Utbildningsutskottets betänkande
1988/89:UbU5

Vissa högskolefrågor

Motionerna

1986/87 :So261 av Nils Carlshamre m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av undervisning om utvecklingsstörning i vårdyrkesutbildningarna.

1987/88 :Ub246 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

35. att riksdagen beslutar att de graderade betygen i lärarutbildningen,
såväl ämnesbetygen som betygen i undervisningsskicklighet, återinförs.

1987/88:Ub276 av Nils Carlshamre m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av undervisning om bl.a. utvecklingsstörning i vårdyrkesutbildningarna.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Sf273.

1987/88:Ub501 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om journalistutbildning
vid Sundsvall —Härnösands högskola.

1987/88:Ub507 av Jan-Erik Wikström och Ingemar Eliasson (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om S:t Lukasstiftelsens utbildningsverksamhet.

1987/88 :Ub509 av Lars-Erik Lövdén och Kurt Ove Johansson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behörighetsgrunderna för tjänst som högskolelektor.

1987/88:Ub519 av Martin Olsson och Görel Thurdin (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utlokalisering av 30 platser avseende grundutbildning av journalister till
Sundsvall samt att lokaliseringen kombineras med satsning på fort- och
vidareutbildning.

1988/89

UbU5

1 Riksdagen 1988/89. 14 sami Nr 5

1987/88:Ub521 av Jan Hyttring och Björn Samuelson (c, vpk) vari — såvitt
nu är i fråga — yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ny journalistutbildning
lämpligen tillsammans med allmänpraktisk medieutbildning
lokaliseras till högskolan i Karlstad.

1987/88:Ub527 av Lars Werner m.fi. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till kårobligatoriets avskaffande,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ekonomiska garantier för den studerandefackliga verksamheten
under fem år efter det att förordningen om kårobligatorium avskaffats,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om huvudmannaskapet för studerandehälsovård, friskvård, motionsidrott,
restaurangverksamhet och studentbostäder.

1987/88:Ub532 av Bo Forslund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lokalisera
decentraliserad journalistutbildning till högskolan i Sundsvall —Härnösand.

1987/88:Ub541 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av
en tredje journalistutbildning till högskolan i Falun —Borlänge.

1987/88:Ub544 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till åtgärder som syftar till att möjliggöra avläggandet
av teologiska examina vid humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet.

1987/88:Ub546 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen
för riksdagen redovisar riktlinjer i fråga om bl.a. behörighet till tjänst
som högskolelektor vilka överensstämmer med 1984/85 års riksmötes beslut
om ny arbets- och tjänsteorganisation för den statliga högskolan.

1987/88:Ub551 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att den framtida utvidgningen av journalistutbildningen
med ett tredje år på högskolenivå för Norrlands del förläggs till
Kalix folkhögskola i samarbete med Luleå högskola,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den nuvarande grundutbildningen inom journalistutbildningen
vid Kalix folkhögskola skall jämställas med journalisthögskolans
första år,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att journalistutbildningen i Norrbotten får samma högskolestatus
som övriga journalisthögskoleutbildningar i landet.

1988/89:UbU5

1987/88:Ub554 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lärarstude -

2

rande skall kunna få även betyget Väl godkänd på sin förmåga att undervisa,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lärarstuderande
skall kunna få betyg på sina ämneskunskaper på samma sätt som
andra ämnesstuderande inom högskolan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det skall vara
möjligt att tillämpa riksdagens beslut om prioritering av befordringsgrunden
skicklighet vid tillsättning av lärartjänst också när nyexaminerade lärare
söker tjänst.

1987/88:Ub556 av Siri Häggmark och Sonja Rembo (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att barnmorskeutbildningen
förlängs med 10 poäng till 60 poäng.

1987/88 :Ub558 av Torgny Larsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
stöd till den utbildning som S:t Lukasstiftelsen avser starta.

1987/88:Ub563 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett ökat utbud
av kurser i miljöfrågor vid tekniska högskolor.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Jo751.

1987/88:Ub565 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samordning mellan statlig och kommunal högskola.

1987/88:Ub576 av Bo Hammar och Björn Samuelson (vpk) vari yrkas att
riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om förutsättningarna
för införandet av en introduktionstermin/kurs i enlighet med vad i motionen
anförts.

1987/88:Ub578 av Karl Boo (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att en ny journalistutbildning förläggs till högskolan i
Falun —Borlänge.

1987/88:Ub587 av Carl Bildt m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tekniskt-antikvarisk forskning och utbildning i byggnadsvård
m.m.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Kr238.

1987/88:Ub589 av Nils Carlshamre m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande behovet av treårig gymnasieutbildning som grund för
tillträde till sjukgymnastutbildningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av översyn av sjukgymnastutbildningens omfattning
och längd,

3. att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om inrättan -

1988/89:UbU5

3

det av 80 poängs vidareutbildning inom högskolans ram i ämnet ortopedisk 1988/89: UbU5
medicin för legitimerade sjukgymnaster i enlighet med vad i motionen anförts.

1987/88:Ub590 av Erling Bager m.fi. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskolelinje
anpassad för detaljhandeln.

1987/88:Ub595 av Jan-Erik Wikström och Margitta Edgren (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av en fördjupningskurs i arbetsterapi, 20 poäng, som
en allmän linje inom den statliga högskolan,

2. att riksdagen begär att regeringen ger UHÄ i uppdrag att komma med
förslag om en forskningsenhet i arbetsterapi.

1987/88:Ub597 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Kalmar
som lokaliseringsort för en kommande fortbildning av museitjänstemän.

1987/88: Ub598 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett uppdrag till UHÄ i
enlighet med innehållet i motionen.

1987/88:Ub603 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning om uppdragsutbildningen
vid högskolan i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:Ub604 av Margo Ingvardsson m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att en sjukgymnastlinje
inrättas vid högskolan i enlighet med vad som i motionen anförts,

2. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning för att se över
sjukgymnastutbildningens omfattning, med sikte på en förlängning av
grundutbildningen.

1987/88:Ub606 av Jan Jennehag (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av
journalistutbildning till Sundsvall.

1987/88:Ub614 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga
— yrkas

1. att riksdagen beslutar uttala att högskola bör inrättas i Fyrstad fr.o.m.
den 1 juli 1989,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om att LIE-medlen för Fyrstad
överförs till högskolekommittén.

1987/88:Ub626av Pär Granstedt m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av uppdragsutbildningen,

4. att riksdagen hos regeringen begären utredning om studentinflytande,
studentsociala frågor och kårernas ställning och uppgifter,

5. att riksdagen beslutar uttala att högskola bör inrättas i Blekinge och ^

Fyrstad (Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla och Lysekil) fr.o.m. 1989-07- 1988/89:UbU5

01 (delvis),

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya högskolor på Gotland,
i Skellefteå, Kiruna och Södertörn,

13. att riksdagen hos regeringen hemställer om utredning av behovet av
en särskild förvaltningshögskola.

1987/88:Ub634 av Ingela Mårtensson och Börje Stensson (fp) vari — såvitt
nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om laborativa alternativ i undervisningen på högskolenivå,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om information till högskolestuderande om rätt till dispens från
utbildningsmoment med djurförsök.

1987/88:Ub635 av Bengt A Klang och Margitta Edgren (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en utredning om att förändra innehållet i
läkarutbildningen med syfte att öka de studerandes förmåga till empati/
inlevelseförmåga.

1987/88:Ub637 av Jörn Svensson och Bertil Måbrink (vpk) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om vikten av en vidgad analys och diskussion i den journalistiska utbildningen.

1987/88:Ub638 av Bruno Poromaa (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning och
högre utbildning i Kiruna inom ämnesområdet bildinformation, bildbehandling
och fjärranalys.

1987/88 :Ub639 av Bruno Poromaa (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högre utbildningar
i rymdteknik i Kiruna.

1987/88:Ub640 av Nils G Åsling (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en utredning om inrättandet av en förvaltningshögskola, lokaliserad
till Östersund, enligt vad som i motionen anförts.

1987/88:Ub649 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en utredning rörande förutsättningarna för utökad ekologiverksamhet
vid Tekniska högskolan i Luleå.

1987/88:Ub667 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen för riksdagen redovisar riktlinjer i fråga om bl.a. behörighet till
tjänst som högskolelektor vilka överensstämmer med 1984/85 års riksmötes
beslut om ny arbets- och tjänsteorganisation för den statliga högskolan.

1987/88:Ub672 av Börje Hörnlund och Gösta Andersson (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar minska journalistutbildningen i Stockholm och Göteborg
samt i stället inrättar ny journalistutbildning i Kalmar och i Norrland.

1987/88:Ub677 av Margo Ingvardsson m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen

I * Riksdagen 1988/89. 14 sam!. Nr 5

hos regeringen begär förslag om att Vårdhögskolan skall överföras till stat- 1988/89:UbU5
ligt huvudmannaskap för att bl.a. stärka forskningsanknytningen.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:So476.

1987/88:Ub685 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att i lärarutbildningarna
ämneskunskaper skall betygsättas efter en skala med minst tre
betygsgrader,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att i lärarutbildningarna
lärarskicklighet skall betygsättas efter en skala med minst tre betygsgrader.

1987/88 :Ub695 av Stig Bertilsson och Arne Andersson i Ljung (m) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utredning av förutsättningarna för att inrätta en statlig högskola
i Fyrstad,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om disposition av medel till högskolekommittén i Fyrstad.

1987/88:Ub696 av Gunhild Bolander m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
att kunskap om handikapp och särskilt psykisk utvecklingsstörning ges
ökat utrymme i högskoleutbildningen för vårdpersonal.

1987/88:Ub705 av Mats O Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna behovet av en utbildning i Sverige i
tolkning av naturen och miljön i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88 :Ub711 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om ett avskaffande av kårobligatoriet i enlighet
med vad i motionen anförts.

1987/88:Ub716 av Hans Dau m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen begär
att regeringen vid utarbetandet av budgetpropositionen för budgetåret
1989/90 beaktar vad i motionen anförts om att starta en högre musikutbildning
på diplomnivå vid universitetet i Umeå.

1987/88:Ub718 av Börje Hörnlund (c) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

2. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning som skall ge
förslag om en bred högskoleenhet i Skellefteå,

3. att riksdagen hos regeringen begär att fasta forskningstjänster inrättas
vid högskoleenheten i Skellefteå.

1987/88 :Ub726 av Bruno Poromaa och Claes Rensfeldt (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om den utbyggda högskoleutbildningen i Norrbottens inland.

1987/88:Ub731 av Ulla Orring och Rune Ångström (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen framförts

om en treårig journalistutbildning i Umeå. 6

1987/88:LJb737 av Elver Jonsson och Anders Castberger (fp) vari yrkas att 1988/89 :UbU5

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om högskola i Fyrstad.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:T225.

1987/88:Ub738 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om djurförsök i utbildningen,

2. att riksdagen hos regeringen begär ett särskilt program för alternativa
metoder inom högskolan.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88 :Jo535.

1987/88:Ub739 av Jan Hyttring och Marianne Andersson (c) vari — såvitt
nu är i fråga — yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tandläkarutbildningens innehåll.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:So506.

1987/88:Ub801 av Olof Johansson m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett femårsprogram för utbyggnad av de nya högskolorna och
behovet av nya högskoleenheter (delvis).

1987/88:Ub802 av Pär Granstedt och Karin Söder (c) vari — såvitt nu är i
fråga — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en decentralisering av högskoleutbildningen i Stockholms län.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:A407.

1987/88:Ub805 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljö i utbildningen.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Jo767.

1987/88:Ub806 av Carl Bildt m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppdraget som prefekt.

1987/88:Ub808 av Nils Carlshamre m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att behoven av
ökade kunskaper i naturvetenskapliga ämnen, matematik och engelska bör
beaktas inom all vårdutbildning,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att möjligheten
till komplettering med påbyggnadskurser till vissa linjer inom de postgymnasiala
vårdutbildningarna bör utökas,

10. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om ett enhetligt,

statligt huvudmannaskap för all vårdhögskoleutbildning. 7

1987/88:Ub809 av Jan Hyttring och Bertil Jonasson (c) vari — såvitt nu är i 1988/89 :UbU5
fråga — yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokaliseringen av en ny journalisthögskola till Karlstad.

1987/88:Ub812 av Ingela Gardner m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en bättre anpassning av utbildningen på högskolenivå till Stockholmsregionens
behov.

1987/88:Ub8l7 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av regionalpolitiska hänsyn vid utbyggnad av universitets-
och högskoleutbildning i Stockholms län.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88 :A492.

1987/88:Kr267 av Karl Boo m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av utbildningsfrågorna
på kulturområdet enligt de riktlinjer som anges i motionen.

Utskottet

1. Allmänna högskolefrågor
Nya högskoleenheter

Inrättande av nya högskoleenheter yrkas i ett antal motioner.

I syfte att främja en balanserad regional utveckling och ge alla människor
möjlighet att få högre utbildning begärs i motion 1987/88 :Ub801 (c) yrkande
18 att regeringen snarast förelägger riksdagen ett femårigt utbyggnadsprogram.
Detta skall utgå från ett tidigare avlämnat förslag från universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) samt från att varje län bör ha en egen
högskoleenhet. I programmet skall bl.a. ingå att en ny enhet inrättas på
Gotland. Vidare bör högskolan i Eskilstuna—Västerås delas i två enheter. I
vissa fall bör ytterligare enheter inrättas i län där det redan finns högskolor.

Regeringen bör t.ex. låta utreda förutsättningarna för inrättande av högskoleenheter
i Skellefteå, Kiruna och det s.k. Fyrstadsområdet (Trollhättan,

Vänersborg, Uddevalla, Lysekil). Genom en utbrytning av delar av verksamheten
ur nuvarande högskoleenheter i Stockholm bör en ny högskoleenhet
bildas i den södra delen av länet. Motsvarande synpunkter på spridningen
av högskoleutbudet förs fram i motion 1987/88:Ub626 (c) yrkande
6, i vilken begärs att nya högskoleenheter inrättas på Gotland samt i Skellefteå,
Kiruna och den södra delen av Stockholms län.

Högskoleutbildningen i Stockholmsområdet tas upp i ytterligare tre motioner.
I motionerna 1987/88:Ub817 (fp) yrkande 2 och 1987/88:Ub802 (c)
yrkande 1 hävdas att en decentralisering av högskoleutbildning till den 8

södra delen av länet är nödvändig för att få en bättre regional balans. 1 den
sistnämnda motionen yrkas även att fler högskolekurser skall förläggas till
länets nordligaste del. I motion 1987/88:Ub817 och i motion 1987/
88:Ub812 (m) yrkande 4 anförs att Stockholmsområdet inte har tillräckligt
omfattande högskoleutbildning för att behovet av högskoleutbildade personer
skall kunna tillgodoses. Om inte resten av landet skall utarmas på
sådana personer bör utbildningen byggas ut i Stockholmsområdet.

Frågan om en högskoleenhet i det s.k. Fyrstadsområdet behandlas i ytterligare
fyra motioner. I motion 1987/88:Ub695 (m) yrkande 1 hemställs om
en utredning av frågan. Enligt motionerna 1987/88:Ub614 (c) yrkande 1
och 1987/88:Ub626 (c) yrkande 5 i denna del bör en högskoleenhet inrättas
den 1 juli 1989.1 avvaktan på inrättande av denna högskoleenhet bör enligt
motionerna 1987/88:Ub614 yrkande 2 och 1987/88:Ub695 yrkande 2 den
existerande kommunala högskolekommittén få disponera medlen till lokala
och individuella linjer och fristående kurser i området. I motion 1987/
88: Ub737 (fp) uttalas ett stöd för tanken på inrättande av en högskoleenhet i
det s.k. Fyrstadsområdet.

En bred högskoleenhet med fasta forskartjänster bör enligt motion 1987/
88:Ub718 (c) yrkandena 2 och 3 inrättas i Skellefteå.

1 motion 1987/88:Ub726 (s), slutligen, hemställs att ett samarbetsorgan
bör bildas för högskoleutbildningen i Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och
Pajala.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

UFlÄ:s förslag om en femårig utbyggnad av de mindre och medelstora
högskolorna framlades inför budgetåret 1988/89. Planen skall enligt vad
som anfördes i budgetpropositionen år 1988 (prop. 1987/88:100 bil. 10 s. 31)
prövas i det årliga budgetarbetet.

Vid föregående riksmöte hade riksdagen inte något att erinra mot att en
särskild högskolekommitté knyts till länsstyrelsen i Gotlands län för att
ansvara för planeringen av högskoleutbildningen där (prop. 1987/88:100
bil. 10 s.33 och 291, UbU 1987/88:27, rskr. 1987/88:210).

Den utredning som riksdagen begärde vid riksmötet 1986/87 (UbU
1986/87:31, rskr. 1986/87:352) om högskoleutbildningen i det s.k. Fyrstadsområdet
har nu avslutats och redovisats i betänkandet (Ds 1988:42) Utbyggd
högskoleutbildning, Delbetänkande rörande Fyrstadsregionen. Frågan
bereds för närvarande inom regeringskansliet. Den likaså begärda utredningen
om högskoleutbildningen i den södra delen av Stockholms län
pågår ännu. Arbetet beräknas avslutas under år 1989.

Utskottet erinrar om att när riksdagen beslöt att avskaffa regionstyrelserna
för högskolan (prop. 1986/87:127, UbU 1987/88:1, rskr. 1987/88:1) förutsattes
att universitet och högskolor därefter regelbundet skall anordna
samverkanskonferenser med såväl externa företrädare, t.ex. länsstyrelser
och kommuner, som företrädare för högskolorna. De regionala utbildningsfrågorna
borde därvid särskilt uppmärksammas. Även regeringen förutsattes
initiera utredningsverksamhet där en eller flera högskoleenheter
och länsstyrelser skall medverka. Vidare borde UHÄ kunna medverka till
att lösa sådana samordningsfrågor som är gemensamma för flera högskoleenheter.
Regeringen har uppdragit åt UHÄ att svara för den fortsatta plane -

1988/89:UbU5

9

ringen och samordningen i vad gäller projektet Bergslagens tekniska hög- 1988/89:UbU5
skola, där många högskoleenheter samarbetar.

Regionstyrelsen i Umeå högskoleregion uppdrog den 28 juni 1988 åt en
särskild utredare att utreda frågan om organisation av högskoleutbildning i
Malmfälten. Uppdraget skall rapporteras under hösten 1988 till de fyra
berörda kommunerna, nämligen Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala.

Utskottet har erfarit att diskussioner för närvarande pågår mellan dessa
kommuner om samarbetsformer i vad gäller högskoleutbildning.

Utskottet anser att UHÄ:s femårsplan för utbyggnad av de mindre och
medelstora högskolorna bör kunna utgöra underlag vid prövning av olika
förslag i det fortsatta årliga budgetarbetet. Med tanke på att den av riksdagen
begärda utredningen om högskoleutbildningen i det s.k. Fyrstadsområdet
ännu bereds inom regeringskansliet och att utredningen om högskoleutbildningen
i den södra delen av Stockholms län ännu pågår bör riksdagen
inte göra något uttalande i dessa frågor. Med hänvisning till vad som i
övrigt redovisats är utskottet inte heller berett att tillstyrka något uttalande
om ytterligare högskoleenheter. Riksdagen bör därför avslå samtliga nu
aktuella motionsyrkanden.

Introduktionstermin

I motion 1987/88:Ub576 (vpk) anförs att de studerande redan tidigt i utbildningen
bör tränas till att utveckla kritiskt tänkande och till att använda
vetenskapliga metoder och arbetssätt. Därför bör en obligatorisk introduktionstermin
införas innefattande idé- och lärdomshistoria, filosofi, vetenskapsteori
och vetenskapshistoria. Motionärerna erinrar om att en sådan
termin redan finns i Norge och att motsvarande inslag finns i högskoleutbildningen
i Finland. Om en introduktionstermin införs förlängs studierna.

Särskilda studiemedel bör utgå för att de studerandes ekonomi inte skall
belastas ytterligare.

Utskottet har erfarit att arbete pågår vid vissa universitet och högskolor
med att inom den reguljära utbildningen vidareutveckla sådana inslag och
tänkesätt som berörs i motionen. Det förekommer t.ex. temadagar eller
särskilda föreläsningar med denna inriktning. Vidare har man inriktat sig
på pedagogisk utveckling och fortbildning för lärare. Verksamhet och försök
pågår i varierande omfattning med att utveckla inslag i utbildningen av
idéhistoria, vetenskapsteori och andra ämnen som ger överblick och sammanhang.
Även nya inslag som tränar förmågan att kommunicera i tal och
skrift, t.ex. främmande språk och datorkunskap, har utvecklats.

Utskottet kan inte tillstyrka den avsevärda kostnadsökning, både i vad
gäller utbildningsmedel och studiestödsmedel, som införande av en introduktionstermin
skulle innebära. Däremot anser utskottet det värdefullt
med det utvecklingsarbete som nu pågår vid vissa universitet och högskolor.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 1987/88:Ub576.

Uppdragsutbildning

Riksdagen godkände vid riksmötet 1985/86 riktlinjer för uppdragsutbildning
inom bl.a. högskolan (prop. 1984/85:195, UbU 1985/86:4, rksr. 1985/

10

86:16). Bestämmelserna har intagits i en förordning (1985:1037) utfärdad av
regeringen.

1 motion 1987/88:Ub603 (vpk) yrkas att en parlamentariskt sammansatt
utredningskommitté skall tillsättas för att se över uppdragsutbildningen.
Enligt motion 1987/88:Ub626 (c) yrkande 2 bör uppdragsutbildningen utvärderas.
1 båda motionerna påpekas att uppdragsutbildningen har medfört
vissa problem. Motionärerna anför att verksamheten inte alltid genomförts
i enlighet med de bestämmelser som gäller och att den ibland kan ha
fått sådan omfattning och inriktning att den negativt påverkat högskolans
reguljära verksamhet.

Utskottet vill först erinra om att uppdragsutbildningen i första hand skall
avse fortbildning och vidareutbildning av anställda i företag och myndigheter
m.m. samt arbetsmarknadsutbildning. När riksdagen antog riktlinjerna
ströks det särskilt under att det inte får bli fråga om att t.ex. enskilda personer,
genom att köpa sig utbildning, skall kunna kringgå eljest gällande
regler för antagning till högskoleutbildning. Vidare får högskoleenheterna
inte göra sig beroende av uppdragsutbildningen för att kunna fullgöra den
primära utbildningsuppiften, dvs. svara för utbildning på linjer och kurser
enligt beslut av riksdag och regering. Uppdragsutbildning får aldrig bli
annat än en sidouppgift som högskolan åtar sig med hänsyn till den kompetens
och de resurser som har byggts upp för den reguljära verksamheten.
Det åligger de berörda högskolemyndigheterna att se till att verksamheten
bedrivs i enlighet med dessa av riksdagen godkända riktlinjer.

Inom UHÄ:s ordinarie arbete med uppföljning och utvärdering av högskolans
verksamhet begärdes under år 1986 uppgifter in från högskoleenheterna
om uppdragsutbildningens omfattning och utveckling. Dessa uppgifter
redovisades i verksamhetsberättelsen för budgetåret 1985/86 (UHÄrapport
1987:12 s. 50—53). UHÄ konstaterade där att uppdragsutbildningen
i stort tycktes uppfattas som en positiv företeelse inom högskolan. Påvisade
problem av flera slag redovisades dock, bl.a. risken för att uppdragsutbildningen
styr inriktningen av utbildningen och resursutnyttjandet på
resp. institution samt risken för att det uppstår ojämlikhet mellan högskolans
ordinarie studerande och deltagarna i uppdragsutbildningen. På
UHÄ:s uppdrag har vidare en rapport (Projektrapport 1988:2), Högskolan
som uppdragstagare, utarbetats. Den avses utgöra underlag för överväganden
av olika slag vid de enskilda högskoleenheterna och även vara en utgångspunkt
för fortsatta uppföljningsstudier inom UHÄ. Arbetet inom projektet
kommer att fortsätta under år 1989.

Även riksrevisionsverket har uppmärksammat uppdragsutbildningen i
en revisionsrapport (Dnr 1986:1006), Uppdragsverksamhet vid universitet
och högskolor. Verket har granskat tillämpningen av gällande bestämmelser
vid fyra högskoleenheter och gjort rekommendationer om åtgärder
inom området. Rapporten har överlämnats till regeringen.

Vid tidigare riksmöten har utskottet ansett att alltför kort tid förflutit
sedan riksdagen antog riktlinjerna för uppdragsverksamheten för att en
utvärdering skulle vara meningsfull. Nu har emellertid bestämmelserna tilllämpats
under snart tre år, och det har från flera håll påvisats att verksamheten
medfört vissa problem. Utskottet anser därför att regeringen bör låta

1988/89:UbU5

11

göra en samlad utvärdering. Om utvärderingen ger anledning till ändring 1988/89:UbU5

av de av riksdagen antagna riktlinjerna bör förslag till ändringar läggas

fram för riksdagen snarast möjligt. Vad utskottet anfört om en utvärdering

av uppdragsutbildningen inom högskolan bör riksdagen med anledning av

motionerna 1987/88:Ub603 och 1987/88:Ub626 yrkande 2 som sin mening

ge regeringen till känna.

Prefekt för institution

Institutionernas ledning bör enligt motion 1987/88:Ub806 (m) yrkande 29
stärkas. Därför bör uppdraget som prefekt för en institution innehas av en
person med hög vetenskaplig kompetens, i normalfallet professorn inom
ämnet. För att öka intresset för detta uppdrag bör ett särskilt arvode utgå.

På utskottets förslag avstyrkte riksdagen vid riksmötet 1986/87 (UbU
1986/87:15 s. 6) ett motsvarande motionsyrkande. Med hänvisning till sitt
tidigare ställningstagande avstyrker utskottet nu yrkande 29 i motion 1987/

88:Ub806.

Djurförsök

I motionerna 1987/88 :Ub634 (fp) och 1987/88 :Ub738 (c) anförs att djurförsök
i högskoleutbildningen så långt det är möjligt bör ersättas med alternativa
undervisnings- och laborationsmetoder. De studerande bör informeras
om de alternativ som finns. Det är enligt motionerna viktigt att UHÄ fortsätter
och fullföljer sitt arbete med registrering och information om vilka
alternativ till djurförsök som finns inom högskolan.

Vid riksmötet 1986/87 (UbU 1986/87:16 s. 7) behandlade utskottet ett
motsvarande motionsyrkande. Utskottet inhämtade då information från
UHÄ, skolöverstyrelsen (SÖ) och Nordiska Samfundet mot plågsamma
djurförsök. Utskottet kunde därefter redovisa att UHÄ avsåg att bygga upp
en informationsbank i vilken skall ingå uppgifter om såväl utbildningsmoment
vari djurförsök ingår som alternativ till sådana. Syftet med informationsbanken
är att underlätta erfarenhetsutbytet mellan utbildningsanordnare,
även på skolans område. Då utskottet kunde konstatera att ansträngningar
gjordes från såväl UHÄ som lokala högskolemyndigheter att anordna
laborativa alternativ för studerande som inte vill delta i djurförsök ansåg
utskottet att det inte var nödvändigt med något uttalande i frågan från
riksdagens sida. Utskottet har nu inhämtat att UHÄ gått ut till högskoleenheterna
med en förfrågan om vilka djurförsök som förekommer och vilka
alternativa metoder som finns. Avsikten är att senare under innevarande
läsår börja samla inkommande uppgifter i den planerade informationsbanken.
Uppgifterna i banken skall till en början avse den grundläggande högskoleutbildningen,
men kan i framtiden även komma att avse forskning,
beroende på vilka resurser som kan avsättas för arbetet. Utskottet har erfarit
att UHÄ även har visst erfarenhets- och informationsutbyte med EG-länderna
i dessa frågor. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det
inte heller nu behövs något särskilt uttalande från riksdagen, varför motionerna
1987/88:Ub634 och 1987/88:Ub738 avstyrks.

Studentkårsobligatoriet

I två motioner, nämligen 1987/88:Ub527 (vpk) yrkande 1 och 1987/
88:Ub711 (m), yrkas att riksdagen hos regeringen skall begära förslag om

12

avskaffande av studentkårsobligatoriet. Motionärerna anser att frivilliga
studentkårer bättre skulle kunna ta till vara studenternas intressen.

Enligt den förstnämnda motionen bör frivilliga studentkårer fungera
som fackföreningar för studenterna. Denna verksamhet bör enligt motionens
yrkande 2 stödjas med statliga medel under en femårig övergångsperiod.
Vidare bör enligt yrkande 3 i motionen staten genom högskoleenheterna
ta över ansvaret för hälsovård, kurativ verksamhet och motionsidrott
samt restaurangverksamheten. Slutligen bör kommunerna, likaväl som för
övriga kommuninnevånare, svara för studenternas bostadsförsörjning.

I den andra motionen, 1987/88:Ub711, framhålls att de studerande och
deras organisationer till stor del är motståndare till obligatoriska studentkårer.
Motionärerna anser att många av de förhållanden som tidigare motiverat
ett obligatorium numera har förändrats, t.ex. bostadsförsörjningen, hälsovården
och utseendet av studeranderepresentanter till högskolans organ.
När motiven för ett obligatorium enligt motionärernas mening inte längre
är starka bör principen om föreningsfrihet få råda och obligatoriet avskaffas.
För att minska övergångsproblemen bör omställningen ske successivt.

Frågan om studerandeinflytande och om kårernas ställning och uppgifter
bör enligt motion 1987/88:Ub626 (c) yrkande 4 utredas av en kommitté
med representanter för riksdagen och för högskolor och studenter. Motionärerna
anför som skäl för att tillsätta denna utredning bl.a. att, eftersom
valdeltagandet är lågt, studeranderepresentanterna inom högskolan i dag
företräder endast en mindre del av studenterna. Detta är inte tillfredsställande.
Vidare anser motionärerna att kunskapen om de studerandes behov
av hälsovård och bostäder och om hur detta behov tillgodoses är alltför liten
och att dessa frågor behöver studeras närmare.

Utskottet erinrar om att riksdagen vid riksmötet 1976/77 ansåg att det
obligatoriska medlemskapet i studerandesammanslutningar i princip borde
avskaffas, men att det ännu saknades underlag för ett beslut om hur detta
skulle genomföras (prop. 1976/77:59, rskr. 1976/77:20 s. 38, rskr. 1976/
77:246).

Två år senare konstaterades i proposition 1978/79:100 (bil. 12 s. 429) att
det sannolikt var svårt att lösa frågan om hur den studerandefackliga verksamheten
skulle kunna bedrivas på oförändrad ambitionsnivå utan att lösningen
byggde på någon form av statlig reglering som i praktiken ändå
innebar ett obligatorium. Föredragande statsrådet styrktes i denna uppfattning
av att både obligatoriekommittén (SOU 1976:14) och obligatorieberedningen
inte lyckats hitta en användbar lösning. Vidare ansåg statsrådet
att det var svårt att finna ekonomiskt utrymme för de nödvändiga statliga
bidragen om sammantaget 20 milj.kr. till den studerandefackliga verksamheten
och den studerandesociala servicen. Utan bidrag skulle den studerandefackliga
bevakningen allvarligt försvagas och den sociala servicen försämras.
Under dessa förhållanden förordades ett fortsatta obligatorium. På
utbildningsutskottets förslag (UbU 1978/79:25) beslöt riksdagen att, med
ändring av tidigare principbeslut, godta fortsatt obligatorium tills vidare
(rskr. 1978/79:244).

Vid riksmötet 1982/83 utvidgades obligatoriet till att gälla samtliga statliga
högskoleenheter, både gamla och nya (prop. 1982/83:27, UbU 1982/
83:9, rskr. 1982/83:62).

Samma år fastställdes riktlinjer för studerandehälsovården att gälla

1988/89:UbU5

13

1 * * Riksdagen 1988/89. 14 sami. Nr 5

fr.o.m. budgetåret 1985/86 (prop. 1982/83:129, SfU 1982/83:25, rskr. 1982/ 1988 /89:UbU5

83:386). Tyngdpunkten inom studerandehälsovården bör enligt dessa riktlinjer
ligga på förebyggande, sociala och kurativa insatser inriktade på att
främja de studerandes hälsa i den speciella miljö som högskolan utgör.

Motionsidrotten är en viktig del av den förebyggande hälsovården. De studerandes
behov av somatisk och psykiatrisk sjukvård bör huvudsakligen
tillgodoses inom ramen för den offentliga hälso- och sjukvården. Statsbidrag
lämnas till studerandekårerna under förutsättning att de slutit avtal
med resp. högskoleenhet om bl.a. hälsovårdens inriktning och omfattning.

Det förutsattes i propositionen att såväl de studerande som landstingskommunerna
och kommunerna även i fortsättningen skulle bidra till verksamheten.
Innevarande budgetår utgår 8 658 000 kr. till studerandehälsovården
under anslaget Bidrag till vissa studiesociala ändamål.

Under den tid som förflutit sedan år 1977 har utskottet vid flera tillfällan
nödgats konstatera att ett avskaffande av kårobligatoriet skulle medföra
antingen en avsevärt sänkt ambitionsnivå i fråga om både studerandefacklig
och studiesocial service eller ett behov av betydande statliga bidrag för
verksamheten.

I motionerna hävdas att vissa förhållanden, t.ex. beträffande bostadsfrågan
och hälsovården, numera har ändrats vilket skulle göra det lättare att
avskaffa kårobligatoriet. Utskottet anser dock att alltför många frågor fortfarande
är oklara.

Mot bakgrund av behovet att öka kunskaperna om de förhållanden som
kan påverka ett ställningstagande i frågan, anser utskottet att det är angeläget
att göra en ny utredning. I utredningsarbetet bör klarläggas hur förhållandena
kan ha ändrats sedan obligatorieberedningen lämnade sina förslag
år 1978 och hur sådana förändringar påverkar de frågor som tidigare ansågs
svåra att lösa. Man bör visa hur de studerandes sociala behov, i vad avser
bostäder, restaurangverksamhet, hälsovård, kurativa insatser, motionsidrott
m.m., tillgodoses i dag och om det finns någon avsevärd skillnad
jämfört med andra grupper i samhället. De nuvarande ekonomiska förhållandena
och det eventuella behovet av ekonomiskt stöd till de olika verksamheterna
från stat, landsting och kommuner vid ett avskaffande av kårobligatoriet
— och i förekommande fall obligatoriskt medlemskap i nationer
— bör klarläggas. En fråga som också behöver belysas är vad som skall
ske med kårernas och nationernas egendomsinnehav. Det bör också klargöras
vilka alternativ beträffande huvudmannaskap för de olika verksamheterna
som kan finnas. I de tidigare utredningarna anfördes att de studerandes
tidsbegränsade vistelse vid högskolan minskar möjligheten att föra en
långsiktig studerandefacklig politik, om medlemskapet i studerandeorganisationerna
görs frivilligt. Därför ansågs ett statligt stöd till den studerandefackliga
verksamheten vara nödvändigt om inte ambitionsnivån skulle behöva
sänkas betydligt. I utredningen bör beräknas hur stort behovet av
sådant stöd kan vara i dag vid ett avskaffande av kårobligatoriet. Vidare bör
förslag lämnas om hur representativa studerandeföreträdare i högskoleorgan
skall utses. Först sedan alla delfrågor belysts bör det bli möjligt att
bedöma i vad mån förhållandena ändrats på ett sådant sätt att ett avskaffande
av kårobligatoriet är praktiskt och ekonomiskt möjligt. *4

Vad utskottet här anfört om en utredning av konsekvenserna av ett eventuellt
avskaffande av kårobligatoriet m.m. bör riksdagen med anledning av
motionerna 1987/88:Ub527 yrkande 1, 1987/88:Ub626 yrkande 4 och
1987/88:Ub711 samt med avslag på motion 1987/88:Ub527 yrkandena 2
och 3 som sin mening ge regeringen till känna.

2. Utbildning för tekniska yrken m.m.

Miljöfrågor i grundutbildningen

I tre motionsyrkanden från den allmänna motionstiden berörs högskoleutbildningens
stora betydelse för samhällets kunskap om miljön.

1 motion 1987/88:Ub805 (c) begärs, med hänvisning till motion 1987/
88:Jo767, att riksdagen bör göra ett uttalande om att miljöfrågor bör behandlas
inom vissa utbildningslinjer. Motionärerna hävdar att utbildningen i
miljövård måste förbättras och intensifieras och att det är mycket angeläget
att miljöfrågorna kommer in som en integrerad del av såväl tekniska som
adminstrativa utbildningslinjer samt att lärarutbildningen måste förstärkas
med grundkunskaper i ekologi. Med hänvisning till motion 1987/88 :Jo751
begärs i motion 1987/88:Ub563 (m) ett uttalande om att det behövs ett ökat
utbud av kurser i miljöfrågor vid tekniska högskolor för att stimulera till ett
ökat miljöengagemang hos de studerande.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen under senare år behandlat liknande
motionsyrkanden, främst rörande en förbättrad miljövårdsundervisning
vid de tekniska högskolorna. Utskottet konstaterade för ca två år sedan
(UbU 1986/87:4, s. 5—6) bl.a. att regeringen den 29 maj 1986 givit UHÄ i
uppdrag att beakta behovet av att miljövårdsfrågorna integrerades i civilingenjörs-
och naturvetarutbildningarna i samband med att utbildningsplanerna
förändrades. Utskottet konstaterade avslutningsvis att miljövårdsfrågornas
plats i utbildningarna vid de tekniska högskolorna hade uppmärksammats
på flera sätt, varför något särskilt uttalande från riksdagens sida
då inte ansågs nödvändigt för att dessa utbildningar skulle få ett tillräckligt
inslag av miljövårdsundervisning.

Att den grundläggande högskoleutbildningen är ett viktigt instrument för
att föra ut kunskap om miljöfrågor till dem som senare i yrkeslivet på olika
sätt kommer att påverka utformningen av vår miljö slogs fast i 1988 års
budgetproposition (prop. 1987/88:100, bil. 10 s. 70—71). Föredragande
statsrådet påpekade att miljöfrågorna berör i stort sett samtliga högskoleutbildningar.
I budgetpropositionen behandlades dock utbildningar där kunskaper
om miljöfrågorna är väsentliga för en god insats i arbetslivet. Därmed
avsågs främst tekniska och naturvetenskapliga utbildningar som leder
till yrkesverksamhet där beslut fattas och åtgärder vidtas som påverkar vår
yttre och inre miljö. Vidare pekades på lärarutbildningarna, då lärarna i
grundskolan har ansvaret för att ge barn och ungdomar kunskaper om och
förståelse för miljöns betydelse för våra livsbetingelser och vår överlevnad.
Statsrådet redogjorde sedan för de åtgärder som UHÄ vidtagit eller planerade
att vidta för civilingenjörs- och naturvetarutbildningarna. Statsrådet

1988/89:UbU5

15

pekade också på att kraven på kunskaper i miljöfrågor skärpts i de utbild- 1988/89 :UbU5
ningsplaner för lärarutbildningar som fastställts av UHÄ. Vidare framhölls
UHÄ:s uppgift att i samarbete med t.ex. naturvårdsverket ge stöd och vägledning
till berörda högskoleenheter. Slutligen pekades på att UHÄ planerade
konferenser med linjenämndsföreträdare och utbildningsledare inom
undervisningssektorn och med lärarutbildare inom de naturvetenskapliga
ämnena.

De åtgärder som vidtagits av UHÄ var statsrådet positiv till. Emellertid
fanns det skäl att vidga insatserna till att omfatta fler utbildningslinjer inom
andra yrkesutbildningssektorer. Ett regeringsuppdrag till UHÄ att intensifiera
sina insatser vad avser utbildningarna inom sektorn för utbildning för
administrativa, ekonomiska och sociala yrken aviserades därför. Ett sådant
uppdrag gavs den 30 juni 1988 till UHÄ. Enligt vad utskottet erfarit planerar
UHÄ att i första hand ordna konferenser för företrädare för de berörda
linjerna.

Enligt vad utskottet har inhämtat uppmanade UHÄ hösten 1987 samtliga
berörda högskolor att inför en konferens i mars 1988 om miljövårdsinslagen
i civilingenjörs- och naturvetarlinjerna redovisa befintliga och planerade
inslag av miljövård i anledning av de skärpta kraven i utbildningsplanerna.
Resultatet av denna kartläggning och dokumentation av konferensen
finns sammanfattade i rapporten Utbildning i miljövård för civilingenjörer
och naturvetare (UHÄ-rapport 1988:10). Kartläggningen visade att målen
då ännu ej uppnåtts på de flesta av linjerna.

Utskottet anser att både regeringen och UHÄ genom vidtagna åtgärder
har visat att de med stort allvar tagit sig an uppgiften att förstärka miljöinslagen
inom samtliga de utbildningslinjer som motionärerna har pekat på.

Det ankommer därefter på varje högskola att utforma utbildningarna i linje
med de mål som angivits, vilket kommer att kräva både tid och engagemang.
Utskottet anser emellertid inte att det är befogat att riksdagen gör
uttalanden av den allmänna art som motionärerna efterlyser, varför motionerna
1987/88:Ub563 och 1987/88:Ub805 bör avslås.

I motion 1987/88 :Ub649 (c) pekas slutligen på att det behövs fler som har
kunskap om sambanden mellan teknik, samhälle och miljö. Ett sätt att
stödja en sådan utveckling anses vara att förstärka avdelningen för ekologi
vid högskolan i Luleå. Avdelningen, som ger undervisning inom civilingenjörslinjen
för samhällsbyggnadsteknik, anses inte vara tillräckligt utbyggd.

Motionären hemställer därför att riksdagen hos regeringen skall begära en
utredning rörande förutsättningarna för utökad ekologiverksamhet vid
högskolan i Luleå.

Utskottet kan inte bedöma huruvida avdelningen för ekologi är tillräckligt
utbyggd. En eventuell brist kan antingen bero på resursbrist eller på att
den önskade kompetensen ännu inte finns att tillgå. Högskolan i Luleå
måste i första hand själv avgöra om det finns anledning att närmare analysera
behovet av förstärkning av avdelningen för ekologi. Utskottet vill också
erinra om vad utskottet anförde under föregående riksmöte (UbU 1987/

88:38 s. 4) med anledning av en motion i vilken föreslogs att en tjänst som

professor i tillämpad ekologi skulle inrättas vid högskolan i Luleå. Enligt 16

utskottets mening ankommer det inte på riksdagen att begära en utredning 1988/89:UbU5
av den typ motionären efterlyser, varför motion 1987/88:Ub649 bör avslås.

Livsmedelsutbildning i Norrland

I motion 1987/88:Ub598 (fp) hävdas att det finns all anledning att rikta
större uppmärksamhet mot livsmedelssektorns betydelse för det norrländska
näringslivet, inte minst från sysselsättningssynpunkt. En rad åtgärder
anses angelägna, bl.a. en höjning av kompetensen inom framför allt förädlingsskedet.
Motionären påpekar att högskoleutbildning inom området
saknas i Norrland och föreslår att UHÄ får i uppdrag att utreda och föreslå
åtgärder för att etablera någon form av yrkesteknisk utbildning för livsmedelsindustrin
vid universitetet i Umeå.

Enligt beslut av föregående riksmöte (UbU 1987/88:22, rskr. 1987/

88:207 s. 9) har samtliga yrkestekniska utbildningslinjer utom linjen för
byggnadsteknik sammanförts till en linje, linjen för industriell teknik, för
att öka flexibiliteten och decentralisera beslutsprocessen för dessa utbildningslinjer.
Det ankommer således inte längre på riksdagen att fatta beslut
om lokalisering av de olika inriktningarna av de yrkestekniska utbildningarna.
Utskottet anser därför att riksdagen inte bör begära den föreslagna
utredningen, varför motion 1987/88:Ub589 bör avslås.

3. Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala
yrken

Högskoleutbildning särskilt anpassad för detaljhandeln bör enligt motion
1987/88:Ub590 (fp) inrättas i form av civilekonomutbildning med specialinriktning.
Enligt motionärerna planeras en sådan utbildning vid universitetet
i Göteborg. Riksdagen bör begära att UHÄ får i uppdrag att vidta
åtgärder för att förverkliga denna utbildning.

Utskottet har inhämtat att planering pågår i Göteborg av en ny fördjupning
inom ekonomlinjen inriktad mot detaljhandeln. I det nu aktuella fallet
pågår således en lokal planering. Mot denna bakgrund avstyrks motion
1987/88:Ub590.

Enligt motionerna 1987/88:Ub626 (c) yrkande 13 och 1987/88:Ub640 (c)
bör en utredning göras om inrättandet av en särskild förvaltningshögskola. I
båda motionerna nämns Östersund som tänkbar lokaliseringsort. 1 den sistnämnda
motionen anförs att den förvaltningsutbildning som nu finns vid
högskolan i Östersund och vid försvarets förvaltningshögskola på samma
ort bör sammanföras i den föreslagna nya högskolan.

Utskottet har i olika sammanhang haft att behandla frågor om samverkan
mellan högskolan och verksamhet utanför högskolan. Utskottet har
därvid konstaterat att det ankommer på de olika högskolenheterna själva
att ta initiativ i sådana frågor. Om högskolan och försvarets förvaltningshögskola
i Östersund finner att en samverkan är av värde för dem, behövs
det inget riksdagsinitiativ för att så skall kunna ske. Inrättandet av en helt
ny högskola på en ort där det redan finns en mindre högskola anser utskot- *

tet inte vara en lämplig åtgärd. Med hänvisning till det anförda avstyrker 1988/89:UbU5
utskottet motionerna 1987/88:Ub626 yrkande 13 och 1987/88:Ub640.

4. Utbildning för vårdyrken

Huvudmannaskapet för den kommunala högskolan m.m.

Den kommunala högskolan omfattar till övervägande delen utbildning
inom sektorn för utbildning för vårdyrken. Diskussioner om ett ändrat huvudmannaskap
har förekommit i riksdagen alltsedan dessa utbildningar
överfördes till högskolan i samband med högskolereformen på 1970-talet
(UbU 1975/76:17 och 1976/77:20). Då bibehölls det kommunala huvudmannaskapet
bl.a. med hänsyn till utbildningarnas nära anknytning till de
landstingskommunala vårdutbildningarna inom gymnasieskolan och till
sjukvården. Det förutsattes emellertid att frågan skulle övervägas senare.
En huvudmannaskapskommitté tillkallades år 1978. Dess förslag (SOU
1981:9) aktualiserades i riksdagen vid riksmötet 1981/82 (prop. 1981/82:89,
UbU 1981/82:20, rskr. 1981/82:248). Då uttalades att frågan om statligt
eller kommunalt huvudmannaskap för utbildningen inte spelar någon avgörande
roll för möjligheterna att vidareutveckla och förbättra den kommunala
vårdyrkesutbildningen i enlighet med högskolereformen. Därmed
blev de ekonomiska konsekvenserna av avgörande betydelse för riksdagens
ställningstagande. Även om utbildningsutskottet ansåg att principiella skäl
talade för ett enhetligt statligt huvudmannaskap för hela högskolan fick de
medellånga vårdyrkesutbildningarna även fortsättningsvis bibehålla det
landstingskommunala huvudmannaskapet.

Under senare år har huvudmannaskapsfrågan åter aktualiserats, främst när
det gäller möjligheten till forskningsanknytning av de kommunala vårdyrkesutbildningarna.
Vid riksmötet 1986/87 (prop. 1986/87:100, UbU
1986/87:18 s. 18) aviserades att UHÄ skulle få i uppdrag att belysa frågor
om samverkan för forskningsanknytning och forskarutbildning för kommunal
högskoleutbildning inom vårdområdet. Uppdraget har delvis redovisats
i juni 1988. En tvåårig försöksverksamhet vid Karolinska institutet
(Kl) och vårdhögskolan i Stockholm startades hösten 1987. UHÄ avser att
återkomma till frågan i anslagsframställningen inför nästa forskningsproposition,
vilken avses framläggas för riksdagen våren 1990.

Riksdagen bör enligt motion 1987/88 :Ub677 (vpk) hos regeringen begära
förslag om överförande av de kommunala vårdyrkesutbildningarna till
den statliga högskolan i syfte att stärka forskningsanknytningen. På detta
sätt avses omvårdnadsforskningen få större möjligheter att utvecklas.

I motion 1987/88 :Ub808 (m) yrkande 10 begärs en utredning om ett
enhetligt, statligt huvudmannaskap för all vårdyrkesutbildning inom högskolan.
Motionärerna anför att ett statligt huvudmannaskap skulle innebära
ett effektivare resursutnyttjande, en starkare anknytning till forskning,
en enhetlig utbildningskvalitet och en bättre överblick och samordning. De
anser att landstingskommunerna inte i tillräckligt stor utsträckning har tagit

sitt ansvar för omvårdnadsforskningen och anför att forskningstjänster är 1988/89 :UbU5
sällsynta inom vården.

Även i motion 1987/88:Ub565 (fp) yrkande 21 tas resursutnyttjandet
upp. Motionärerna anser att det är resursslöseri att på samma ort eller
mycket närbelägna orter bygga upp två rektorsämbeten för både en vårdhögskola
och en mindre eller medelstor statlig högskola. Mycket skulle
kunna vinnas om dessa båda, som saknar egen forskningstradition, kunde
integreras. En sådan utveckling skulle på sikt kunna leda till förstatligande
av den landstingskommunala högskolan.

Utskottet har inledningsvis redovisat att riksdagen av statsfinansiella
skäl tidigare ansett att vårdyrkesutbildningen borde förbli landstingskommunal.
Utskottet har också redovisat att UHÄ:s överväganden om forskningsanknytning
och resultaten av pågående försöksverksamhet i Stockholm
skall redovisas i nästa forskningsproposition våren 1990. Utskottet
anser mot denna bakgrund att riksdagen inte bör begära någon ny utredning
om huvudmannaskapet för de landstingskommunala vårdyrkesutbildningarna.
Utskottet förutsätter att högskoleenheter som finns på samma ort
eller närbelägna orter söker finna vägar till visst gemensamt resursutnyttjande,
där detta är praktiskt möjligt, utan att riksdagen gör något särskilt
uttalande i frågan och att eventuella möjligheter till ett sådant resursutnyttjande
efter viss tid redovisas till UHÄ. Med hänvisning till det anförda
anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 1987/88:Ub565 yrkande
21, 1987/88:Ub677 och 1987/88:Ub808 yrkande 10.

Rehabiliteringslinjen m.m.

I ett antal motioner berörs rehabiliteringslinjens båda inriktningar mot
sjukgymnastik resp. arbetsterapi samt påbyggnadsutbildningar på dessa.

Enligt motion 1987/88 :Ub589 (m) bör riksdagen uttala att det bör krävas
treårig gymnasieutbildning för tillträde till sjukgymnastutbildningen (yrkande
1). Vidare anser motionärerna att en översyn bör göras av sjukgymnastutbildningens
omfattning och längd, då innehållet i utbildningen ökat
och nya utbildningsmoment måste kunna inrymmas (yrkande 2). Motionärerna
anför att Sverige har en kort sjukgymnastutbildning jämfört med
andra länder. I översynen bör även övervägas om rehabiliteringslinjen bör
delas i två separata linjer. Slutligen yrkas i motionen att en påbyggnadslinje
för sjukgymnaster om 80 poäng bör inrättas i ämnet ortopedisk medicin
(yrkande 3). Sådan utbildning har hittills anordnats i enskild regi.

Även i motion 1987/88:Ub604 (vpk) hemställs om en översyn av sjukgymnastutbildningen
i syfte att förlänga den (yrkande 2). Vidare anser motionärerna
(yrkande 1) att sjukgymnastutbildningen bör ske inom en egen
utbildningslinje och inte som nu inom rehabiliteringslinjen. De anser att det
inte är lämpligt att en och samma linje leder till två helt skilda yrken, sjukgymnastens
och arbetsterapeutens.

Utskottet erinrar om att sjukgymnastutbildningen sammanfördes med
arbetsterapeututbildningen i en allmän utbildningslinje fr.o.m. den 1 juli
1983 (prop. 1981/82:100, UbU 1981/82:20 rskr. 1981/82:248). Syftet med

mera omfattande linjer är att inom en och samma linje nå både bredd och 1988/89 :UbU5
specialisering inom ett vårdområde.

För sjukgymnaster inrättades den I juli 1986 en påbyggnadslinje om 20
poäng. Vidare finns en ämnesfördjupande och forskningsförberedande
kurs om 20 poäng. I årets anslagsframställning har UHÄ föreslagit att denna
kurs skall permanentas i form av en ny påbyggnadslinje. Detta förslag
bereds för närvarande inom regeringskansliet.

Utskottet anser inte att vad som anförs i motion 1987/88:Ub589 ger
grund för att tillstyrka krav på treårig gymnasieutbildning för tillträde till
sjukgymnastutbildningen.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1987/88:Ub589 och 1987/88:Ub604.

Påbyggnadsutbildning i arbetsterapi finns i dag bl.a. i form av en ämnesfördjupande
och forskningsförberedande kurs. Den bör enligt motion 1987/

88:Ub595 (fp) yrkande 1 permanentas i form av en påbyggnadslinje. Utbildningen
har enligt motionen befunnits vara av hög kvalitet och fyllt
viktiga utbildningsbehov hos arbetsterapeuterna. En påbyggnadslinje av
detta slag skulle också kunna bli ett viktigt led i arbetsterapeututbildningens
forskningsanknytning. I motionens yrkande 2 begärs inrättande av en
forskningsenhet för arbetsterapi. Avsaknaden av en institution för arbetsterapi
försvårar för arbetsterapeuterna att påbörja forskarutbildning.

Som utskottet redovisat i det föregående har UHÄ fått regeringens uppdrag
att utreda frågan om de medellånga vårdyrkesutbildningarnas forskningsanknytning.
Uppdraget har delvis redovisats till regeringen. Försök
inom området pågår ännu. Resultaten av utredningen och försöksverksamheten
kommer att föreläggas riksdagen i samband med nästa forskningsproposition
våren 1990.1 UHÄ:s anslagsframställning för budgetåret 1989/

90 har föreslagits att fördjupningskursen i arbetsterapi skall permanentas i
form av en påbyggnadslinje om 20 poäng. Denna fråga bereds för närvarande
inom regeringskansliet. Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub595.

Barnmorskeutbildning

I motion 1987/88:Ub556(m) föreslås att barnmorskeutbildningen skall förlängas
med 10 poäng till 60 poäng. Motionärerna anför att utbildningen i
dag har fått ett ökat innehåll, bl.a. beträffande preventivmedelsrådgivning,
som har inkräktat på den praktiska träningen. De anför också att barnmorskeutbildningen
tidigare var längre.

Något förslag från UHÄ om förlängning av barnmorskeutbildningen har
inte förts fram. Utskottet kan inte på det underlag som presenteras i motionen
ta ställning till om barnmorskeutbildningen bör förlängas och i så fall
med hur mycket. Utskottet erinrar om att barnmorskeutbildningen redan
före reformeringen av de medellånga vårdyrkesutbildningarna (prop.

1978/79:197, UbU 1979/80:7, rskr. 1979/80:100) omfattade 50 poäng. Då
förkortades visserligen den grundläggande sjuksköterskeutbildningen som

barnmorskeutbildningen bygger på, men samtidigt med denna förkortning 20

höjdes antagningskraven för den grundläggande sjuksköterskeutbildning- 1988/89:UbU5

en från att dittills ha gällt genomförd grundskoleutbildning till att avse

gymnasieskolutbildning på den tvååriga vårdlinjen. Totalt sett blev således

utbildningen till sjuksköterska längre. Den nya grundläggande sjuksköter skeutbildningen

har vidare fått ett innehåll som motsvarar både tidigare

grundutbildning och tidigare vidareutbildning i medicinsk och kirurgisk

vård. Utskottet föreslår att riksdagen med det anförda avslår motion 1987/

88:Ub556.

Påbyggnadsutbildning på vissa vårdyrkeslinjer

I motion 1987/88:Ub808 (m) yrkande 9 hemställs att vissa vårdyrkeslinjer
skall kompletteras med påbyggnadskurser som i motionen betecknas som
högre alternativkurser.

UHÄ har i årets anslagsframställning föreslagit att medel bör anvisas till
påbyggnadsutbildning i s.k. karaktärsämnen, t.ex. omvårdnad, hörselvård,
laboratoriemetodik och social omsorg. Vidare har UHÄ, som tidigare redovisats,
föreslagit att fördjupningskurser i arbetsterapi och sjukgymnastik
skall ersättas av nya påbyggnadslinjer. Dessa förslag bereds för närvarande
i det pågående budgetarbetet inom regeringskansliet. Med hänvisning till
det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår yrkande 9 i motion 1987/

88:Ub808.

Innehåll i vissa vårdutbildningar

I flera motioner återkommer yrkanden från tidigare riksmöten om att riksdagen
skall uttala sig för ett visst innehåll i vårdyrkesutbildning. I motion
1987/88:Ub808 (m) yrkande 8 hemställs att all vårdyrkesutbildning skall
innehålla ökade inslag av naturvetenskapliga ämnen, matematik och engelska.
Enligt motionerna 1986/87:So261 (m)yrkande4,1987/88:Ub276(m)
yrkande 3 och 1987/88:Ub696 (c) bör riksdagen uttala att utbildningen om
utvecklingsstörning bör ges större utrymme i vårdyrkesutbildningarna. 1
motion 1987/88:Ub635 (fp), slutligen, hemställs om en utredning om förändrat
innehåll i läkarutbildningen i syfte att öka de läkarstuderandes förmåga
till empati/inlevelseförmåga.

Vid tidigare tillfällen har utskottet redovisat att detaljer i vårdyrkesutbildningars
innehåll styrs av utbildningsplaner fastställda av UHÄ och
kursplaner fastställda av de lokala högskolemyndigheterna. Med hänvisning
härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår de nu aktuella motionsyrkandena.

I motion 1987/88:Ub739 (c) yrkande 2 hemställs att riksdagen skall uttala
att tandläkarutbildningen bör ge de studerande bättre kunskaper om tungmetaller
och spårämnen samt om amalgam och kvicksilverförgiftning.

Utskottet erinrar om att användningen av kvicksilver m.m. i tandbehandlingen
har aktualiserats i ett stort antal motioner. Dessa behandlas i socialutskottets
betänkande 1988/88:SoU7, i vilket socialutskottet föreslår att
riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad socialutskottet

anfört om behovet av produktutveckling och forskning för att öka kunskaperna
om hälsorisker med amalgam.

Utbildningsutskottet har i det föregående redovisat att detaljer i innehållet
i vårdyrkesutbildningar regleras av utbildningsplaner och kursplaner,
som inte fastställs av riksdag och regering. Utskottet förutsätter självfallet
att ansvariga högskolemyndigheter vid behov ändrar dessa planer när nya
riktlinjer för vården antas samt när nya kunskaper och forskningsresultat i
olika frågor föreligger utan att riksdagen påpekar att så bör ske. Med hänvisning
till det anförda anser utskottet att riksdagen inte bör göra något
särskilt uttalande med anledning av motion 1987/88:Ub739 yrkande 2, varför
yrkandet avstyrks.

Psykoterapiutbildning

Psykoterapeuter utbildas dels vid statliga högskoleenheter, såsom Karolinska
institutet (Kl), universitetet i Umeå och fr.o.m. 1988/89 universitetet
i Lund, dels hos landsting eller enskilda utbildningsanordnare. Inom den
statliga utbildningen antas numera varje år 56 studerande till påbyggnadslinjen
i psykoterapi om 60 poäng. Utbildningen på denna linje bedrivs på
halvtid under tre år.

Socialstyrelsen legitimerar psykoterapeuter som genomgått den statliga
utbildningen. Vidare legitimerar socialstyrelsen psykoterapeuter efter särskild
bedömning av deras utbildning i varje enskilt fall. Totalt finns ca 1 100
terapeuter, varav ca 100 fått sin utbildning inom den statliga högskoleutbildningen.
1 socialstyrelsens PM 1988:21 Psykiatri i utveckling anförs att
det är brist på psykoterapeuter och att den statliga utbildningen bör byggas
ut.

I två motioner, nämligen 1987/88:Ub507 (fp) och 1987/88:Ub558 (s),
anförs att det behövs ett statligt stöd till planerad psykoterapiutbildning
inom S:t Lukasstiftelsen. Motionärerna redovisar stiftelsens mångåriga
verksamhet inom psykoterapin och dess hittillsvarande utbildning i ämnet.
Ekonomin för stiftelsens utbildning av olika slag bygger på de studerandes
terminsavgifter. Den planerade nya utbildningen, som avses leda till legitimation
som psykoterapeut, medför högre utbildningskostnader för huvudmannen
än tidigare givna utbildningar. Om de studerande skall betala dessa
kostnader själva måste terminsavgifterna höjas avsevärt varvid rekryteringen
av studerande försvåras. Verksamheten vid stiftelsens mottagningar
är enligt motionerna beroende av att stiftelsen kan anordna den nya utbildningen
till legitimerad psykoterapeut.

I skrivelse den 10 mars 1988 till regeringen har S:t Lukasstiftelsen begärt
ett statligt bidrag om 800 000 kr. för en fyraårig påbyggnadsutbildning på
deltid i psykoterapi, vilken planeras starta under 1989/90 och lokaliseras
till Stockholm, Göteborg, Lund-Malmö och/eller Umeå med antagning av
24 studerande vartannat år. Den totalkostnad som huvudmannen får för
utbildningen beräknas i skrivelsen till 1,2 milj.kr. de två första åren och
uppskattas enligt vad utskottet erfarit till ca 1,7 milj.kr. fr.o.m. det tredje
året.

I yttrande till regeringen den 14 september 1988 över skrivelsen avstyrker

1988/89:UbU5

22

UHÄ S:t Lukasstiftelsens begäran. UHÄ anser att de statliga resurserna i 1988/89:UbU5

första hand skall användas till att bygga ut psykoterapiutbildningen så att

den finns vid samtliga medicinska fakulteter. 1 UHÄ:s anslagsframställning

för budgetåret 1989/90 föreslås att psykoterapiutbildning skall startas detta

budgetår vid universitetet i Göteborg med antagning av åtta studerande per

år. Kostnaden beräknas till 1 milj.kr. 1989/90, 1,5 milj.kr. 1990/91 och 2

milj.kr. 1991/92.

Mot bakgrund av att olika förslag om en utbyggnad av utbildningen av
psykoterapeuter för närvarande bereds inom regeringskansliet anser utskottet
att riksdagen inte bör göra något uttalande med anledning av de två
motioner som väcktes i frågan i januari 1988. Riksdagen får tillfälle att i
samband med behandlingen av budgeten för 1989/90 ta ställning till frågan,
varför motionsyrkandena avstyrks.

5. Utbildning för undervisningsyrken

I motion 1987/88:Ub509 (s) anförs att det inom lärarutbildningen bör vara
möjligt att tillsätta högskolelektorer med hög kompetens inom den praktiskpedagogiska
utbildningen. Dessa lärare måste ha kompetens av annat slag
än doktorsexamen, nämligen pedagogisk skicklighet visad genom lärarutbildning
och undervisning i grundskolan. Detta bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna. I motionerna 1987/88:Ub546 (c) och 1987/

88:Ub667 (fp) hemställs att riksdagen begär att regeringen för riksdagen
redovisar riktlinjer i fråga om bl.a. behörighet till tjänst som högskolelektor
vilka överensstämmer med 1984/85 års riksmötes beslut om ny arbets- och
tjänsteorganisation för den statliga högskolan. Motionärerna tar som utgångspunkt
för sitt resonemang ett enskilt besvärsärende inom lärarutbildningsorganisationen.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

I propositionen 1984/85:57 om ny arbets- och tjänsteorganisation för
lärare i den statliga högskolan angavs som särskild behörighetsgrund för
tjänst som högskolelektor doktorsexamen eller motsvarande kompetens eller
kompetens av annat slag. Som exempel på kompetens av annat slag
angavs t.ex. meriter från konstnärligt utvecklingsarbete.

Utbildningsutskottet anslöt sig till vad föredragande statsrådet förordat
om behörighetsgrund för tjänst som högskolelektor och anförde att genom
den föreslagna ordningen kan hänsyn tas till olika utbildningsområdens
tradition och karaktär. Riksdagen godkände vad utskottet förordat (UbU
1984/85:9, rskr. 1984/85:115). Utskottet utgick från att högskolemyndigheterna
upprätthåller högt ställda krav i berört hänseende och därigenom
undviker en urholkning av den kompetens som skall krävas av innehavare
av tjänst som högskolelektor. Utskottet påpekade vidare att det på vissa
områden av högskolans utbildningar kan komma i fråga annan utbildning
och andra erfarenheter än de som följer av doktorsexamen för att betraktas
som behörig till tjänst som högskolelektor.

Vad utbildningsutskottet anfört våren 1985 i fråga om högskolelektorstjänst
ligger fast. När det gäller högskolelärares medverkan i grundskollärar utbildningen

bör självfallet såväl högskolelektorer som högskoleadjunkter 23

kunna komma i fråga för den ämnesmetodiskaoch den praktisk-pedagogis- 1988/89 :UbU5
ka utbildningen i övrigt. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub509,1987/88:Ub546 och 1987/

88:Ub667.

I motion 1987/88:Ub554 (fp) anförs att riksdagen våren 1986 beträffande
meritvärdering i statlig tjänst har beslutat att prioritering av skickligheten
framför andra sakliga grunder vid tillsättning av statliga tjänster m.fl. skall
ges stöd i lagen (1976:600) om offentlig anställning. Tillsättningen av t.ex.
lärartjänst skall således ske på grundval av främst skickligheten för arbetsuppgifterna
i tjänsten. Meritvärdet av tjänstetid får en generellt sett minskad
betydelse. I såväl denna motion som i motionerna 1987/88:Ub246 (fp)
yrkande 35 och motion 1987/88:Ub685 (m) hävdas att det var ett misstag att
ta bort de graderade betygen i lärarskicklighet och i ämneskunskaper för
blivande lärare. För närvarande skall således bara ges betyget Godkänd,
resp. Icke godkänd. Motionärerna framhåller att studerande på t.ex. ämneslärarlinjerna
och på fristående kurser undervisas gemensamt och att det
är orimligt att olika former för betygsättning förekommer för de olika studerandekategorierna
i samma utbildning, inte minst mot bakgrund av att
betygsättningen på denna nivå kan vara avgörande för antagning till forskarutbildning.
Därtill kommer att denna ojämlika behandling i betygshänseende
påverkar de studerandes gemensamma arbete i negativ riktning.

Slutligen framhåller motionärerna som det allvarligaste att betygsskalan
Godkänd/Underkänd i fråga om lärarskicklighet och ämneskunskaper inte
är tillräcklig för att garantera en fungerande urvalsgrund när nyexaminerade
lärare söker anställning. Alla har nämligen betyget Godkänd, och ingen
har större ”skicklighet” än de andra i fråga om teoretisk kunskap och förmåga
att fullgöra uppgifterna. Ett enhetsbetyg av detta slag ger ingen som
helst vägledning i en urvalssituation. Från Underkänd kan bortses, eftersom
detta betyg inte ger behörighet att undervisa.

Enligt vad utskottet erfarit skall regeringen inom kort utfärda en förordning
om meritvärdering vid tillsättning av tjänst som lärare på grundval av
ett förslag från SÖ. Utskottet har i tidigare sammanhang uttalat att den
meritvärdering som grundas på inlämnade ansökningshandlingar skall
kunna kompletteras med referenstagning beträffande skickligheten för läraruppgifterna.
Detta bör kunna ske även beträffande nyexaminerade där
de fått sin utbildning. Eftersom det nya betygssystemet har införts först
fr.o.m. läsåret 1988/89, bör erfarenheterna av detta avvaktas. Med hänvisning
till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1987/88:Ub246 yrkande 35, 1987/88:Ub554 och 1987/88:Ub685.

6. Utbildning för kultur- och informationsyrken

I motion 1987/88:Kr267 (c) yrkande 2 uppmärksammas arbetslösheten på
kulturområdet. För sådana yrkesgrupper som musiker och teaterarbetare
samt bild- och formkonstnärer är enligt motionärerna undersysselsättningen
betydande. Mot denna bakgrund bör det göras en översyn av utbildningen 24

på kulturområdet. Det är angeläget att undersöka om nuvarande utbildningsvägar
motsvarar dagens kulturutbud och kulturefterfrågan.

Utskottet vill hänvisa till instruktionen för universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ, SFS 1976:702, senaste ändring 1986:953), i vilken UHÄ:s uppgifter
är fastlagda. Enligt instruktionen åligger det UHÄ att bl.a. följa utvecklingen
av utbildning och forskning inom landet och svara för översiktlig
och samordnande planering för den grundläggande högskoleutbildningen
samt utarbeta förslag till planeringsramar för denna utbildning
(3 §). Förslag till nyetablering av utbildningar eller andra förändringar i
utbildningsutbudet redovisar UHÄ i sin anslagsframställning till regeringen.
Ofta har sådana förslag från UHÄ:s sida remissbehandlats dessförinnan.

Med hänvisning till det anförda Finnér utskottet inte skäl att riksdagen
hos regeringen begär en översyn av utbildningen på kulturområdet, varför
utskottet avstyrker motion 1987/88:Kr267 yrkande 2.

I motion 1987/88:Ub587 (m) yrkande 2 anförs att vårt samhälle har ett
ansvar för kommande generationer när det gäller att skydda och bevara
värdefulla lämningar från gångna tider. 1 Sverige liksom i andra kulturländer
görs det enligt motionärerna stora ansträngningar för att rädda dessa
kulturminnen. Om värdet av olika kulturföremål föreligger heller inga meningsskiljaktigheter,
framhåller motionärerna. Svårigheter visar sig däremot
när det gäller frågan om vilka metoder som bör användas vid restaurering
o.d. Mot denna bakgrund bör åtgärder vidtas för att förbättra den
teknisk-antikvariska forskningen och utbildningen i byggnadsvård, äldre
byggnadsteknik och materialframställning.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Under åren 1978—1986 fanns den bebyggelseantikvariska linjen som lokal
linje vid universitetet i Göteborg. Den omfattade 120 poäng och var
riksrekryterande. Vid riksmötet 1985/86 beslöt riksdagen (prop. 1985/
86:100 bil. 10, UbU 1985/86:25, rskr. 1985/86:300) att inrätta den bebyggelseantikvariska
linjen som en allmän utbildningslinje fr.o.m. den 1 juli 1986.
Linjen, som endast Finns vid universitetet i Göteborg, har 20 nybörjarplatser.
I syfte att säkra forskning och utbildning inom bevarandeområdet beslöt
riksdagen vid samma tillfälle att dels inrätta en tjänst som professor i
restaureringskonst vid konsthögskolan i Stockholm den 1 juli 1986, dels
inrätta en påbyggnadslinje i restaureringskonst om 40 poäng. Denna utbildning,
som har tolv nybörjarplatser, startade den 1 juli 1987 vid konsthögskolan
i Stockholm.

Utskottet konstaterar att de nyssnämnda utbildningarna är relativt nya i
vårt land. Enligt utskottets uppfattning behöver nya utbildnings- och forskningsområden
viss tid för att utvecklas, och de bör tilldelas resurser i takt
med sin utveckling. UHÄ har inte föreslagit några kvalitetshöjande åtgärder
när det gäller de här berörda utbildningarna i sin anslagsframställning
förbudgetåret 1989/90.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1987/
88:Ub587 yrkande 2.

1988/89:UbU5

I motion 1987/88:Ub544 (m) begärs förslag till åtgärder som gör det möjligt

25

för studerande att avlägga teologisk examen vid humanistiska fakulteten vid 1988/89:UbU5
universitetet i Göteborg. Motionären framhåller att en del av studierna på
religionsvetenskaplig linje är förlagd till universitetet i Göteborg men att
studierna måste fullföljas vid universitetet i Uppsala eller universitetet i
Lund. Vissa forskningsförberedande påbyggnadskurser i religionsvetenskap
finns dock vid humanistiska fakulteten vid universitetet i Göteborg.

Det bör enligt motionären ges förutsättningar att avlägga teologisk grundexamen
där.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

I högskoleförordningen (SFS 1977:263, senaste ändring 1988:811) stadgas
att utbildningsbevis kan avse en eller flera kurser eller andra utbildningsmoment
som den studerande har gått igenom (7 kap. 11 §). Vidare slås
fast: ”Avser utbildningsbevis samtliga utbildningsmoment som för den studerande
ingår i linje, skall linjens benämning och poängtal anges i beviset”.

Detta skall även gälla om utbildningen inom fristående kurser motsvarar
utbildningen enligt en viss allmän linje (7 kap. 12 §). Skall utbildningsbevis
avse utbildning vid mer än en läroanstalt, skall beviset utfärdas av den
läroanstalt där den studerande senast har godkänts i prov eller har slutfört
sin utbildning (7 kap. 14 §). I utbildningsplan för linje får även föreskrivas
att till utbildningsbevis som avser samtliga utbildningsmoment som för den
studerande ingått i linjen skall knytas en examensbenämning (7 kap. 15 §).

Enligt vad utskottet erfarit har teologie kandidatexamen sedan två år
varit knuten till bevis över genomgången religionsvetenskaplig linje. Utskottet
hänvisar till vad som i det föregående redovisats beträffande nuvarande
bestämmelser om utbildningsbevis och examensbenämning i högskoleförordningen
och föreslår att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub544.

I motion 1987/88:Ub716 (m,fp,c) framförs förslag om högre musikutbildning
vid universitetet i Umeå. Motionärerna framhåller att universitetet i
Umeå genom den nystartade konsthögskolan och den planerade designutbildningen
lagt grunden till en konstnärlig fakultet. Som nästa led planeras
en högre musikutbildning vid universitetet. Den planerade utbildningen
avser en tvåårig påbyggnadsutbildning på s.k. diplomnivå — efter de fyra
årens grundläggande musikutbildning på annan ort.

Enligt utskottets uppfattning är det viktigt att förslag till en ny utbildning
av den omfattning som det här gäller bereds noggrant. UHÄ har inte tagit
upp frågan om en etablering av påbyggnadsutbildning i musik vid universitetet
i Umeå i sin anslagsframställning för budgetåret 1989/90.

På anförd grund avstyrker utskottet motion 1987/88:Ub716.

Regeringen har den 22 oktober 1987 uppdragit åt UHÄ att i samråd med
statens kulturråd och riksantikvarieämbetet lämna förslag till samordnad
fortbildning och vidareutbildning av museitjänstemän. Förslag till lokalisering
av denna utbildning för museitjänstemän bör även lämnas. Enligt direktiven
bör den om möjligt koncentreras till en eller två högskoleorter.

Uppdraget skall redovisas för utbildningsdepartementet före utgången av
december 1988.

Frågan om lokaliseringsort för fortbildning av museitjänstemän tas upp i ^6

motion 1987/88:Ub597 (fp). Motionären hänvisar till nyssnämnda utredning
i vad gäller fortbildning av museitjänstemän. Enligt motionärens uppfattning
bör högskolan i Kalmar utnyttjas för sådan fortbildning då fortbildningen
av journalister (FOJO) är förlagd dit sedan ett tiotal år. Mot
denna bakgrund bör regeringen ge utredningen tilläggsdirektiv att pröva
frågan om lokalisering av fortbildning av museitjänstemän till högskolan i
Kalmar.

Utskottet hänvisar till direktiven för UHÄ:s uppdrag i här berört ärende,
där en prövning av lämplig lokaliseringsort för fortbildning och vidareutbildning
av museitjänstemän skall göras. Utskottet utgår från att frågan om
lokaliseringsort för denna utbildning prövas på sakliga grunder i enlighet
med direktiven. Något uttalande av riksdagen i enlighet med motionsyrkandet
anser utskottet inte vara påkallat, varför det avstyrks.

1 motion 1987/88:Ub637 (vpk) om journalistutbildningens inriktning framhålls
att ”en fri och kritisk press är ett fundament i ett demokratiskt statsskick”,
och att den grundlagsfästa informations- och tryckfriheten är en
förutsättning för medborgarnas möjligheter att få insyn i den demokratiska
beslutsprocessen. Motionärerna anser dock att det finns brister i den svenskajournalistiken.
Auktoritetstro, bristande analytisk förmåga och okunnighet
i rättsfrågor hos delar av journalistkåren är exempel på brister som
enligt motionärerna måste åtgärdas. Detta kan bara ske ”i en kritisk och
hederlig diskussion bland journalister och medborgare. Vad demokratiska
beslutsfattare kan göra är att skapa utrymme för sådan kritisk analys och
diskussion, t.ex. inom ramen för journalistutbildningen.”

Med anledning av motionen vill utskottet anföra följande.

Regeringen bemyndigade den 18 juni 1986 chefen för utbildningsdepartementet
att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över högskolans
journalistutbildning (dir. 1986:19). Utredningen har slutförts och redovisats
i betänkandet (SOU 1987:50) Högskolans journalistutbildning.

Enligt vad utskottet har erfarit bereder regeringen för närvarande frågan
om journalistutbildningen i avsikt att våren 1989 lägga fram förslag till ny
journalistutbildning. Utskottet utgår från att journalistutbildningens syfte
och inriktning kommer att belysas då. Något uttalande av riksdagen i enlighet
med motionsyrkandet anser utskottet inte vara påkallat, varför motion
1987/88 :Ub637 avstyrks.

I ett antal motioner tas frågan om lokalisering avjournalistutbildningen upp.
Förslagen från motionärernas sida tar sin utgångspunkt i nyssnämnda betänkande
om en ny journalistutbildning.

I fyra motioner, nämligen 1987/88:Ub501 (fp), 1987/88:Ub519 (c), 1987/
88:Ub532 (s) och 1987/88:Ub606 (vpk), föreslås att ett antal nybörjarplatser
i den nya journalistutbildningen skall förläggas till högskolan i Sundsvall—Härnösand.
1 två motioner — 1987/88:Ub521 (c,vpk) yrkande 2 och
1987/88:Ub809 (c) yrkande 4 — föreslås att en ny journalistutbildning förläggs
till högskolan i Karlstad. Vidare förordas såväl högskolan i Falun —
Borlänge— i motionerna 1987/88:Ub541 (s)och 1987/88:Ub578(c) — som
högskolan i Kalmar — i motion 1987/88 :Ub672 (c) — som lämpliga utbild -

1988/89:UbU5

27

ningsorter för journalistutbildningen. Slutligen föreslås i motion 1987/
88:Ub731 (fp) attén treårig journalistutbildning skall förläggas till universitetet
i Umeå.

Utskottet vill erinra om att i direktiven (dir. 1986:19) till översynen av
högskolans journalistutbildning berörs inte frågan om utbildningens lokalisering.
Utskottet förutsätter att både dimensioneringen och lokaliseringen
kommer att behandlas i det av regeringen aviserade förslaget till ny journalistutbildning.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna 1987/
88:Ub501, 1987/88:Ub519, 1987/88:Ub521 yrkande 2, 1987/88:Ub532,
1987/88:Ub541, 1987/88:Ub578, 1987/88:Ub606, 1987/88:Ub672, 1987/
88:Ub73l och 1987/88:Ub809 yrkande 4.

Frågan om journalistutbildning inom folkhögskolan tas upp i motion 1987/
88:Ub551 (s). Motionärerna hänvisar till den journalistutbildning, som sedan
tjugo år tillbaka bedrivs vid Kalix folkhögskola. Motionärerna anser att
journalistutbildningen bör förlängas från två till tre år och att denna utbyggnad
av utbildningen bör ske utanför nuvarande två högskoleorter med
journalistutbildning. Kalix folkhögskola bör i samarbete med högskolan i
Luleå få anordna det tredje årets utbildning (yrkande 1). Vidare bör nuvarande
grundutbildning inom journalistutbildningen vid Kalix folkhögskola
jämställas med den utbildning som sker under det första året av utbildningstiden
vid journalisthögskolorna (yrkande 2). Slutligen hemställs att
riksdagen skall ge regeringen till känna att journalistutbildningen i Norrbotten
bör få samma högskolestatus som övrig journalistutbildning i landet
(yrkande 3).

Utskottet hänvisar till betänkandet (SOU 1987:50) om högskolans journalistutbildning,
där även folkhögskolornas journalistutbildning redovisas.
Det framgår att 23 folkhögskolor i landet anordnade mediekurser under
läsåret 1987/88. Utredaren föreslår att SÖ skall utfärda en vägledande
studieplan för de folkhögskolor som vill ge yrkesinriktade journalistkurser.
Folkhögskolor som anordnar medieinriktade kurser och som inte vill följa
denna studieplan, bör enligt utredaren inte få beskriva sina kurser som
yrkesinriktade.

Med hänvisning till att olika frågor om journalistutbildning bereds inom
regeringskansliet finner utskottet det inte påkallat att riksdagen gör något
särskilt uttalande med anledning av motionsyrkandena i motion 1987/
88:Ub551, varför de avstyrks.

7. Lokala linjer och fristående kurser

Högskoleutbildning m.m. i Kiruna

Två motionsyrkanden, nämligen !987/88:Ub638 (s) och 1987/88:Ub639
(s), behandlar verksamhet i Kiruna.

I motion 1987/88:Ub638 pekas på den unika position som Kiruna har när
det gäller ämnesområdet bildinformation (bildbehandling och bildanalys).
Motionären anser att det är angeläget att befästa och stödja utvecklingen av

1988/89:UbU5

28

befintlig och planerad verksamhet och föreslår att en fast högskoleinstitution
för forskning och utbildning inom bildinformationsområdet skall etableras
i Kiruna.

Utskottet har tidigare (s. 10) redovisat att en utredning om organisationen
av högskoleutbildningen i malmfälten kommer att lämnas till berörda kommuner,
bl.a. Kiruna, under hösten 1988. Vidare aviserades i proposition
1987/88:86 om särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län m.m.
(s. 30) en översyn av de organisatoriska formerna för verksamheten inom
rymdområdet i Kiruna. Utskottet finner ingen anledning för riksdagen att
föregripa denna översyn, varför motion 1987/88:Ub638 bör avslås.

I motion 1987/88:Ub639 beskrivs de satsningar som gjorts på högre rymdteknisk
utbildning i Kiruna och som finansierats med särskilda medel för
utbildningsinsatser i malmfälten (prop. 1984/85:115, AU 1984/85:13, rskr.
1984/85:354). Motionären anser att det skulle vara av största värde om de
två olika inriktningarna av den rymdtekniska utbildningen kunde genomföras
åtminstone ännu en gång.

Enligt vad utskottet har inhämtat har Kiruna kommun i oktober 1988
ansökt om medel för ytterligare ett års rymdteknisk utbildning. Ansökan till
länsstyrelsen avser delar av de medel som avsatts för högskoleutbildning —
totalt 15,8 milj.kr. under 3 — 5 år — enligt proposition 1987/88:86 om särskilda
regionalpolitiska insatser i Norrbotten (UbU 1987/88:38, rskr. 1987/
88:353). Utskottet finner ingen anledning för riksdagen att göra något uttalande
om högre rymdteknisk utbildning i Kiruna, varför motion 1987/
88:Ub639 avstyrks.

Utbildning av naturtolkare

I motion 1987/88:Ub705 (s) pekas på att det i Sverige saknas adekvat utbildning
för tolkning av naturen och kulturen samt naturpedagogik av olika
slag. Sådana utbildningar finns enligt motionärerna utomlands på alla nivåer
i utbildningsväsendet. Motionärerna anser att utbildning av naturtolkare
bör startas också i Sverige, varför uppdrag att utarbeta utbildningsplaner
bör lämnas till SÖ och UHÄ. Samråd bör därvid ske med bl.a. naturvårdsverket,
Sveriges turistråd, naturhistoriska riksmuseet och riksantikvarieämbetet.

Den typ av utbildning som motionärerna efterlyser torde antingen komma
att ges i form av fristående kurser eller som lokal linje och inte som
allmän utbildningslinje. Fr.o.m. budgetåret 1988/89 anvisas anslaget till
lokala och individuella linjer och fristående kurser direkt till berörda högskoleenheter.
Det ankommer inte på riksdagen att ta ställning till vilka
lokala linjer en högskola bör ordna, utan ansvaret är lagt på högskoleenheterna
(UbU 1987/88:27, rskr. 1987/88:210). Med hänvisning till detta anser
utskottet att det inte är lämpligt att riksdagen gör något uttalande i denna
fråga, varför motion 1987/88:Ub705 avstyrks.

Hemställan
Utskottet hemställer

1. beträffande ett femårsprogram för utbyggnad av nya högskoleenheter
m.m.

1988/89:UbU5

29

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub614, 1987/88:Ub626 yrkandena
5 delvis och 6, 1987/88:Ub695, 1987/88:Ub718 yrkandena
2 och 3, 1987/88:Ub726, 1987/88:Ub737, 1987/88:Ub801 yrkande
18 delvis, 1987/88:Ub802 yrkande 1, 1987/88:Ub812 yrkande 4 och
1987/88:Ub817 yrkande 2,

2. beträffande introduktionstermin

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub576,

3. beträffande uppdragsutbildning

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Ub603 och
1987/88 :Ub626 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

4. beträffande prefekt för institution

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub806 yrkande 29,

5. beträffande djurförsök

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub634 och 1987/
88:Ub738,

6. beträffande obligatoriskt medlemskap i studerandeorganisationer
m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Ub527 yrkande
1, 1987/88:Ub626 yrkande 4 och 1987/88:Ub711 samt med avslag på
motion 1987/88 :Ub527 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande miljöfrågor inom vissa utbildningslinjer

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub563 och 1987/88:Ub805,

8. beträffande förstärkning av avdelningen för ekologi vid högskolan
i Luleå

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub649,

9. beträffande livsmedelsutbildning i Norrland
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub598,

10. beträffande högskoleutbildning för detaljhandeln
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub590,

11. beträffande inrättande av en förvaltningshögskola

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub626 yrkande 13 och
1987/88:Ub640,

12. beträffande huvudmannaskapet för den kommunala högskolan
m.m.

att riksdagen avslår motionerna l987/88:Ub565 yrkande 21, 1987/
88:Ub677 och 1987/88:Ub808 yrkande 10,

13. beträffande sjukgymnastutbildningen m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub589 och 1987/
88:Ub604,

14. beträffande påbyggnadsutbildning på arbetsterapeututbildningen
m.m.

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub595,

15. beträffande barnmorskeutbildningen
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub556,

16. beträffande påbyggnadsutbildning på vissa vårdyrkesutbildningar att

riksdagen avslår motion 1987/88 :Ub808 yrkande 9,

1988/89:UbU5

30

17. beträffande vissa utbildningsplanefrågor 1988/89:UbU5
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:So261 yrkande 4, 1987/

88:Ub276 yrkande 3, 1987/88:Ub635, 1987/88:Ub696 och 1987/

88:Ub808 yrkande 8,

18. beträffande utbildning om kvicksilverförgiftning m.m.
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub739 yrkande 2,

19. beträffande psykoterapiutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub507 och 1987/

88:Ub558,

20. beträffande behörighet för tjänst som högskolelektor inom lärarutbildning att

riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub509, 1987/88:Ub546
och 1987/88:Ub667,

21. beträffande betyg i lärarutbildningen m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub246 yrkande 35, 1987/

88:Ub554 och 1987/88:Ub685,

22. beträffande översyn av utbildningen på kulturområdet
att riksdagen avslår motion 1987/88 :K.r267 yrkande 2,

23. beträffande teknisk-antikvarisk forskning och utbildning i byggnadsvård
m.m.

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub587 yrkande 2,

24. beträffande teologisk examen vid universitetet i Göteborg
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub544,

25. beträffande påbyggnadsutbildning i musik vid universitetet i
Umeå

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub716,

26. beträffande lokaliseringsortförfortbildning av museitjänstemän
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub597,

27. beträffande journalistutbildningens inriktning
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub637,

28. beträffande lokalisering av journalistutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub501, 1987/88:Ub519,

1987/88:Ub521 yrkande 2, 1987/88:Ub532, 1987/88:Ub541, 1987/

88:Ub578, 1987/88:Ub606, 1987/88:Ub672, 1987/88:Ub731 och
1987/88:Ub809 yrkande 4,

29. beträffande journalistutbildning vid Kalix folkhögskola
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub551,

30. beträffande en fast högskoleinstitution för forskning och utbildning
inom bildinformationsområdet i Kiruna

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub638,

31. beträffande högre rymdteknisk utbildning i Kiruna
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub639,

32. beträffande utbildning av naturtolkare
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub705.

Stockholm den 22 november 1988
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s), 1988/89:UbU5

Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp),

Lars Svensson (s), Göran Allmér (m), Ingvar Johnsson (s), Berit Löfstedt
(s), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson (c), Eva Goés (mp), Ewa
Hedkvist Petersen (s), Ingegerd Wärnersson (s), Ulf Melin (m) och Ylva
Johansson (vpk).

Reservationer

1. Ett femårsprogram för utbyggnad av nya
högskoleenheter m.m. (mom. 1)

Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”aktuella motionsyrkanden” bort ha följande lydelse: Utskottet

har i det föregående redovisat att UHÄ inför budgetåret 1988/
89 lade fram ett femårsprogram för utbyggnaden av de nya högskolorna
och att riksdagen inte antagit denna plan utan endast prövat utbyggnaden
för det innevarande budgetåret. Utskottet anser att detta är otillfredsställande
och instämmer med vad som anförs i de två centermotionerna om
behovet av att dels bygga ut de existerande mindre och medelstora högskolorna,
dels inrätta nya högskoleenheter i områden som ännu saknar sådana.
Riksdagen bör därför med bifall till motion 1987/88:Ub801 yrkande 18,
delvis, anta det i motionen föreslagna femårsprogrammet. Utskottet anser
vidare att riksdagen på några punkter bör precisera innehållet i programmet
i enlighet med vissa av de övriga nu aktuella motionsyrkandena. Utskottet
anser t.ex. att arrangemanget med en till länsstyrelsen knuten kommitté
för planering av högskoleutbildningen på Gotland bör ersättas med
en självständig högskoleenhet. Utskottet förutsätter att det pågående utredningsarbetet
beträffande högskoleutbildning i den södra delen av Stockholms
län kan avslutas inom kort. Regeringen bör därefter förelägga riksdagen
ett förslag om inrättande av en ny högskoleenhet. Samtidigt bör
också medel beräknas för ytterligare högskolekurser i den nordligaste delen
av länet. Utskottet anser vidare att regeringen under innevarande riksmöte
bör föreslå inrättandet av en ny högskoleenhet i det s.k. Fyrstadsområdet
grundat på det utredningsförslag som avlämnats under år 1988. Slutligen
bör enligt utskottets mening riksdagen hos regeringen begära förslag om
inrättande av nya högskoleenheter i Skellefteå och Kiruna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande ett femårsprogram för utbyggnad av nya högskoleenheter
m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub626 yrkande 6,
1987/88:Ub801 yrkande 18 delvis och !987/88:Ub802 yrkande 1,
med anledning av motionerna 1987/88:Ub614, 1987/88:Ub626 yrkande
5 delvis, !987/88:Ub695, 1987/88:Ub718 yrkandena 2 och 3,

1987/88:Ub726, 1987/88:Ub737 och 1987/88:Ub817 yrkande2 samt 1988/89:UbU5

med avslag på motion 1987/88 :Ub812 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Introduktionstermin (mom. 2)

Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”motion 1987/88:Ub576” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är väsentligt för kvaliteten på den grundläggande
högskoleutbildningen att de studerande verkligen stimuleras till kritiskt
tänkande och att utbildningen kännetecknas av vetenskapliga metoder och
arbetssätt. Därför bör en obligatorisk introduktionstermin, eller en något
kortare introduktionskurs, införas motsvarande den termin som redan
finns i Norge. Denna termin eller kurs bör ha inslag av idé- och lärdomshistoria,
filosofi, vetenskapsteori och vetenskapshistoria. Regeringen bör uppdra
åt UHÄ att utarbeta ett förslag. UHÄ bör därvid ta till vara de erfarenheter
som redan gjorts inom universitetens och högskolornas hittillsvarande
utvecklingsarbete på området.

När en obligatorisk introduktionstermin införs, får detta inte medföra
ökade kostnader för de studerande. Regeringen bör därför låta utarbeta ett
förslag till särskilda åtgärder beträffande studiestödet under introduktionsterminen.

Regeringen bör så snart beredningen av frågan om införande av en introduktionstermin
avslutats återkomma till riksdagen med ett förslag. Vad
utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub576
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande introduktionstermin
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub576 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Prefekt för institution (mom. 4)

Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”På utskottets”
och slutar med ”motion 1987/88:Ub806” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är ett av de viktigaste uppdragen inom högskolan
att leda en institution. Prefekt för en institution som har forskarutbildning
och forskning bör därför i normalfallet vara ämnesföreträdaren,
oftast professor i ämnet. Prefekten bör vara garanterad sammanhängande
tid för egen forskning. Dessutom är det viktigt att prefekten får en god
ersättning för sitt arbete med uppdraget. Vad utskottet här anfört bör riksdagen
med bifall till motion l987/88:Ub806 yrkande 29 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

33

4. beträffande prefekt för institution 1988/89:UbU5

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub806 yrkande 29 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Miljöfrågor inom vissa utbildningslinjer (mom. 7)

Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”bör avslås” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser visserligen att de åtgärder som vidtagits av regeringen och
UHÄ visar att man försökt förstärka miljöinslagen på de utbildningslinjer
som motionärerna pekat på. De faktiska resultaten av ansträngningarna har
dock blivit alltför magra, vilket framgår av UHÄ:s kartläggning av miljöinslagen
på civilingenjörs- och naturvetarlinjerna som utskottet tidigare
refererat till. Utskottet anser därför att det i detta speciella fall finns anledning
för riksdagen att hos alla berörda inskärpa betydelsen av att de studerande
vid de tekniska högskolorna erbjuds ett utökat utbud av kurser i
miljöfrågor. Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion 1987/

88 :Ub563 och med anledning av motion 1987/88 :Ub805 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande miljöfrågor inom vissa utbildningslinjer
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub563 och med anledning
av motion 1987/88:Ub805 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

5. Miljöfrågor inom vissa utbildningslinjer (mom. 7)

Larz Johansson (c), Marianne Andersson (c) och Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”bör avslås” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser visserligen att de åtgärder som vidtagits av regeringen och
UHÄ visar att man försökt förstärka miljöinslagen på de utbildningslinjer
som motionärerna pekat på. De faktiska resultaten av ansträngningarna har
dock hittills blivit alltför magra, vilket bl.a. framgår av UHÄ:s kartläggning
av miljöinslagen på civilingenjörs- och naturvetarlinjerna som utskottet
tidigare refererat till. Utskottet anser därför att det i denna viktiga fråga
finns anledning för riksdagen att hos alla berörda utbildningsmyndigheter
inskärpa betydelsen av att miljöfrågorna verkligen kommer att ingå i de
strategiska utbildningar som motionärerna pekat på. Vad utskottet anfört
bör riksdagen med bifall till motion 1987/88 :Ub805 och med anledning av
motion 1987/88:Ub563 som sin mening ge regeringen till känna.

dets att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande miljöfrågor inom vissa utbildningslinjer
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub805 och med anled- ^

ning av motion 1987/88:Ub563 som sin mening ger regeringen till 1988/89:UbU5
känna vad utskottet anfört,

6. Huvudmannaskapet för den kommunala högskolan m.m.
(mom. 12)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér (m), Carljohan
Wilson (fp), Eva Goés (mp) och Ulf Melin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”yrkande 10” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med vad som anförs i motionerna 1987/88:Ub565
och 1987/88:Ub808 om att den kommunala högskolan på sikt bör få ett
statligt huvudmannaskap. Detta motiveras bl.a. av att ett enhetligt statligt
huvudmannaskap bör medföra bättre effektivitet och resursutnyttjande. Vidare
skulle forskningsanknytningen av de medellånga vårdyrkesutbildningarna
underlättas. Därför bör riksdagen hos regeringen begära att en
utredning görs om ett enhetligt, statligt huvudmannaskap för all vårdyrkesutbildning.

Även om en utredning kommer att arbeta med huvudmannaskapsfrågan
bör regeringen enligt utskottets mening snarast pröva om en samordning är
möjlig, främst i administrativt hänseende, mellan mindre och medelstora
statliga högskolor och landstingskommunala högskolor och då särskilt vid
etablerandet och uppbyggnadet av nya statliga högskoleenheter.

Riksdagen bör med bifall till motionerna 1987/88:Ub565 yrkande 21 och
1987/88:Ub808 yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet anfört.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande huvudmannaskapet för den kommunala högskolan
m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub565 yrkande 21
och 1987/88:Ub808 yrkande 10 samt med anledning av motion
1987/88:Ub677 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

7. Huvudmannaskapet för den kommunala högskolan m.m.
(mom. 12)

Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”yrkande 10” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är mycket angeläget att underlätta utvecklingen av
omvårdnadsforskningen och att främja forskningsanknytningen av de medellånga
vårdyrkesutbildningarna. Därför bör den landstingskommunala
vårdyrkesutbildningen få statligt huvudmannaskap. Riksdagen bör med
bifall till motion 1987/88:Ub677 som sin mening ge regeringen till känna
att regeringen bör framlägga ett förslag för riksdagen i frågan. 3

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 1988/89:UbU5

12. beträffande huvudmannaskapet för den kommunala högskolan
m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub677 och med anledning
av motionerna 1987/88:Ub565 yrkande 21 och I987/88:Ub808
yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

8. Sjukgymnastutbildningen m.m. (mom. 13)

Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Utskottet
erinrar” och på s. 20 slutar med ”och 1987/88:Ub604” bort ha följande
lydelse:

Utskottet instämmer med vad som anförs i motion 1987/88:Ub589 om
svårigheterna att i den nuvarande sjukgymnastutbildningen kunna inrymma
både nytt innehåll i utbildningens olika ämnen och helt nya ämnen.

Utbildningen i Sverige är kort jämfört med vad som gäller i många andra
länder. Detta kan leda till problem inte bara inom den gemensamma nordiska
arbetsmarknaden utan också inom den framtida europeiska arbetsmarknaden.
Mot denna bakgrund anser utskottet att en översyn bör göras
av utbildningens innehåll och längd. Översynen bör även avse frågan om en
delning av rehabiliteringslinjen i två separata linjer.

Utskottet anser att de studerande inom sjukgymnastutbildningen bör ha
bättre kunskaper i svenska, engelska, naturkunskap och matematik. Detta
kan uppnås om treårig gymnasieutbildning fortsättningsvis uppställs som
krav för tillträde till utbildningen, såsom yrkas i motion 1987/88:Ub589.

Slutligen anser utskottet att regeringen bör förelägga riksdagen förslag
om en helt ny påbyggnadslinje för sjukgymnaster om 80 poäng i ortopedisk
medicin. Inrättandet av en sådan linje motiveras av nya och ökade vårdbehov.

Vad utskottet här anfört om sjukgymnastutbildning m.m. bör riksdagen
med bifall till motion 1987/88:Ub589 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande sjukgymnastutbildningen m.m.

att riksdagen med bifall till motion !987/88:Ub589 och med anledning
av motion 1987/88:Ub604 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

9. Sjukgymnastutbildningen m.m. (mom. 13)

Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Utskottet
erinrar” och på s. 20 slutar med ”och 1987/88:Ub604” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion 1987/88:Ub604, att

36

det är förvillande att en utbildningslinje leder till två helt olika yrken med
olika examensbenämningar. En linje benämnd sjukgymnastlinjen ger en
klar och entydig information om det yrke som utbildningen på linjen leder
till. Detta skulle också leda till att de yrkesspecifika kunskaperna bevaras,
fördjupas och utvecklas. 1 syfte att bereda utrymme för nya kunskapsområden
inom det samhällsvetenskapliga och beteendevetenskapliga området
utan att inkräkta på utbildningen i de mera yrkesspecifika ämnena bör
sjukgymnastutbildningen förlängas. En utredning bör göras av frågan om
hur en sådan förlängning kan genomföras.

Riksdagen bör med bifall till motion 1987/88:Ub604 som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet här anfört.

dels&tx moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande sjukgymnastutbildningen m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub604, med anledning
av motion 1987/88:Ub589 yrkandena 2 och 3 samt med avslag på
motion 1987/88 :Ub589 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

10. Utbildning om kvicksilverförgiftning m.m. (mom. 18)

Larz Johansson (c), Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Göran
Allmér (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson (c) och Ulf
Melin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”Utbildningsutskottet
har” och slutar med ”yrkandet avstyrks” bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av den pågående debatten om användningen av kvicksilver
och andra giftiga ämnen inom tandvården anser utskottet att det är
viktigt att tandläkarutbildningen ger de studerande ökade kunskaper om
tungmetaller och spårelement samt om amalgam och kvicksilverförgiftning.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub739 yrkande 2
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande utbildning om kvicksilverförgiftning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub739 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Psykoterapiutbildning (mom. 19)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ”Mot bakgrund”
och slutar med ”motionsyrkandena avstyrks” bort ha följande lydelse: Utskottet

anser att det är väl dokumenterat, bl.a. genom socialstyrelsens
PM 1988:21, att det råder brist på psykoterapeuter. En viktig del av samhällets
psykoterapeutiska vård utförs inom S:t Lukasstiftelsens verksamhet.
Enligt utskottets mening får denna verkamhet inte äventyras genom brist på

1988/89:UbU5

37

legitimerade psykoterapeuter. Staten bör därför bidra med ekonomiskt stöd 1988/89 :UbU5
till stiftelsens planerade utbildning i psykoterapi. Efter fyra års verksamhet
kommer denna utbildning att fortsättningsvis kunna tillföra vården i landet
24 nya psykoterapeuter vartannat år.

Riksdagen bör hos regeringen begära att medel fr.o.m. budgetåret 1989/

90 anvisas till S:t Lukasstiftelsens planerade nya utbildning i psykoterapi.

Detta bör riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub507 som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

19. beträffande psykoterapiutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub507 och med anledning
av motion 1987/88 :Ub558 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

12. Betyg i lärarutbildningen m.m. (mom. 21)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér (m), Carljohan
Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ”Enligt vad”
och slutar med ”1987/88:Ub685” bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av att riksdagen våren 1986 beslutat att skickligheten skall
prioriteras vid tillsättning av statliga tjänster m.fl. framstår borttagandet
hösten 1985 av varje slag av vitsord inom lärarutbildningen som mycket
olyckligt. Den nyligen beslutade betygsskalan (Underkänd/Godkänd) är
inte tillräcklig för att garantera en fungerande urvalsgrund när nyexaminerade
lärare söker anställning. Alla har nämligen betyget Godkänd och
ingen har större ”skicklighet” än de andra i fråga om teoretisk kunskap och
förmåga att fullgöra uppgifterna. Ett enhetsbetyg av detta slag ger ingen
som helst vägledning i en urvalssituation. Från Underkänd kan bortses,
eftersom detta betyg inte ger behörighet att undervisa. Enligt utskottets
mening får en avveckling av alla andra betyg än Underkänd och Godkänd
långtgående negativa konsekvenser inte bara för kvaliteten i lärarutbildningen
utan även för de studerande själva.

Det har aldrig övertygande visats varför man skall ta bort betygen för
blivande lärare vid deras ämnesstudier. Vitsordet Väl godkänd bör finnas
kvar inom lärarutbildningen på samma sätt som för övrig utbildning inom
det förutvarande filosofiska fakultetsområdet. Den blivande lärare som har
skaffat sig goda ämneskunskaper bör enligt utskottets mening kunna få visa
det. Förutsättningarna att bli en bra lärare är normalt större om man behärskar
sina ämnen väl.

Samma synsätt kan också i tillämpliga delar gälla bedömningen av lärarskicklighet.
Förutsatt att bedömningen görs av flera oberoende metodiklektorer
bör en bedömning kunna ske med tre steg.

Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

21. beträffande betyg i lärarutbildningen m.m. 1988/89:UbU5

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub246 yrkande 35,

1987/88:Ub554 och l987/88:Ub685 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

13. Teknisk-antikvarisk forskning och utbildning i
byggnadsvård m.m. (mom. 23)

Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”yrkande 2. ” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att ansvaret från samhällets
sida måste bli större när det gäller att skydda och bevara våra kulturskatter.
Många enskilda personer vidtar själva åtgärder för att vidmakthålla sin
egendom i önskat skick, då de statliga medel som står till förfogande är
otillräckliga. Men inte bara på det ekonomiska området utan även på kunskapsområdet
finns det i dag brister. Det kan t.ex. gälla vilken metod som är
bäst lämpad att använda vid en viss restaurering. Forskningen på det teknisk-antikvariska
området bör enligt utskottets uppfattning få ökade resurser
och särskilda insatser måste göras för att stärka utbildningen i byggnadsvård,
äldre byggnadsteknik och materialframställning. Detta bör riksdagen
med bifall till motion 1987/88:Ub587 yrkande 2 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

23. beträffande teknisk-antikvarisk forskning och utbildning i byggnadsvård
m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub587 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Lokalisering av journalistutbildning (mom. 28)

Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:

En lokalisering av journalistutbildningen till Sundsvall skulle kunna gagna
en stor regions intressen, då Sundsvall ligger centralt i skogslänen. Då
informationslinjen funnits vid högskolan i Sundsvall-Härnösand sedan år
1979 finns där en lämplig miljö för journalistutbildningen. Lärarkompetens
och andra basresurser kan sålunda samutnyttjas. Högskolan har också
byggt upp ett brett kontaktnät med medieföretag och andra intressenter i
hela regionen. Sammantaget bidrar detta till att skapa lämpliga förutsättningar
för en journalistutbildning i framtiden vid högskolan i SundsvallHärnösand.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

28. beträffande lokalisering av journalistutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub606, med anledning

av motionerna 1987/88:Ub501, 1987/88:Ub519 samt 1987/ 198 8/89:UbU5

88:Ub532 och med avslag på motionerna 1987/88:Ub521 yrkande 2,

1987/88:Ub541, 1987/88:Ub578, 1987/88:Ub672, 1987/88:Ub731
och 1987/88:Ub809 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

Svenskt Tryck Stockholm 1988

40