Utbildningsutskottets betänkande

1988/89:UbU4

Vissa skolfrågor

1988/89

UbU4

I detta betänkande behandlas ett antal motioner, vilka väckts under den
allmänna motionstiden vid riksmötet 1987/88. Vidare behandlas i detta
betänkande ett förslag som regeringen förelagt riksdagen i proposition
1988/89:4 (utbildningsdepartementet) om skolans utveckling och styrning.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1988/89:4 om skolans utveckling och styrning
bl.a. föreslagit att riksdagen medger sådan avvikelse från dels föreskrifterna
i 2 kap. 3 § skollagen (1985:1100), dels de av riksdagen beslutade grunderna
(prop. 1985/86:10, UbU 1985/86:6, rskr. 1985/86:39) att de ledamöter och
suppleanter i länsskolnämnderna som skall utses för tiden fr.o.m. den 1
januari 1989 får förordnas för en av regeringen bestämd tid.

Motionerna

1987/88 :Ub201 av Kenth Skårvik och Barbro Sandberg (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en grundlig översyn av mobbningen i skolan
samt förslag om aktiviteter för att hindra dessa tendenser i våra skolor.

1987/88:Ub204 av Rune Evensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändrade regler
för tillsättande av lärartjänster.

1987/88:Ub214 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolans brottsförebyggande
roll.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88 :Ju804.

1987/88:Ub221 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag att lämna kommunerna föreskrifter
och anvisningar angående utformningen av skolmåltidsverksamheten.

1987/88:Ub227 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen 1

1 Riksdagen 1988/89. 14 sami. Nr 4

begär förslag till ett åtgärdsprogram i syfte att förbättra lärarnas arbetssitu- 1988/89 :UbU4
ation.

1987/88 :Ub239 av Lars De Geer m.fl. (fp, m,c, vpk) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag till hur skolor av Drevdagens typ med lämpliga
åtgärder kan garanteras fortsatt undervisning i det allmännas regi.

1987/88:Ub242 av Charlotte Branting och Barbro Sandberg (fp) vari —
såvitt nu är i fråga — yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om försök med ökad grundbemanning i grundskolan.

1987/88 :Ub246 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tryggare skolmiljö.

1987/88:Ub250 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående otryggheten
i skolan.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:So620.

1987/88:Ub259 av Nils T Svensson och Lennart Nilsson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om ändring i skolförordningen såvitt avser läsårets förläggning.

1987/88:Ub294 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

3. att riksdagen beslutar ändra skollagen avseende skolmåltider, i enlighet
med vad som i motionen anförts.

1987/88:Ub304 av Catarina Rönnung m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en allmän
utbildningslinje för optiker vid högskolan.

1987/88:Ub305 av Stina Gustavsson m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om schemalagd skollunch och basstandard för skolmåltider.

1987/88:Ub311 av Elisabeth Fleetwood (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag att meddela klara föreskrifter
om elevs rätt att på grund av etiska, religiösa eller andra skäl ej delta
i undervisningen i avsnitt gällande avlivande och/eller dissektion av djur.

1987/88:Ub337 av Ulla Tillander m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lärarnas arbetsmiljö,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av åtgärder för att skolan skall utgöra en bra arbetsmiljö
för både personal och elever,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 2

anförts om behovet av översyn av de lagar och förordningar som gör det 1988/89:UbU4
tveksamt för lärare att ingripa i kontroverser inom skolan.

1987/88:Ub351 av Charlotte Branting och Barbro Sandberg (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående hemspråksundervisningen.

1987/88:Ub353 av Rune Ångström m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar
att konstskolan BASIS ställs under statlig tillsyn enligt de villkor som
skolöverstyrelsen utformat i sin remisskrivelse samt att den aktuella utbildningen
uppförs på den i 4 kap. 1 § studiestödsförordningen (1978:418) omnämnda
bilagan.

1987/88:Ub360 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

6. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till statsbidragssystem
som innebär att bidragen för hemspråksträning och hemspråksundervisning
slås samman i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Sf534.

1987/88 :Ub361 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om schemalagda skolmåltider.

1987/88:Ub376 av Alf Svensson (c) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas
■ 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om kvalitetshöjande åtgärder
inom hemspråksundervisningen,

2. att riksdagen beslutar uttala att resurserna för hemspråksundervisningen
inte skall slås ihop med andra resurser för grundskolan och att resurserna
skall på ett likvärdigt sätt avse grundskolans samtliga stadier.

1987/88 :Ub377 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att skolöverstyrelsen (SÖ) får i uppdrag att ta initiativ för att finna en
för barn och föräldrar acceptabel lösning på skolfrågan i Drevdagen.

1987/88:Ub399 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konsumentutbildning
i skolan.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Jo528.

1987/88:Ub634 av Ingela Mårtensson och Börje Stensson (fp) vari — såvitt
nu är i fråga — yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om SÖ:s anvisningar i vad avser djurförsök i undervisningen.

1987/88:Ub806 av Carl Bildt m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att öka resurserna på mellanstadiet,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändrade regler för anpassad studiegång. 3

1 * Riksdagen 1988/89. 14 sam!. Nr 4

1987/88:Ub810 av Björn Samuelson (vpk) vari — såvitt nu är i fråga — 1988/89:UbU4

yrkas

I. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samarbetsprojekt rörande grundskolan och grundskollärarutbildningen.

1987/88:K403 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

II. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om barn och datorer.

1987/88:Ju31 av Per-Olof Strindberg m.fl. (m) vari — vari såvitt nu är i
fråga — yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om familjens och skolans betydelse i det brottsförebyggande
arbetet (delvis).

Utskottet

1 det följande behandlas ett antal motioner, som väckts under den allmänna
motionstiden vid riksmötet 1987/88. Utskottet tar upp dem under rubrikerna
Skolans arbetsmiljö m.m., Skolmåltidsverksamhet m.m., Vissa lärarfrågor,
Vissa resursfrågor och Övriga frågor.

Skolans arbetsmiljö m. m.

Frågor om arbetsmiljön i skolan tas upp i ett antal motioner. I motion 1987/
88:Ub246 (fp) yrkande 24, 1987/88:Ub250 (c) och 1987/88:Ub201 (fp) anförs
att mobbning och våld är vanliga företeelser i dagens skola och att de
har en tendens att öka. Dessutom synes mobbningen vara mer aggressiv än
tidigare. Detta leder till att många elever dagligen känner sig otrygga och får
dålig självkänsla i skolan. För lärarna är mobbning och våldsinslag i skolan
ett arbetsmiljöproblem. Skolan måste, anser motionärerna, ges möjligheter
att hävda disciplin och god ordning, så att alla elever — inte minst de
svagpresterande — kan få arbetsro. I motion 1987/88:Ub201 begärs förslag
till åtgärder mot mobbningen i skolan.

I motionerna 1987/88:Ub337 (c) yrkandena 1 och 2 samt 1987/88:Ub227
(c) uppmärksammas särskilt lärarnas arbetsmiljö. Många lärare upplever
att arbetet i skolan blivit alltmer påfrestande, vilket bl.a. tagit sig uttryck i
högre sjukfrånvaro. Mot denna bakgrund måste statsmakterna, hävdar motionärerna,
ta ett större ansvar för arbetsmiljön i skolan. I motion 1987/
88:Ub227 begärs förslag till ett åtgärdsprogram i syfte att förbättra lärarnas
arbetssituation.

Med anledning av motionerna vill utskottet först hänvisa till sin tidigare
behandling av frågor om mobbning och lärarnas arbetssituation vid riksmötet
1986/87 (UbU 1986/87:12 (1) s. 8-12). Utskottet konstaterade bl.a.
att skolöverstyrelsen (SÖ) i december månad 1986 tillkallat en central samverkansgrupp
om skolans arbetsmiljö med tonvikt lagd på insatser mot våld

och mobbning. Utskottet framhöll vidare att det är väsentligt att frågan om
mobbning inte bara får en tillfälligt ökad uppmärksamhet utan att den
förankras i det dagliga skolarbetet.

Utskottet vill därtill lägga följande.

Under år 1988 har nyssnämnda samverkansgrupp med företrädare för
lärår- och skolledarorganisationer, Elevorganisationen samt Riksförbundet
Hem och Skola genom SÖ publicerat ett omfattande studiematerial om
skolans arbetsklimat (Våldet och skolans arbetsklimat SÖ B 88:1, Skolans
arbetsklimat — Vad kan vi göra?, Skolans arbetsklimat — studiehäfte.) SÖ
och samverkansgruppen framhåller däri att det inte finns några enkla och
generella metoder för att komma till rätta med mobbning samt vålds- och
arbetsmiljöproblem i skolan. Inte heller, anses det, är detta ett område där
problem kan lösas med centrala föreskrifter och påbud. I ett inledande

avsnitt till en av de ovan nämnda skrifterna ger dock SÖ och samverkans * gruppen

sina samlade rekommendationer till kommuner, skolledning och
skolpersonal under rubrikerna: Skolans fostrande roll måste få stöd, Individualisering
och medansvar, Etiska och andra förebyggande inslag i undervisningen,
Yttre miljö och samarbetsklimat, Hem och Skola måste samverka
samt Ledning och ansvarsfördelning inom skolan.

Utskottet vill i detta sammanhang även peka på en nyligen redovisad
undersökning om hur lärare ser på sin yrkesroll (Att vara lärare, SÖ
R 88:37/Rapporter, september 1988). Undersökningen, som utförts på
uppdrag av SÖ, har även syftat till att belysa de villkor under vilka lärare
arbetar i grundskolan. Beträffande den psyko-sociala arbetsmiljön i skolan
redovisas följande i rapporten (s. 8):

Huvudintrycket från denna undersökning liksom från andra undersökningar
som genomförts, är ändå att grundskolan är en lugn och trygg miljö
för såväl barnen som för lärarna. Att oro och våld finns på sina håll innebär
inte att detta är något som generellt kännetecknar den svenska grundskolan.

Men ett annat huvudintryck från denna undersökning är att läraryrket är
psykiskt påfrestande. Skolan är en mycket kontakttät miljö där det inte
finns några möjligheter för någon berörd att undandra sig ständiga möten
mellan barn, och mellan barn och vuxna och mellan vuxna. Det vore märkligt
om det inte då och då skulle uppstå slitningar och konflikter.

Det mesta av uppmärksamheten har varit knutet till det öppna våldet
eller hotet om våld. Av lärarnas svar i denna undersökning framgår att såväl
hot om våld som faktiskt våld förekommer. Det har drabbat ungefär var
sjätte lärare någon gång. I de flesta fall tycks hot- eller våldssituationer
uppstått när lärare har fullgjort sin skyldighet att försöka avstyra bråk mellan
elever eller i övrigt försökt upprätthålla ordningen.

Utskottet förutsätter att skolmyndigheterna med bl.a. detta material som
underlag även i fortsättningen kommer att följa frågorna om skolans arbetsmiljö
med uppmärksamhet. Även på det lokala planet bör undersökningen
ligga till grund för diskussioner och åtgärder i syfte att främja en god
arbetsmiljö i skolan.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1987/
88:Ub201, 1987/88:Ub227, 1987/88:Ub246 yrkande 24, 1987/88:Ub250

1988/89:UbU4

5

samt 1987/88Ub:337 yrkandena 1 och 2. Det är för alla berörda viktigt att 1988/89:UbU4
arbetsmiljöfrågorna i skolan får fortsatt uppmärksamhet.

I motionerna 1987/88:Ub2I4 (m) och 1987/88:Ju31 (m) yrkande 5 delvis
tas skolans brottsförebyggande arbete upp. Det är angeläget, menar motionärerna,
att skolans betydelse för fostran lyfts fram och att lärarna får
tydliga signaler från statsmakterna om att dessa frågor är viktiga. Även om
föräldrarna har huvudansvaret för barnens fostran bör skolan på olika sätt
stötta föräldrarna. Detta kan ske genom att eleverna fostras till goda arbetsvanor,
till att hålla tider och att hålla ordning i skolans lokaler. Skolan
måste också i undervisningen behandla de lagar och moraliska och etiska
regler som är grundläggande i vårt samhälle. Enligt motionärerna är det
naturligt att lärarna i sina samtal med föräldrarna upplyser dem om barnens
ordning och uppförande i skolan. I motion 1987/88:Ub337 (c) yrkande
3 hemställs att en översyn bör göras av lagar och förordningar som gäller
för lärares ingripande i akuta kontroverser i skolan.

Med anledning av motionerna vill utskottet anföra följande.

Skolan skall genom skolarbetet och i samarbete med hemmen fostra eleverna
till ansvar, till goda arbetsvanor och till ett demokratiskt handlingssätt
enligt såväl skollagen som gällande läroplaner för ungdomsskolan.

Den grundsyn som bör prägla skolans arbete i dessa frågor står också att
finna i läroplanerna (jfr Lgr 80 s. 16 — 19). Enligt utskottets mening bör även
dessa frågor diskuteras och ges ett konkret innehåll med utgångspunkt i
lokala förhållanden. Det studiematerial om skolans arbetsklimat och den
undersökning om lärarnas arbetsförhållanden som redovisats ovan bör
även i detta avseende vara till nytta.

När det gäller lärares rätt att ingripa vid akuta konflikter i grundskolan
har denna fråga aktualiserats genom ett mål i högsta domstolen mellan en
lärare och riksåklagaren angående misshandel. Högsta domstolen har beslutat
att SÖ skall avge yttrande i målet. I sitt yttrande (116-88:1551) den 22
augusti 1988 redovisar SÖ bl.a. vilka bestämmelser m.m. som gäller för
grundskolan, skolans mål och arbetssätt enligt skollagen och läroplan för
grundskolan (Lgr 80) samt lärarens ansvar och uppgifter. SÖ anför vidare:

Som framgått av redogörelsen ovan har läraren ett komplicerat arbete, där
det fostrande, elevcentrerade inslaget är betydande. I denna yrkesroll ligger
självklart en tillsynsplikt. Denna måste enligt SÖ:s uppfattning innefatta
bl.a. en rätt för läraren att i ordningssyfte fatta tag i en elev med ett fast
grepp, om eleven inte gör vad läraren säger till om. Givetvis får läraren
därmed inte skada eleven. I en skola där ofta många hundra elever vistas
samtidigt är det ofrånkomligt att det då och då uppkommer bråk och misssämja.
Särskilt händer detta under tid när undervisning inte pågår och eleverna
vistas på skolgården eller i andra allmänna utrymmen i skolan. 1
sådana fall måste skolpersonal kunna ingripa för att upprätthålla ordningen
och förhindra att våld sprider sig. Skolpersonalens funktion i detta sammanhanget
är enligt SÖ :s mening jämförbar med den som en ordningsvakt
har på allmänna platser eller inrättningar av olika slag.

SÖ anser mot denna bakgrund att läraren i fråga handlat helt rimligt när
han sökt ingripa i den aktuella situationen.

Mot denna bakgrund och med hänvisning till vad som i övrigt anförts *

anser utskottet att det inte finns anledning för riksdagen att nu göra ett 1988/89:UbU4

särskilt uttalande i berörda frågor, varför motionerna 1987/88:Ju31 yrkande
5 delvis, 1987/88:Ub214 och 1987/88:Ub337 yrkande 3 avstyrks.

Skolmåltidsverksamhet m.m.

1 ett antal motioner framförs olika förslag till utformning av skolmåltidsverksamheten.
I motionerna 1987/88:Ub305 yrkande 1, 1987/88:Ub361 yrkande
23 och 1987/88:Ub399 (samtliga c) betonas vikten av goda kost- och
matvanor. De har betydelse för hälsa, välbefinnande och prestationsförmåga,
anser motionärerna. En bra frukost och skollunch är nödvändiga förutsättningar
för att eleverna skall kunna tillgodogöra sig undervisningen i
skolan. Mot denna bakgrund bör schemalagd skollunch införas. SÖ bör
vidare få i uppdrag att tillsammans med Svenska kommunförbundet utarbeta
en basstandard för skolmåltider. I motion 1987/88:Ub221 (c) föreslås
att SÖ skall få regeringens uppdrag att lämna kommunerna föreskrifter och
anvisningar om utformningen av skolmåltidsverksamheten. Slutligen görs
en kritisk granskning av vissa förhållanden inom skolmåltidsverksamheten
i motion 1987/88:Ub294(vpk). Motionärerna anser att det i skollagen skall
skrivas in att eleverna utan kostnad skall ha tillgång till skolmåltider motsvarande
minst en tredjedel av det dagliga näringsbehovet (yrkande 3).

Utskottet hänvisar till sin tidigare behandling av frågor i vad gäller skolmåltiden
(UbU 1986/87:2 s. 20 och UbU 1986/87:12 (1) s. 15).

SÖ har haft regeringens uppdrag att sammanställa erfarenheter av samt
kartlägga och redovisa förutsättningarna för schemalagd skollunch. Uppdraget
kommer att redovisas under hösten 1988 genom information till
kommuner och skolor. Som underlag för SÖ:s ställningstagande har pedagogiska
institutionen vid Umeå universitet genomfört en undersökning i tio
kommuner om högstadieelevernas skollunch. Syftet har bl.a. varit att utifrån
en analys av kommunernas och skolornas målsättning i denna fråga
kartlägga elevernas matsituation. En rapport med ett omfattande statistiskt
material har avlämnats i februari månad 1988. Enligt vad utskottet fått veta
har ca 100 skolor i landet för närvarande någon form av schemalagd skollunch.

För överläggningar om skolmåltidsverksamheten har enligt vad utskottet
erfarit en arbetsgrupp bildats med företrädare för SÖ, livsmedelsverket,
socialstyrelsen och Svenska kommunförbundet.

Beträffande yrkande 3 i motion 1987/88:Ub294 konstaterar utskottet att
det inte föreligger någon lagstadgad skyldighet att låta eleverna få kostnadsfria
skolmåltider. Utskottet är inte berett att föreslå riksdagen någon
ändring härvidlag. Med hänvisning härtill och till vad utskottet anfört i vad
gäller regeringens uppdrag till SÖ om schemalagd skollunch föreslår utskottet
att motionerna 1987/88:Ub221, 1987/88:Ub:294 yrkande 3, 1987/

88:Ub305 yrkande 1, 1987/88:Ub361 yrkande 23 och 1987/88:Ub399 avslås
av riksdagen.

Vissa lärarfrågor

Vikariefrågan i skolan uppmärksammas i motion 1987/88:Ub242 (fp) yrkande
2. Motionärerna anser att systemet med korttidsvikarier är oförenligt

med en god kvalitet på undervisningen. Eleverna måste garanteras undervisning
av väl förberedda och kompetenta lärare. Det är vidare oacceptabelt
att undervisning måste inställas till följd av att vikarie inte kan anskaffas
vid förfall för den ordinarie läraren. Enligt motionerna bör grundskolan
ges en sådan grundbemanning att i praktiken all undervisning tillgodoses
av fast anställda lärare. En omfattande försöksverksamhet med ökad grundbemanning
i grundskolan bör startas.

Utskottet vill hänvisa till sin behandling av frågor om vikariat på lärartjänst
vid riksmötet 1986/87 (UbU 1986/87:12 (s. 12 ff.) där en redovisning
görs av bestämmelserna om lärarvikarie. Därutöver vill utskottet lägga till
följande.

Utskottet vill erinra om att styrningsberedningen (dir. 1987:16) haft i
uppgift att bl.a. diskutera principiella avvägningar när det gäller hur kostnadsansvaret
för skolan skall fördelas mellan stat och kommun (SOU
1988:20). Enligt utskottets uppfattning kan frågan om en ökad grundbemanning
i grundskolan genom flera fasta vikarier och finansieringen därav
inte ryckas ut ur det större sammanhang som frågan om ett nytt statsbidragssystem
för grundskolan utgör. Då styrningsberedningens förslag till
förändringar i statsbidragssystemet för grundskolan för närvarande remissbehandlas
(jfr prop. 1988/89:4 s. 5) finner utskottet inte skäl för riksdagen
att nu göra ett uttalande i den här aktuella frågan. Motion 1987/88:Ub242
yrkande 2 avstyrks av utskottet.

I motion 1987/88:Ub204 (s) konstateras att nuvarande bestämmelser om
tillsättning av lärartjänster medför problem i många kommuner i samband
med skolstarten. Anledningen är att en lärare kan lämna en tjänst i en
kommun och tillträda en ny en tjänst i annan kommun med mycket kort
varsel. Då en ny tjänst accepteras upphör det tidigare förordnandet med
omedelbar verkan. Motionären anser att reglerna för tillsättning av lärartjänster
bör ändras så att även dessa tjänster kommer att omfattas av en
uppsägningstid om minst en månad.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Den av motionären aktualiserade frågan har behandlats av skolförfattningsutredningen
i betänkandet (SOU 1986:11) Enklare skolförfattningar.
Utredningen påtalar att det finns problem med nuvarande ordning, men att
införandet av en föreskrift om uppsägningstid för lärare skulle kunna skapa
nya problem med lärarbyten under pågående termin i två kommuner i de
fall då en lärare tillträder en ny tjänst vid läsårets början. En generell föreskrift
om skyldighet för lärare att iaktta uppsägningstid skulle vidare innebära
avsteg från vad som enligt lagen om offentlig anställning (LOA, SFS
1976:600) gäller för statligt reglerade tjänster i allmänhet.

Enligt vad utskottet erfarit bereds för närvarande frågan om en ny personalförordning
för skolväsendet inom regeringskansliet på grundval av bl.a.
skolförfattningsutredningens förslag. Med hänvisning härtill föreslår utskottet
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub204.

Vissa resursfrågor

Enligt motion 1987/88 :Ub806 (m) yrkande 10 behövs ökade resurser för
undervisningen på grundskolans mellanstadium. Motionärerna önskar att

1988/89:UbU4

8

medel för ändamålet förs över till grundskoleanslaget från anslaget Särskil- 1988/89 :UbU4
da insatser inom skolområdet.

Utskottet har under föregående riksmöte (jfr UbU 1987/88:14 s. 6) avstyrkt
ett likartat motionsyrkande med hänvisning till de vittgående konsekvenser
som ett genomförande av förslaget skulle få för dels de samordnade,
regionala utbildningsinsatser som planeras för elever med handikapp
eller andra särskilda behov, dels regionala åtgärder för flerhandikappade
elever i särskolan. Riksdagen anslöt sig till denna bedömning. Motion
1987/88 :Ub806 yrkande 10 avstyrks med samma motivering som under
föregående riksmöte.

Frågan om bidragssystemet för hemspråksundervisningen i skolan tas upp i
fyra yrkanden. I motion 1987/88:Ub360 (fp) yrkande 6 begärs förslag tjll ett
statsbidragssystem som innebär att bidraget till hemspråksträningen i förskolan
och bidraget till hemspråksundervisningen i grundskolan slås samman
och fördelas som schablonbidrag till kommunerna. På så sätt blir det
enligt motionärerna lättare för kommunerna att göra en långsiktig planering
av stödet till enskilda invandrarbarn och att exempelvis prioritera hemspråksträningen
i förskolan. I motionerna !987/88:Ub351 (fp) och 1987/

88:Ub376 (c) anförs att resurserna för hemspråksundervisningen inte får
minska. Motionärerna refererar till den översyn av bl.a. statsbidraget till
hemspråksundervisningen som SÖ utfört på uppdrag av regeringen och där
det bl.a. föreslås att resursen för hemspråksundervisningen skall ingå i förstärkningsresursen.
Detta är enligt motionärerna ingen bra lösning då hemspråksundervisningen
skulle kunna komma i en konkurrenssituation vid
fördelningen av förstärkningsresursen. I motion 1987/88:Ub376 begärs
dels förslag till kvalitetshöjande åtgärder inom hemspråksundervisningen
(yrkande 1), dels att resurserna för hemspråksundervisningen på ett likvärdigt
sätt skall avse grundskolans samtliga stadier (yrkande 2).

Utskottet hänvisar till riksdagens tidigare behandling av yrkanden när
det gäller statsbidrag för hemspråk (jfr UbU 1984/85:12, UbU 1984/85:149
och UbU 1987/88:6 s. 2 f.).

Utskottet vill ånyo erinra om att styrningsberedningen i betänkandet
(SOU 1986:20) En förändrad ansvarsfördelning och styrning på skolområdet
har lagt fram förslag till förändringar i statsbidragssystemet för grundskolan.
Förslaget remissbehandlas för närvarande. Med hänvisning härtill
föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub351, 1987/

88:Ub360 yrkande 6 samt 1987/88:Ub376 yrkandena 1 och 2. En ökad
samverkan på det lokala planet när det gäller förskolan och grundskolan är
av största vikt vid planeringen och genomförandet av samhällets insatser
för invandrarbarnen.

I motionerna 1987/88:Ub377 (c) och 1987/88:Ub239 (fp, m, c, vpk) tas
skolfrågan i Drevdagen upp. I den förstnämnda motionen begärs att SÖ får
regeringens uppdrag att ta initiativ till att finna en för barn och föräldrar
acceptabel lösning på skolfrågan i Drevdagen i Älvdalens kommun. I motion
1987/88:Ub239 begärs förslag till hur skolor i glesbygd med lämpliga
åtgärder kan garanteras fortsatt undervisning i det allmännas regi. Yrkandet
tar sin utgångspunkt i skolsituationen i Drevdagen.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande. 1988/89:UbU4

Beslut om skolenhet för kommunens grundskola fattas av kommunen
själv enligt 2 kap. 1 § grundskoleförordningen. Trots ett sådant beslut får
länsskolnämnden, om det finns särskilda skäl, besluta att skolenhet skall
anordnas eller dräs in fr.o.m. nästkommande läsår. Fördelningen av eleverna
på skolenheter skall göras av skolstyrelsen, om inte annat är särskilt
föreskrivet. Fördelningen av eleverna skall ske ”med hänsyn till vad som är
ändamålsenligt från kommunikationssynpunkt, till vad som krävs för att
effektivt utnyttja lokaler och andra utbildningsresurser samt till elevers och
föräldrars önskemål” (2 kap. 2 § grundskoleförordningen). Länsskolnämnden
får meddela föreskrifter om fördelningen på skolenheter.

Utskottet har inhämtat att en samverkansgrupp med företrädare för SÖ
och vissa länsskolnämnder har bildats för att närmare studera skolfrågor, i
glesbygd. Samverkansgruppens arbete är koncentrerat till utvecklingsprojekt
beträffande organisation och undervisning i skolor i dels genuina glesbygder,
dels glesbebyggelse med sjunkande elevunderlag. Utgångspunkten
för arbete är bl.a. kravet på en likvärdig utbildningsstandard, skolans betydelse
för bygden i socialt och kulturellt hänseende samt frågan om en decentraliserad
skolorganisation med ökad betoning av målstyrning.

Skolfrågan i Drevdagen har aktualiserats hos justitieombudsmännen
(JO) senast i april 1988 genom två anmälningar. JO har i anledning av dessa
anmälningar fattat beslut i ärendet den 12 september 1988 (Dnr 800-1988,

1019-1988). JO emotser senast den 1 januari 1989 besked om vilka åtgärder
skolstyrelsen och länsskolnämnden vidtagit med avseende på barnens
framtida skolgång. Om myndigheterna inte ger tillfredsställande besked,
har JO uttalat att saken på JO:s initiativ kan tas upp på nytt.

Riksdagen har beslutat om anslagssystem för skolan och allmänna riktlinjer
för verksamheten. Med utgångspunkt häri har regeringen utfärdat
bestämmelser. Frågan om barnens i Drevdagen skolgång har, som redovisats,
aktualiserats hos JO och ännu inte avslutats där. Med den arbetsfördelning
som råder mellan riksdag, regering och myndigheter är detta inte ett
ärende vari riksdagen fattar beslut. Mot denna bakgrund finner utskottet
ingen anledning att föreslå riksdagen att vidta någon särskild åtgärd i denna
fråga, varför motionerna 1987/88:Ub377 och 1987/88:Ub239 avstyrks.

Frågor om ett nytt statsbidragssystem för grundskolan avser utskottet att
behandla i ett senare sammanhang.

Övriga frågor

I motion 1987/88 :Ub259 (s) om läsårets förläggning föreslås att skolförordningen
bör ändras så att ”läsåret bör börja senast i september och sluta
senast i juni”. En sådan ordning skulle ge möjlighet att förkorta höstterminen
och förlänga vårterminen med några veckor. Motionärerna anser att
nuvarande förläggning av sommarlovet inte passar stora föräldragruppers
semestertider. Vidare skulle en förkortning av höstterminen, som enligt
motionären upplevs som lång och arbetsam av många, innebära en positiv
förändring för skolans arbete.

Utskottet hänvisar till riksdagens tidigare behandling av läsårets plane- *0

ring och omfattning (UbU 1981/82:13, rskr. 1981/82:192). Utskottet vill 1988/89:UbU4
vidare erinra om gällande bestämmelser om lärotider m.m. i grundskoleförordningen
(4 kap. 5 §) resp. gymnasieförordningen (2 kap. 12 §), där det
anges att läsåret skall börja i augusti och sluta senast i juni. Skolstyrelsen
bestämmer datum för höstterminens resp. vårterminens början och slut.

Utskottet anser att bestämmelserna i gällande förordningar ger tillräckligt
utrymme för skolstyrelsen att förlägga ferietiden efter lokala förhållanden.
Utskottet finner dock ett värde i att en viss samordning sker mellan
kommuner när det gäller planeringen av läsåret. Med hänvisning härtill och
då utskottet i övrigt inte funnit att något nytt har framkommit i ärendet som
kan föranleda riksdagen att ändra sitt ställningstagande i vad gäller läsårets
planering, avstyrker utskottet motion 1987/88:Ub259.

Enligt motionerna 1987/88:Ub311 (m) och 1987/88:Ub634 (fp) yrkande 3
bör elever, som av etiska, religiösa eller andra skäl inte anser sig kunna
närvara vid djurförsök i undervisningen befrias från sådana övningar. SÖ
bör få i uppdrag att meddela klara föreskrifter om elevers rätt att inte behöva
närvara vid eller delta i djurdissektioner i undervisningen.

Utskottet har tidigare behandlat likartade motionsyrkanden beträffande
grundskolan och gymnasieskolan (senast i UbU 1987/88:3 s. 11 f.). Utskottet
har därvid redovisat vilka bestämmelser som finns på området samt SÖ :s
specialinformation (Dnr 400-84:1059) i frågan, vilken sänts ut till samtliga
skolor, skolstyrelser och länsskolnämnder. Utskottet har kunnat konstatera
att området är noga reglerat och att gällande bestämmelser är så utformade
att obehagliga upplevelser för eleverna inte skall behöva äga rum. Utskottet
har utgått från att lärarens förmåga att bedöma elevernas reaktion i en viss
situation inte skall leda till att elever mot sin vilja tvingas bevittna något
som de finner stötande. Utskottet har mot denna bakgrund inte varit berett
att medverka till att vissa utbildningsmoment i skolan generellt skall anges
som frivilliga. Utskottet finner inte heller nu någon anledning att inta annan
ståndpunkt, varför motionerna 1987/88:Ub311 och 1987/88:Ub634
yrkande 3 avstyrks.

I motion 1987/88:K403 (fp) om data- och integritet tas även frågor upp om
skolans dataundervisning (yrkande 11). Motionärerna anser att skolan behöver
pedagogiskt anpassad programvara för grundläggande datautbildning
och att det är lärarna som skall formulera kraven för detta. Det är vidare
särskilt viktigt att lärare i humanistiska och sociala ämnen uppmärksammas
på de nya möjligheter som användandet av datorer i undervisningen
ger. Åtgärder bör vidtas för att öka flickors intresse för användningen av
datorer i utbildningen. Det är enligt motionärerna viktigt att också informera
föräldrar och barn om den negativa inverkan som vissa datorspel kan ha.

Med anledning av motionen vill utskottet anföra följande.

Frågan om att utveckla goda programvaror för dataundervisningen kan
enligt utskottets uppfattning inte ses isolerad från den övriga utvecklingen
på datorområdet inom skolan. Utskottet vill erinra om de åtgärder i vad
gäller skolans dataundervisning varom riksdagen fattat beslut vid föregående
riksmöte (prop. 1987/88:100bil. 10, UbU 1987/88:13, rskr. 1987/88:366, 11

UbU 1987/88:14 (1,5,6), rskr. 1987/88:304, UbU 1987/88:16, rskr. 1987/ 1988/89:UbU4

88:367, UbU 1987/88:18 (5), rskr. 1987/88:242). Dessa beslut har bl.a. berört
frågor om datorn som pedagogiskt hjälpmedel, pedagogisk ledningsförstärkning
för datafrågor samt investeringar i datautrustning och programvara
för skolan. Regeringens förslag till åtgärder har grundats på det
handlingsprogram för datautbildningen som en arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet
tagit fram och som redovisats i promemorian (DsU
1986:10) Handlingsprogram för datorutbildningen i skolan, vuxenutbildning
och lärarutbildning.

En särskild arbetsgrupp — dataprogramgruppen — för dataprogramutveckling
inom skolans området har avlämnat rapporten (Ds 1988:40) Dataprogram
och deras användning i utbildningen. Dataprogramgruppen har i
sitt arbete haft en mycket bred inriktning — från grundskolans lågstadium
till gymnasieskolans påbyggnadsutbildningar. Preciserade krav på datortillämpningar
för olika ämnen, ämnesgrupper och utbildningar i skolan har
framförts. Särskilda utvecklingsinsatser har gjorts mot ämnesområdena
teknik, matematik, naturorientering, samhällsorientering, ekonomi, språk,
musik och bild samt vissa områden inom yrkesutbildningen. Initiativ har
också tagits till att stödja utvecklingsarbete och försöksverksamhet med
datorer som pedagogiskt hjälpmedel på låg- och mellanstadierna.

Mot denna bakgrund finnér utskottet att motionärernas yrkande i stort är
tillgodosett, varför motion 1987/88:K403 avstyrks.

För elever som är så skoltrötta att tiden i skolan inte längre är meningsfull
bör skolan ha ytterligare alternativ, anförs i motion 1987/88:Ub806 (m).

Det är därvid angeläget att skolan i särskilda fall kan ordna anpassad studiegång
och att möjligheterna att vidta en sådan åtgärd görs större (yrkande
12).

Utskottet behandlade samma yrkande vid föregående riksmöte (UbU
1987/88:3, s. 7). Utskottet betonade att anpassad studiegång bör ses som en
elevvårdande insats och syfta till en återanpassning av eleven till den normala
skolmiljön. Bestämmelser om anpassad studiegång återfinns i grundskoleförordningen
5 kap. 21 §. Skolstyrelsen beslutar om att anpassad studiegång
skall anordnas för elev. I SÖ :s föreskrifter (Läroplaner 1988:98) för
timplaner i 1980 års läroplan för grundskolan behandlas anpassad studiegång
med avseende på avvikelser från gällande timplan. Vidare har SÖ gett
allmänna råd för anpassad studiegång i grundskolan (SÖ-FS 1986:1) Där
betonas bl.a. att planeringen av den anpassade studiegången bör ske noggrant
och i samråd med elev och föräldrar. Konkreta exempel på hur anpassad
studiegång kan utformas ges. Något uttalande av riksdagen i enlighet
med motionsyrkandet anser utskottet inte vara påkallat, varför motion
1987/88:Ub806 yrkande 12 avstyrks.

Optikerutbildningen tas upp i motion 1987/88:Ub304 (s). Motionärerna
konstaterar att utbildningen till legitimerad optiker i Sverige sker i gymnasieskolan,
medan den i flera länder bedrivs på högskolenivå. Enligt motionärerna
bör optikerutbildningen förläggas till högskolan även i Sverige.

De studerande skulle därmed få en grundligare utbildning och en möjlighet
att forska.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande. 1988/89:UbU4

Nuvarande optikerutbildning är en tvåårig påbyggnadsutbildning efter
slutförd minst tvåårig utbildning i gymnasieskolan med tvåårig studiekurs i
ämnena svenska och engelska. Gällande kursplan (SÖ, nr G2 85:3 Dnr
728/85:1425) har tillämpats sedan läsåret 1987/88. För att bli legitimerad
optiker krävs därutöver genomgång av legitimationskurs för optiker (SÖ,
nr G2 85:4, Dnr 728/85:1442). För denna kurs erfordras minst två års allsidig
glasögonoptisk yrkespraktik.

Optikerutbildningen kan hänföras till den stora grupp påbyggnadsutbildningar
(460 registrerade kurser) som kan komma att påverkas med anledning
av riksdagens beslut (prop. 1987/88:102, UbU 1987/88:31, rskr.

1987/88:366) om utveckling av yrkesutbildningen i gymnasieskolan. Regeringen
har den 9 juni 1988 gett SÖ i uppdrag att senast den 1 mars ,1989
framlägga ett förslag till ny studievägsstruktur för yrkesutbildningen i gymnasieskolan.
SÖ har vidare i sin anslagsframställning för budgetåret 1989/

90 tagit upp hela planeringsfrågan i vad gäller bl.a. utbudet av påbyggnadsutbildningar.

Utskottet finner det med hänvisning till det anförda inte påkallat att
riksdagen nu gör något särskilt uttalande med anledning av motion 1987/

88:Ub304, varför den avstyrks.

I motion 1987/88:Ub353 (fp) hemställs att riksdagen beslutar att konstskolan
BASIS ställs under statlig tillsyn och att den aktuella utbildningen — en
ettårig konstutbildning på heltid — förs upp på bilagan till studiestödsförordningen,
så att eleverna blir berättigade till statligt studiestöd.

Utskottet hänvisar till riksdagens behandling av regeringens förslag om
fristående skolor på gymnasial nivå (prop. 1983/84:118, UbU 1983/84:27 s.

19, rskr. 1983/84:366). Enligt gällande ordning för beslut om statlig tillsyn
är det inte riksdagen som bör fatta beslut i ärende av detta slag. Utskottet
avstyrker med detta motion 1987/88:Ub353.

Enligt motion 1987/88:Ub810 (vpk) yrkande 1 bör Karlstads kommun ges
särskilda villkor för att kunna utveckla sin skolorganisation med anledning
av den nya lärarutbildningen vid bl.a. högskolan i Karlstad. De studerande
vid grundskollärarutbildningen bör få möjlighet att följa den nya lärarutbildningens
inverkan på den kommunala skolorganisationen. Ett samarbetsprojekt
rörande grundskolan och grundskollärarutbildningen bör därför
startas i Karlstads kommun, föreslår motionären.

Enligt utskottets uppfattning finns det inget som hindrar att Karlstads
kommun och högskolan i Karlstad samverkar i ett projekt i enlighet med
motionärens intentioner. Med hänvisning härtill finner utskottet det inte
påkallat att riksdagen gör något särskilt uttalande med anledning av motion
1987/88:Ub810 yrkande 1, varför den avstyrks.

Utskottet behandlar slutligen frågan om förordnandetid för ledamöter och
suppleanter i länsskolnämnd för tiden fr.o.m. d en 1 januari 1989.

I skollagen föreskrivs beträffande länsskolnämnd att landstinget skall
välja fem av ledamöterna i nämnden och suppleanter för dem. För län med
kommun som inte hör till någon landstingskommun gäller särskilda regler. I

Utöver de fem ledamöter som landstinget väljer skall finnas ytterligare sex 1988/89 :UbU4
ledamöter. Ledamöter och suppleanter i länsskolnämnd utses för tre år
räknat från och med den 1 januari året efter det när allmänna val till landsting
och kommunfullmäktige ägt rum.

I proposition 1988/89:4 om skolans utveckling och styrning har föredraganden
på anförda grunder (prop. s. 31) föreslagit att regeringen begär
riksdagens medgivande att de ledamöter och suppleanter som skall väljas
för tid fr.o.m. den 1 januari 1989 får utses för en av regeringen bestämd
kortare tid än tre år.

Utskottet föreslår att riksdagen lämnar det begärda medgivandet. Regeringen
bör vidare bemyndigas föreskriva att, om någon ledamot redan har
valts för en tid av tre år från ingången av år 1989, valet skall avse den kortare
tid som regeringen har föreskrivit.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande arbetsmiljön i skolan

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub201, 1987/88:Ub227,

1987/88:Ub246 yrkande 24, 1987/88:Ub250 samt 1987/88:Ub337
yrkandena 1 och 2,

2. beträffande skolans brottsförebyggande arbete

att riksdagen avslår motionerna 1987/88 :Ju31 yrkande 5 delvis,

1987/88:Ub214 och 1987/88:Ub337 yrkande 3,

3. beträffande utformningen av skolmåltidsverksamheten

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub221, 1987/88:Ub294 yrkande
3, 1987/88:Ub305 yrkande 1, 1987/88:Ub361 yrkande 23 och
1987/88:Ub399,

4. beträffande försöksverksamhet med ökad grundbemanning i
grundskolan

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub242 yrkande 2,

5. beträffande tillsättning av lärartjänster
att riksdagen avslår motion 1987/88 :Ub204,

6. beträffande resurser för undervisningen på grundskolans mellanstadium att

riksdagen avslår motion 1987/88:Ub806 yrkande 10,

7. beträffande bidragssystem för hemspråksundervisningen

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub351, 1987/88:Ub360 yrkande
6 samt 1987/88:Ub376 yrkandena 1 och 2,

8. beträffande skolfrågan i Drevdagen

att riksdagen avslår motionerna 1987/88 :Ub239 och 1987/

88:Ub377,

9. beträffande läsårets förläggning

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub259,

10. beträffande djurförsök i undervisningen

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub311 och 1987/88:Ub634
yrkande 3,

11. beträffande pedagogiskt anpassad programvara för grund/äg- 14

gande dalautbildning

att riksdagen avslår motion 1987/88:K403 yrkande 11,

12. beträffande anpassad studiegång i grundskolan
att riksdagen avslår motion l987/88:Ub806 yrkande 12,

13. beträffande optikerutbildningen

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub304,

14. beträffande konstskolan BASIS

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub353,

15. beträffande samarbetsprojekt rörande grundskolan och grundskollärarutbildningen att

riksdagen avslår motion 1987/88:Ub810 yrkande 1,

16. beträffande förordnandetidför ledamöter och suppleanter i länsskolnämnd att

riksdagen medger sådan avvikelse från dels föreskrifterna i 2 kap.
3 § skollagen (1985/86:1100), dels de av riksdagen beslutade grunderna
(prop. 1985/86:10, UbU 1985/86:6, rskr. 1985/86:39) att de
ledamöter och suppleanter i länsskolnämnderna som skall utses för
tiden fr.o.m. den 1 januari 1989 får förordnas för en av regeringen
bestämd tid samt bemyndigar regeringen föreskriva att, om någon
ledamot redan har valts för en tid av tre år från ingången av år 1989,
valet skall avse den kortare tid som regeringen har föreskrivit.

Stockholm den 15 november 1988
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s),
Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp),
Lars Svensson (s), Göran Allmér (m), Ingvar Johnsson (s), Berit Löfstedt
(s), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson (c),
Eva Goés (mp), Marita Bengtsson (s), Ewa Hedkvist Petersen (s) och Ylva
Johansson (vpk).

Reservationer

1. Skolans brottsförebyggande arbete (mom. 2,
motiveringen)

Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Skolan skall” och
slutar med ”till nytta” bort ha följts av ett stycke med följande lydelse:
Utskottet anser vidare att skolans arbetsmiljö starkt präglas av hur personal,
elever och även föräldrar uppfattar skolans huvuduppgift. Genom en
precisering av mål och en fokusering på goda kunskaper och färdigheter
ställs krav på en arbetsdisciplin som i sig är fostrande och som därvid
motverkar våldstendenser och mobbning.

1988/89:UbU4

15

2. Utformningen av skolmåltidsverksamheten (mom. 3)

1988/89:UbU4

Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet
hänvisar” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att kostvanorna har stor betydelse för folkhälsan. Goda
kost- och matvanor måste införas tidigt i såväl hemmen som skolan i samband
med skollunchen. Tyvärr har våra kostvanor genomgått en förändring
till det sämre under de senaste decennierna. Fasta måltidsvanor förekommer
inte längre. Sortimentet av livsmedel har också förändrats i riktning
mot en ökad förädlingsgrad.

I många kommuner utsätts skollunchen för klagomål. Orsakerna kan
vara flera. En vanlig orsak är att skolluncherna tillagas i stora centralkök
och att distributionen och hanteringen av maten medför alltför långa varmhållningstider,
vilket försämrar matens utseende, smak och näringsvärde.
Utskottet vill dock peka på att vissa kommuner i landet har högt uppställda
mål för skolmåltidsverksamheten — för såväl skolmatens sammansättning
och näringsvärde som matsalsmiljön.

Enligt utskottets uppfattning är en schemaläggning av skollunchen angelägen,
och SÖ bör få i uppdrag att följa utvecklingen i kommunerna. Utifrån
en kostnadsaspekt bör SÖ även få i uppdrag att tillsammans med
Svenska kommunförbundet söka åstadkomma en basstandard för skolmåltider.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande utformningen av skolmåltidsverksamheten
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub305 yrkande 1,
1987/88:Ub361 yrkande 23 och 1987/88:Ub399, med anledning av
motion 1987/88:Ub221 och med avslag på motion 1987/88:Ub294
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

3. Utformningen av skolmåltidsverksamheten (mom. 3)

Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet
hänvisar” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att eleverna i skolan bör få näringsriktig och varm mat vid
skollunchen. Tyvärr är bristerna stora i dessa avseenden i flera kommuner.
Besparingarna i kommunerna har gått ut över skolmatens kvalitet och sammansättning.
Förutom otillräckliga resurser för inköp av råvaror har centraliseringen
av tillagningen av skolmaten medfört försämrad matkvalitet.
Knappa resurser till måltidspersonal och dålig miljö i skolmatsalarna är
andra problem.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det i skollagen 4 kap. 15 § (grundskolan)
resp. 5 kap. 14 § (gymnasieskolan) skall skrivas in att eleverna utan
kostnad skall ha tillgång till skolmåltider motsvarande minst en tredjedel av
det dagliga näringsbehovet. Regeringen bör lägga fram förslag till komplet -

tering av skollagen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till 1988/89:UbU4
känna.

dels att. moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande utformningen av skolmåltidsverksamheten
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub294 yrkande 3 och
med avslag på motionerna 1987/88:Ub221, 1987/88:Ub305 yrkande
1, 1987/88:Ub361 yrkande 23 och 1987/88:Ub399 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Bidragssystem för hemspråksundervisningen (mom. 7)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet
hänvisar” och slutar med ”för invandrarbarnen” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att ett nytt samlat resurssystem bör omfatta bidraget till
hemspråksundervisning i grundskolan och bidraget till hemspråksträning i
förskolan. En samlad resurs skulle underlätta för kommunerna att göra en
mer långsiktig planering av stödet till enskilda invandrarbarn. För att uppnå
en så god språkutveckling som möjligt är det enligt utskottets uppfattning
viktigt att hemspråksundervisningen börjar vid tidig ålder. En samlad
resurs skulle ge möjlighet att förstärka undervisningen i förskolan. Riksdagen
bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om att
slå samman statsbidraget till hemspråksundervisning i grundskolan och
statsbidraget till hemspråksträning i förskolan.

dels &U mom. 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande bidragssystem för hemspråksundervisningen
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub360 yrkande 6 och
med avslag på motionerna 1987/88:Ub351 samt 1987/88:Ub376 yrkandena
1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

5. Anpassad studiegång i grundskolan (mom. 12)

Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels au den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
behandlade” och slutar med ”yrkande 12 avstyrks.” bort ha följande lydelse: Utskottet

är av den uppfattningen att anpassad studiegång som bestäms i
samråd med elev och föräldrar och som är noggrant planerad är en lämplig
åtgärd i grundskolan. Den har till syfte att ge skoltrötta elever möjlighet att
få en sysselsättning utanför den vanliga skolmiljön. Efter ett sådant skoluppehåll
kan det kännas lättare för dessa elever att återuppta studierna. I så
stor utsträckning som möjligt bör anpassad studiegång för enskilda elever
kopplas samman med skolans övriga verksamhet beträffande praktisk arbetslivsorientering
(prao). Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. 17

dels att mom. 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 1988/89:UbU4

12. beträffande anpassad studiegång i grundskolan
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub806 yrkande 12 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Konstskolan BASIS (moni. 14)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér (m), Birger
Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
hänvisar” och slutar med ”motion 1987/88:Ub353” bort ha följande lydelse: Utskottet

delar uppfattningen i motion 1987/88 :Ub353 att konstskolan
BASIS bör ställas under statlig tillsyn så att eleverna i den ettåriga konstutbildningen
på heltid kan få statligt studiestöd. Utskottet vill erinra om att en
tidigare framställning från skolans sida i denna fråga har remitterats till SÖ,
länsskolnämnden i Stockholms län och konsthögskolan i Stockholm. Samtliga
remissorgan har tillstyrkt konstskolans framställning i vad gäller statlig
tillsyn. I SÖ:s yttrande anförs bl.a. följande.

Utbildningen vid konstskolan BASIS kompletterar specialkursen ”Bild och
form” inom gymnasieskolan som förberedande konstnärlig utbildning. Enligt
uppgifter i akten lägger skolan stor vikt inte bara vid rent teknisk färdighet
utan även vid personlighetsutvecklande inslag.

I detta fall ser SÖ det som naturligt att skolan i första hand kommer ifråga
för statlig tillsyn för att erfarenheter av skolans verksamhet skall kunna
vinnas

Mot denna bakgrund finner utskottet det motiverat att riksdagen beslutar
att konstskolan BASIS skall ställas under statlig tillsyn i enlighet med motion
1987/88:Ub353. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

rfe/jatt mom. 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande konstskolan BASIS
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub353 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Resurser för undervisningen på grundskolans
mellanstadium (mom. 6)

Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anför:

Vi hänvisar till vårt förslag i betänkandet UbU 1987/88:14 (s. 27) om att 120
milj.kr. bör överföras från anslaget Särskilda insatser inom skolområdet till
grundskoleanslaget för att skapa en bättre arbetssituation för elever och
lärare på grundskolans mellanstadium.

2. Bidragssystem för hemspråksundervisningen (mom. 7) 1988/89:UbU4

Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anför:

Vi har tidigare redovisat vår uppfattning i denna fråga, nämligen i utbildningsutskottets
betänkande UbU 1987/88:6 reservation 2.

3. Skolfrågan i Drevdagen (mom. 8)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér (m), Birger
Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Eva Goés (mp) anför:

Vi har i andra sammanhang lämnat förslag om ett elevrelaterat statsbidragssystem
för grundskolan. Med ett sådant system skulle problem liknande
Drevdagens inte behöva uppstå.

4. Skolfrågan i Drevdagen (mom. 8)

Eva Goés (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna avser att under den allmänna motionstiden i januari
månad 1989 föreslå ett särskilt stöd till glesbygdsskolor.

5. Förordnandetid för ledamöter och suppleanter i
länsskolnämnd (mom. 16)

Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anför:

Frågan om länsskolnämndernas sammansättning behandlas ytterligare i
propositionen om skolans utveckling och styrning (prop. 1988/89:4). Vi
kommer vid behandlingen av den delen av propositionen att i denna fråga
hävda en annan uppfattning än den som framförs i propositionen.

19

Svenskt Tryck Stockholm 1988