Utbildningsutskottets betänkande
1988/89:UbU32
Slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret
1989/90, m.m. (utbildningsdepartementet)
ÅTTONDE HUVUDTITELN
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1988/89:150 bilaga 7 (utbildningsdepartementet) under punkterna
D 6. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m., D 7. Utbildning för
tekniska yrken, D 10. Utbildning för undervisningsyrken, D 28. Vissa
särskilda utgifter för forskningsändamål, D 30. Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet, D 31. Medicinska forskningsrådet och D 32.
Naturvetenskapliga forskningsrådet jämte motioner.
Propositionen
Regeringen har
under punkt D 6 (s. 6) föreslagit att riksdagen till Vissa särskilda utgifter
inom högskolan m.m. utöver vad som föreslagits i proposition 1988/89:100,
bil. 10 för budgetåret 1989/90 anvisar ytterligare 5 000 000 kr.,
under punkt D 7 (s. 6-7) föreslagit att riksdagen till Utbildning för tekniska
yrken utöver vad som har föreslagits i propositionerna 1988/89:100, bil. 10
och 1988/89:90 för budgetåret 1989/90 anvisar ytterligare 20 000 000 kr.,
under punkt D 10 (s. 8) föreslagit
1. att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen om särskilda
utbildningsåtgärder för barnomsorgspersonal,
2. att riksdagen till Utbildning för undervisningsyrken utöver vad som
föreslagits i proposition 1988/89:100, bil. 10 för budgetåret 1989/90 anvisar
ytterligare 5 000 000 kr.,
under punkt D 28 (s. 8) föreslagit att riksdagen till Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål utöver vad som föreslagits i propositionerna 1988/89:100,
bil. 10 och 1988/89:90 för budgetåret 1989/90 anvisar ytterligare 400 000 kr.,
under punkt D 30 (s. 9) föreslagit att riksdagen till Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet utöver vad som föreslagits i proposition 1988/
89:100, bil. 10 för budgetåret 1989/90 anvisar ytterligare 700 000 kr.,
1 Riksdagen 1988/89.14 sami. Nr32 1
Rättelse: S. 9 rad 5-6 nedifrån Står: UbU25 31 091 000 Rättat till: UbU30
32 091 000
1988/89
UbU32
under punkt D 31 (s. 9) föreslagit att riksdagen till Medicinska forskningsrådet
utöver vad som föreslagits i proposition 1988/89:100, bil. 10 för
budgetåret 1989/90 anvisar ytterligare 1 000 000 kr.,
under punkt D 32 (s. 10) föreslagit att riksdagen till Naturvetenskapliga
forskningsrådet utöver vad som föreslagits i proposition 1988/89:100, bil. 10
för budgetåret 1989/90 anvisar ytterligare 3 000 000 kr.
Motionerna
1988/89:Ub34 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om den fortsatta utvecklingen av skolan,
2. att riksdagen hos regeringen begär att en plan utarbetas för hur
utbildningen för barnomsorgens växande personalbehov skall klaras.
1988/89:Ub35 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen med
anledning av proposition 1988/89:150, bil. 7 Utbildningsdepartementet
anslår 100 milj.kr. till fasta lärarvikarier/ökad grundbemanning i grundskolan.
1988/89:Ub36 av Björn Samuelson m.fl. (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1988/89:150 bil. 7 vad avser ökat
forskningssamarbete med EG,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om forskningssamarbete med EG inför 1990 års forskningspolitiska
beslut.
1988/89:Ub37 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari-såvitt nu är i frågayrkas
1.
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökad utbytes- och stipendieverksamhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fler gästforskare vid svenska universitet och högskolor,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag att till utbildning för tekniska
yrken anvisa ytterligare 20 000 000 kr.
1988/89:Ub38 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en kommunalisering av lärartjänster och alternativa, verkliga,
decentraliseringsreformer på skolområdet,
2. att riksdagen under anslaget Utbildning för undervisningsyrken, utöver
vad riksdagen tidigare beslutat och utöver vad som föreslås i prop.
1988/89:150 anvisar ytterligare 7 milj.kr. till en utökad utbildning av
förskollärare med 300 platser.
1988/89:Ub39 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till forskningssamarbete med
EG enligt kompletteringspropositionens bilaga 7 D 6, D 28, D 30, D 31 och D
32,
1988/89:UbU32
2
4. att riksdagen, därest yrkande 1 ej bifalls, som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförs om forskningssamarbete med EG och
världen i övrigt,
5 b. att riksdagen, om yrkande 1 ej bifalls, beslutar att riksdagen avslår
utbildningsdepartementets förslag att anslå 5 000 000 kr. till forskningsprogrammet
COMETT,
5 c. att riksdagen, om yrkande 1 ej bifalls, beslutar att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs beträffande
naturvetenskapliga forskningsrådets medverkan i programmen ESPRIT,
EURAM och BRITE.
Utskottet
Utveckling av ungdomsskolan
I proposition 1988/89:150 (bil. 7 s. 1—4) anförs att det under ungdomsskolans
uppbyggnadsskede har varit nödvändigt med en stark styrning och reglering
av skolan för att garantera alla elever i hela landet en likvärdig utbildning.
Den hittillsvarande styrmetoden är enligt föredragande statsrådets mening
tömd på sin kraft när det gäller att åstadkomma en ytterligare utveckling av
ungdomsskolan. Medan den centrala regleringen var nödvändig i uppbyggnadsskedet,
tenderar den således nu att verka hämmande. Lokala initiativ,
entusiasm och uppfinningsrikedom kan inte tas till vara fullt ut. För att skolan
skall komma längre när det gäller att nå målet en skola för alla, är det därför
nödvändigt med en ytterligare decentralisering av ansvar och beslutanderätt
från central till lokal nivå. Det anses också nödvändigt för att skapa
förutsättningar för ett effektivare utnyttjande av de samlade statliga och
kommunala resurserna för skolan. Genom riksdagens beslut om skolans
utveckling och styrning har grunden lagts för en sådan utveckling (prop.
1988/89:4, bet. 1988/89:UbU7, rskr. 1988/89:95).
I propositionen anförs vidare att en viktig del i det fortsatta arbetet, bl.a.
när det gäller att öka kommunernas frihet att utforma skolans organisation,
är förändringar i statsbidragssystemet för grundskolan. Sådana förändringar
bör syfta till förenklingar och ökad frihet i medelsanvändningen men
samtidigt garantera likvärdighet och nationella mål. Föredragande statsrådet
avser att återkomma med förslag till riksdagen i denna fråga under det
kommande budgetåret.
I propositionen redovisas också att frågan om ett kommunalt huvudmannaskap
för skolledar- och lärartjänsterna har diskuterats under många år
utan att den har kunnat föras fram till något slutgiltigt ställningstagande. Ett
kommunalt huvudmannaskap innebär att kommunerna får ansvaret också
för frågor om löne- och anställningsvillkor för lärare och skolledare.
Statsrådet ser för sin del skäl för en sådan förändring som en del i
decentraliseringen på skolområdet och utvecklingen mot ett ökat kommunalt
driftansvar. Viktigt att beakta när man tar ställning till hur arbetsgivaransvaret
för lärare och skolledare skall utformas är dock enligt propositionen
inställningen i frågan hos kommuner och fackliga organisationer på skolområdet.
1988/89:
En bred analys av innebörden i och konsekvenserna av en kommunalisering
bör enligt föredragande statsrådet göras för att få klarhet i hur de
nationella målen om kvalitet och likvärdighet skall kunna garanteras också
vid ett eventuellt kommunalt huvudmannaskap. En viktig del i ett sådant
analysarbete blir att klarlägga hur olika styrinstrument, t.ex. läroplanen, kan
utvecklas, preciseras och göras mer aktiva för att garantera de nationella
målen. Genom ett fortsatt förenklings- och avregleringsarbete inom skolområdet
räknar statsrådet vidare med att öka kommuners och enskilda skolors
möjlighet att finna egna lösningar på olika problem.
Föredragande statsrådets anmälan under rubriken Utveckling av ungdomsskolan
har föranlett tre motioner.
I motion 1988/89: Ub34 (c) yrkande 1 anförs att regeringens överväganden
om ett nytt statsbidragssystem för skolväsendet bör resultera i ett bidrag som
är specialdestinerat till skolan. Det bör ge en likvärdig kostnadstäckning
oavsett kommunstorlek, befolkningsstruktur och geografisk belägenhet.
Motionärerna säger sig under denna förutsättning inte ha något emot att ett
analysarbete görs i fråga om skolledar- och lärartjänsternas huvudmannaskap.
Enligt motion 1988/89 :Ub38 (fp) yrkande 1 är huvudfrågan inte om makt
och inflytande över skolan bör ligga hos staten eller kommunerna utan hur
makt och beslutsrätt skall kunna flyttas från både statliga och kommunala
politiker och administratörer till varje skola och där till skolans personal,
elever och elevernas föräldrar. Den parlamentariska kommittén angående
en förändrad ansvarsfördelning och styrning på skolområdet (styrningsberedningen)
kom i huvudmannaskaps/rågan till slutsatsen att lärartjänsterna
inte borde kommunaliseras. Enligt motionärerna är det sannolika motivet
för kommunalisering nu att finansdepartementet på sikt vill minska statens
ekonomiska engagemang i skolan.
Utskottet konstaterar att det i propositionen anmäls att en bred analys av
innebörden i och konsekvenserna av en kommunalisering av vissa tjänster på
skolområdet skall göras för att få klarhet i hur de nationella målen om
kvalitet och likvärdighet skall kunna garanteras också vid ett eventuellt
kommunalt huvudmannaskap. I propositionen finns inte någon hemställan
om ändring av nuvarande statsbidragssystem eller huvudmannaskapsförhållande.
Mot denna bakgrund finns det inte anledning att nu närmare gå in på
vad som anförs i propositionen och i motionerna i detta avseende, varför
utskottet föreslår att riksdagen på angiven grund avslår motionerna 1988/
89:Ub34 yrkande 1 och 1988/89:Ub38 yrkande 1.
I motion 1988/89:Ub35 (vpk) hemställs slutligen att riksdagen i detta
sammanhang anvisar 100 milj.kr. till fasta lärarvikarier, dvs. till en ökad
grundbemanning i grundskolan.
När det gäller en ökad grundbemanning i grundskolan i form av fasta
lärarvikarier hänvisar utskottet till vad som anförts i betänkandet 1988/
89:UbU13 om anslag till grundskolor m.m. (s. 13-14) och avstyrker därmed
motion 1988/89:Ub35.
1988/89:UbU32
4
Utbildning för tekniska yrken
1988/89: UbU32
Som ett led i regeringens regionalpolitiska insatser för Västernorrlands län
föreslås i propositionen (bil. 7 s. 6-7) satsningar på högskolan i SundsvallHärnösand
om sammanlagt 20 milj.kr. för budgetåret 1989/90. Av dessa
medel avser 9 milj.kr. en permanent förstärkning av grundutbildningen, inkl.
lokalkostnader, medan 11 milj.kr. avser ett engångsbelopp till utrustning.
I propositionen anförs att högskolan i Sundsvall-Härnösand bör få i
uppdrag att lägga fram en plan för utbyggnaden. Medlen, som också bör
kunna användas för planerings- och utvecklingsarbete, bör enligt propositionen
tills vidare ställas till regeringens disposition under anslaget D 7.
Utbildning för tekniska yrken.
I motion 1988/89:Ub37 (m) yrkande 4 anförs att motiven till förstärkning
av högskolan i Sundsvall-Härnösand inte klargjorts på ett tillfredsställande
sätt. Vidare hävdar motionärerna att det ej klart framgår vad de föreslagna
resurserna skall användas till. Motionärerna finnér sammanfattningsvis
regeringens förslag illa underbyggt och avvisar därför detsamma.
Utskottet vill för sin del hänvisa till de skäl för satsningarna i Västernorrlands
län som regeringen redovisat i bilaga 9 till propositionen (s. 20).
Utskottet har i andra sammanhang framhållit den stora betydelse de mindre
och medelstora högskolorna har när det gäller att stimulera utvecklingen av
näringslivet i en region. Utskottet finner därför att en satsning på högskolan i
Sundsvall-Härnösand är motiverad för att främja utvecklingen i Västernorrlands
län.
Vad gäller innehållet i den föreslagna satsningen vill utskottet framhålla att
det framgår av propositionen att den permanenta förstärkningen av utbildningen
vid högskolan skall ske dels inom de allmänna utbildningslinjerna på
det tekniska området, dels inom fort- och vidareutbildning med inriktning på
näringslivets behov. Det konkreta innehållet kommer att framgå av den plan
för utbyggnaden som högskolan skall få i uppdrag att utarbeta.
Utskottet har för sin del inga invändningar mot den i propositionen
föreslagna resursförstärkningen för högskolan i Sundsvall-Härnösand om
sammanlagt 20 milj.kr. under budgetåret 1989/90. Med det anförda avstyrks
motion 1988/89:Ub37 yrkande 4.
Utbildning för undervisningsyrken
En ökad satsning på förskolan i enlighet med riksdagens intentioner kräver
enligt föredragande statsrådet en fortsatt kraftig utbyggnad av såväl daghem
och familjedaghem som av deltidsförskolan och den öpppna förskolan. Detta
medför ett ökat behov av utbildad personal under de närmaste åren.
Enligt statsrådets mening är det viktigt att utbilda ny personal till
barnomsorgen. Samtidigt är det angeläget att till yrket kunna återrekrytera
tidigare utbildade förskollärare. Statsrådet anser därför att kurser som
vänder sig till tidigare utbildad barnomsorgspersonal bör anordnas inom
högskolan. I propositionen beräknas 5 milj.kr. för att göra det möjligt för
500 personer att genomgå en fristående kurs om 10 poäng med långsam
studietakt (s.k. halvfart).
Utskottet tillstyrker förslaget om reaktiveringskurser.
Frågor om dimensioneringen av förskollärarlinjen tas i detta sammanhang
upp i två motioner, nämligen motionerna 1988/89:Ub34 (c) yrkande 2 och
1988/89:Ub38 (fp) yrkande 2. Enligt den förstnämnda bör riksdagen hos
regeringen begära en plan för hur utbildning för barnomsorgens växande
behov skall anordnas. Enligt den sistnämnda bör riksdagen, utöver vad som
föreslås i proposition 1988/89:150, anvisa 7 milj.kr. för utbildning av
ytterligare 300 förskollärare på förskollärarlinjen.
Utskottet erinrar om att riksdagen nyligen fattat beslut om dimensionering
av förskollärarlinjen för nästa budgetår (bet. 1988/89:UbU22, rskr. 1988/
89:197). Beslutet innebär totalt 3 276 nybörjarplatser på linjen. Utskottet
avstyrker därmed motionerna 1988/89:Ub34 yrkande 2 och 1988/89:Ub38
yrkande 2 delvis.
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar ytterligare 5 milj.kr. under anslaget
Utbildning för undervisningsyrken för kostnader för nyssnämnda reaktiveringskurser.
Däremot avstyrker utskottet förslaget i motion 1988/89:Ub38
yrkande 2 delvis om 7 milj.kr. för en utbyggnad av förskollärarlinjen.
Internationellt forskningssamarbete m.m.
I proposition 1988/89:150, bilaga 2, redovisas de övergripande motiven för en
förstärkning av forskningssamarbetet med EG inom flera olika departements
verksamhetsområden. I bilaga 7 (s. 8-10) föreslår chefen för utbildningsdepartementet
att medel skall anvisas för ändamålet under fyra olika anslag.
Överläggningar pågår för närvarande mellan EFTA-ländema och EGkommissionen
om deltagande i COMETT, EG:s program för utveckling av
kontakterna mellan högskolan och näringslivet. Under anslaget D 6. Vissa
särskilda utgifter inom högskolan m.m. föreslås att 5 000 000 kr. skall anvisas
för svenskt samarbete inom detta program. Vidare föreslås att riksdagen
under anslaget D 30. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
skall anvisa dels 540 000 kr. till svenskt deltagande i forskningssamarbetet
SPES (European Stimulation Plan for Economic Science), dels 160 000 kr.
för att svenska forskare inom det samhällsvetenskapliga området skall kunna
arbeta vid European University Institute (EUI) i Florens. Medicinska
forskningsrådets samarbete med EG föreslås utökas genom att 1 milj. kr.
anvisas under rådets anslag (D 31). Slutligen föreslås att 3 milj.kr. skall
anvisas under anslaget D 32. Naturvetenskapliga forskningsrådet att ställas
till rådets disposition för deltagande i olika projekt inom informationsteknologiområdet
(ESPRIT), materialteknikområdet (BRITE/EURAM) samt
miljövårdsforskningsområdet. Statsrådet förutsätter att en samordning sker i
användningen av dessa medel och de medel som anvisas under industridepartementets
huvudtitel inom samma områden.
Utöver förslagen om ökade medel till EG-samarbete föreslås att 400 000
kr. skall anvisas under anslaget D 28. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål
för forskarutbyte och annat bilateralt forskningssamarbete mellan
Sverige och Spanien.
Enligt motionerna 1988/89:Ub36 (vpk) yrkande 1 och 1988/89:Ub39 (mp)
yrkande 1 delvis bör riksdagen på formella grunder avslå förslagen om
ytterligare medel till EG-samarbete. Motionärerna anser att riksdagen i
1988/89:UbU32
6
princip bör behandla frågor om ökade medel till forskning endast i samband 1988/89:UbU32
med de forskningspropositioner som regeringen framlägger vart tredje år.
Nästa forskningsproposition framläggs våren 1990. I motion 1988/89:Ub39
uttrycks farhågor för att deltagande i COMETT-programmet kan medföra
en risk för forskningens frihet (yrkande 5 b). Motionärerna anser vidare att
det är onödigt att anvisa statliga medel inom områden såsom informationsteknologi
och materialteknik, där företagen själva gör stora satsningar
(yrkande 5 c). I motion 1988/89:Ub39 yrkande 1 yrkas också avslag på
förslaget om medel till bilateralt samarbete med Spanien.
Utskottet har i många sammanhang uttryckt sin positiva inställning till
internationellt forsknings- och utbildningssamarbete, i vad gäller samarbetet
med EG under de senaste två riksmötena i yttrandena 1987/88:3y och
1988/89:2y till utrikesutskottet. Innevarande riksmöte har riksdagen dessutom
på utskottets förslag ökat medlen för utbytet med länder, såväl inom
som utanför EG, med 5 milj. kr. (bet. 1988/89:UbU18 s. 20, rskr.
1988/89:194). Utskottet anser att riksdagen nu bör anvisa de extra medel som
regeringen begär under ett antal anslag för utökat forskningssamarbete m.m.
med EG och att motionerna 1988/89:Ub36 yrkande 1 och 1988/89:Ub39
yrkandena 1 delvis, 5 b och 5 c bör avslås av riksdagen.
Utskottet anser vidare att riksdagen - som nyligen enhälligt anvisat medel
till ökat bilateralt samarbete med Spanien under innevarande budgetår
(prop. 1988/89:125 bil. 7, bet. 1988/89:UbU29, rskr. 1988/89:272) - bör
anvisa de begärda medlen till fortsatt samarbete nästa budgetår. Motion
1988/89:Ub39 yrkande 1 avstyrks därför i denna del.
Enligt motion 1988/89:Ub36 (vpk) yrkande 2 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna att det i forskningspropositionen år 1990 bör göras en
närmare beskrivning av hur aktuella samarbetsprogram och samarbetsprojekt
med EG stämmer överens med Sveriges långsiktiga forskningspolitiska
intressen. Vidare bör en närmare presentation lämnas av varje program och
projekt.
Riksdagen bör enligt motion 1988/89:Ub39 (mp) yrkande 4 göra vissa
uttalanden om vikten av forskningssamarbete med länder även utanför EG,
om bristen på medel för samarbete inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga
området samt om viss försiktighet med nya forskningssatsningar och
behovet av mera information om redan vunna forskningsresultat.
Utskottet förutsätter att forskningssamarbetet med EG och länder utanför
EG vägs in i den samlade forskningspolitiska bedömning som görs inför nästa
forskningsproposition utan att riksdagen gör något särskilt uttalande i
frågan. I vissa fall kan det vara befogat att regeringen närmare redovisar
detaljer i olika slag av större samarbetsprojekt för riksdagen, i andra fall
ankommer det på t.ex. ansvarigt forskningsråd att avgöra hur medel skall
användas för olika samarbetsprojekt. Utskottet anser därför att riksdagen
inte bör begära att regeringen närmare skall redogöra för alla aktuella
program och projekt. Med det anförda avstyrker utskottet yrkande 2 i
motion 1988/89:Ub36.
Utskottet anser vidare att riksdagen inte bör göra några sådana uttalanden
som begärs i motion 1988/89:Ub39 yrkande 4, varför yrkandet avstyrks.
Riksdagen får år 1990, i samband med nästa forskningsproposition, tillfälle
att göra en samlad bedömning av inriktningen av landets forskningspolitik
under den följande treårsperioden.
1 motion 1988/89:Ub37 (m) framhålls att EG:s forsknings- och utbildningssamarbete
inte endast syftar till ökat kunskapsutbyte utan även till skapandet
av en europeisk identitet, ett utvidgat kontaktnät och en vilja till fortsatt
integration. Motionärerna anser att Sverige aktivt bör medverka till en ökad
internationalisering. Därför bör riksdagen begära att regeringen i nästa års
budgetproposition lägger fram förslag om ökad utbytes- och stipendieverksamhet
(yrkande 1). Vidare bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna att flera gästforskare bör bjudas in till svenska universitet och
högskolor (yrkande 2).
Utskottet har nyss redovisat att riksdagen på utskottets förslag ökat
medlen till internationalisering nästa budgetår med 5 milj. kr. Något
uttalande om omfattningen av utbytes- och stipendieverksamheten för det
följande budgetåret bör inte göras nu. Riksdagen får i samband med nästa års
budgetbehandling ta ställning till dessa frågor. Utskottet anser inte heller att
riksdagen nu bör föregripa den samlade bedömningen av internationaliseringsfrågor
som kommer att göras i samband med 1990 års forskningsproposition.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet yrkandena 1 och
2 i motion 1988/89:Ub37.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande statsbidragssystemet och huvudmannaskapet för vissa
tjänster på skolområdet m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub34 yrkande 1 och 1988/
89:Ub38 yrkande 1,
2. beträffande en ökad grundbemanning i grundskolan
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub35,
3. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för tekniska yrken
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:150 och med avslag på
motion 1988/89:Ub37 yrkande 4 till Utbildning för tekniska yrken för
budgetåret 1989/90 - med ändring av vad riksdagen tidigare anvisat
(1988/89:UbU19, rskr. 1988/89:281) - anvisar ett med 20 000 000 kr.
förhöjt reservationsanslag av 1 063 422 000 kr.,
4. beträffande särskilda utbildningsåtgärder för barnomsorgspersonal
att
riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1988/89:150,
5. beträffande utbildning på förskollärarlinjen
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub34 yrkande 2 och 1988/
89:Ub38 yrkande 2 delvis,
6. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för undervisningsyrken
att
riksdagen med bifall till proposition 1988/89:150 och med avslag på
motion 1988/89:Ub38 yrkande 2 delvis till Utbildning för undervis
-
1988/89: UbU32
8
ningsyrken för budgetåret 1989/90 - med ändring av vad riksdagen
tidigare anvisat (1988/89:UbU22, rskr. 1988/89:197) - anvisar ett med
5 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 870 670 000 kr.,
7. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter inom
högskolan m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:150 och med avslag på
motionerna 1988/89:Ub36 yrkande 1 delvis och 1988/89:Ub39 yrkandena
1 delvis och 5 b till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.
för budgetåret 1989/90- med ändring av vad riksdagen tidigare anvisat
(1988/89:UbU18, rskr. 1988/89:194) - anvisar ett med 5 000 000 kr.
förhöjt reservationsanslag av 48 356 000 kr.,
8. beträffande anslagsbeloppet under Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:150 och med avslag på
motionerna 1988/89:Ub36 yrkande 1 och 1988/89:Ub39 yrkande 1,
båda delvis, till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
för budgetåret 1989/90 - med ändring av vad riksdagen tidigare anvisat
(1988/89:UbU26, rskr. 1988/89:200) - anvisar ett med 700 000 kr.
förhöjt reservationsanslag av 125 054 000 kr.,
9. beträffande anslagsbeloppet under Medicinska forskningsrådet
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:150 och med avslag på
motionerna 1988/89:Ub36 yrkande 1 och 1988/89:Ub39 yrkande 1,
båda delvis, till Medicinska forskningsrådet för budgetåret 1989/90 -med ändring av vad riksdagen tidigare anvisat (1988/89:UbU26, rskr.
1988/89:200) - anvisar ett med 1 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag
av 250 202 000 kr.,
10. beträffande anslagsbeloppet under Naturvetenskapliga forskningsrådet
att
riksdagen med bifall till proposition 1988/89:150 och med avslag på
motionerna 1988/89:Ub36 yrkande 1 delvis samt 1988/89:Ub39 yrkandena
1 delvis och 5 c till Naturvetenskapliga forskningsrådet för
budgetåret 1989/90 - med ändring av vad riksdagen tidigare anvisat
(1988/89:UbU26, rskr. 1988/89:200) - anvisar ett med 3 000 000 kr.
förhöjt reservationsanslag av 345 655 000 kr.,
11. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:150 och med avslag på
motion 1988/89:Ub39 yrkande 1 delvis till Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål för budgetåret 1989/90 - med ändring av vad
riksdagen tidigare anvisat (1988/89:UbU30, rskr. 1988/89:280) -anvisar ett med 400 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 32 091 000
kr.,
12. beträffande forskningssamarbetet med EG m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub36 yrkande 2 och 1988/
89:Ub39 yrkande 4,
1988/89:UbU32
9
13. beträffande utbytes- och stipendieverksamheten m.m.
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub37 yrkandena 1 och 2.
Stockholm den 25 maj 1989
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson
Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s),
Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp),
Lars Svensson (s), Göran Allmér (m), Ingvar Johnsson (s), Margareta
Hemmingsson (s), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne
Andersson (c), Björn Samuelson (vpk), Eva Goés (mp), Ewa Hedkvist
Petersen (s) och Ingegerd Wämersson (s).
Reservationer
1. En ökad grundbemanning i grundskolan (mom. 2)
Lars Leijonborg (fp), Carl-Johan Wilson (fp) och Björn Samuelson (vpk)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”När det” och
slutar med ”1988/89:Ub35” bort ha följande lydelse:
Korttidsvikarier har länge varit ett problem i skolan. Vikarien tvingas ofta
rycka in med bara någon timmes varsel och har då ingen möjlighet att
förbereda undervisningen. Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen föra
upp på riksstaten ett nytt reservationsanslag om 100 milj.kr., benämnt
Bidrag till en ökad grundbemanning i grundskolan, för att kommunerna
snabbare skall kunna bygga upp en fungerande grundbemanning i skolorna i
form av fasta tjänster för lärarvikarier. Medlen bör fördelas till kommunerna
av skolöverstyrelsen. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till
motion 1988/89:Ub35 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande en ökad grundbemanning i grundskolan
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub35 till Bidrag till en
ökad grundbemanning i grundskolan för budgetåret 1989/90 anvisar
ett reservationsanslag av 100 000 000 kr. samt som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Anslagsbeloppet under Utbildning för tekniska yrken
(mom. 3)
Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser
1988/89:UbU32
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet vill”
och slutar med ”1988/89:Ub37 yrkande 4” bort ha följande lydelse:
10
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det i propositionen inte på
ett tillfredsställande sätt klargjorts varför förslag framläggs om förstärkning
av utbildningen vid högskolan i Sundsvall-Härnösand vid denna tidpunkt
och till denna omfattning.
Utskottet anser vidare att användningen av den föreslagna förstärkningen
om 20 milj.kr. inte har preciserats tillräckligt i propositionen. Det enda mer
preciserade ändamålet är en tvåårig ingenjörsutbildning inom kemiområdet,
för vilken kostnaden i fullt utbyggt skick torde uppgå till knappt 2 milj.kr. för
30 studerande. Den föreslagna satsningen på utrustning om 11 milj.kr.
saknar också, såvitt utskottet kan bedöma, konkret innehåll. Om riksdagen
skall bevilja medel av denna omfattning till högskolan i Sundsvall-Härnösand
krävs ett väsentligt mer genomarbetat förslag än det som nu förelagts
riksdagen.
Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motion 1988/
89:Ub37 yrkande 4 avslår regeringens förslag att anslå ytterligare 20 milj.kr.
under anslaget Utbildning för tekniska yrken.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för tekniska yrken
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub37 yrkande 4 avslår
proposition 1988/89:150,
3. Utbildning på förskollärarlinjen (mom. 5)
Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutar med ”2 delvis” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att ett ökat antal platser på förskollärarutbildningen är en
förutsättning för att barnomsorg skall kunna erbjudas åt alla som så önskar.
Antalet platser bör därför öka med 300 platser utöver tidigare under detta
riksmöte beslutade 3 276 platser. Det bör ankomma på regeringen eller efter
regeringens bemyndigande universitets- och högskoleämbetet att fördela
dessa 300 platser på högskolor. Denna fördelning bör självfallet göras så att
regioner där antalet sökande är stort i första hand tillgodoses med nya
platser. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1988/89:Ub38 yrkande 2 delvis och med anledning av motion 1988/89:Ub34
yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande utbildning på förskollärarlinjen
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub38 yrkande 2 delvis och
med anledning av motion 1988/89:Ub34 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Utbildning på förskollärarlinjen (mom. 5)
Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutar med ”2 delvis” bort ha följande lydelse:
1988/89:UbU32
11
Antalet nybörjarplatser på förskollärarlinjen är för innevarande år 3 216,
och socialstyrelsen bedömer att antalet nybörjarplatser kan ökas till 4 000
utan risk för att man utbildar för många. Enligt utskottets mening bör
regeringen snarast återkomma med förslag till plan för hur behovet av
barnomsorgspersonal skall tillgodoses. Vad utskottet här anfört bör riksdagen
med bifall till motion 1988/89 :Ub34 yrkande 2 och med anledning av
motion 1988/89: Ub38 yrkande 2 delvis som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande utbildning på förskollärarlinjen
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub34 yrkande 2 och med
anledning av motion 1988/89:Ub38 yrkande 2 delvis som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Anslagsbeloppet under Utbildning för undervisningsyrken
(morn. 6)
Under förutsättning av bifall till reservation 3
Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet
föreslår” och slutar med ”av förskollärarlinjen” bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub38
yrkande 2 delvis, utöver de 5 milj.kr. som föreslagits i proposition 1988/
89:150 för reaktiveringskurser för tidigare utbildade förskollärare - anvisar
ytterligare 7 milj.kr. till 300 nya intagningsplatser på förskollärarlinjen.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för undervisningsyrken
att
riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub38 yrkande 2 delvis och
med anledning av proposition 1988/89:150 till Utbildning för undervisningsyrken
för budgetåret 1988/89 - med ändring av vad riksdagen
tidigare anvisat (1988/89:UbU22, rskr. 1988/89:197)-anvisar ett med
12 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 877 670 000 kr.,
6. Anslagsbeloppen under Vissa särskilda utgifter inom
högskolan m.m., m.fl. anslag (mom. 7,8,9 och 10)
Björn Samuelson (vpk) och Eva Goes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att frågor om ökning av medel till forskning i princip bör
behandlas av riksdagen endast i samband med de forskningspropositioner
som regeringen lägger fram vart tredje år. Riksdagen bör därför med bifall
till motionerna 1988/89:Ub36 yrkande 1 delvis och 1988/89:Ub39 yrkande 1,
delvis, avslå regeringens förslag om ökade medel till EG-samarbete under
anslagen Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m., Humanistisk
-
1988/89 :UbU32
12
samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet och Naturvetenskapliga
forskningsrådet.
dels att momenten 7, 8, 9 och 10 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
7. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter inom
högskolan m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub36 yrkande 1 och
1988/89:Ub39 yrkande 1, båda delvis, samt med anledning av motion
1988/89:Ub39 yrkande 5 b avslår proposition 1988/89:150,
8. beträffande anslagsbeloppet under Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub36 yrkande 1 och
1988/89:Ub39 yrkande 1, båda delvis, avslår proposition 1988/89:150,
9. beträffande anslagsbeloppet under Medicinska forskningsrådet
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub36 yrkande 1 och
1988/89:Ub39 yrkande 1, båda delvis, avslår proposition 1988/89:150,
10. beträffande anslagsbeloppet under Naturvetenskapliga forskningsrådet
att
riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub36 yrkande 1 och
1988/89:Ub39 yrkande 1, båda delvis, samt med anledning av motion
1988/89:Ub39 yrkande 5 c avslår proposition 1988/89:150,
7. Forskningssamarbetet med EG m.m. (mom. 12)
Björn Samuelson (vpk) och Eva Goés (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet
förutsätter” och på s. 8 slutar med ”följande treårsperioden” bort ha följande
lydelse:
Sveriges forskningssamarbete med andra länder bör enligt utskottets
mening inte alltför ensidigt inriktas på EG-länder. Forskningssamarbetet
med länder utanför EG bör utvidgas. Utskottet anser vidare att regeringen i
nästa forskningsproposition bör eftersträva en bättre balans mellan forskningssamarbete
som gäller naturvetenskap, teknik och ekonomi och forskningssamarbete
som gäller övriga samhällsvetenskapliga områden och det
humanistiska området. Utskottet vill starkt stryka under vikten av att förslag
om forskningssamarbete är väl förberedda. Även tänkbara negativa konsekvenser
av forskningssamarbete och forskningsresultat bör vägas in vid
prioritering av olika forskningsområden och forskningsprojekt. Utskottet
vill också betona vikten av att regeringen även överväger behovet av ökade
medel till spridning av redan vunna forskningsresultat. Därutöver bör
regeringen i 1990 års forskningsproposition lämna närmare redovisning av
hur aktuella samarbetsprogram och samarbetsprojekt med EG stämmer
överens med Sveriges långsiktiga forskningspolitik. Riksdagen bör då också
få ett bättre beslutsunderlag i form av en närmare presentation av varje
program och projekt. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av
motionerna 1988/89:Ub36 yrkande 2 och 1988/89:Ub39 yrkande 4 som sin
mening ge regeringen till känna.
1988/89 :UbU32
13
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
12. beträffande forskningssamarbetet med EG m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Ub36 yrkande 2
och 1988/89:Ub39 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
8. Utbytes-och stipendieverksamheten m.m. (mom. 13)
Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Utskottet har
nyss” och slutar med ”motion 1988/89:Ub37” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är av stor vikt för Sveriges fortsatta utveckling att
landet kan delta i det framtida utvidgade internationella samarbetet, inte
minst inom forskning och utbildning. Utlandsstudier är en betydelsefull källa
till kunskap, inspiration och insikt om den egna rollen i ett större sammanhang.
Regeringen bör enligt utskottets uppfattning i nästa budgetproposition
föreslå en kraftigt ökad utbytes- och stipendieverksamhet. En annan väg till
ökad kunskap och internationalisering är att i ökad omfattning inbjuda
gästforskare till svenska universitet och högskolor. Regeringen bör därför
förelägga riksdagen förslag även i denna fråga. Vad utskottet här anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub37 yrkandena 1 och 2 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
13. beträffande utbytes- och stipendieverksamheten m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub37 yrkandena 1 och 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Statsbidragssystemet och huvudmannaskapet för vissa
tjänster på skolområdet m.m. (mom. 1)
Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anför:
Enligt vår mening är huvudfrågan på skolområdet inte huruvida det skall
vara ett statligt eller kommunalt huvudmannaskap för vissa skolledar- och
lärartjänster utan hur inflytandet i skolan skall kunna förstärkas för
skolpersonal, elever och föräldrar samt hur regelsystemet för skolväsendet
skall utformas för att inte motverka en lokal strävan att åstadkomma en så
god undervisningssituation som möjligt. Ett nyskapande på undervisningsområdet
måste kunna komma till stånd på lokala initiativ utan hinder av
statliga bidragsramar eller andra regelverk.
I propositionen finns inte någon hemställan om ändring av nuvarande
statsbidragssystem eller huvudmannaskapsförhållande. Mot denna bakgrund
finns det inte anledning att nu närmare gå in på vad som anförs i
propositionen eller i motionerna i detta avseende, varför vi avstår från att
yrka bifall till motion 1988/89:Ub38 yrkande 1.
1988/89 :UbU32
14
2. Statsbidragssystemet och huvudmannaskapet för vissa
tjänster på skolområdet m.m. (mom. 1)
Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anför:
Mot bakgrund av att ett brett analysarbete nu skall göras som underlag för en
diskussion om en eventuell kommunalisering av vissa tjänster på skolområdet
finns det inte anledning att nu yrka bifall till vad som anförs i motion
1988/89:Ub34 om statsbidragssystem för skolväsendet och ändrat huvudmannaskapsförhållande.
Vi avser återkomma i dessa frågor när regeringen
förelägger riksdagen konkreta förslag.
3. En ökad grundbemanning i grundskolan (mom. 2)
Eva Goés (mp) anför:
Riksdagen har nyligen under innevarande riksmöte behandlat frågor om
anslag till grundskolor m.m. (bet. 1988/89:UbU13, rskr. 1988/89:282), bl.a.
frågan om en ökad grundbemanning i grundskolan. Jag hänvisar till tidigare
anmäld uppfattning i denna fråga, vilken framgår av reservation 6 till
utbildningsutskottets betänkande 1988/89:UbU13.
1988/89 :UbU32
15
aotab 89109,