsrådet dock inte möjlig att införa. I
propositionen sägs vidare att om tillgodoseende av önskemålen om viss
skola skulle medföra behov av fler klasser totalt i kommunen än vad
länsskolnämnden räknat med får klassen finansieras med hjälp av förstärkningsresursen.

Enligt motionerna 1988/89:Ub4 (m) yrkande 9 och 1987/88:Ub806 (m)

1988/89:UbU7

39

yrkande 14 samt 1988/89.Ub5 (fp) yrkande 4 och 1987/88:Ub246 (fp) yrkande
6 bör det fria valets princip i fråga om skola i ökad utsträckning gälla
inom det allmänna skolväsendet. Fristående skolor kan därjämte främja
mångfalden i utbildningsutbudet inom en kommun. Liknande tankegång
framförs i motion 1987/88:Ub400 (m) yrkande 1. I motion 1987/88:Ub9 (c)
yrkande 11 framförs inga invändningar mot föredragande statsrådets grundläggande
resonemang i avsnittet En ökad valfrihet men väl mot tanken att
finansiera eventuella nya klasser för detta ändamål med hjälp av förstärk -ningsresursen som bör användas för elever med svårigheter. Motionärerna
menar att deras förslag till ett nytt statsbidragssystem ger andra möjligheter
till en mer flexibel skolorganisation. I motion 1988/89:Ub2 (vpk) yrkandena
7, 8 och 9 hemställs om avslag på regeringens förslag om att elever och
föräldrar skall kunna välja skola inom det kommunala skolväsendet. Motionärerna
vill i stället föreslå att SÖ får 100 000 kr. för att föra ut exempel
på pedagogiskt utvecklingsarbete inom den allmänna skolan. De begär även
särskilda projektanslag för studiecirkelverksamhet inom området profilering-pedagogisk
professionalism i 90-talets skola.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Skolorganisationens storlek inom den enskilda kommunen, tillgången på
lokaler och andra utbildningsresurser sätter en gräns för möjligheten att
tillgodose önskemål om viss skola. Som framhålls i propositionen är det
dock angeläget att inom ramen för de begränsningar som finns försöka
tillmötesgå önskemålen från elever och föräldrar i nyssnämnt avseende. I
större kommuner eller i kommuner med goda allmänna kommunikationer
är det lättare att tillgodose deras önskemål. När det gäller mindre kommuner
eller de delar av större kommuner som har dåliga allmänna kommunikationer,
får olika åtgärder för profilering i allt väsentligt knytas till åtgärder
inom arbetsenheterna i den enskilda skolenheten.

Beträffande den i motion 1988/89:Ub9 diskuterade användningen av förstärkningsresursen
för viss klass konstaterar utskottet att ungefär 40 % av
förstärkningsresursens undervisningsbundna del gäller generella verksamheter
som normalt inte avser insatser för elever med svårigheter
(DsU 1984:16, Del 1, s. 10). Det är vidare skolstyrelsen som ytterst fattar
beslut i den aktuella resursfrågan, varvid vidtagen åtgärd — som framgår av
propositionen — inte får gå ut över insatser för elever med svårigheter.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts
om elevers och föräldrars möjlighet till val av skola inom det kommunala
skolväsendet. Med hänvisning till vad som anförts i det föregående
avstyrker utskottet samtidigt motionerna 1987/88:Ub246 yrkande 6,
1987/88:Ub400 yrkande 1, 1987/88:Ub806 yrkande 14, 1988/89:Ub2 yrkandena
7, 8 och 9, 1988/89:Ub4 yrkande 9, 1988/89:Ub5 yrkande 4 och
1988/89:Ub9 yrkande 11.

11. Kultur i skolan (prop. s. 58—66)

Enligt propositionen är en viktig utgångspunkt för kulturarbetet i skolan att
detta arbete måste vara en naturlig del i skolans verksamhet. Kulturansvaret
måste därvid vila på skolans alla ämnen, men ett speciellt ansvar ligger

1988/89:UbU7

40

självfallet på de ämnen som har till uppgift att utveckla elevernas uttrycksoch
kommunikationsförmåga som svenska, bild, musik och slöjd.

I ett antal försöksverksamheter prövas enligt propositionen en utveckling
av kulturverksamheten inom ramen för den samlade skoldagen. Kommunala
bildskolor (i Västerbottens län), kommunala kulturskolor (bl.a. i Härnösand)
och utveckling av den kommunala musikskolan till att omfatta t.ex.
dans är enligt föredragande statsrådet exempel på hur eleverna kan erbjudas
ett värdefullt kulturutbud vid sidan av den direkta undervisningen.
Enligt statsrådet bör samlad skoldag i betydande utsträckning kunna ges ett
kulturellt innehåll.

Föredragande statsrådet hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad som anförts om det fortsatta arbetet med kultur i
skolan (prop. s. 58-66).

Utskottet föreslår att riksdagen lägger propositionen i denna del till
handlingarna.

12. Skolstarten. Samverkan mellan skola och barnomsorg
(prop. s. 67—71)

I motionerna 1988/89:Ub4 (m) yrkandena 7 och 8 samt 1987/88:Ub806 (m)
yrkandena 8 och 9 föreslås att skolstarten sänks till sexårsåldern. Lågstadiet
bör vara årskurslöst och omfatta tre år för flertalet och fyra år för dem som
behöver en lågstadietid av sådan omfattning. Ett kursplanearbete bör snarast
sättas i gång som tar sin utgångspunkt i barns utveckling i åldersgruppen
6—9 år. En tidigareläggning av skolstarten innebär enligt motionerna
1988/89:Ub5 (fp) yrkande 6 och 1987/88:Ub246 (fp) yrkande 1 att
man under hela lågstadiet måste utgå från det enskilda barnets mognadsnivå,
motivation, behov och förutsättningar när kunskaper lärs in och olika
färdigheter tränas. Barn i sexårsåldern bör få delaktighet i en välstrukturerad
pedagogisk verksamhet med successiva inlärningsmål. En sådan verksamhet
sker bäst inom ramen för grundskolan, som bör bli tioårig. Ett
principbeslut om skolstart vid sex års ålder bör fattas nu. Frågor om en
tidigareläggning av skolstarten tas även upp i motion 1987/88:Ub255 (m).
Enligt motion 1987/88: Ub219 (c) är tiden nu inne att låta barn börja skolan
vid sex års ålder. Skolstart vid denna tidpunkt innebär start i en ålder då
barn ofta är särskilt receptiva och motiverade.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Barnomsorg och skola är verksamheter med många likheter och gemensamma
ambitioner, men också med skillnader och delvis olika utgångspunkter
och uppgifter.' Ambitionen inom barnomsorg och skola bör inte
vara att utjämna alla skillnader. Men det är angeläget att minska och
utjämna sådana skillnader som kan skapa svårigheter vid övergången från
den ena verksamheten till den andra. Det är naturligt att sträva efter en
ökad flexibilitet i verksamheterna, bl.a. genom ett nära samarbete som kan
bidra till att förstärka de gemensamma dragen i verksamheterna och till att
underlätta strävan att anpassa verksamheten till varje enskilt barns förutsättningar
och intressen.

1988/89:UbU7

41

Mellan personal i förskola och grundskola förekommer informationsutbyte,
varvid frågan om ett barns skolmognad är central. Barnens vistelse i
den skolliknande miljö som förskolan erbjuder ger ett bra underlag för att få
ett så tillförlitligt svar som möjligt på denna fråga. I Lgr 80 (s. 24) behandlas
samverkan mellan förskola och skola varvid särskilt betonas att man genom
denna samverkan skall söka förhindra att enskilda elever får problem vid
skolstarten.

Enligt 3 kap. 8 § skollagen (1987:1100) får på begäran av ett barns
vårdnadshavare skolstyrelsen i barnets hemkommun tillåta att barnet redan
höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år börjar i grundskolan
eller i en motsvarande skola för barn med vanlig skolplikt. Tillstånd får
lämnas endast om barnet är moget för skolgång. Önskar vårdnadshavarna
att barnet skall börja skolgången det kalenderår, när barnet fyller sex år,
skall barnet samma år anmälas vid inskrivningsförrättningen. Enligt 6 kap.
2 § grundskoleförordningen (1988:655) beslutar skolstyrelsen om tid och
sätt för inskrivning.

Är barnet skolmoget är det vårdnadshavarna som i samråd med dem som
förrättar inskrivningen avgör om barnet skall börja skolan vid sex års ålder.
Hithörande frågor är alltså inte längre reglerade centralt utan avgörs på det
lokala planet.

Enligt uppgifter från statistiska centralbyrån har skolstyrelserna under
åren 1974—1987 årligen skrivit in i grundskolan mellan 520 och 1 260 elever,
vilka var sex år eller yngre.

Utskottet är inte berett att nu föreslå riksdagen att vidta åtgärder i
enlighet med de olika önskemål som förs fram i motionsyrkandena. Utskottet
föreslår därför att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub219,
1987/88:Ub246 yrkande 1, 1987/88:Ub255, 1987/88:Ub806 yrkandena 8 och
9, 1988/89:Ub4 yrkandena 7 och 8 samt 1988/89:Ub5 yrkande 6.

Av propositionen framgår att formerna för skolbarnsomsorgen varierar
starkt kommuner emellan. I vissa kommuner kan de flesta barn erbjudas
plats på fritidshem, medan andra kommuner i första hand erbjuder plats i
familjedaghem. Ytterligare andra har än så länge en lägre ambitionsnivå
och kan inte erbjuda skolbarnsomsorg alls. Somliga kommuner har valt att
integrera fritidshemmen i skolans lokaler, medan andra valt att förlägga
fritidshemmen i nära anslutning till förskola. Bilden är enligt propositionen
splittrad och kännetecknas av en osäkerhet om på vilket sätt ett närmande
mellan skolan och skolbarnsomsorgen skall ske. Det har också på många
håll funnits fackliga motsättningar kring frågor om samverkan mellan skola
och fritidshem.

Enligt föredragande statsrådet finns det mot denna bakgrund skäl att
överväga på vilket sätt verksamhet inom skoldagen och den fortsatta utbyggnaden
av skolbarnsomsorgen kan utvecklas och utformas så att ett
närmande mellan skola och skolbarnsomsorg kan ske. För att påskynda och
stimulera utvecklingen avser statsråden Göransson och Lindqvist att gemensamt
föreslå regeringen att tillsätta en särskild arbetsgrupp. Det framhålls
dock i propositionen att det är den enskilda kommunen som bäst avgör
på vilket sätt man lokalt kan skapa en helhetslösning för barnen. Behoven

1988/89:UbU7

42

och därmed formerna för samverkan kan se mycket olika ut i en storstad
och i en glesbygd med omfattande skolskjutsverksamhet.

Enligt propositionen bör målsättningen vara att alla barn som behöver
heldagsomsorg får det inom ramen för den obligatoriska skolan och den
frivilliga skolbarnsomsorgen i kommunen, men att verksamheterna i större
utsträckning får växa samman och i praktiken fungera som den helhet som
barn och föräldrar är bekanta med sedan förskolan.

I motion 1988/89:Ub4 (m) yrkandena 21 och 22 hävdas en annan uppfattning.
Enligt motionärerna bör största möjliga valfrihet och inflytande för
den enskilde finnas när det gäller val av form för skolbarnsomsorg. Motionärerna
vill därför avvisa att den aviserade arbetsgruppen kommer till
stånd.

Utskottet uppfattar för sin del inte vad som anförts i propositionen på
samma sätt som motionärerna. Självfallet skall de föräldrar som önskar en
skolbarnsomsorg i annan form än den som nämns i propositionen kunna
välja det även i fortsättningen. Med det anförda avstyrker utskottet motion
1988/89:Ub4 yrkandena 21 och 22 och föreslår att riksdagen lägger propositionen
i denna del till handlingarna.

13. Ett särskilt utvecklingsarbete på grundskolans
högstadium (prop. s. 72—73)

Riksdagen beslutade våren 1985 om en ny lärarutbildning för grundskolan
(prop. 1984/85:22, UbU 1984/85:31, rskr. 1984/85:366). De lärare som kommer
ut på arbetsmarknaden med början år 1992 och som kommer att
tjänstgöra bl.a. på högstadiet kommer i framtiden att ha utbildning för att
undervisa eleverna i fler ämnen än vad som är fallet i dag.

Det kommer enligt föredragande statsrådet att ta lång tid innan effekterna
av den nya lärarutbildningen får genomslag ute i skolorna. I 1988 års
budgetproposition har särskilt framhållits att flera av de nuvarande lärargrupperna
på högstadiet behöver bredda sin ämneskompetens. Frivillig
fortbildning som syftar till breddning av ämneskompetensen för lärare som
undervisar i samhälls- och naturorienterande ämnen kommer därför att
erbjudas. Under lång tid framöver kommer det dock att vara ganska få
lärare som har en sådan bredd i sin ämnesutbildning att de kan täcka hela
det samhälls- eller det naturorienterande området. Det vanligaste kommer
att vara att ett par lärare med olika ämnesinriktning tillsammans kommer
att ansvara för undervisningen. Detta förhållande gör det enligt föredragande
statsrådet angeläget med särskilda insatser för att främja samverkan
mellan olika ämnen. Det föreslås att ett lokalt utvecklingsarbete, som
inriktas på utveckling av arbetsformer och arbetssätt på grundskolans högstadium,
inleds fr.o.m. läsåret 1989/90. Det anmäls vidare att särskilda
medel senare kommer att anvisas för ändamålet.

I motionerna 1988/89:Ub4 (m) yrkande 2 delvis och 1987/88:Ub806 (m)
yrkande 4 delvis hävdas att blockämnesprincipen är helt genomförd i den
nya lärarutbildningen. Det föreslås att varje orienteringsämne skall få en
egen kursplan och ett eget timtal i läroplanen, så att fortsatt upplösning av
ämnesstrukturen i skolan kan förhindras. I förstnämnda motions yrkande 20

1988/89:UbU7

43

avvisas därefter föreslaget utvecklingsarbete samtidigt som i propositionen
aviserade medel för detsamma föreslås föras till grundskolans förstärkningsresurs
och användas för undervisningsändamål.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Påståendet i motion 1988/89:Ub4 om en helt genomförd blockämnesprincip
i den nya lärarutbildningen är inte korrekt. De blivande lärarna skall ha
en studiegång med klart definierbara ämnen (jfr UbU 1987/88:2 och 12).
Enligt grundskollärarlinjens utbildningsplan för inriktningen mot undervisning
i årskurserna 4—9 — daterad den 31 maj 1988 — skall för blivande
lärare i samhällsorienterande ämnen poängramen för de ingående ämnena
sättas så att inget ämne understiger 20 poäng. Vidare skall den valfria
fördjupningen i två av ämnena omfatta sammanlagt ca 40 poäng, vilket
innebär att den blivande läraren till slut kommer att ha bedrivit studier
motsvarande som regel ca 40 poäng i två av ämnena. När det gäller blivande
lärare i de naturorienterande ämnena är studiegången i princip densamma.
Utöver denna ämnesvisa utbildning skall enligt utbildningsplanen anordnas
utbildning om minst 10 poäng av ämnesövergripande karaktär. Det är ca
8 % av den totala ämnesutbildningen. Utskottet har i tidigare sammanhang
slagit fast att det i läroplan för grundskolan inte är fråga om att ersätta
studierna i de enskilda ämnena på grundskolans högstadium med en total
integrering av ämnena i ämnesblock och att det är en angelägen uppgift för
den lokala skolledningen att se till att undervisningen i de olika orienteringsämnena
på högstadiet handhas av lärare som har behörighet för uppgiften.
En ordning med två lärare som är behöriga i olika ämnen i en och
samma ämnesgrupp är en fullgod lösning av lärarfrågan (UbU 1985/86:1).

Utskottet har inte något att erinra mot att ett lokalt utvecklingsarbete
kommer till stånd i vad gäller arbetssätt och arbetsformer på grundskolans
högstadium — enligt propositionen skall det inledas med en rikskonferens
med bl.a. ämnesföreningarna i orienteringsämnena — och föreslår att riksdagen
med avslag på motionerna 1987/88 :Ub806 yrkande 4 delvis och
1988/89:Ub4 yrkandena 2 delvis och 20 godkänner regeringens förslag.

14. Alternativkurser i engelska och matematik på
grundskolans högstadium (prop. s. 73—75).

1 propositionen anmäler föredragande statsrådet bl.a. att han inte är beredd
att nu föreslå att uppdelningen i allmän kurs och särskild kurs i engelska och
matematik tas bort. Ett fortsatt utvecklingsarbete bör dock bedrivas med
olika grupperingar av eleverna i matematik och engelska.

Med hänvisning till vad som anförts i propositionen i denna fråga föreslår
utskottet att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub2 (vpk) yrkande 10,
där förslag läggs fram om ett avskaffande av alternativkurserna, och
1987/88:Ub246 (fp) yrkande 12, enligt vilket kurserna bör finnas kvar.
Sistnämnda motionsyrkande, som väcktes under allmänna motionstiden år
1988, är i stort tillgodosett genom vad som anförts i propositionen.

Utskottet avser att senare under år 1989 behandla dels förslaget i propositionen
om betygssättning i engelska och matematik i grundskolan, dels
yrkanden i motioner som väckts under allmänna motionstiden år 1988 om
betygssystem i grundskolan.

1988/89 :UbU7

44

15. Specialpedagogik i skolan (prop. s. 76-84)

1988/89:UbU7

Regeringens förslag om principer för inriktning av specialundervisningen i
skolan tar sin utgångspunkt i begreppet ”En skola för alla”, som fördes fram
som den övergripande inriktningen för regeringens politik på skolområdet i
1985 års budgetproposition. Föredragande statsrådet pekar på olika åtgärder
som vidtagits för att förbättra lärarnas kompetens för att bättre
kunna hjälpa elever med svårigheter. I samband med beslutet om den nya
grundskollärarutbildningen framhölls att alla blivande lärare måste få insikter
i vilka svårigheter elever kan ha. Enligt gällande utbildningsplan för
grundskollärarlinjen skall specialpedagogik motsvarande minst 10 poäng
ingå som en del i utbildningen för alla lärare i grundskolan. För nu aktiva
lärare har riksdagen beslutat om en plan för kompletterande fortbildning
(prop. 1987/88:100, bil. 10 s. 51 f., UbU 1987/88:12, rskr. 1987/88:203). Ett
viktigt inslag i denna fortbildning är en obligatorisk fortbildning för alla
lärare i grundskolan om 2—3 veckor med inriktning mot specialpedagogik i
vid mening. Fortbildning i specialpedagogik har vidare varit ett prioriterat
fortbildningsområde för lärare i grundskolan sedan läsåret 1985/86.

Det framhålls i propositionen att skolans specialpedagogiska insatser
skall utgå från den enskilda elevens behov och förutsättningar och bygga på
en analys av elevens totala situation. De skall vara en del av det övergripande
elevvårdande och pedagogiska arbetet i skolan. De elever som har
de mest påtagliga behoven av specialpedagogiska insatser är bl.a. elever
med uttalade fysiska och psykiska handikapp, flerhandikappade elever och
elever med hjärnskador. Dessa elever finns ofta i särskolan eller specialskolan.
En annan grupp elever med behov av specialpedagogisk undervisning
är elever som har en komplicerad inlärningssituation i form av uttalade
inlärningssvårigheter, koncentrationssvårigheter, relationsstörningar, läsoch
skrivsvårigheter, matematiksvårigheter och allvarliga språkliga störningar.
Enligt föredragande statsrådet är det de här nämnda elevgrupperna
som bör få tillgång till merparten av de specialpedagogiska insatserna.

I motion 1987/88:Ub328 (fp,s,m,c,vpk), delvis, begärs att ett samlat
åtgärdsprogram för elever med läs- och skrivsvårigheter utarbetas. Motionärerna
anför att mellan 5 000 och 10 000 elever med s.k. dyslexi lämnar
grundskolan varje år utan att ha uppnått den läs- och skrivförmåga som
anses normal för elever i årskurs 6. Dessa dyslektiker är i övrigt normalt
begåvade elever. Mot denna bakgrund måste dessa elever få en adekvat
specialundervisning i grundskolan. I motionen föreslås vidare att talböcker
bör kunna användas för dyslektiker. Även i gymnasieskolan och i högskolan
måste det finnas resurser för att möta problem hos elever med läs- och
skrivsvårigheter. I motion 1988/89:Ub7 (m,fp,c) yrkande 1 framhålls att
antalet språkstörda elever har ökat under senare år. Åtgärder bör därför
vidtas för att hjälpa elever med sådana störningar.

Med anledning av motionerna vill utskottet anföra följande.

I läroplan för grundskolan (Lgr 80) finns under Mål och riktlinjer ett
särskilt avsnitt om elever med särskilda behov (s. 52-57). Där framhålls
bl.a. följande:

45

Framför allt är det nödvändigt att den grundläggande färdighetsträningen i
att tala, läsa, skriva och räkna bedrivs målmedvetet och konsekvent. Brister
i dessa färdigheter förstärker skolsvårigheter på högre stadier. Stadiegränser
får inte utgöra gräns för färdighetsträning. Oberoende av stadium måste
eleverna exempelvis kunna få kontinuerlig läsundervisning.

Arbetsenheten är den naturliga enhet inom vilken man skall försöka lösa
olika problem. Diskussionerna inom ett arbetslag eller i elewårdskonferensen
kring en elevs problem skall utmynna i ett åtgärdsprogram. Av
programmet, som bör utarbetas av skola, elev och föräldrar tillsammans och
utgå från elevens behov, skall framgå vad det är man vill söka åstadkomma,
exempelvis bättre läsfärdigheter, ökad närvaro, större motivation, bättre
samarbetsförmåga. Av programmet bör dessutom framgå med vilka medel
och metoder man vill arbeta. Det är viktigt att söka stärka elevernas
självuppfattning och självtillit genom att utgå från elevens starka sidor.

SÖ har gett ut allmänna råd (SÖ-FS 1987:242) för tillämpning av föreskrifterna
i läroplan för grundskolan om individuella åtgärdsprogram för
elever med svårigheter. Där anförs bl.a. följande:

Ett individuellt åtgärdsprogram kan ses som en ömsesidig överenskommelse
eftersom det utarbetas av skola, elev och föräldrar tillsammans. Det finns
skäl att markera dessa förhållanden genom att i programmet ange hur och
när man tillsammans skall följa upp överenskommelsen. Åtgärdsprogrammet
kan härigenom tjäna som ett underlag för återkommande samtal mellan

hem och skola. De mål som sätts upp i ett åtgärdsprogram bör vara

realistiska och möjliga att uppnå inom rimlig tid så att eleven kan uppfatta
sina framsteg och härigenom få ett ökat självförtroende. Programmet kan
behöva förändras fortlöpande.

Utskottet förutsätter att länsskolnämnderna tillser att individuella åtgärdsprogram
utformas i enlighet med de regler som nu finns. I kommentarmaterial
till Lgr 80 Hjälp till elever med svårigheter (SÖ, Läroplaner 1982:7) och
i SÖ:s skrift En skola för alla (Skola i utveckling 1985) ges ytterligare
vägledning om hur arbetet med åtgärdsprogram kan utformas. Utskottet vill
i likhet med föredragande statsrådet stryka under att det är av utomordentlig
betydelse att lärare m.fl. i skolan är införstådda med orsakerna till
behovet av stöd för en enskild elev, hur detta stöd bör utformas och vilken
uppföljning av åtgärderna som bör göras för att hjälpa eleven.

I gymnasieskolan kan stödundervisning (10 kap. 34 § gymnasieförordningen)
anordnas för elever med läs- och skrivsvårigheter. För sådan undervisning
utgår statsbidrag — i form av timmar för förstärkningsändamål
(17 kap. 29—30 §§ gymnasieförordningen). Timmar för förstärkningsändamål
skall främst användas för elever med särskilt behov av stöd och hjälp i
sitt skolarbete. Styrelsen för skolan skall fastställa en plan med allmänna
riktlinjer för användningen av timmar för förstärkningsändamål (17 kap.
31 § gymnasieförordningen). Utskottet vill vidare erinra om att om det på
en gymnasieskolenhet inte finns lärare med speciallärarutbildning kan lärarfrågan
lösas med s.k. fyllnadstjänstgöring för lärare inom grundskolan
(14 kap. 5—21 §§ skolförordningen).

Beträffande hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter har utskottet
fått veta att efterfrågan på talböcker har blivit allt större från denna
elevgrupp. Statens institut för läromedel (SIL) som producerar talböcker

1988/89:UbU7

46

för synskadade elever har möjlighet att erbjuda talböcker även till elever
med läs- och skrivsvårigheter. SIL måste dock ta ut en viss ersättning för
bandkopiering och distribution. Enligt vad utskottet inhämtat kan SIL i
form av talböcker tillhandahålla de vanligaste läroböckerna på marknaden,
bredvidläsningsböcker m.m. för grundskolans mellan- och högstadier samt
för gymnasieskolan.

Utskottet förutsätter mot bakgrund av gällande bestämmelser dels om
individuella åtgärdsprogram för elever med svårigheter i grundskolan, dels
om resursanvändningen i grundskolan och i gymnasieskolan att elever med
läs- och skrivsvårigheter eller språkliga störningar bör kunna få adekvat
stöd och hjälp i sitt skolarbete. Utskottet är medvetet om de problem som
finns att på ett tidigt stadium upptäcka och identifiera elevers läs- och
skrivsvårigheter. Inte sällan försöker den enskilda eleven att dölja dessa
svårigheter så länge som möjligt. Utskottet förväntar sig emellertid att stora
ansträngningar nu kommer att göras av lärare och berörd skolpersonal för
att finna former för kontroll och utvärdering av elevers läs- och skrivförmåga.
Så långt det är möjligt måste åtgärder vidtas för att hjälpa elever med
läs- och skrivsvårigheter redan i grundskolan.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om inriktning av specialundervisningen.
Utskottet konstaterar att motion 1987/88:Ub328 delvis, som väcktes
under allmänna motionstiden år 1988, i stort tillgodosetts genom nämnda
förslag och genom vad utskottet anfört i det föregående. Den avstyrks
därför i denna del. Likaledes avstyrks motion 1988/89:Ub7 yrkande 1.
Utskottet vill i detta sammanhang även erinra om riksdagens beslut våren
1988 (prop. 1987/88:100 bil. 10, UbU 1987/88:11, rskr. 1987/88:161) om
medel till Förbundet mot läs- och skrivsvårigheter (FMLS) och dess verksamhet
Skriv-Knuten. FMLS har sedan början av år 1986 drivit denna
verksamhet med medel från Allmänna arvsfonden. Förbundet sysslar bl.a.
med opinionsbildning riktad till allmänhet, myndigheter och massmedier,
stöd och rådgivning till personer med läs- och skrivsvårigheter samt fortbildningsverksamhet
för lärare.

I propositionen föreslås att organiserandet av de specialpedagogiska insatserna
i grundskolan skall bygga på att alla lärare i sin allmänna lärarkompetens
har grundläggande kunskaper i specialpedagogik. För att kunna ge
adekvat stöd åt elever med svårigheter skall skolan ha tillgång till speciallärare,
dvs. lärare med en fördjupad specialpedagogisk utbildning.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i denna del.

Utskottet har heller inte något att erinra mot regeringens förslag när det
gäller arbetsenhetens ansvar för planering m.m. av de specialpedagogiska
insatserna. Enligt föredragande statsrådet utgör arbetsenheten en viktig
grund för skolans totala elevvårdsarbete. Utskottet tillstyrker att ett utvecklingsarbete
avseende specialpedagogiska insatser inleds i ett antal kommuner.

1988/89 :UbU7

47

16. Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning (prop.
s. 84-92)

I propositionen föreslås en ny specialpedagogisk påbyggnadsutbildning. Utbildningen
bör bygga på fem års fullgjord tjänstgöring inom skolan eller
annan berörd verksamhetsform. Det bör ankomma på UHÄ att besluta om
behörighetsregler för utbildningen.

Den nya specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen bör omfatta 40 eller
60 poäng beroende på vilken skolform eller annan verksamhetsform som
utbildningen är avsedd för. En ytterligare specialisering bör omfatta 20 eller
40 poäng. Utbildningen avses bli inriktad mot fyra elevgrupper — elever
med komplicerad inlärningssituation, hörselskadade och döva elever, synskadade
elever resp. utvecklingsstörda elever. Inom varje gruppering bör
finnas inriktningar mot olika skolformer och verksamhetsformer.

I motion 1988/89:Ub4 (m) yrkande 24 begärs förslag till utbildning om 60
poäng av lärare för elever med tal- och språksvårigheter. I motion
1988/89:Ub7 (m.fp.c) framförs samma förslag (yrkandena 2 och 3). Vidare
föreslås i den sistnämnda motionen att antagningen till denna specialisering
skall motsvara dimensioneringen av antagningen av lärare för elever med
komplicerad inlärningssituation (yrkande 4). Som skäl för utbildning av
lärare för elever med tal- och språksvårigheter anförs i motionen att det i
skolan konstaterats att de elever som har de största svårigheterna har det
gemensamt att de har ett dåligt fungerande språk och därmed kommunikationssvårigheter.
Språkliga störningar kan yttra sig på många olika sätt,
t.ex. i talsvårigheter, läs- och skrivsvårigheter, matematiksvårigheter, inlärningssvårigheter,
relationsstörningar. Det är ofta så att den språkliga
störningen är primär och de andra svårigheterna en komplikation till eller
en följd av denna språkliga störning. För att elever med språkliga störningar
skall klara sin skolsituation måste det finnas lärare med utbildning i specialpedagogik
som står på språkvetenskaplig grund.

I detta sammanhang behandlar utskottet även motionerna 1987/88: Ub328
(fp,s,m,c,vpk) delvis och 1987/88:Ub505 (s). I den förstnämnda motionen
anförs att speciallärarutbildningen måste få en starkare inriktning mot undervisning
av elever med läs- och skrivsvårigheter. Att lära dyslektiker läsa
är en komplicerad uppgift som kräver en gedigen speciallärarutbildning. I
den sistnämnda motionen behandlas stamning hos elever i skola och förskola.
Det är av stor vikt, anser motionärerna, att barn med stamning tidigt
får extra stöd i sin språkutveckling och att det i utbildningen av speciallärare/talpedagoger
ges gedigen kunskap om barns språkutveckling och försenad
eller avvikande språk- och läsutveckling.

Med anledning av motionerna vill utskottet anföra följande.

UHÄ har — som tidigare redovisats — i utbildningsplan för grundskollärarlinjen
fastställt att kunskaper i specialpedagogik motsvarande minst 10
poäng skall ingå som en del av utbildningen för alla lärare i grundskolan.
Alla blivande lärare avses få viss utbildning i vad gäller barns språkförmåga
och språkutveckling. Vidare erinrar utskottet om riksdagens beslut
(UbU 1987/88:12, rskr. 1987/88:203) om kompletterande fortbildning av
nuvarande lärare, vilket bl.a. innebär att alla lärare skall ges viss fortbildning
med inriktning mot bl.a. specialpedagogik.

1988/89:UbU7

48

Utskottet konstaterar att det i förslaget till en ny specialpedagogisk
påbyggnadsutbildning saknas en specialisering som finns i nuvarande utbildning,
nämligen en särskild utbildning av lärare för elever med språk-,
tal- och röststörningar. Utskottet utgår från att den påbyggnadsutbildning
som nu skall komma till stånd för lärare för barn med komplicerad inlärningssituation
kommer att innehålla utbildningsmoment i logopedi och
lingvistik av sådan omfattning att speciallärarna får erforderliga kunskaper
för behandling av barn med språk- och talsvårigheter. Det är även viktigt att
de som skall bli speciallärare för barn med läs- och skrivsvårigheter (dyslexi)
får en gedigen kunskap om barns språkutveckling och språkliga svårigheter.
Utskottet förutsätter vidare att det i den nya utbildningsorganisationen för
specialpedagogik kommer att finnas en fördjupningskurs, utöver påbyggnadsutbildningen,
om minst 20 poäng med inriktning mot grava språk- och
talsvårigheter. Det är naturligt att behandling av elevers stamning tas upp
där.

Det är angeläget att den specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen planeras
och genomförs utifrån tidigare redovisade principer om specialundervisningens
inriktning och organisation i skolväsendet.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
avslag på motionerna 1987/88:Ub328 delvis, 1987/88:Ub505, 1988/89:Ub4
yrkande 24 och 1988/89:Ub7 yrkandena 2, 3 och 4 bemyndigar regeringen
att den 1 juli 1990 inrätta en påbyggnadslinje, specialpedagogisk påbyggnadsutbildning,
om 40- 60 poäng med möjlighet till ytterligare specialisering
eller fördjupning om 20—40 poäng.

Enligt propositionen bör utbildning på den nya specialpedagogiska påbyggnadslinjen
ges fr.o.m. budgetåret 1990/91. Mot denna bakgrund föreslår
utskottet att riksdagen bemyndigar regeringen att avveckla nuvarande speciallärarlinje
fr.o.m. budgetåret 1990/91.

I propositionen föreslås vidare en begränsning av antagningen till den nuvarande
speciallärarutbildningen för budgetåret 1989190 för att frigöra resurser
för ett utvecklingsarbete i vad gäller de specialpedagogiska insatserna i
grundskolan. Inför läsåret 1989/90 föreslås att antagningen till speciallärarlinjen
görs till enbart gren 1, 21-40 poäng.

I motion 1988/89: Ub2 (vpk) avvisas förslaget till en minskad dimensionering
av nuvarande speciallärarutbildning för läsåret 1989/90 med hänvisning
till att bristen på speciallärare inom bl.a. handikappområdena fortfarande
är stor (yrkande 11). I stället bör särskilda medel anvisas för förberedelser
inför starten av den nya specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen (yrkande
12).

Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet att en temporär
begränsning av nuvarande utbildning på speciallärarlinjen inte bör få några
allvarliga konsekvenser när det gäller den samlade specialpedagogiska kompetensen
i skolväsendet. Med hänvisning härtill tillstyrker utskottet regeringens
förslag i här berörd del och avstyrker motion 1988/89:Ub2 yrkandena
11 och 12.

1988/89:UbU7

49

4 Riksdagen 1988/89. 14 sami. Nr 7

När det gäller utbildningsarvode för studerande på den nya specialpedagogiska
påbyggnadslinjen framhåller föredragande statsrådet i propositionen
(s. 90) att alla studerande på denna linje bör ha samma arvode. För närvarande
utgår olika förmåner till de studerande vid genomgång av utbildning
på speciallärarlinjen beroende på vilken arbetsgivare de har. Enligt regeringens
förslag bör utbildningsarvode motsvarande lön enligt lönegrad L 1:0
utgå vid genomgång av utbildning på specialpedagogisk påbyggnadslinje.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

17. Litteratur och läsning m.m. (prop. s. 94-96)

En av skolans viktigaste uppgifter är enligt föredragande statsrådet att
skapa ett bestående bok- och läsintresse hos alla barn och ungdomar. En
bedömning av läromedelssituationen måste därför också inrymma frågan
om barns och ungdomars tillgång till litteratur och deras förhållande till
böcker och läsning. Insatser som på ett avgörande sätt kan bidra till att
litteraturen och läsningen får en central roll i skolan är enligt föredragande
statsrådet angelägna. På många håll har lärare, bibliotekarier och elever
tillsammans byggt upp en verksamhet som ger alla barn en bestående
läsglädje och en förmåga att söka sig fram till god litteratur. Men verksamheten
förutsätter fungerande bibliotek, dvs. skolbibliotek och/eller folkbibliotek.

I motion 1987/88:Ub314 (fp) — som väcktes under allmänna motionstiden
1988 — stryks under att ett välfungerande skolbibliotek är en förutsättning
för att en skola skall kunna bedriva en god undervisning. Ett bra skolbibliotek
bör ha fackutbildad personal, ett genomtänkt urval av böcker,
tidningar och tidskrifter samt lokaler som är centralt belägna i skolan. Det
bör ha ett nära samarbete med folkbiblioteket i kommunen, och lärare och
elever bör ha tillgång till biblioteket hela dagen. Motionären anser att
länsskolnämnd bör ha ett tillsynsansvar inte bara beträffande läromedelsstandarden
i en kommun utan även beträffande skolbibliotekssituationen.

Utskottet vill först erinra om att regeringen i juni år 1988 i grundskoleförordningen
har infört, liksom i den tidigare skolförordningen, en
bestämmelse om att varje skolenhet skall ha bibliotek och annan utrustning
som behövs för en tidsenlig utbildning. Skolbiblioteket är en integrerad del i
skolans hela arbete. Skolbibliotekets mediabestånd och arbetsform måste
därför anpassas till undervisningens krav. Som framgått av det föregående
(avsnittet 5. En förändrad roll för skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna)
skall länsskolnämnds tillsyn även avse skolbiblioteken.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1987/88:Ub314.

18. Tillgången till läromedel (prop. s. 96-98)

Gällande föreskrift om gåvoläromedel återfinns i läroplanen för grundskolan
(Lgr 80 s. 50). I denna anges, med hänsyftning på s.k. basläromedel,
att ”vissa sådana läromedel, eller väsentliga hjälpmedel som lexikon och
kartböcker, skall eleverna få som gåva”.

1988/89:UbU7

50

Enligt vad utskottet erfarit är i dag lärobokskostnadens andel av den
totala skolkostnaden ca 2 %.

I den nu föreliggande propositionen anser föredragande statsrådet att en
bestämmelse om skyldighet att ge eleverna egna exemplar av vissa grundläggande
läroböcker bör införas. Bestämmelsen skall ses som ett komplement
till och ett förtydligande av gällande gåvoläromedelsbestämmelse i
läroplanen. Genom den inom regeringskansliet gjorda läromedelsöversynen
är det styrkt att eleverna i grundskolan i alldeles för liten omfattning får
behålla egna läroböcker. Gällande bestämmelse om gåvoläromedel har i
många fall kommit att tolkas alltför restriktivt.

En ny bestämmelse om gåvoläromedel bör enligt föredragande statsrådet
bygga på förutsättningen att det finns vissa ämnen där det är mer eller
mindre nödvändigt med en lärobok och att eleverna också bör få behålla
vissa böcker i dessa ämnen. De pedagogiska motiven är ofta starka. Eleven
måste få använda boken aktivt och göra understrykningar och anteckningar
för att kunna tillägna sig en god studieteknik. Vissa läroböcker måste eleven
kunna gå tillbaka till för att kontrollera ett avsnitt som han eller hon har
glömt eller inte deltagit i. Andra böcker är av den karaktären att eleven kan
ha både glädje och nytta av dem långt efter grundskoletiden.

I propositionen hemställs att riksdagen godkänner vad föredragande
statsrådet anfört i ärendet.

I ett antal motioner betonas starkt vikten av att eleverna har tillgång till
egna läromedel. I motion 1988/89:Ub4 (m) yrkande 26 anförs att en lärobok
är ett mycket personligt arbetsredskap där man gör understrykningar och
minnesanteckningar. Alla elever bör ha egna böcker i de centrala ämnena.
Likartade synpunkter framförs i motion 1987/88:Ub246 (fp) yrkande 27. I
motionerna 1988/89:Ub9 (c) yrkande 13 delvis, 1987/88:Ub230 (c) yrkande
8, 1987/88:Ub801 (c) yrkande 13 delvis, framhålls bl.a. att det är en central
uppgift för skolan att lära eleverna en aktiv studieteknik, där stoffet bearbetas
genom understrykningar, marginalanteckningar m.m. Med ett lånesystem
som inte tillåter en sådan teknik hämmas en effektiv inlärning.
Därför är det även av studietekniska skäl viktigt att få läromedel som gåva.
Enligt motion 1987/88: Ub374 (m,fp,c) bör eleverna i första hand få de
basläromedel som används i svenska, matematik, orienteringsämnen och
främmande språk.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Utskottet delar föredragande statsrådets och motionärernas uppfattning
att läroboken i fortsättningen måste ha en stark ställning inom ramen för ett
vitt läromedelsbegrepp. Det föreligger i dag stora skillnader mellan olika
kommuner när det gäller anvisande av medel för att eleverna skall ha
tillgång till egna läromedel. Detta är inte acceptabelt ur rättvisesynpunkt.
Det är viktigt att alla elever får arbeta aktivt med sina skolböcker. Länsskolnämnderna
bör enligt utskottets uppfattning i sin nya tillsynsroll ha att
beakta att eleverna måste ha tillgång till goda läromedel. Detta bör gälla
grundskolans samtliga tre stadier.

Med hänsyn till vad utskottet här anfört anser utskottet att regeringens
förslag bör godkännas. Motionerna avstyrks.

1988/89: UbU7

51

I motion 1988/89:Ub9 (c) yrkande 13 delvis, 1988/89:Ub2 (vpk) yrkande 13
och 1987/88:Ub801 (c) yrkande 13 delvis begärs förslag om ett särskilt
stimulansbidrag till kommunernas läromedelsinköp.

Utskottet vill hänvisa till vad som i dag gäller i fråga om statligt och
kommunalt kostnadsansvar på skolans område och avstyrker därmed motionsyrkandena.

19. Granskning av läromedel (prop. s. 98-100)

Enligt föredragande statsrådets mening är det viktigt att det blir en aktiv
och nyanserad kvalitetsdebatt när det gäller läromedel. Mot den bakgrunden
önskar han på läromedelsområdet pröva en ny form av ämnesgranskning
”där sakkunniga inom olika områden får bedöma läroböckernas kvalitet
i fråga om språk, pedagogisk uppläggning, aktualitet etc. och inte minst
jämföra olika böcker i ett ämne med varandra”. Denna verksamhet anses
böra knytas till statens institut för läromedel (SIL). I propositionen markeras
särskilt att avsikten med denna granskning inte är att inskränka den
pedagogiska mångfalden i skolan. Riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad
som anförts i denna fråga.

Enligt motion 1988/89:Ub9 (c) yrkande 13 delvis är det viktigt att slå vakt
om både mångfald och lokal valfrihet då det gäller läromedel. Lärarnas och
ämneskonferensens möjlighet att välja fritt får inte begränsas av en alltför
snäv och statligt styrd recensionsverksamhet. Det kan finnas risk för att nu
aktuella granskningsutlåtanden kan uppfattas som en statlig auktorisation
av vissa läromedel. Därför skulle det vara till fördel med flera, sinsemellan
fristående, granskningsutlåtanden. En viktig åtgärd för att främja ett gott
läromedelsval ute i skolorna är vidare att göra lärarna bättre skickade att
välja bland de olika läromedel som finns. Läromedelskunskap bör ingå i den
grundläggande lärarutbildningen och i fortbildningen för lärare. Enligt motion
1987/88:Ub316 (m) yrkande 2 bör det tillsättas en utredning med
uppdrag att bl.a. sätta upp kriterier på vad som skall utmärka en god
lärobok.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Läroplanerna är med sina tim- och kursplaner utfärdade som föreskrifter
av regeringen. Skolorna har att följa dem i sitt arbete. Kursplanernas
utformning kommer därför att — och skall — vara styrande för såväl läroboksförfattare
som de enskilda skolornas val av läromedel. Det är därför
nödvändigt att kursplanerna konkret anger vad som skall göras till föremål
för undervisning (jfr detta betänkande s. 15 baskunskaper och basfärdigheter).
Utöver undervisning i fråga om baskunskaper och basfärdigheter,
som måste ges plats i varje lärobok i ämnet eller ämneskretsen, blir det den
enskilde lärarens uppgift att efter läggning och intresse lägga upp undervisningen
i övrigt. Det är sammantaget kursplanerna samt lärarnas kunskaper
och ytterst deras grad av professionalism, som skapar efterfrågan på
vissa läromedel och därmed styr utformningen av läromedlen. Utskottet
anser att det därför är viktigt att frågor om läromedlens utformning behandlas
både i den grundläggande lärarutbildningen och i fortbildningen av
lärare.

1988/89: UbU7

52

I nuvarande läromedelsregister finns totalt närmare 1 800 basläromedel
förtecknade, varav ca 800 för grundskolan fördelade på 36 ämnen. Enligt
propositionen skall SIL ta initiativ till granskningen av samtliga aktuella
läroböcker som av SIL fastställts som basläromedel för grundskolan, gymnasieskolan
och motsvarande vuxenutbildning inom ett ämnesområde.

Utskottet delar uppfattningen att granskningsverksamheten inte får inkräkta
på den pedagogiska mångfalden inom kursplanernas ram. Det är
också angeläget att granskningsverksamheten utformas och görs tillgänglig
på ett sådant sätt att den stimulerar till debatt.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen lägger propositionen i
denna del till handlingarna. Samtidigt avstyrker utskottet, med hänvisning
till vad som anförts i det föregående, motionerna 1988/89:Ub9 yrkande 13
delvis och 1987/88:Ub316 yrkande 2.

20. Stöd och allmän stimulans till läroboksförfattare
(prop. s. 100)

Enligt propositionen bör särskilda medel anslås för arbetsstipendier för
läroboksförfattare (två årliga stipendier om ca 100 000 kr.).

I motion 1988/89:Ub4 (m) yrkande 25 avvisas denna tanke. Även i
motion 1988/89:Ub9 yrkande 13, delvis, redovisas tveksamhet i frågan. Det
finns, menar motionärerna, inga garantier för att en god idé också blir en
bra lärobok. Det är först när boken utprövats genom användning i skolor av
lärare och elever som resultatet av projektidén kan bedömas. Vad motionärerna
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet anser att erfarenheterna får utvisa om ett stipendiesystem av
denna typ är ett bra sätt att använda medel, som SIL får att fördela.
Motionsyrkandena bör inte nu föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
De avstyrks därför. Propositionen bör läggas till handlingarna i denna del.

21. Läroboksmarknaden (prop. s. 101 — 102)

Enligt föredragande statsrådet bör prisutvecklingen på läromedelsmarknaden
ägnas särskild uppmärksamhet. Formerna för detta bör enligt honom
tas upp vid överläggningar med förlagen.

Utskottet har inget att erinra häremot.

22. Övrigt

I motion 1987/88:Ub312 (vpk) begärs att regeringen tillsätter en utredning
med uppgift att undersöka hur läromedlen förmedlar kunskap om tredje
världen.

Utskottet erinrar om att det är en uppgift för SIL att låta granska alla
läromedel som skall fastställas som basläromedel i samhällsorienterande
ämnen. Med hänvisning till gällande granskningsbestämmelser föreslår utskottet
att motion 1987/88:Ub312 avslås av riksdagen.

1988/89 :UbU7

53

I motion 1988/89:Ub3 (c), slutligen, begärs att riksdagen skall tillkalla en
utredning om de handikappades läromedelssituation.

Utskottet har så sent som i mars 1988 behandlat läromedelsförsörjningen
för synskadade elever m.fl. (UbU 1987/88:11, s. 7-10). Det ankommer på
de myndigheter som ansvarar för de handikappades läromedelssituation att
vidta de åtgärder som behövs. Utskottet, som utgår från att så sker, avstyrker
härmed motionen.

Hemställan

Åberopande vad som anförts i det föregående hemställer utskottet

1. beträffande principer för en förändrad ansvarsfördelning och
styrning pä skolområdet

att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Ub246 yrkandena 2,
4 och 16, 1987/88:Ub372 yrkandena 1 och 2, 1987/88:Ub801 yrkande
4, 1987/88:Ub806 yrkandena 1, 2, 4 delvis och 13 samt 1988/89:Ub4
yrkandena 1, 2 delvis, 3, 13 och 14 godkänner vad som förordats i
proposition 1988/89:4,

2. beträffande program för utbildningsinsatser riktade till förtroendevalda
inom en kommun

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub9 yrkande 4,

3. beträffande terminologier i läroplansspråket
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub371,

4. beträffande kommunala skolplaner m.m. för att öka det kommunala
och lokala ansvaret för skolverksamhetens genomförande

att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Ub267 yrkande 6,
1987/88:Ub801 yrkande 2, 1988/89:Ub4 yrkande 15 och 1988/89:Ub9
yrkande 5 godkänner vad som förordats i proposition 1988/89:4,

5. beträffande inriktningen av åtgärder för en effektivisering av
s kolledningsfunktionen

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1988/89:4,

6. beträffande ett forsknings- och utbildningsprojekt om skolan som
arbetsplats

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub230 yrkande 9,

7. beträffande förändrad inriktning av skolöverstyrelsens roll och
uppgifter

att riksdagen med avslag på motion 1988/89:Ub4 yrkande 16 godkänner
vad som förordats i proposition 1988/89:4,

8. beträffande förändrad inriktning av länsskolnämndernas roll och
uppgifter

att riksdagen med avslag på motion 1987/88:Ub241 godkänner vad
som förordats i proposition 1987/88:4,

9. beträffande länsskolnämnderna

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub9 yrkandena 6 och 7,

10. beträffande elevernas rätt till de schemalagda lektionerna

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub246 yrkande 25 och
1987/88:Ub373,

1988/89:UbU7

54

11. beträffande klassanordningar med årskurslös undervisning i
grundskolan

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub372 yrkande 3,

12. beträffande statlig reglering av lärartjänster

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub801 yrkande 3 och
1988/89:Ub9 yrkande 8,

13. beträffande flexibelt lönesystem för lärare

att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Ub375 och
1988/89:Ub2 yrkande 1 godkänner vad som förordats i proposition
1988/89:4,

14. beträffande en rambetonad reglering av arbetstiden för lärare
att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Ub372 yrkande 4
och 1988/89:Ub5 yrkande 3 godkänner vad som förordats i proposition
1988/89:4,

15. beträffande lärares karriärmöjligheter m.m.

att riksdagen med avslag på motion 1987/88:Ub246 yrkandena 36 och
37 godkänner vad som förordats i proposition 1988/89:4,

16. beträffande tillsättning av tjänster som rektor och studierektor
och överklagande av tillsättningsbeslut

att riksdagen med avslag på motion 1988/89:Ub4 yrkande 17 godkänner
vad som förordats i proposition 1988/89:4,

17. beträffande tillsättning av tjänst som lektor och överklagande av
tillsättningsbeslut

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1988/89:4,

18. beträffande betydelsen av lektorer i gymnasieskolan
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub4 yrkande 18,

19. beträffande riktlinjer för utvecklande av en mer flexibel personalpolitik
i övrigt

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1988/89:4,

20. beträffande ett nytt statsbidragssystem för grundskolan

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub230 yrkandena 3 och 4,
1987/88:Ub246 yrkande 7, 1987/88:Ub801 yrkandena 5 och 6,
1987/88:Ub806 yrkande 15, 1987/88:Ub816 yrkandena 1 och 2,
1988/89:Ub4 yrkande 4, 1988/89:Ub5 yrkandena 5 och 9,
1988/89:Ub9 yrkande 3 samt 1988/89:UblO yrkande 2,

21. beträffande kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna
vid statsbidragsgivningen

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub9 yrkandena 1 och 2,

22. beträffande företrädare i gymnasieskolans skolkonferens

att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89:Ub2 yrkande 5,
1988/89:Ub4 yrkande 19 och 1988/89:Ub9 yrkande 10 godkänner vad
som förordats i proposition 1988/89:4,

23. beträffande ökat inflytande och medansvar i skolan för elever
och föräldrar

att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Ub246 yrkande 23,
1987/88:Ub272 yrkandena 1 och 2, 1987/88:Ub369 yrkande 1,
1987/88:Ub801 yrkande 11, 1988/89:Ub2 yrkandena 3 och 4,
1988/89:Ub5 yrkande 1 och 1988/89:UblO yrkande 1 godkänner vad
som förordats i proposition 1988/89:4,

1988/89:UbU7

55

24. beträffande delegering av ärenden inom skolområdet
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub8 yrkande 1,

25. beträffande elevföreträdares förslagsrätt i skolans skyddskommitté att

riksdagen avslår motion 1988/89:Ub2 yrkande 2 och 1988/89:Ub9
yrkande 9,

26. beträffande elevmedverkan i skolans skyddsverksamhet

att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Ub268,
1987/88:Ub369 yrkande 2 och 1988/89:Ub5 yrkande 2 godkänner vad
som förordats i proposition 1988/89:4,

27. beträffande förstärkning av inflytande och medansvar för elever
och deras föräldrar samt för vuxenstuderande i övrigt

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1988/89:4,

28. beträffande skyddslagstiftning för elever i grundskolan
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub280,

29. beträffande informationen om skolväsendet och utvärderingen
av skolverksamheten

att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Ub806 yrkande 20
och 1988/89: Ub4 yrkande 12 godkänner vad som förordats i proposition
1988/89:4,

30. beträffande ansvarsfördelningen och styrningen på skolområdet
i övrigt

att riksdagen lägger proposition 1988/89:4 till handlingarna,

31. beträffande individuella valalternativ pä grundskolans högstadium att

riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub211, 1987/88:Ub246 yrkande
11, 1987/88:Ub347 yrkande 3, 1987/88:Ub806 yrkande 11 och
1988/89:Ub4 yrkande 10,

32. beträffande möjlighet att profilera den enskilda kommunala
skolan när det gäller innehåll och arbetssätt

att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Ub246 yrkande 5,
1988/89:Ub2 yrkande 6 och 1988/89:Ub6 godkänner vad som förordats
i proposition 1988/89:4,

33. beträffande prioritering av undervisningen i svenska och matematik att

riksdagen avslår motion 1987/88:Ub246 yrkandena 14 och 15,

34. beträffande elevers och föräldrars möjlighet till val av skola
inom det kommunala skolväsendet

att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Ub246 yrkande 6,
1987/88:Ub400 yrkande 1, 1987/88:Ub806 yrkande 14, 1988/89:Ub2
yrkandena 7, 8 och 9, 1988/89:Ub4 yrkande 9, 1988/89:Ub5 yrkande
4 och 1988/89:Ub9 yrkande 11 godkänner vad som förordats i proposition
1988/89:4,

35. beträffande det fortsatta arbetet med kultur i skolan
att riksdagen lägger proposition 1988/89:4 till handlingarna,

36. beträffande skolstart vid sex års ålder

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub219, 1987/88:Ub246 yrkande
1, 1987/88:Ub255, 1987/88:Ub806 yrkandena 8 och 9,
1988/89:Ub4 yrkandena 7 och 8 samt 1988/89:Ub5 yrkande 6,

1988/89: UbU7

56

37. beträffande en bättre samverkan mellan barnomsorg och skola
att riksdagen med avslag på motion 1988/89:Ub4 yrkandena 21 och
22 lägger proposition 1988/89:4 till handlingarna,

38. beträffande lokalt utvecklingsarbete på grundskolans högstadium
fr.o.m. läsåret 1989/90

att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Ub806 yrkande 4
delvis och 1988/89:Ub4 yrkandena 2 delvis och 20 godkänner vad som
förordats i proposition 1988/89:4,

39. beträffande allmän och särskild kurs i engelska och matematik
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub246 yrkande 12 och
1988/89:Ub2 yrkande 10,

40. beträffande principer för inriktningen av specialundervisningen
att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Ub328 delvis och
1988/89:Ub7 yrkande 1 godkänner vad som förordats i proposition
1988/89:4,

41. beträffande organiserande av de specialpedagogiska insatserna i
grundskolan, m.m.

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1988/89:4,

42. beträffande arbetsenhetens ansvar för planering, fördelning och
uppföljning av de specialpedagogiska insatserna, m.m.

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1988/89:4,

43. beträffande inrättande av en påbyggnadslinje, m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:4 och med avslag på
motionerna 1987/88:Ub328 delvis, 1987/88:Ub505, 1988/89:Ub4 yrkande
24 och 1988/89:Ub7 yrkandena 2, 3 och 4 bemyndigar regeringen
att den 1 juli 1990 inrätta en påbyggnadslinje, specialpedagogisk
påbyggnadsutbildning, om 40- 60 poäng med möjlighet till ytterligare
specialisering eller fördjupning om 20-40 poäng,

44. beträffande avveckling av nuvarande speciallärarlinje

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:4 bemyndigar regeringen
att avveckla nuvarande speciallärarlinje fr.o.m. budgetåret
1990/91,

45. beträffande begränsning av antagningen till speciallärarutbildningen
inför läsåret 1989/90

att riksdagen med avslag på motion 1988/89: Ub2 yrkandena 11 och

12 godkänner vad som förordats i proposition 1988/89:4,

46. beträffande rätt till utbildningsarvode för studerande på specialpedagogisk
påbyggnadslinje

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1988/89:4,

47. beträffande tillsyn av skolbiblioteken m.m.
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub314,

48. beträffande gåvoläromedelsbestämmelse

att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Ub230 yrkande 8,
1987/88:Ub246 yrkande 27, 1987/88:Ub374, 1987/88:Ub801 yrkande

13 delvis, 1988/89:Ub4 yrkande 26 och 1988/89:Ub9 yrkande 13 delvis
godkänner vad som föreslagits i proposition 1988/89:4,

49. beträffande stimulansbidrag till kommunernas läromedelsinköp
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub801 yrkande 13 delvis,
1988/89:Ub2 yrkande 13 och 1988/89:Ub9 yrkande 13 delvis,

1988/89:UbU7

57

50. beträffande granskning av läromedel

att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Ub316 yrkande 2
och 1988/89:Ub9 yrkande 13, delvis, lägger proposition 1988/89:4 till
handlingarna,

51. beträffande arbetsstipendier för läroboksförfattare

att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89:Ub4 yrkande 25 och
1988/89:Ub9 yrkande 13, delvis, lägger proposition 1988/89:4 till
handlingarna,

52. beträffande kunskap om tredje världen
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub312,

53. beträffande handikappades läromedelssituation
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub3.

Stockholm den 19 januari 1989
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s),
Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp),
Lars Svensson (s), Ingvar Johnsson (s), Berit Löfstedt (s). Birger Hagård
(m), Marianne Andersson (c), Eva Goés (mp), Ewa Hedkvist Petersen (s),
Ingegerd Wärnersson (s), Ulf Melin (m), Isa Halvarsson (fp) och Ylva
Johansson (vpk).

Reservationer

1. Principer för en förändrad ansvarsfördelning och styrning
på skolområdet (mom. 1)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m), Ulf
Melin (m) och Isa Halvarsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
har” och på s. 16 slutar med ”bör avslås” bort ha följande lydelse:

I propositionen om skolans utveckling och styrning saknas reella, framåtsyftande
förslag. Propositionen är inte heller trovärdig när det gäller t.ex.
underlag för målstyrning, utvärdering och utveckling. Målformuleringar är
nämligen till intet förpliktigande om man inte talar om eller ens vet hur
målen skall utvärderas. Ett verkligt utvecklingsarbete är inte heller möjligt
utan ändring i grundskolans statsbidragssystem. Det sätt på vilket det
nuvarande är utformat utgör det största hindret för den förnyelse och
utveckling av skolan, som är propositionens ledmotiv. Propositionen handlar
- tillspetsat — för mycket om styrning och för litet om utveckling. Det
finns därmed en risk att skolan blir fastlåst i gamla tänkesätt och att
verksamheten stagnerar.

1988/89: UbU7

58

Utskottet vill till detta lägga följande.

Enligt utskottets uppfattning har skolan under en lång följd av år tagit på
sig allehanda uppgifter som tillsammans bidragit till att tiden för skolans
huvuduppgift — att ge alla elever grundläggande kunskaper och färdigheter
— begränsats. Det är visserligen rimligt att det i en skola som syftar till att
ge en allmän medborgarkompetens förekommer vitt skilda ämnen eller
moment. Men sådana uppgifter får inte utvecklas till så tidskrävande avsnitt
eller organiseras på ett sådant sätt att huvudsyftet med skolarbetet får stå
tillbaka. Utskottet kan inte acceptera en skola där ytlig orientering får breda
ut sig på bekostnad av kunskap och kvalitet. För att ta ett exempel — en
”miljömedvetenhet” som inte grundas på faktiska kunskaper i bl.a. biologi
och kemi blir sällan objektiv eller konstruktiv.

Det är därför nödvändigt att skolarbetet inriktas på det centrala - att ge
alla goda kunskaper och färdigheter — och att annan verksamhet ges ett
utrymme som inte inkräktar på denna centrala uppgift. Utskottet anser att
det genom en översyn och precisering av grundskolans läroplan måste
skapas en balans i olika åtaganden så att skolans huvuduppgift blir tydlig
och möjlig att genomföra. Utskottet har vidare uppfattningen att skolans
arbetsmiljö starkt präglas av hur personal, elever och även föräldrar uppfattar
skolans huvuduppgift. Genom en fokusering av skolans mål på goda
kunskaper och färdigheter ställs krav på en arbetsdisciplin, som i sig är
fostrande och som därvid motverkar våldstendenser samt mobbning av bl.a.
lärare.

Nuvarande målbeskrivningar för skolverksamheten i Lgr 80 är allmänt
ansedda som mångtydiga. Utvecklingen har visat att bilden är motsägelsefull
när det gäller det praktiska genomförandet av Lgr 80. Det råder i
forskarkretsar enighet om att ”de nationellt fastslagna målen och riktlinjerna
för skolans verksamhet” har olika innebörd för olika människor.
Om målstyrning av undervisningen skall införas i Sverige, är det därför
logiskt att först börja med att precisera målen bättre än för närvarande. Lgr
80 bör därför omgående ses över.

SÖ har fått regeringens uppdrag att beskriva den kärna av sådana kunskaper
och färdigheter i skolans olika ämnen som alla elever behöver
behärska. Det är därvid enligt utskottets uppfattning viktigt att man noggrant
preciserar de grundläggande kunskaper som skall läras in för att
undervisningen skall ha någon mening för fortsatta studier och i ett längre
perspektiv. En precisering av den nivå man normalt bör uppnå ämnesvis
och årskursvis är också en oundgänglig förutsättning för att den utvärdering
som föredraganden fäster så stort avseende vid skall bli meningsfull. Detta
gäller i särskilt hög grad de s.k. färdighetsämnena. En sådan precisering bör
anförtros åt lärare med lång erfarenhet av undervisning. Genom kunskapspreciseringen
får man det effektivaste medlet för att avgöra när olika slag av
individualiseringsåtgärder måste sättas in. Det får inte uteslutas att det i de
högre årskurserna kan vara en vinst om undervisningen erbjuds som grundkurser,
tilläggskurser och repetitionskurser. Utskottet förutsätter att SÖ i
sin översyn beaktar vad som sägs i motion 1988/89:Ub4 om kunskaper,
kursplaner och skolans fostrande uppgift.

1988/89: UbU7

59

Det måste ske en rejäl minskning av de regler som styr skolan. Läroplanen
för grundskolan bör — som framhålls i motion 1988/89:Ub4 — vara så
utformad att skolans personal, elever och föräldrar med minsta möjliga
reglering av arbetssätt och av hur verksamheten i skolan skall organiseras
ges förtroendet att på det sätt man finner bäst arbeta för att nå syftena med
och målen för skolverksamheten. Den svenska skolan behöver ett förändringsarbete
som startar lokalt. Klara mål och en stor frihet att inom
varje skola lägga upp arbetet är enligt utskottets uppfattning det bästa sättet
att frigöra den kreativitet som finns ute i de enskilda skolorna.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner de av utskottet förordade
principerna för en förändrad ansvarsfördelning och styrning på skolområdet
samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en
översyn av Lgr 80 för att läroplanen skall kunna fungera i sin roll som
styrdokument.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande principer för en förändrad ansvarsfördelning och
styrning pä skolområdet

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub246 yrkandena 2,
4 och 16, 1987/88:Ub806 yrkandena 1, 2, 4 delvis och 13 samt
1988/89:Ub4 yrkandena 1, 2 delvis, 3, 13 och 14 samt med anledning
av proposition 1988/89:4 och motionerna 1987/88:Ub372 yrkandena 1
och 2 samt 1987/88:Ub801 yrkande 4 godkänner vad utskottet förordat
samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om en översyn av läroplanen för grundskolan,

2. Program för utbildningsinsatser riktade till
förtroendevalda inom en kommun (mom. 2)

Larz Johansson (c), Marianne Andersson (c) och Ylva Johansson (vpk)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Utskottet
inser” och slutar med ”Motionsyrkandet avstyrks” bort ha följande lydelse:
SÖ har nyligen publicerat en undersökning om lärarnas inställning till sitt
arbete. Av undersökningen framgår bl.a. att det finns en stor förtroendeklyfta
mellan lärarna och de lokala skolpolitikerna. Lärarna anser att skolpolitikerna
vet för litet om förhållandena i skolan och att de saknar kompetens
att styra verksamheten. Detta är allvarligt i ett läge där avsikten är att
decentralisera ytterligare beslutsfunktioner till den lokala nivån. Uppenbarligen
krävs det betydande utbildningsinsatser, riktade till de förtroendevalda.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett program för sådana
utbildningsinsatser. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

1988/89:UbU7

60

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande program för utbildningsinsatser riktade till förtroendevalda
inom en kommun

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub9 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Kommunala skolplaner m.m. för att öka det kommunala
och lokala ansvaret för skolverksamhetens genomförande
(mom. 4)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m), Ulf
Melin (m) och Isa Halvarsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Utskottet
ansluter” och slutar med ”i propositionen” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening finns en betydande risk att den föreskrivna
skolplanen sväller ut till ett omfattande dokument som binder resurser vid
byråkrati i stället för att användas till undervisning. Dessutom utarbetar
kommunerna i anslutning till budgetarbetet planer som fyller behoven av
planering. Mot denna bakgrund avvisar utskottet regeringens förslag.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande kommunala skolplaner m.m. för att öka det kommunala
och lokala ansvaret för skolverksamhetens genomförande
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub4 yrkande 15 avslår
proposition 1988/89:4 och motionerna 1987/88:Ub267 yrkande 6,
1987/88:Ub801 yrkande 2 och 1988/89:Ub9 yrkande 5,

4. Kommunala skolplaner m.m. för att öka det kommunala
och lokala ansvaret för skolverksamhetens genomförande
(mom. 4)

Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Utskottet
ansluter” och slutar med ”i propositionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en kommunal skolplan är så viktig — inte minst för att
stimulera den kommunala debatten om skolan — att den bör upprättas och
antas årligen. En kommunal verksamhetsplan gör det kommunala ansvaret
tydligare för kommuninvånarna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande kommunala skolplaner m.m. för att öka det kommunala
och lokala ansvaret för skolverksamhetens genomförande
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub9 yrkande 5, med
anledning av proposition 1988/89:4 samt motionerna 1987/88:Ub267
yrkande 6 och 1987/88: Ub801 yrkande 2 och med avslag på motion
1988/89:Ub4 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

1988/89: UbU7

61

5. Förändrad inriktning av länsskolnämndernas roll och
uppgifter (mom. 8, motiveringen)

Ann-Cathrine Haglund, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser att den
del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”När det” och slutar med
”motion 1987/88:Ub241” bort ha följande lydelse:

Inte heller länsskolnämnderna bör tillföras nya fasta tjänster. Utskottet
redovisar längre fram i sitt betänkande sin syn på utvärderingen av skolan
och föreslår att en fristående instans skall utvärdera skolan. Detta berör
även länsskolnämndernas verksamhet. Med hänvisning till det anförda föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub241 och godkänner
regeringens förslag.

6. Länsskolnämnderna (mom. 9)

Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”och 7” bort ha följande lydelse:

Länsskolnämnderna bör ha elva ledamöter som väljs av landstingen och
de kommuner som fullgör landstingsuppgifter. Även vid en länsförvaltningsreform
bör länsskolnämnderna finnas kvar som självständiga förtroendemannaorgan.
Den centrala roll som skolfrågorna intar i den allmänna
debatten — inte minst på länsnivå — gör det nödvändigt att det finns ett
kompetent lekmannaforum där denna diskussion kan föras. Vad som här
anförts rörande länsskolnämndernas framtida ställning bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande länsskolnämnderna
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub9 yrkandena 6 och 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Elevernas rätt till de schemalagda lektionerna (mom. 10)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m), Eva
Goés (mp), Ulf Melin (m) och Isa Halvarsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ” 1987/88:Ub373” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att eleverna bör ha rätt till viss minsta undervisningstid i
de olika ämnena och årskurserna. Vissa ämnen kräver en särskilt systematisk
och välplanerad lärogång med täta och många övningstillfällen. En
mängd olika aktiviteter avbryter undervisningen i dagens grundskola. Den
praktiska arbetslivsorienteringen skall vidare omfatta totalt mellan sex och
tio veckor inom ramen för undervisningstiden. Effekterna på grundskoleundervisningen
av såväl olika former av arbetslivsorientering som andra
aktiviteter av icke undervisningskaraktär bör enligt utskottets uppfattning
snarast kartläggas. Resultatet av granskningen bör i vad gäller såväl grundskola
som gymnasieskola redovisas för riksdagen med eventuella förslag till

1988/89:UbU7

62

åtgärder. Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge rege- 1988/89:
ringen till känna.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande elevernas rätt till de schemalagda lektionerna
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub246 yrkande 25
och 1987/88:Ub373 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

8. Statlig reglering av lärartjänster (mom. 12, motiveringen)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m), Ulf
Melin (m) och Isa Halvarsson (fp) anser att den del av utskottets yttrande
som på s. 23 börjar med ”1 propositionen anförs” och slutar med ”yrkande
3” bort ha följande lydelse:

I motionerna 1988/89:Ub9 (c) yrkande 8 och 1987/88:Ub801 (c) yrkande 3
hemställs att den statliga regleringen av skolans tjänster skall bibehållas.

Utskottet konstaterar följande.

I propositionen anförs att det är viktigt att nuvarande starka centrala
reglering av lärartjänsterna inte blir ett hinder för utveckling av skolan själv
och för utveckling av bl.a. personalsociala åtgärder för lärarna. Enligt
föredragande statsrådet finns det skäl som talar såväl för som mot en
kommunalisering av bl.a. lärartjänsterna. För närvarande är statsrådet inte
beredd att föreslå någon förändring när det gäller den statliga regleringen av
tjänsterna. För honom är det väsentliga inte om tjänsterna är statligt eller
kommunalt reglerade, utan att regleringen i avtal och på annat sätt kan
förändras så att det i sak innebär bättre möjligheter till lokal anpassning i
syfte att uppnå den ökade flexibilitet som bl.a. ligger bakom kraven på
kommunalisering.

I propositionen redovisas vidare att skolstyrelsen har mycket goda möjligheter
att inom ramen för av riksdag och regering givna regler genom
prioriteringar och extra satsningar ”utveckla skolverksamheten så långt den
själv och ytterst kommunens fullmäktige önskar och ger ekonomiska och
andra förutsättningar för” (prop. s. 17). Samtidigt som utskottet vill ansluta
sig till vad statsrådet här uttalat måste emellertid konstateras att nuvarande
statsbidragsordning m.m. inte medger en kommun att - utöver den av
länsskolnämnd fastställda lärarveckotimramen - tillskjuta egna medel för
angelägna åtgärder i den direkta undervisningssituationen. Detta har lett till
att en optimal avvägning inte alltid kunnat göras mellan sådana undervisningsåtgärder
som fullgörs av personal på statligt reglerade tjänster
(främst lärare) och åtgärder med hjälp av skolpersonal på kommunala
tjänster (främst skolpsykologer och skolkuratorer) vid kommunernas strävan
att åstadkomma en så bra undervisningssituation som möjligt. Utskottet
förutsätter därför - i anslutning till statsrådets nyss citerade uttalande och
vad som tidigare anförts om ett ökat ansvar för kommunerna när det gäller
undervisningen — att regeringen vid mer generella överväganden om statsbidragsgivningen
till kommunerna prövar möjligheten att ge kommun rätt
att tillskjuta egna medel för undervisningsverksamhet för att åstadkomma

en mer flexibel personalpolitik och ett för alla kommuner gagneligt utvecklingsarbete.
Eftersom lärartjänster är statligt reglerade, måste kommunerna
därför få möjlighet att erlägga avgifter för den s.k. kompletteringspensionen
direkt till staten när det gäller lärartjänst utöver den av länsskolnämnd
fastställda, mer generella ramen (jfr SFS 1984:222). Härför krävs ett
särskilt regeringsbeslut.

Med hänvisning till vad som anförts och då det inte finns förslag i
propositionen om avskaffande av de statligt reglerade lärartjänsterna föreslår
utskottet att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub9 yrkande 8 och
1987/88:Ub801 yrkande 3.

9. Flexibelt lönesystem för lärare (mom. 13)

Larz Johansson (c), Marianne Andersson (c), Eva Goés (mp) och Ylva
Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”motionsyrkandet avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet är tveksamt till en ökad lönedifferentiering i skolan. För att
skolan skall fungera behövs inte bara undervisning. I en fungerande skola
finns det en rad viktiga arbetsuppgifter: planering, samordning, utvärdering,
uppföljning och utveckling förutom själva undervisningen. Lönesättningen
får inte bero på godtyckliga bedömningar om vad som är viktigast.
Alla dessa uppgifter är viktiga och inbördes beroende av varandra. Detta
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande flexibelt lönesystem för lärare
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub2 yrkande 1 och med
anledning av proposition 1988/89:4 och motion 1987/88:Ub375 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. En rambetonad reglering av arbetstiden för lärare
(mom. 14)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m), Eva
Goés (mp), Ulf Melin (m) och Isa Halvarsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ”Frågor om”
och på s. 25 slutar med ”vissa lokaler” bort ha följande lydelse:

De allra flesta lärare bedriver ett omfattande arbete utanför lektionstiden.
På eftermiddagar, kvällar och helger förbereds lektioner och förs
samtal med elever och deras föräldrar. På loven ägnas tid åt fortbildning och
annan förberedelse för kommande läsår.

Tanken bakom föredragandens formulering måste vara att de lärare som
— enligt föredragandens mening - inte i tillräcklig utsträckning utför arbete
vid sidan av lektionerna skall tvingas till detta genom att samtliga lärare
åläggs en större närvaroplikt i skolans lokaler. Detta torde snart medföra

1988/89:UbU7

64

krav på arbetsrum åt alla lärare, vilket medför betydande investeringskostnader.

Utskottet anser det rimligt att arbetstidsreglerna skall ge utrymme för en
lindrigare tjänstgöring för äldre lärare.

Om regeringen har någon preciserad synpunkt på de arbetsuppgifter som
skall rymmas inom statligt reglerad lärartjänst — t.ex. deltagande i fortbildning
eller vidareutbildning — kan detta tas upp av den ståtlige arbetsgivaren
direkt utan särskild anmälan till riksdagen. Frågor av detta slag bör
avvisas av riksdagen.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande en rambetonad reglering av arbetstiden för lärare
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub5 yrkande 3 och med
anledning av proposition 1988/89:4 och motion 1987/88:Ub372 yrkande
4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Tillsättning av tjänster som rektor och studierektor och
överklagande av tillsättningsbeslut (mom. 16)

Ann-Cathrine Haglund, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Nuvarande
— av” och på s. 26 slutar med ”beträffande skolledare” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att staten bör behålla sitt inflytande vid tillsättning av
tjänster som rektor och studierektor. Regeringens förslag om lokal tillsättning
av dessa tjänster bör därför, med bifall till motion 1988/89:Ub4
yrkande 17, avslås.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

16. beträffande tillsättning av tjänster som rektor och studierektor
och överklagande av tillsättningsbeslut

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub4 yrkande 17 avslår
proposition 1988/89:4,

12. Ett nytt statsbidragssystem för grundskolan (mom. 20)

Ann-Cathrine Haglund (m). Lars Leijonborg (fp). Birger Hagård (m), Eva
Goés (mp). Ulf Melin (m) och Isa Halvarsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med ”Styrningsberedningens
förslag” och på s. 29 slutar med ”1987/88:Ub816 yrkandena 1
och 2” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör statsbidraget till grundskolan vara så utformat
att det blir möjligt att tillgodose elevers och föräldrars önskemål att
välja skola. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till nya statsbidragsbestämmelser
utifrån principen att statsbidraget skall beräknas per
elev och följa elevens val av skola oavsett om denna är fristående eller
offentlig. Samtidigt bör av skollagen framgå att elever och föräldrar har rätt

1988/89:UbU7

65

5 Riksdagen 1988/89. 14 sami. Nr 7

att fritt välja skola inom det offentliga skolväsendet. Det finns mycket att
vinna på den överblick och förenkling av fördelningsprocessen som ett
elevrelaterat bidragssystem kan ge.

Ett nytt bidragssystem bör vara så utformat att det garanterar kommuner
i glesbygd sådana resurser att deras små skolor kan fortleva.

I avvaktan på det nya statsbidragssystemet bör en del av förstärkningsresursen
få användas för att minska storleken på klasserna i grundskolan.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande ett nytt statsbidragssystem för grundskolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub246 yrkande 7,
1987/88:Ub806 yrkande 15, 1987/88:Ub816 yrkandena 1 och 2,
1988/89:Ub4 yrkande 4, 1988/89:Ub5 yrkandena 5 och 9 samt
1988/89:UblO yrkande 2 och med avslag på motionerna 1987/88:
Ub230 yrkandena 3 och 4, 1987/88:Ub801 yrkandena 5 och 6 samt
1988/89:Ub9 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

13. Ett nytt statsbidragssystem för grundskolan (mom. 20)

Larz Johansson (c), Marianne Andersson (c) och Ylva Johansson (vpk)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med ”Styrningsberedningens
förslag” och på s. 29 slutar med ”1987/88:Ub816 yrkandena 1
och 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att basresurssystemet bör behållas som en beräkningsteknisk
metod när det gäller statsbidrag till grundskolan. Varje kommun bör
lämna uppgifter till länsskolnämnden om den planerade fördelningen av
elever på skolenheter under nästkommande läsår, varefter nämnden fastställer
antalet erforderliga basresruser enligt nuvarande regler. Basresursberäkningen
måste liksom nu grundas på en elevfördelning, som uppfyller
rimliga krav på rationalitet. Kommunerna bör dock ges rätt att själva fatta
slutligt beslut om elevernas fördelning på skolenheter och om anordnande
eller indragning av skolenheter. Länsskolnämnden skall räkna om det fastställda
antalet basresurser till en summa basresurstimmar. Dessa basresurstimmar
bör tilldelas kommunens grundskola som helhet och knyts alltså inte
längre till visst stadium, viss årskurs eller viss skolenhet. Basresurstimmarna
läggs sedan samman med det antal timmar som svarar mot den undervisningsbundna
delen av nuvarande förstärkningsresurs till en undervisningsresurs.
Det skall också finnas en tilläggsresurs (nuvarande icke undervisningsbundna
del av förstärkningsresursen) och en skolledningsresurs
samt bidrag till kostnader för vissa sociala avgifter. Delningstalet för basresurserna
på mellan- och högstadierna bör vara 25. Strävan bör vara att
varje klass i grundskolan skall ha högst 25 elever.

1988/89:UbU7

66

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande ett nytt statsbidragssystem för grundskolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub230 yrkandena 3
och 4, 1987/88:Ub801 yrkandena 5 och 6 samt 1988/89:Ub9 yrkande 3
och med avslag på motionerna 1987/88:Ub246 yrkande 7, 1987/88:
Ub806 yrkande 15, 1987/88:Ub816 yrkandena 1 och 2, 1988/89:Ub4
yrkande 4,1988/89:Ub5 yrkandena 5 och 9 samt 1988/89:UblO yrkande
2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna
vid statsbidragsgivningen (mom. 21)

Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutar med ”1988/89:Ub9 yrkandena 1 och 2” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att utbildningsområdet bör prioriteras och att förändringar
i statsbidragsgivningen till kommunerna inte får innebära kostnadsövervältringar
på kommunerna. Den kostnadsförskjutning från staten till
kommunerna som har ägt rum under de senaste åren måste nu ersättas med
ett återställande av kostnadsrelationerna. År 1980 svarade staten för drygt
50 % av kostnaderna för skolväsendet. 1986 hade denna andel sjunkit till ca
43 % och kommunernas del av skolkostnaden ökat i motsvarande grad.
Efter 1986 har de statliga besparingarna fortsatt, och det finns alltså goda
skäl att anta att kostnadsförskjutningen nu är ännu större. En strävan måste
vara att staten åter tar ansvar för ca 50 % av skolans kostnader.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

21. beträffande kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna
vid statsbidragsgivningen

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub9 yrkandena 1 och 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Företrädare i gymnasieskolans skolkonferens (mom. 22)

Ann-Cathrine Haglund, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”gymnasieskolan m.m.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att eleverna med stigande ålder och mognad bör kunna ta
ökat ansvar för sitt arbete i skolan. Utskottet konstaterar att gymnasieskolans
elever har blivit allt yngre till följd av vissa bestämmelser om
prioritering av elever vid intagningen till gymnasieskolan. Nästan alla elever
i årskurs 1 är numera endast ca 16 år. Mot denna bakgrund kan det enligt
utskottets uppfattning vara en fördel om företrädare för föräldrarna kan få

1988/89:UbU7

67

insyn i skolkonferensens beslut när det gäller vissa frågor. Enligt vad utskottet
erfarit finns det fortfarande aktiva föräldraföreningar i gymnasieskolan.
I syfte att även i denna skolform öka samarbetet mellan hemmen
och skolan bör det övervägas om inte företrädare för elevernas föräldrar bör
få rätt att närvara vid skolkonferensen i gymnasieskolan. Vad utskottet
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

22. beträffande företrädare i gymnasieskolans skolkonferens
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub4 yrkande 19, med
anledning av proposition 1988/89:4 och med avslag på motionerna
1988/89:Ub2 yrkande 5 och 1988/89:Ub9 yrkande 10 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Företrädare i gymnasieskolans skolkonferens (mom. 22)

Larz Johansson (c), Marianne Andersson (c) och Ylva Johansson (vpk)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”gymnasieskolan m.m.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att formerna för hur elevernas företrädare i gymnasieskolans
skolkonferens skall utses inte bör regleras centralt. Enligt utskottets
uppfattning är det tillräckligt att på central nivå fastställa vilka grupper som
skall vara företrädda i skolkonferensen och till vilket antal. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

22. beträffande företrädare i gymnasieskolans skolkonferens
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub2 yrkande 5 och
1988/89:Ub9 yrkande 10, med anledning av proposition 1988/89:4
och med avslag på motion 1988/89:Ub4 yrkande 19 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Ökat inflytande och medansvar i skolan för elever och
föräldrar (mom. 23)

Lars Leijonborg och Isa Halvarsson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med ”Riksdagen
har” och på s. 33 slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att inflytandet i skolan för elever och föräldrar måste
förstärkas mer än vad som föreslås i propositionen. Beslutsrätten på skolområdet
bör decentraliseras. I största möjliga utsträckning bör beslut fattas
av elever, lärare och annan skolpersonal samt elevernas föräldrar. För detta
ändamål bör ett skolråd inrättas vid varje skolenhet. Skolrådet bör bestå av
rektor som ordförande och representanter för lärare, annan skolpersonal,
elever och föräldrar. Skolrådets ansvarsområde och beslutsrätt bör avgöras

1988/89: UbU7

68

av skolstyrelsen och kommunfullmäktige. Skolrådet bör få rätt att besluta
inom de ekonomiska ramar som ges. Bestämmelserna om skolråd bör
vidare vara så utformade att det görs möjligt att efter särskilt beslut överföra
vissa av rektors beslutsbefogenheter till skolrådet.

Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på regeringens förslag i vad
gäller hur inflytandet för elever och föräldrar skall organiseras hos regeringen
begär bestämmelser om ett skolråd vid varje enskild skolenhet.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

23. beträffande ökat inflytande och medansvar i skolan för elever
och föräldrar

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub246 yrkande 23
och 1988/89:Ub5 yrkande 1, med anledning av motion 1987/88:
Ub272 yrkandena 1 och 2 samt med avslag på proposition 1988/89:4
och motionerna 1987/88:Ub369 yrkande 1, 1987/88:Ub801 yrkande
11, 1988/89:Ub2 yrkandena 3 och 4 samt 1988/89:UblO yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. Ökat inflytande och medansvar i skolan för elever och
föräldrar (mom. 23)

Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 böljar med ”När det”
och på s. 33 slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

När det gäller extra undervisning för elever som ersättning för förlorade
lektioner i samband med konferenser, skyddsarbete eller föreningsverksamhet
konstaterar utskottet att denna fråga har tagits upp i propositionen när
det gäller eleverna i grundskolan. Det framhålls vidare att elevföreträdare
måste få möjligheter och tid att delge övriga elever innehållet i mottagen
information. En möjlighet att erhålla tid för detta anses vara om en fast
position i veckoschemat frigörs för sådan verksamhet. Som utskottet ser det
bör en sådan schemateknisk lösning kunna komma i fråga även för gymnasieskolans
del, om det kan ske utan större nackdel för övrig undervisning.
Utskottet är dock medvetet om att vissa överläggningar av olika skäl måste
förläggas även till annan tid. Vad utskottet anfört om ökat inflytande och
medansvar i skolan för elever och föräldrar bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

23. beträffande ökat inflytande och medansvar i skolan för elever
och föräldrar

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub2 yrkandena 3 och 4,
med anledning av proposition 1988/89:4 och med avslag på motionerna
1987/88:Ub246 yrkande 23, 1987/88:Ub272 yrkandena 1 och
2, 1987/88:Ub369 yrkande 1, 1987/88:Ub801 yrkande 11,

1988/89:Ub5 yrkande 1 och 1988/89:UblO yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1988/89: UbU7

69

19. Ökat inflytande och medansvar i skolan för elever och
föräldrar (mom. 23)

Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande sorn på s. 31 börjar med ”Riksdagen
har” och på s. 33 slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion 1988/89:UblO
yrkande 1 att den enskilda skolan är den enda nivå där beslut om skolans
verksamhet skall fattas. Varje skola skall ha en styrelse bestående av lika
många representanter för skolpersonal som för elever och föräldrar. Styrelsens
sammansättning och storlek varierar med skolans storlek och stadium.
Skolpersonalen skall företrädas av olika yrkeskategorier inom skolan. I
gruppen elever och föräldrar skall förhållandet successivt förändras från en
övervikt av föräldrar på lägre stadier till en övervikt av elever i gymnasieskolan.

Skolans styrelse skall ha ett ekonomiskt ansvar för den egna organisationen
samt för personal, måltider m.m. Med utgångspunkt i läroplanens mål
och riktlinjer skall beslut om skolans verksamhet — klassernas storlek,
fördelningen av resurser, pedagogisk försöksverksamhet m.m. — fattas av
styrelsen. Regeringen bör lägga fram förslag till lag som gör det möjligt för
kommun att där förutsättningar härför finns överlämna till styrelse för
enskild skolenhet att driva enheten på sätt som anges i motion 1988/89:
UblO.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

23. beträffande ökat inflytande och medansvar i skolan för elever
och föräldrar

att riksdagen med bifall till motion 1988/89: UblO yrkande 1 och med
avslag på proposition 1988/89:4 och motionerna 1987/88:Ub246 yrkande
23, 1987/88:Ub272 yrkandena 1 och 2,1987/88:Ub369 yrkande
1, 1987/88:Ub801 yrkande 11, 1988/89:Ub2 yrkandena 3 och 4 samt
1988/89:Ub5 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

20. Elevföreträdares förslagsrätt i skolans skyddskommitté
(mom. 25)

Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med ”1 princip ”
och slutar med ”skolans skyddsverksamhet” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att elevrepresentanterna i
skolans skyddskommitté bör förutom närvaro- och yttranderätt även ha
förslagsrätt. Detta bör öka elevernas intresse för att komma med egna
förslag i skyddsfrågor och bidra till att göra deras medverkan i skolans

skyddsverksamhet mera meningsfull. Enligt utskottets uppfattning bör även
elevföreträdarna i skolans skyddskommitté ha rätt att till beslut i protokoll
anteckna avvikande mening utan någon begränsning.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

25. beträffande elevföreträdares förslagsrätt i skolans skyddskommitté att

riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub2 yrkande 2 och med
anledning av motion 1988/89:Ub9 yrkande 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Informationen om skolväsendet och utvärderingen av
skolverksamheten (mom. 29)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m). Ulf
Melin (m) och Isa Halvarsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med ”Utskottet
delar” och på s. 37 slutar med ”avsedda tiden” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill i detta sammanhang framföra uppfattningen att det är
anmärkningsvärt att regeringen i propositionen inte tar upp i vilken utsträckning
konkreta målbeskrivningar i läroplanen och ett betygssystem
som är relaterat till läroplanens krav i fråga om kunskaper och färdigheter
skulle kunna vara ett av flera medel att bl.a. utvärdera skolverksamheten.
Utskottet återkommer till denna fråga senare under året.

Enligt utskottets mening är det inte lämpligt att den centrala myndighet
som har ansvar för att organisera verksamheten också ansvarar för att
redovisa de övergripande resultaten. Utvärdering av skolans inre arbete -den pedagogiska utvärderingen — bör skötas av en fristående instans. Som
förebild för ett sådant utvärderande organ kan de särskilda skolinspektioner
tjäna som finns i Storbritannien. En skolinspektion i Storbritannien innebär
en genomgripande granskning av allt vid en skola. Inspektörerna rapporterar
sina iakttagelser direkt till ansvarig minister. Rapporten har formen av
en offentlig handling. Inspektionsrapporterna blir således ett redskap för
vägledning, både i andra skolor och inom den regionala och centrala administrationen.

En utredning bör snarast tillsättas för att lägga fram förslag om hur den
svenska skolan skall kunna utvärderas på ett motsvarande sätt.

dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

29. beträffande informationen om skolväsendet och utvärderingen
av skolverksamheten

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub806 yrkande 20
och 1988/89:Ub4 yrkande 12 och med avslag på proposition 1988/89:4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1988/89:UbU7

71

22. Individuella valalternativ på grundskolans högstadium
(mom. 31)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m), Ulf
Melin (m) och Isa Halvarsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”i läroplanen” bort ha följande lydelse:

Av högstadiets ca 100 stadieveckotimmar kan eleverna i dag använda elva
timmar för tillvalsämnen. Utskottet föreslår att utrymmet för tillval skall
utökas och att ett högstadium med flera valmöjligheter utformas utifrån
följande principer:

- De olika tillvalsmöjligheterna skall anges i läroplanen för att garantera
kvaliteten på tillvalen.

- Varje elev skall ha möjlighet att välja flera alternativ. Valet skall avse
dels ämnen som är obligatoriska (fördjupningskurser), dels sådana ämnen
som inte är obligatoriska för alla. Undervisningen i de olika ämnena
skall kunna ges i kurser av olika svårighetsgrad.

- Antalet tillvalstimmar bör gradvis öka ju längre upp i högstadiet eleven
når.

Grundskolans timplan bör ge möjlighet till specialisering i fråga om såväl
bredd som djup. Samtidigt bör den ge erforderligt utrymme för det lärostoff
som bör vara gemensamt för alla elever. Hänsyn till personlig utveckling
skall alltså förenas med hänsyn till behovet av en för alla gemensam kunskapsbas.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

31. beträffande individuella valalternativ på grundskolans högstadium att

riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub211, 1987/88:
Ub246 yrkande 11, 1987/88:Ub347 yrkande 3, 1987/88:Ub806 yrkande
11 och 1988/89:Ub4 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

23. Möjlighet att profilera den enskilda kommunala skolan
när det gäller innehåll och arbetssätt (mom. 32)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m), Ulf
Melin (m) och Isa Halvarsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med ”Utskottet
delar” och på s. 39 slutar med ”1988/89:Ub6” bort ha följande lydelse:

I teorin finns det i dag enligt läroplanen möjligheter att individualisera
undervisningen för varje elev i en klass. I praktiken är det för den enskilde
läraren en nästan omöjlig uppgift att i en stor klass motsvara alla de krav
som ställs på honom eller henne i nyssnämnda avseenden.

Utskottet är för sin del övertygat om att den svenska skolan kommer att

1988/89:UbU7

72

bli bättre av en större pedagogisk mångfald, t.ex. om skolor (eller vertikala
arbetsenheter inom en skola) får skapa sig en profil genom en pedagogisk
eller annan gemensam idé för skolarbetet. En sådan profilering hos närliggande
skolor (eller vertikala arbetsenheter inom en skola) bör för elevernas
del kombineras med en möjlighet att välja profil.

Det är viktigt att alla elever i grundskolan inhämtar grundläggande kunskaper
och färdigheter, i första hand i svenska och matematik. Från detta
får avkall inte göras när en skola bygger upp en profil. Under denna
förutsättning kan försök med profilering av en skola (eller en vertikal
arbetsenhet) ge värdefulla bidrag när det gäller att finna lösningar på
skolans individualiseringsproblem och att öka arbetsglädjen i skolan. Möjligheterna
till profilering ökar med ett elevrelaterat statsbidragssystem.

dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

32. beträffande möjlighet att profilera den enskilda kommunala
skolan när det gäller innehåll och arbetssätt

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub246 yrkande 5 och
1988/89:Ub6, med anledning av proposition 1988/89:4 och med avslag
på motion 1988/89:Ub2 yrkande 6 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

24. Möjlighet att profilera den enskilda kommunala skolan
när det gäller innehåll och arbetssätt (mom. 32)

Larz Johansson (c), Marianne Andersson (c) och Ylva Johansson (vpk)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med ”Utskottet
delar” och på s. 39 slutar med ”1988/89:Ub6" bort ha följande lydelse:
Utskottet motsätter sig möjligheten att profilera en skola med hjälp av
timplanejämkningar. Lgr 80 ger klassen tillräckliga möjligheter att ge undervisningen
en profil. Skolpolitiken måste syfta till att skapa möjligheter
för alla att få tillgång till en bra skola.

En offensiv skolpolitik måste formulera bildningsideal med betydligt
vidare syftning än ”basfärdigheter”. Skolans mål måste vara att ge alla
elever så mycket kunskap och bildning att de tillsammans kan styra samhällsutvecklingen
i ett demokratiskt samhälle.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

32. beträffande möjlighet att profilera den enskilda kommunala
skolan när det gäller innehåll och arbetssätt

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub2 yrkande 6 avslår
proposition 1988/89:4 och motionerna 1987/88:Ub246 yrkande 5 och
1988/89:Ub6,

1988/89:UbU7

73

6 Riksdagen 1988/89. 14 sami. Nr 7

25. Elevers och föräldrars möjlighet till val av skola inom
det kommunala skolväsendet (mom. 34)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m), Ulf
Melin (m) och Isa Halvarsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med ”Skolorganisationens
storlek” och slutar med ”yrkande 11” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill erinra om att det i 1985 års regeringsförklaring har uttalats,
att möjligheterna bör ökas för den enskilde att inom den offentliga sektorn
välja t.ex. skola.

För grundskolans del är det naturligt att de elever som finns inom en viss
skolas naturliga upptagningsområde ges förtur till skolgång vid denna skola.
Men det kan finnas skäl för elever att vilja gå i en annan skola än den som
ligger närmast, t.ex. då de upplever att skolan i vissa delar ger en undermålig
eller ineffektiv undervisning eller då de av olika skäl känner stark
otrivsel i skolan. För att regeringens förslag om möjlighet till val av skola
skall få reell innebörd bör regeringen förordna att varje skolstyrelse skall ha
skyldighet att tillhandahålla elever och föräldrar information om var i
kommunens skolväsende lediga platser finns att söka för dem som önskar gå
i en annan skola än den som ligger närmast. Det måste för den som är
underkastad skolplikt vara en medborgerlig rättighet att få lämna en skola,
där verksamheten inte fungerar på ett tillfredsställande sätt.

Likaledes bör regeringen, när det gäller den gymnasiala nivån, snarast
uppdra åt SÖ att lägga fram förslag till andra urvalsrutiner för intagning än
de nuvarande. I dag tas i princip, när det finns flera gymnasieenheter inom
upptagningsområdet, endast hänsyn till var gymnasieeleven är bosatt.

Vad utskottet här anfört om elevers och föräldrars möjlighet till val av
skola bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

34. beträffande elevers och föräldrars möjlighet till val av skola
inom det kommunala skolväsendet

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub246 yrkande 6,
1987/88:Ub400 yrkande 1, 1987/88:Ub806 yrkande 14, 1988/89:Ub2
yrkandena 7, 8 och 9, 1988/89:Ub4 yrkande 9 och 1988/89:Ub5 yrkande
4 samt med anledning av proposition 1988/89:4 och med avslag
på motion 1988/89:Ub9 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

26. Elevers och föräldrars möjlighet till val av skola inom
det kommunala skolväsendet (mom. 34)

Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med ”Beträffande
den” och slutar med ”yrkande 11” bort ha följande lydelse:

Utskottet vänder sig bestämt mot resonemanget om att finansiera ett

1988/89: UbU7

74

utökat antal klasser - som föranletts av elevers och föräldrars val av skola
— med hjälp av förstärkningsresursen. Det kan inte ske utan att de sämst
ställda eleverna drabbas i någon form. Om man skall bilda klasser med hjälp
av förstärkningsresursen skall detta i första hand tillgripas för att dela redan
stora klasser. Förslaget till ett nytt statsbidragssystem som utskottet redovisat
i det föregående ger dock andra möjligheter till en mer flexibel skolorganisation.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

34. beträffande elevers och föräldrars möjlighet till val av skola
inom det kommunala skolväsendet

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub9 yrkande 11 och med
anledning av proposition 1988/89:4 och motionerna 1987/88:Ub246
yrkande 6, 1987/88:Ub400 yrkande 1, 1987/88:Ub806 yrkande 14,
1988/89:Ub2 yrkandena 7, 8 och 9, 1988/89:Ub4 yrkande 9 och
1988/89:Ub5 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

27. Elevers och föräldrars möjlighet till val av skola inom
det kommunala skolväsendet (mom. 34)

Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med ”Skolorganisationens
storlek” och slutar med ”yrkande 11” bort ha följande lydelse:

Utskottet vänder sig bestämt mot resonemanget om att finansiera ett
utökat antal klasser — som föranletts av elevers och föräldrars val av skola
— med hjälp av förstärkningsresursen. Det kan inte ske utan att de sämst
ställda eleverna drabbas i någon form. Om man skall bilda klasser med hjälp
av förstärkningsresursen skall detta i första hand tillgripas för att dela redan
stora klasser. Förslaget till ett nytt statsbidragssystem som utskottet redovisat
i det föregående ger dock andra möjligheter till en mer flexibel skolorganisation.

Utskottet motsätter sig att möjligheten att välja skola blir större än i dag.

Det finns redan i dag stora möjligheter att profilera undervisningen inom
en och samma skolenhet. Utskottet anser att det är viktigt att föräldrar,
lärare och elever får ökad kunskap om detta. Utskottet föreslår därför att
regeringen lägger fram förslag om ett särskilt belopp om 100 000 kr. till SÖ,
så att SÖ kan föra ut exempel på och ge viss handledning beträffande
pedagogiskt utvecklingsarbete inom den allmänna skolan.

Utskottet anser att det är viktigt att demokratisera och bredda den
svenska skoldebatten. Föräldrar och de som arbetar i skolan måste få större
kunskap om skolan ur ett historiskt perspektiv och om olika pedagogiska
arbetsformer. I ett sådant arbete kan studieförbunden spela en viktig roll.
Riksdagen bör därför hos regeringen begära särskilda projektanslag. Dessa
projektanslag kan enligt utskottets mening fördelas via studieförbunden

1988/89:UbU7

75

som anslag till studiecirkelverksamhet inom området profilering—pedagogisk
professionalism i 90-talets skola.

dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

34. beträffande elevers och föräldrars möjlighet till val av skola
inom det kommunala skolväsendet

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub2 yrkandena 7, 8 och 9
och med avslag på proposition 1988/89:4 och motionerna
1987/88:Ub246 yrkande 6, 1987/88:Ub400 yrkande 1, 1987/88:Ub806
yrkande 14, 1988/89:Ub4 yrkande 9, 1988/89:Ub5 yrkande 4 och
1988/89: Ub9 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

28. Skolstart vid sex års ålder (mom. 36)

Ann-Cathrine Haglund, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med ”Barnomsorg
och” och på s. 42 slutar med ”yrkande 6” bort ha följande lydelse:

En sen skolstart missgynnar de elever som inte hemma eller i förskolan
kan få utlopp för sitt spontana intresse för att lära. I synnerhet barn med
behov av särskilt stöd får med nuvarande ordning inte en så god start i livet
som eljest skulle ha varit möjlig. Mot denna bakgrund anser utskottet att
skolstartsåldern bör sänkas. Viss flexibilitet bör dock finnas. Föräldrar bör
få rätt att uppskjuta skolstarten för sitt barn till sjuårsåldern om detta anses
passa barnet bättre.

Lågstadiet bör göras årskurslöst och flexibelt till sin omfattning. Med en
studieuppläggning av detta slag kan skolan se till att eleverna, innan de skall
fortsätta till mellanstadiet, har förmåga att tillgodogöra sig den utbildning
som erbjuds där. Om barnen kan ges en god skolstart undviks åtskilliga
problem, som skolan i annat fall skulle tvingas söka lösa senare. Särskild
uppmärksamhet bör ägnas frågan om hur den kompetens som finns hos
förskollärarna skall tas till vara inom skolan.

Med det förslag utskottet här har lagt fram kan elever komma att lämna
grundskolan vid en lägre ålder än i dag. För de elever som går vidare till
gymnasieskolan är detta knappast något problem. I synnerhet gäller detta
om gymnasieskolans tvååriga utbildningsvägar förlängs. För den mycket
lilla grupp, som inte vill gå vidare till utbildningen inom gymnasieskolan och
som inte fyllt 16 år det kalenderår grundskolan avslutas bör man överväga
ett skolpliktskrav av innebörd att eleverna är skolpliktiga till dess de fyllt 16
år.

Regeringen bör lägga fram förslag om försöksverksamhet med dels skolstart
vid sex års ålder, dels ett flexibelt lågstadium i enlighet med vad som
anförts i motionerna 1988/89:Ub4 yrkandena 7 och 8 och 1987/88:Ub806
yrkandena 8 och 9. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

1988/89: UbU7

76

dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

36. beträffande skolstart vid sex års ålder
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub806 yrkandena 8
och 9 och 1988/89:Ub4 yrkandena 7 och 8 och med anledning av
motionerna 1987/88:Ub219, 1987/88:Ub246 yrkande 1, 1987/88:
Ub255 och 1988/89:Ub5 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

29. Skolstart vid sex års ålder (mom. 36)

Lars Leijonborg och Isa Halvarsson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med ”Barnomsorg
och” och på s. 42 slutar med "yrkande 6” bort ha följande lydelse:

Genom en tidigarelagd skolstart ger man samtliga barn, när de är i en
mycket receptiv ålder, möjlighet att få ett års extra träning av basfärdigheter.
Detta är en stor fördel. En tidigareläggning av skolstarten förutsätter
självfallet att man under hela lågstadiet utgår från det enskilda barnets
mognadsnivå, motivation, behov och förutsättningar när kunskaper lärs in
och olika färdigheter tränas. Barn i sexårsåldern bör få delaktighet i en
välstrukturerad pedagogisk verksamhet med successiva inlärningsmål under
beaktande av det enskilda barnets tillväxtprocess såväl fysiskt, psykiskt,
tankemässigt och språkligt som socialt. En verksamhet enligt dessa intentioner
sker enligt utskottets mening bäst för sexåringarna genom en
tidigarelagd skolstart.

Ett ytterligare skäl för att sexåringsverksamheten bör ske inom ramen för
skolplikten är att barn med behov av särskilt stöd tidigare kommer i åtnjutande
av skolans stödresurser.

Utskottets förslag innebär en utvidgning av skolplikten från nio till tio år,
vilket medför att eleverna kommer att sluta grundskolan vid samma ålder
som nu.

Med en tidigarelagd skolstart slipper man vidare ett system med två
huvudmän för den pedagogiska verksamheten för å ena sidan sexåringar
och å andra sidan sjuåringar. Ett system med två huvudmän riskerar att leda
till omfattande extra arbetsinsatser.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub5
yrkande 6 och 1987/88:Ub246 yrkande 1 och med anledning av övriga
motioner i ärendet som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

36. beträffande skolstart vid sex års ålder
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88: Ub246 yrkande 1 och
1988/89:Ub5 yrkande 6 och med anledning av motionerna
1987/88:Ub219, 1987/88:Ub255, 1987/88:Ub806 yrkandena 8 och 9
och 1988/89:Ub4 yrkandena 7 och 8 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

1988/89:UbU7

77

30. En bättre samverkan mellan barnomsorg och skola
(mom. 37)

Ann-Cathrine Haglund, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med ”Utskottet
uppfattar” och slutar med ”till handlingarna” bort ha följande lydelse:
Utskottet förordar största möjliga valfrihet och inflytande för den enskilde.
Barn och föräldrar måste kunna välja den form av skolbarnsomsorg
som är bäst i varje enskilt fall. Detta kräver många olika former av skolbarnsomsorg.
Familjedaghemmen spelar en stor roll i skolbarnsomsorgen
och kommer även i framtiden att göra detta.

Det är viktigt att slå fast att skolbarnsomsorgen inte får bli ”en andra
skola”. Barn har behov av avkoppling, vila samt lugn och ro för att förbereda
sig för skolans arbete. Skolan och skolbarnsomsorgen bör även i
fortsättningen ha skilda målsättningar och innehåll.

Vad föredragande statsrådet anfört i ärendet kan leda till att all skolbarnsomsorg
ges på institution. Mot denna bakgrund kan utskottet inte
ansluta sig till vad som anförts i propositionen om skolbarnsomsorg. En
arbetsgrupp för barnomsorgsfrågor behövs inte.

dels att moment 37 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

37. beträffande en bättre samverkan mellan barnomsorg och skola
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub4 yrkandena 21 och 22
och med anledning av proposition 1988/89:4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

31. Lokalt utvecklingsarbete på grundskolans högstadium
fr.o.m. läsåret 1989/90 (mom. 38)

Ann-Cathrine Haglund, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar med ”Påståendet
i” och slutar med ”regeringens förslag” bort ha följande lydelse:

Läroplanens indelning i naturorienterande och samhällsorienterande ämnen
är ett sätt att tona ned de traditionella ämnenas betydelse. Detta synsätt
växer nu in i den nya lärarutbildningen.

Utskottet anser beträffande orienteringsämnena att antalet lektioner per
stadium bör anges i läroplanen inte bara för ämnet religionskunskap utan
även för övriga orienteringsämnen. Så är fallet i den tidigare läroplanen
(Lgr 69 s. 121).

Regeringen aviserar i propositionen ett s.k. utvecklingsarbete på högstadiet.
Förslaget innebär att särskilda pengar skall anslås för att utveckla
elevaktiva arbetsformer och arbetssätt samt stimulera ökad ämnessamverkan.
Riktade bidrag förrycker enligt utskottets mening planeringen i
skolan. Skolan får ständigt i uppgift att syssla med saker, som växlar allt
efter strömningar i samhället. Utskottet anser att beslut om arbetets inriktning
och om resursanvändningen bör fattas lokalt. De aktuella medlen

1988/89:UbU7

78

bör därför tillföras den undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen.

dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

38. beträffande lokalt utvecklingsarbete på grundskolans högstadium
fr. o. m. läsåret 1989/90

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub806 yrkande 4
delvis och 1988/89:Ub4 yrkandena 2 delvis och 20 och med avslag på
proposition 1988/89:4 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

32. Allmän och särskild kurs i engelska och matematik
(mom. 39)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp). Birger Hagård (m), Ulf
Melin (m) och Isa Halvarsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”i propositionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion 1987/88:Ub246 att
systemet med allmän och särskild kurs i engelska och matematik bör behållas.
Propositionstextens utformning, där det sägs att regeringen ”inte nu”
är beredd att föreslå att systemet tas bort, ger utrymme för tolkningen att
regeringen avser att återkomma med ett förslag om avskaffande. Särskilt
om frågan ses i ljuset av regeringens förslag till nya principer för betygsättningen
i allmän och särskild kurs, finns det skäl för riksdagen att slå
fast att denna form av valfrihet på högstadiet är värdefull och bör finnas
kvar. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1987/88:Ub246 och med avslag på motion 1988/89:Ub2 yrkande 10 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 39 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

39. beträffande allmän och särskild kurs i engelska och matematik
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub246 yrkande 12 och
med avslag på motion 1988/89:Ub2 yrkande 10 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

33. Allmän och särskild kurs i engelska och matematik
(mom. 39)

Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”i propositionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att eleverna skall ha rätt till den undervisning och det stöd
de behöver för att målet om en likvärdig utbildning skall kunna nås.
Systemet med alternativkurser försvårar en sådan utveckling. Utskottet
föreslår att den nuvarande uppdelningen i allmän och särskild kurs i matematik
och engelska avskaffas.

1988/89:UbU7

79

dels att moment 39 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

39. beträffande allmän och särskild kurs i engelska och matematik
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub2 yrkande 10 och med
avslag på motion 1987/88:Ub246 yrkande 12 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

34. Inrättande av en påbyggnadslinje, m.m. (mom. 43)

Ann-Cathrine Haglund, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”20—40 poäng” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att regeringens förslag till en
ny specialpedagogisk påbyggnadsutbildning bör kompletteras med utbildning
av lärare för elever med tal- och språksvårigheter. Enligt gjorda undersökningar
finns det för närvarande ca 200 000 barn med någon form av
språklig störning i vårt land. Sådana störningar kan yttra sig på många sätt, i
t.ex. talsvårigheter, röststörningar, läs- och skrivsvårigheter, relationsstörningar
m.m. Ofta är den språkliga störningen primär och de andra svårigheterna
en följd av denna störning. Elever som har sådana störningar måste
få hjälp av särskilda lärare med en gedigen specialistkompetens på språkoch
talområdet. Deras främsta uppgift är att hjälpa eleverna att utveckla sitt
språk så att det blir ett fungerande kommunikationsmedel och möjliggör
läs- och skrivinlärning och kunskapsinhämtande. Mot denna bakgrund bör
det alltjämt finnas lärare med en grundlig utbildning i en specialpedagogik
som står på språk vetenskaplig grund.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att regeringen bör
återkomma till riksdagen med ett kompletterande förslag rörande utbildningen
av lärare för elever med tal- och språksvårigheter. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 43 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

43. beträffande inrättande av en påbyggnadslinje, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub4 yrkande 24 och
1988/89:Ub7 yrkandena 2,3 och 4 samt med anledning av proposition
1988/89:4 och motionerna 1987/88:Ub328 delvis och 1987/88:Ub505
bemyndigar regeringen att den 1 juli 1990 inrätta en påbyggnadslinje,
specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, om 40 - 60 poäng med möjlighet
till ytterligare specialisering eller fördjupning om 20—40 poäng
samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om komplettering av denna linje,

1988/89: UbU7

80

35. Begränsning av antagningen till speciallärarutbildningen
inför läsåret 1989/90 (mom. 45)

Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”yrkandena 11 och 12” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att antagningen till speciallärarutbildningen budgetåret
1989/90 inte bör begränsas. En slopad antagning till grenarna 2 och 3 på
nuvarande speciallärarlinje, vilket föreslås i propositionen, skulle drabba
vissa områden inom skolväsendet som fortfarande har stora behov av specialpedagogisk
kompetens. Utskottet föreslår att riksdagen begär att regeringen
i särskild ordning skall lägga fram förslag om särskilda medel för en
oförändrad utbildningsvolym. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 45 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

45. beträffande begränsning av antagningen till speciallärarutbildningen
inför läsåret 1989/90

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub2 yrkandena 11 och 12
och med avslag på proposition 1988/89:4 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

36. Tillsyn av skolbiblioteken m.m. (mom. 47)

Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”motion 1987/88:Ub314” bort ha följande lydelse:

Ett välutrustat skolbibliotek spelar en lika viktig roll i skolans arbete som
tillgången på goda läromedel. Det finns utmärkta skolbibliotek med fackutbildad
personal och ett genomtänkt urval av böcker, tidningar och tidskrifter.
De har egna lokaler, centralt belägna i skolan. Lärare och elever
har tillgång till biblioteket hela dagen. Men det finns också alltför många
skolbibliotek med för små lokaler, föråldrat och slitet bokbestånd och
otillräckliga resurser i form av personal och medier och lite öppethållande.

För att förbättra situationen för dessa skolbibliotek bör länsskolnämnden
utöva tillsyn också över skolbibliotekens standard enligt vissa av staten
angivna riktlinjer. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 47 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

47. beträffande tillsyn av skolbiblioteken m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub314 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1988/89: UbU7

81

37. Gåvoläromedelsbestämmelse (mom. 48)

1988/89:UbU7

Ann-Cathrine Haglund, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”Motionerna avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att skälet till att dagens elever inte alltid har tillgång till
aktuella läromedel står att finna i synen på skolans huvuduppgift. Med en
målsättning för skolarbetet som sätter kunskaper och färdigheter i centrum,
är boken ett oöverträffat hjälpmedel.

Utskottet vill understryka att elevernas möjligheter att tillägna sig kunskaper
och god studieteknik är beroende av att de har tillgång till egna
läromedel och anser vidare att alla elever skall få de centrala läromedlen i
form av böcker i varje ämne.

dels att moment 48 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

48. beträffande gåvoläromedelsbestämmelse

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub4 yrkande 26 och med
anledning av proposition 1988/89:4 och motionerna 1987/88:Ub230
yrkande 8, 1987/88:Ub246 yrkande 27, 1987/88:Ub374, 1987/88:
Ub801 yrkande 13 delvis och 1988/89:Ub9 yrkande 13 delvis som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

38. Stimulansbidrag till kommunernas läromedelsinköp
(mom. 49)

Larz Johansson (c), Marianne Andersson (c) och Ylva Johansson (vpk)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”därmed motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:
Utskottet är medvetet om att läromedel i skolan är en kommunal angelägenhet
men anser läromedelsfrägan så viktig att statsmakterna också
måste ta ett ansvar härvidlag. Utskottet föreslår att regeringen får i uppdrag
att utforma ett förslag till ett särskilt stimulansbidrag i syfte att förbättra
kommunernas läromedelsanskaffning.

dels att moment 49 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

49. beträffande stimulansbidrag till kommunernas läromedelsinköp
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub801 yrkande 13
delvis, 1988/89:Ub2 yrkande 13 och 1988/89:Ub9 yrkande 13 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

39. Granskning av läromedel (mom. 50)

Larz Johansson (c), Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp),
Birger Hagård (m), Marianne Andersson (c), Ulf Melin (m) och Isa Halvarsson
(fp) anser

82

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53 börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Den i propositionen föreslagna granskningen av läromedel innebär problem
i flera avseenden. Bl.a. får granskningen karaktär av påbud och
auktorisation som skolan har svårt att värja sig emot. Samtidigt kommer
granskningen självfallet att rymma den subjektivitet som utmärker normal
bokrecensionsverksamhet. Granskarna har vidare stor möjlighet att centralt
påverka undervisningens inriktning genom att favorisera en speciell pedagogisk
eller metodisk lösning av vissa undervisningsfrågor.

Det är därför angeläget att det finns flera, sinsemellan fristående, granskningsutlåtanden.
Regeringen bör vidare i lämpligt sammanhang slå fast att
granskarnas utlåtanden inte skall inkräkta på skolans, lärarnas och elevernas
rätt att välja lärobok efter egen bedömning. Tills vidare bör ifrågavarande
granskning, med hänsyn till nyssnämnda problem och den planerade
granskningsverksamhetens stora omfattning, bedrivas som försöksverksamhet.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub9 yrkande
13 delvis och med anledning av motion 1987/88:Ub316 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 50 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

50. beträffande granskning av läromedel

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub9 yrkande 13 delvis
och med anledning av proposition 1988/89:4 och motion 1987/88:
Ub316 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

40. Arbetsstipendier för läroboksförfattare (mom. 51)

Larz Johansson (c), Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp),
Birger Hagård (m), Marianne Andersson (c), Ulf Melin (m) och Isa Halvarsson
(fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet ställer sig avvisande till förslaget om arbetsstipendier för läroboksförfattare.
Sådana stipendier bör inte beviljas redan på projektstadiet.
Det finns inga garantier för att en god idé också blir en bra lärobok. Det är
först när boken utprövats genom användning i skolan bland lärare och
elever som man kan bedöma resultatet av projektidén. Vad utskottet anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 51 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

51. beträffande arbetsstipendier för läroboksförfattare

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub4 yrkande 25 och
1988/89:Ub9 yrkande 13 delvis och med anledning av proposition
1988/89:4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

1988/89:UbU7

83

Innehållsförteckning

1988/89:UbU7

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motionerna 4

Motioner med anledning av proposition 1988/89:4 4

Motioner från allmänna motionstiden 7

Utskottet 12

1. Utgångspunkter 12

2. Ansvarsfördelning och styrning på skolområdet 13

3. Ökat kommunalt ansvar 17

4. En effektivare skolledning 18

5. En förändrad roll för skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna 19

6. En mer flexibel personalpolitik 22

7. Nytt statsbidragssystem för grundskolan, m.m 27

8. Elevers och föräldrars inflytande i skolan 29

9. En bättre utvärdering 35

10. En ökad valfrihet 37

11. Kultur i skolan 40

12. Skolstarten. Samverkan mellan skola och barnomsorg 41

13. Ett särskilt utvecklingsarbete på grundskolans högstadium ... 43

14. Alternativkurser i engelska och matematik på grundskolans

högstadium 44

15. Specialpedagogik i skolan 45

16. Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning 48

17. Litteratur och läsning m.m 50

18. Tillgången till läromedel 50

19. Granskning av läromedel 52

20. Stöd och allmän stimulans till läroboksförfattare 53

21. Läroboksmarknaden 53

22. Övrigt 53

Hemställan 54

Reservationer 58

1. Principer för en förändrad ansvarsfördelning och styrning på

skolområdet (m,fp) 58

2. Program för utbildningsinsatser riktade till förtroendevalda

inom en kommun (c,vpk) 60

3. Kommunala skolplaner m.m. för att öka det kommunala och

lokala ansvaret för skolverksamhetens genomförande (m,fp) .. 61

4. Kommunala skolplaner m.m. för att öka det kommunala och

lokala ansvaret för skolverksamhetens genomförande (c) 61

5. Förändrad inriktning av länsskolnämndernas roll och uppgifter

(m) 62

6. Länsskolnämnderna (c) 62

7. Elevernas rätt till de schemalagda lektionerna (m,fp,mp) .... 62

8. Statlig reglering av lärartjänster (m,fp) 63 1988/89:UbU7

9. Flexibelt lönesystem för lärare (c,vpk,mp) 64

10. En rambetonad reglering av arbetstiden för lärare (m,fp,mp) . 64

11. Tillsättning av tjänster som rektor och studierektor och överklagande
av tillsättningsbeslut (m) 65

12. Ett nytt statsbidragssystem för grundskolan (m,fp,mp) 65

13. Ett nytt statsbidragssystem för grundskolan (c,vpk) 66

14. Kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna vid stats bidragsgivningen

(c) 67

15. Företrädare i gymnasieskolans skolkonferens (m) 67

16. Företrädare i gymnasieskolans skolkonferens (c,vpk) 68

17. Ökat inflytande och medansvar i skolan för elever och föräldrar

(fp) 68

18. Ökat inflytande och medansvar i skolan för elever och föräldrar

(vpk) 69

19. Ökat inflytande och medansvar i skolan för elever och föräldrar

(mp) 70

20. Elevföreträdares förslagsrätt i skolans skyddskommitté (vpk) . 70

21. Informationen om skolväsendet och utvärderingen av skolverksamheten
(m,fp) 71

22. Individuella valalternativ på grundskolans högstadium (m,fp) . 72

23. Möjlighet att profilera den enskilda kommunala skolan när det

gäller innehåll och arbetssätt (m,fp) 72

24. Möjlighet att profilera den enskilda kommunala skolan när det

gäller innehåll och arbetssätt (vpk) 73

25. Elevers och föräldrars möjlighet till val av skola inom det kommunala
skolväsendet (m,fp) 74

26. Elevers och föräldrars möjlighet till val av skola inom det kommunala
skolväsendet (c) 74

27. Elevers och föräldrars möjlighet till val av skola inom det kommunala
skolväsendet (vpk) 75

28. Skolstart vid sex års ålder (m) 76

29. Skolstart vid sex års ålder (fp) 77

30. En bättre samverkan mellan barnomsorg och skola (m) 78

31. Lokalt utvecklingsarbete på grundskolans högstadium fr.o.m.

läsåret 1989/90 (m) 78

32. Allmän och särskild kurs i engelska och matematik (m,fp) ... 79

33. Allmän och särskild kurs i engelska och matematik (vpk) .... 79

34. Inrättande av en påbyggnadslinje för speciallärarutbildning,

m.m. (m) 80

35. Begränsning av antagningen till speciallärarutbildningen inför

läsåret 1989/90 (vpk) 81

36. Tillsyn av skolbiblioteken m.m. (mp) 81

37. Gåvoläromedelsbestämmelse (m) 82

38. Stimulansbidrag till kommunernas läromedelsinköp (c,vpk) .. 82

39. Granskning av läromedel (m,fp,c) 82

40. Arbetsstipendier för läroboksförfattare (m,fp,c) 83

85