Utbildningsutskottets betänkande
1988/89 :UbU30

Ingenjörsutbildning

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1988/89:90 om ingenjörsutbildning (utbildningsdepartementet)
jämte motioner.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1988/89:90 om ingenjörsutbildning
dels föreslagit

1. att riksdagen godkänner vad som har förordats om ny ingenjörsutbildning
(avsnitt 3.1),

2. att riksdagen godkänner vad som har förordats om lokalisering av
utbildningen (avsnitt 3.8),

3. att riksdagen beslutar om försöksverksamhet budgetåret 1989/90 enligt
vad som har förordats (avsnitt 4),

4. att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1989/90
under åttonde huvudtiteln utöver vad som har föreslagits i prop. 1989/90:100
bil. 10 anvisar ett reservationsanslag om 31 900 000 kr. (delvis),

5. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för
budgetåret 1989/90 under åttonde huvudtiteln utöver vad som har föreslagits
i prop. 1988/89:100 bil. 10 anvisar ett reservationsanslag om 1 000 000 kr.,

dels

10. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som har anförts om
inriktningen av den fortsatta planeringen.

Propositionens hemställan 4 behandlas också i utskottets betänkande
1988/89:UbU19. Hemställan 6, 7, 8 och 9 behandlas i utskottets betänkande

1988/89:UbU15.

Motionerna

Motioner med anledning av proposition 1988/89:90

1988/89:Ubl7 av Sonia Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om lokalisering av
den nya ingenjörsutbildningen till Motala och Mjölby.

1988/89

UbU30

1 Riksdagen 1988/89.14sami. Nr 30

1988/89:Ubl8 av Larz Johansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att den nya tvååriga ingenjörsutbildningen jämväl
bör lokaliseras till Nyköpings kommun.

1988/89: Ubl9 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen vid
behandling av anslaget D 7. Utbildning för tekniska yrken, och inom
anslagets ram, beslutar att statsbidraget per elev skall utgå med samma
belopp till samtliga berörda högskolor.

1988/89:Ub20 av Anita Persson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att den nya tvååriga ingenjörsutbildningen även bör
lokaliseras till Nyköpings kommun.

1988/89:Ub21 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att riktmärket för dimensioneringen av den nya
ingenjörsutbildningen skall vara 8 000 nybörjarplatser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokaliseringen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fortsatt utbyggnad och geografisk spridning.

1988/89:Ub22 av Björn Samuelson m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förlängda studier och teknologie kandidatutbildning,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ökad lärarrekrytering till
teknisk utbildningssektor.

1988/89:Ub23 av Pär Granstedt (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
försöksverksamhet med 2-årig teknisk högskoleutbildning i Huddinge kommun
skall bedrivas också fortsättningsvis.

1988/89:Ub24 av Yvonne Sandberg-Fries (s) vari yrkas

1. att riksdagen vid behandling av anslaget D 7. Utbildning för tekniska
yrken, och inom anslagets ram, beslutar att statsbidraget per elev skall utgå
med samma belopp till samtliga berörda högskolor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kostnadsansvaret för lokaler och utrustning för den tvååriga
ingenjörsutbildningen i Karlskrona och Växjö.

1988/89: Ub25 av Jerry Martinger (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om lokalisering av ingenjörsutbildningen med
beaktande av de betydande investeringar som vissa kommuner redan gjort i
samband med försöksverksamheten och beslutar bevara utbildningen på de
orter där kommunikationer, näringsliv och befolkningsunderlag utgör klara
motiv för detta,

2. att riksdagen beträffande kemiutbildningarna på ingenjörsnivå beslutar
att dessas lokalisering skall behandlas i särskild ordning varvid behovet av att
profilera och lokalisera dem med hänsyn till befintliga företag, forskningsenheter
etc. skall ges en avgörande betydelse.

1988/89:Ub26 av Karl-Gösta Svenson och Anders G Högmark (båda m) vari
yrkas att riksdagen beslutar att kostnaderna för lokaler och utrustning för

1988/89:UbU30

den tvååriga ingenjörsutbildningen i Karlskrona och Växjö skall bestridas av
staten från budgetåret 1989/90.

1988/89:Ub27 av Kjell Nordström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av den nya
ingenjörsutbildningen till Lidköping.

1988/89:Ub28 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en hög kvalitet i den föreslagna utbildningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om innebörden av högskolebegreppet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betygens roll vad gäller behörighet och urval,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om särskilda förkunskaper,

5. att riksdagen beslutar att s.k. geografiska förturer ej skall gälla för den
föreslagna utbildningen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om teknikerutbildningen,

7. att riksdagen avslår regeringens förslag om tillsättning av lärartjänster
utan ansökningsförfarande,

8. att riksdagen avslår regeringens förslag om automatiskt förordnande av
gymnasielektor som högskolelektor,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjlighet till tjänst som adjungerad högskoleadjunkt eller
högskolelektor.

1988/89:Ub29 av Hans Lindblad (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att
Bollnäs och Hudiksvall ska ingå bland de orter som får en permanent
lokalisering av den nya ingenjörsutbildningen.

1988/89:Ub30 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lokalisera
ingenjörsutbildning till Ljungby.

1988/89:Ub31 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten
att ta till vara de resurser som Huddinge kommun satsat på ingenjörsutbildningen
inom ramen för försöksverksamheten.

1988/89:Ub32 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
att - inom den i budgeten föreslagna totala kostnadsramen - 30 platser på
maskiningenjörslinje med inriktning mot maskinteknik tilldelas högskolan i
Eskilstuna-Västerås fr.o.m. läsåret 1989/90.

1988/89:Ub33 av Eva Goés m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett reviderat
förslag med en långsammare utbyggnadstakt av ingenjörsutbildningen på
mellannivå bör utarbetas vari även i motionen upptagna frågor skall belysas
mer konkret,

1988/89 :UbU30

1* Riksdagen 1988/89.14sami. Nr 30

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att konkreta
förslag till starka inslag av ekologi/miljö skall inarbetas i ingenjörsutbildningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kommunerna
inte bör delta i finansieringen av utbildningen.

Motioner från allmänna motionstiden 1989

1988/89: Ub668 av Bengt Rosén (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av verkstadsingenjörslinje (80 poäng) med 60 platser
vid högskolan i Skövde fr.o.m. budgetåret 1990/91.

1988/89:Ub674 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av verkstadsingenjörslinjen (80 poäng) med 60 platser
vid högskolan i Skövde.

1988/89:Ub699 av Ulla Orring (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
byggnadslinje med träbyggnadsprofil på 80 poäng kommer till stånd i
Skellefteå,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att resursbehovet
för utrustning, resor och andra kringresurser tillgodoses med motsvarande
som anses behövligt för civilingenjörsutbildning.

1988/89:Ub760 av Börje Hörnlund (c) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen snarast lägger förslag om att en träbyggnadslinje förläggs till
högskolan i Skellefteå.

1988/89:Ub814 av Pär Granstedt och Karin Söder (båda c) vari - såvitt nu är i
fråga - yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en tvåårig
teknisk högskoleutbildning bör etableras i Norrtälje.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A438.

1988/89:Ub826 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Bergsskolans
utbildning godkänns för 60 högskolepoäng,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett ökat samarbete mellan högskolan i Karlstad och Bergsskolan i
Filipstad.

1988/89: Ub827 av Marianne Stålberg m. fl. (s) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ingenjörsutbildning på mellannivå vid högskolan i Östersund
samt journalist- och arkitektutbildning i Mellannorrland (delvis).

1988/89:UbU30

Utskottet

1988/89 :UbU30

Ny tvåårig ingenjörsutbildning

1 propositionen föreslås under avsnittet 3.1 att en ny tvåårig ingenjörsutbildning
inrättas inom den statliga högskolan. Den föreslagna utbildningen skall
ersätta och förstärka den utbildning som nu ges inom årskurs 4 av
gymnasieskolans fyraåriga tekniska linje (T4) och motsvarande vuxenutbildning.
Under en övergångsperiod skall det i högskolan också finnas tekniska
utbildningar om 40 poäng för dem som efter genomgången T4 önskar en
fortsatt påbyggnad. I propositionen föreslås vidare - som ett alternativ till
ingenjörsutbildningen - en teknikerutbildning. Teknikerutbildningens organisation
och inriktning bör enligt föredragande statsrådet utredas av
universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) och skolöverstyrelsen (SÖ).

I motion 1988/89:Ub28 (m) begärs att riksdagen skall göra uttalanden om
behovet av hög kvalitet i den föreslagna utbildningen (yrkande 1), att
utbildningen skall vila på vetenskaplig grund (yrkande 2) och slutligen att den
aviserade teknikerutbildningen bör inordnas i gymnasieskolan (yrkande 6).

Utskottet vill erinra om att stor enighet råder om behovet av förstärkt
kompetens för ingenjörer. Syftet med regeringens förslag är att höja
kvaliteten på ingenjörsutbildningen. Det slutliga ansvaret för att så kommer
att ske åvilar resp. högskoleenhet som har ansvaret för utbildningens
genomförande. Utskottet anser att den nya utbildningen liksom all högskoleutbildning
skall vila på vetenskaplig grund, vilket får konsekvenser för bl.a.
tillsättning av lärartjänster samt fortbildning av lärare. Till dessa frågor
återkommer utskottet i det följande.

Det finns enligt utskottets mening inte skäl att ta ställning till frågan om
teknikerutbildningen skall vara en gymnasial utbildning eller en högskoleutbildning
förrän UHÄ och SÖ slutfört den utredning om utbildningens
organisation och inriktning som de båda verken skall få i uppdrag att göra.

Med hänvisning till vad utskottet anfört föreslår utskottet att riksdagen
med avslag på motion 1988/89:Ub28 yrkandena 1, 2 och 6 godkänner vad
regeringen förordat under avsnitt 3.1 i propositionen.

Inriktningen av den fortsatta planeringen av utbildningen

I propositionen anförs (s. 12-14) att det fortsatta planeringsarbetet när det
gäller utbildningens organisation och allmänna uppläggning skall inriktas på
att den nya ingenjörsutbildningen skall erbjudas i form av ett begränsat antal
allmänna utbildningslinjer med relativt bred inriktning. Dessa linjer skall
karaktäriseras av att de är avslutade, yrkesinriktade utbildningar med egna
utbildningsmål. Utbildningen bör till sitt tekniska innehåll knyta an till och
bygga vidare på den utbildning som kommer att ges under tre årskurser på
T-linjen i gymnasieskolan.

I motion 1988/89:Ub33 (mp) yrkande 2 begärs ett uttalande av riksdagen
om att konkreta förslag till omfattande inslag om ekologi och miljö bör
inarbetas i utbildningen.

Utskottet vill hänvisa till att föredragande statsrådet i propositionen (s. 14)
betonar vikten av att vid omläggningen av ingenjörsutbildningen frågor om

förbättring av såväl arbetsmiljön som den yttre miljön beaktas i tillräcklig
utsträckning inom alla de blivande utbildningslinjerna. Utskottet vill understryka
att ingenjörerna är en viktig yrkesgrupp i detta sammanhang och att
det därför är angeläget att den nya utbildningen utformas med beaktande av
ingenjörers behov av sådana kunskaper. Vad gäller den konkreta utformningen
av utbildningen är detta en fråga som resp. högskoleenhet ansvarar
för vid utarbetande av utbildningsplan för utbildningslinjerna i fråga. Motion
1988/89:Ub33 yrkande 2 bör avslås av riksdagen.

Utskottet har inga invändningar mot inriktningen av den fortsatta
planeringen när det gäller utbildningens organisation och allmänna uppläggning
och föreslår att riksdagen lägger propositionen i denna del till
handlingarna.

I propositionen anförs (s. 14-16) vad gäller behörighet och urval att det
fortsatta planeringsarbetet bör utgå från att de särskilda behörighetskraven
för de nya allmänna utbildningslinjerna skall utformas i likhet med vad som i
övrigt gäller inom högskolan, dvs. med krav på betyget 3 i ett eller flera
särskilda ämnen. Under försöksverksamheten föreslår dock föredragande
statsrådet att särskilda bestämmelser liksom hittills bör gälla för såväl
behörighet som urval.

I motion 1988/89:Ub28 (m) yrkande 3 påpekas att det relativa betygssystemets
brister framträder i regeringens resonemang om konsekvenserna av att
tillämpa de särskilda behörighetskraven redan under försöksverksamheten. I
yrkande 4 i samma motion hävdas att det är självklart att det skall vara
möjligt att ställa upp särskilda krav på förkunskaper. Slutligen vänder sig
motionärerna i yrkande 5 mot att geografisk förtur skall gälla för den
föreslagna utbildningen.

Utskottet konstaterar att det inte råder någon delad uppfattning mellan
motionärerna och föredragande statsrådet när det gäller reglerna för
behörighet och urval till de allmänna utbildningslinjer som kommer att
inrättas senast år 1993.

Utskottet delar statsrådets mening att, i avvaktan på att en teknikerutbildning
kommer till stånd, särskilda bestämmelser i vad gäller förkunskapskraven
bör gälla för sökande från T-linjens årskurs tre resp. kommunal
vuxenutbildning. Sådana bestämmelser har föreslagits av den arbetsgrupp
inom utbildningsdepartementet som framlade rapporten Samordnad ingenjörsutbildning
på mellannivå (Ds 1988:20). Av hänsyn till de elever som
redan påbörjat sina studier på T-linjen bör också särskilda regler om förtur
gälla under försöksverksamheten.

Med hänvisning till vad utskottet anfört bör riksdagen avslå motion
1988/89:Ub28 yrkandena 3, 4 och 5 samt utan erinran lägga propositionen i
denna del till handlingarna.

I propositionen föreslås (s. 16-18) beträffande reformens genomförande att
den nya ingenjörsutbildningen - efter riksdagens principbeslut - successivt
byggs ut som försöksverksamhet inom högskolan. Samtidigt minskas antalet
platser på T4 i motsvarande utsträckning. I och med ingången av budgetåret
1993/94 skall T4 vara helt avvecklat.

I motion 1988/89:Ub33 (mp) yrkande 1 begärs ett reviderat förslag från
regeringen med långsammare utbyggnadstakt för ingenjörsutbildningen.

1988/89 :UbU30

Regeringen bör återkomma med förslag om dels teknikerutbildning, dels
kompletteringsutbildning för studerande från naturvetenskaplig linje. Vidare
anser motionärerna att lärarnas vidareutbildning skall vara avslutad när
reformen börjar genomföras.

Utskottet har inga invändningar mot den tidplan som redovisas i propositionen.
När det gäller de frågor som aktualiserats av motionärerna vill
utskottet lämna följande kommentarer. Frågan om teknikerutbildningens
organisation och inriktning kommer som utskottet tidigare nämnt att utredas
av UHÄ och SÖ. Utskottet räknar med att denna utredning kommer att
föreligga i god tid före budgetåret 1993/94. Det utredningsarbete som
behöver göras beträffande kompletteringsutbildningen för elever från naturvetenskaplig
linje torde också enligt utskottets bedömning kunna avslutas i
god tid före den 1 juli 1993. Frågan om vidareutbildning av lärare anser
utskottet vara mycket angelägen. Resurser för dels forskarutbildning, dels
fort- och vidareutbildning föreslås också i propositionen, vilket utskottet
återkommer till senare i detta betänkande (s. 11 — 12). Sammanfattningsvis
anser utskottet att det inte finns något skäl att begära ett nytt förslag med
långsammare utbyggnadstakt, varför motion 1988/89:Ub33 yrkande 1 avstyrks.

I propositionen anförs (s. 19-21) under rubriken lärarfrågor att högskolans
tjänsteorganisation bör ge goda förutsättningar för arbetet inom ingenjörsutbildningen
och för lärarnas utvecklingsmöjligheter. Det anses dock viktigt att
högskolan och gymnasieskolan övergångsvis samverkar för att utnyttja de
begränsade lärarresurserna. Lärarnas möjligheter till fyllnadstjänstgöring
inom högskola och gymnasieskola är därvid viktiga. Föredragande statsrådet
anser att högskolorna bör ha rätt att, när en tjänst som behövs för
ingenjörsutbildningen tillsätts första gången, utan ansökningsförfarande
göra detta med lärare som har motsvarande arbetsuppgifter vid gymnasieskola
som berörs av försöksverksamheten. Vidare anser statsrådet att den
som har förordnats på ordinarie tjänst som gymnasielektor i ämne som berörs
av avvecklingen av T4 skall ha rätt att med förtur förordnas på nyinrättad
tjänst som högskolelektor inom ingenjörsutbildningen. I båda dessa frågor
avser regeringen utfärda föreskrifter.

Två motioner berör lärarfrågorna.

I motion 1988/89:Ub22 (vpk) yrkande 2 pekas på problemet med
tillgången på lärare i tekniska ämnen såväl inom högskolan som inom
gymnasieskolan. Motionärerna anser att risken är stor att gymnasieskolan
genom föreslagen reform kommer att förlora kvalificerade lärare i tekniska
ämnen och att kvaliteten i den nya ingenjörsutbildningen hotas på grund av
lärarbrist. I motionen begärs därför att riksdagen skall begära att regeringen
skall lämna förslag till åtgärder för att främja tillgången på lärare för teknisk
utbildning.

I motion 1988/89:Ub28 (m) yrkande 9 berörs också svårigheterna att
rekrytera lärare till teknisk utbildning. Motionärerna anser att ett sätt att
rekrytera tekniskt kvalificerade personer från näringslivet skulle kunna vara
att anställa dem som adjungerade högskolelektorer eller högskoleadjunkter.
I yrkande 7 i samma motion motsätter sig motionärerna regeringens förslag

1988/89:UbU30

att lärartjänster vid första ansökningstillfället skall kunna tillsättas utan
ansökningsförfarande. Slutligen avvisas i yrkande 8 förfarandet att den som
har ordinarie tjänst som gymnasielektor med förtur skall förordnas på
ordinarie tjänst som högskolelektor. Motionärerna påpekar att det bland
gymnasielektorerna i tekniska ämnen finns en stor grupp som inte uppfyller
de vetenskapliga behörighetskraven för tjänst som högskolelektor.

Utskottet vill i lärarfrågorna anföra följande.

Utskottet delar motionärernas oro för att det i framtiden kan bli svårt att
rekrytera tillräckligt med kvalificerade lärare till tekniska utbildningar.
Enligt utskottets mening handlar det både om att utbilda tillräckligt många
lärare i tekniska ämnen och om att förmå kvalificerade personer - i
pedagogiskt hänseende lämpliga och därtill vetenskapligt kompetenta - i
näringslivet att söka sig till gymnasieskolan och högskolan. Utskottet anser
därför att regeringen bör komma med förslag till åtgärder för att trygga
lärarförsörjningen till de tekniska utbildningarna.

När det gäller rätten för högskoleenhet att tillsätta tjänst utan ansökningsförfarande
anser utskottet att detta kan vara rimligt under vissa förutsättningar,
nämligen när behörighetsvillkoren enligt högskoleförordningen för
tjänst som högskoleadjunkt (19 kap. 23 §) resp. högskolelektor (19 kap. 24 §)
är uppfyllda av den som avses bli förordnad.

Enligt vad utskottet erfarit uppfyller många gymnasielektorer i tekniska
ämnen inte det vetenskapliga behörighetskravet för tjänst som högskolelektor,
dvs. doktorsexamen eller motsvarande vetenskapliga kompetens. Utskottet
anser att det är avgörande för kvaliteten inom högskolan att
kompetenskraven för tjänst som högskolelektor upprätthålls. Utskottet kan
därför inte finna att ordinarie innehavare av gymnasielektorstjänst skall
kunna förordnas på nyinrättad tjänst som högskolelektor, om inte vederbörande
uppfyller det vetenskapliga behörighetskravet. Den som med konstitutorial
har förordnats på ordinarie tjänst som gymnasielektor och som av
högskolemyndigheten bedöms böra ges dispens från de vetenskapliga
behörighetsvillkoren på grund av andra förtjänster, bör dock utan ansökningsförfarande
kunna förordnas på nyinrättad tjänst som högskolelektor
inom ingenjörsutbildningen. I detta sammanhang vill utskottet erinra om att
gymnasielektor har möjlighet att upp till hel tjänstgöring fyllnadstjänstgöra i
den statliga högskolan (jfr skolförordningen 16 kap. 42 §).

Vad utskottet här anfört beträffande vissa lärarfrågor bör riksdagen med
anledning av propositionen och motionerna 1988/89:Ub22 yrkande 2 samt
1988/89:Ub28 yrkandena 7,8 och 9 som sin mening ge regeringen till känna.

I propositionen anger föredragande statsrådet att 6 250 nybörjarplatser
utgör en lämplig riktpunkt för dimensioneringen av ingenjörsutbildningen
budgetåret 1993/94.

I motion 1988/89:Ub21 (c) yrkande 1 begärs att riksdagen skall besluta att
riktpunkten för dimensionering skall vara 8 000 nybörjarplatser. Motionärerna
anger dels att den av regeringen förordade riktpunkten skulle innebära
en alltför kraftig minskning av utbildningsutbudet på det tekniska området,
dels att det högre dimensioneringstalet skulle tillåta en spridning av
utbildningen till fler orter än vad regeringen föreslår.

1988/89:UbU30

Utskottet vill inledningsvis slå fast att det som anges i propositionen endast
är en riktpunkt. Utskottet anser att den angivna riktpunkten är väl avvägd
utifrån dels det aktuella antalet intagningsplatser på T-linjen (ca 13 000
platser 1988/89), dels övergången från T3 till andra högskoleutbildningar
(civilingenjörsutbildningar, lärarutbildningar osv.) och till den nya teknikerutbildningen
(ca 1 800 nybörjarplatser) samt slutligen direkt till arbetsmarknaden.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1988/89:Ub21 yrkande 1.

1 propositionen anförs under rubriken övergångsfrågor och kostnadsansvar
(s. 26-27) att kostnadsansvaret för den nya ingenjörsutbildningen fr.o.m.
1993/94 helt kommer att övergå till staten. Hur kommunerna skall medverka
i finansieringen av den nya ingenjörsutbildningen i en utsträckning som
svarar mot kommunernas hittillsvarande kostnader för T4, får avgöras i
samband med fortsatta överläggningar om de övergripande ekonomiska
relationerna mellan staten och kommunerna.

För försöksverksamheten anges i propositionen att driftkostnaderna
utöver kostnaderna för lokaler och utrustning helt kommer att bekostas av
staten. Under försöksverksamheten, dvs. t.o.m. budgetåret 1992/93, räknar
föredragande statsrådet med att berörda kommuner ställer lokaler och
utrustning till högskolans förfogande utan krav på ersättning.

Tre motioner berör frågor om kommunernas kostnadsansvar. I motion
1988/89:Ub33 (mp) yrkande 3 anser motionärerna att kommunerna inte bör
delta i finansieringen av utbildningen, varför överläggningar om detta är
överflödiga. I motionerna 1988/89:Ub24 (s) yrkande 2 och 1988/89:Ub26 (m)
begärs att kostnaderna för lokaler och utrustning för den fullskaliga
försöksverksamheten i Karlskrona och Växjö skall betalas av staten.

Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet att det är rimligt att
kommunerna under försöksperioden får stå för kostnaderna för lokaler och
utrustning, vilka motsvarar de kostnader som berörda kommuner haft för de
delar av T4 som ersätts med försöksverksamheten. Utskottet föreslår att
riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub24 yrkande 2, 1988/89:Ub26 och
1988/89:Ub33 yrkande 3.

Utskottet har inga invändningar mot vad som i propositionen i övrigt anförs
om inriktningen av den fortsatta planeringen för ingenjörsutbildningen.

Lokalisering av utbildningen

I propositionen föreslås att ingenjörsutbildning i framtiden permanent
lokaliseras till 42 namngivna kommuner. Ansvaret för utbildningen kommer
att åvila 23 högskoleenheter. Dessa bör enligt propositionen därutöver-som
för övrig högskoleutbildning - ha ansvar för utbildningens geografiska
förläggning med hänsyn till lokala förutsättningar och samhällets behov.

Ett stort antal motioner rör frågan om den framtida permanenta lokaliseringen
av ingenjörsutbildningen.

Fem motioner från allmänna motionstiden år 1989 gäller tvååriga ingenjörsutbildningar
på sådana orter som i propositionen föreslås få den nya

1988/89:UbU30

ingenjörsutbildningen. Motionerna 1988/89:Ub674 (s) yrkande 1 och 1988/
89:Ub668 (fp) yrkande 1 avser högskolan i Skövde, medan motionerna
1988/89:Ub699 (fp) och 1988/89:Ub760 (c) avser Skellefteå och motion
1988/89:Ub827 (s) yrkande 5, delvis, gäller högskolan i Östersund.

Utskottet konstaterar att motionerna är tillgodosedda så till vida att de
berörda orterna enligt regeringens förslag kommer att få den nya ingenjörsutbildningen
i framtiden. Högskolan i Östersund föreslås dessutom redan
budgetåret 1989/90 få en av de utbildningar som begärs i motion 1988/
89:Ub827, nämligen den i elektroteknik. Utskottet anser att det inte nu finns
utrymme för övriga begärda utbildningar. I vilken takt den pågående
försöksverksamheten bör byggas ut och vilka utbildningar som bör ingå i
försöksverksamheten kommer att beslutas dels vid nästa riksmöte, dels vid
1992/93 års riksmöte. Med hänvisning till vad utskottet anfört föreslås att
riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub668 yrkande 1, 1988/89:Ub674
yrkande 1, 1988/89:Ub699, 1988/89:Ub760 och 1988/89:Ub827 yrkande 5
delvis.

Sex motioner berör sådana kommuner som redan ingår i försöksverksamheten,
antingen med 80-poängsutbildningar eller med 40-poängsutbildningar.
Motionerna 1988/89:Ub23 (c), 1988/89:Ub25 (m), 1988/89:Ub31 (fp)
gäller Huddinge, medan motionerna 1988/89:Ubl8 (c) och 1988/89:Ub20 (s)
avser Nyköping samt motion 1988/89:Ub29 (fp) Bollnäs och Hudiksvall.

I motion 1988/89:Ub21 (c) yrkande 2 föreslås att alla de orter som har eller
haft T4 bör få den nya utbildningen i enlighet med de förslag som
arbetsgruppen inom utbildningsdepartementet framlade i sin rapport. I
motionen föreslås således att ingenjörsutbildningen - utöver de i propositionen
förordade orterna - förläggs till Nyköping, Tierp, Ljungby, Stenungsund,
Lidköping, Bollnäs, Hudiksvall och Robertsfors. I motionerna 1988/
89:Ub30 (fp) och 1988/89:Ub27 (s) föreslås lokalisering till Ljungby resp.
Lidköping.

Slutligen föreslås i två motioner- 1988/89:Ubl7 (s) och 1988/89:Ub814 (c)
yrkande 3 - att ingenjörsutbildningen bör lokaliseras till Motala och Mjölby
resp. Norrtälje. I yrkande 3 i motion 1988/89:Ub21 (c) föreslås att riksdagen
bör uttala att berörda högskolor bör bevaka att fortsatt utbyggnad och
geografisk spridning av utbildningen sker.

Utskottet konstaterar inledningsvis att medel för den försöksverksamhet
som påbörjades inom högskolan budgetåret 1988/89 har beräknats i 1989 års
budgetproposition under anslaget D7. Utbildning för tekniska yrken för
såväl årskurs 2 som en ny antagningsomgång.

Utskottet är emellertid inte berett att nu förorda att samtliga de orter som
ingår i pågående försöksverksamhet permanent skall ha den tvååriga
ingenjörsutbildningen. Utskottet anser inte heller att alla de orter som nu har
eller tidigare har haft T4 skall ha den nya utbildningen permanent.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att det åligger varje ansvarig
högskoleenhet att - inom ramen för givna resurser - noga pröva den
geografiska förläggningen av utbildningen med hänsyn till de lokala förutsättningarna
och samhällets behov (jfr även prop. 1988/89:100 bil. 10 s. 161).

Med hänvisning till vad utskottet anfört tillstyrker utskottet att den nya
ingenjörsutbildningen permanent skall lokaliseras till de orter som föreslås i
propositionen.

1988/89:UbU30

Utskottet har tidigare i detta betänkande (s. 8—9) behandlat frågan om
riktmärke för dimensionering av ingenjörsutbildningen. Om det i framtiden
skulle visa sig att denna dimensionering behöver ökas anser utskottet att det i
första hand bör vara naturligt att förlägga denna ökning permanent till ort
som föreslogs i arbetsgruppens rapport.

Vad utskottet anfört om lokalisering av eventuella framtida dimensioneringsökningar
bör riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Ubl8,
1988/89:Ub20, 1988/89:Ub21 yrkandena 2 och 3, 1988/89:Ub23, 1988/
89:Ub25, 1988/89:Ub27, 1988/89:Ub29, 1988/89:Ub30 och 1988/89:Ub31
samt med avslag på motionerna 1988/89:Ubl7 och 1988/89:Ub814 yrkande 3
som sin mening ge regeringen till känna.

Utbyggd försöksverksamhet 1989/90

1 propositionen föreslås (s. 27-29) att försöksverksamheten byggs ut med
ytterligare 900 nybörjarplatser inom de tvååriga utbildningarna. Av de 30
studerandegrupperna ersätter tre grupper ettåriga utbildningar i Gävle,
Uddevalla och Trollhättan. I stället föreslås tre nya ettåriga utbildningar i
Eskilstuna, Borås och Kiruna. Försöksverksamheten omfattar därmed totalt

2 050 nybörjarplatser, varav 1 780 på tvååriga utbildningar.

I motion 1988/89:Ub32 (s) föreslås att högskolan i Eskilstuna-Västerås
tilldelas maskinteknikutbildningen fr.o.m. läsåret 1989/90.

Utskottet anser att omfattningen av försöksverksamheten budgetåret
1989190 är väl avvägd i propositionen, varför motion 1988/89:Ub32 avstyrks.

För den fortsatta utbyggnaden av försöksverksamheten beräknas i propositionen
dels 27 900 000 kr. för 30 nya studerandegrupper, dels 4 000 000 kr.
för fort- och vidareutbildning av lärare samt vissa utvecklingsinsatser, dvs.
sammanlagt 31 900 000 kr. under anslaget D7. Utbildning för tekniska
yrken. Motsvarande belopp för fort- och vidareutbildning beräknas kunna
avsättas under vart och ett av budgetåren 1989/90- 1993/94.1 propositionen
anges att statsrådet vid beräkningen av medel för den fortsatta försöksverksamheten
har utgått från en väsentligt högre kostnadsnivå än vad som
tillämpats för den försöksverksamhet som startade hösten 1988.

I två motioner, nämligen motionerna 1988/89:Ubl9 (s) och 1988/89:Ub24
(s) yrkande 1, begärs samma resurstilldelning till samtliga högskolor som
ingår i försöksverksamheten.

Enligt vad utskottet erfarit har många olika kostnadsnivåer använts vid
beräkningen av percapitaresurser för försöksverksamheten. För de tvååriga
utbildningar som startade budgetåret 1988/89 beräknades ca 18 000 kr. för
första årskursen. För den fullständiga försöksverksamheten i Karlskrona och
Växjö beräknades 23 000 kr. per årsstudieplats. För de ettåriga utbildningarna
beräknades däremot ca 25 000 kr. per årsstudieplats. Samma belopp har
också i 1989 års budgetproposition beräknats för andra årskursen av den
försöksverksamhet som startade 1988/89. Slutligen har i den nu aktuella
propositionen beräknats 31 000 kr. per årsstudieplats för den försöksverksamhet
som startar budgetåret 1989/90.

1988/89:UbU30

Utskottet anser att det inte är försvarbart att under försöksverksamheten
tilldela samma typ av utbildning skilda percapitabelopp, varför utskottet
utgår från att regeringen i nästa budgetproposition framlägger förslag till
förstärkningar av de utbildningar i försöksverksamheten för vilka resurser
beräknats i tidigare sammanhang.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1988/89:Ubl9 och
1988/89:Ub24 yrkande 1 och tillstyrker propositionen i denna del. Frågan om
anvisande av medel under anslaget D7. Utbildning för tekniska yrken
behandlar utskottet i sitt betänkande 1988/89:UbU19.

I propositionen föreslås att 1 milj.kr. avsätts under anslaget D28. Vissa
särskilda utgifter för forskningsändamål för stöd till forskarutbildning av
lärare inom ingenjörsutbildningen under budgetåret 1989/90. Motsvarande
belopp beräknas kunna avsättas under vart och ett av budgetåren 1989/90-1993/94.

Utskottet, som tidigare understrukit vikten av att lärarna i den nya
ingenjörsutbildningen får tillfälle till forskarutbildning, tillstyrker propositionen
i denna del.

Övrigt

I motion 1988/89:Ub22 (vpk) föreslås i yrkande 1 att det bör vara möjligt att
bygga på den nya ingenjörsutbildningen med studier om 40-80 poäng till en
teknologie kandidatutbildning.

Utskottet vill erinra om vad som i propositionen anförs (s. 11 och 13) om en
särskilt anpassad studiegång om 140 poäng, som leder till civilingenjörsutbildning,
för dem som genomgått den tvååriga ingenjörsutbildningen.
Utskottet anser att den övergångsmöjligheten är den mest angelägna att
utforma, medan övriga eventuella påbyggnadsutbildningar måste anstå. Med
det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub22
yrkande 1.

Motion 1988/89:Ub826 (m), som väcktes under allmänna motionstiden 1989,
gäller Bergsskolan i Filipstad. I yrkande 1 begär motionärerna att utbildningen
vid Bergsskolan skall godkännas som 60 högskolepoäng, och i yrkande 2
efterlyses ett ökat samarbete mellan Bergsskolan och högskolan i Karlstad.

Bergsskolan drivs av en stiftelse som består av Filipstads kommun,
Jernkontoret i Stockholm och Värmlands läns landsting. Skolan har till syfte
att utbilda ingenjörer dels med metallurgisk inriktning, dels med bergs- och
mineralteknisk inriktning. Utbildningen är treårig. Skolans verksamhet
regleras genom förordningen om Bergsskolan i Filipstad (SÖ-FS 1977:77).
Läroplan fastställs av skolöverstyrelsen. Skolan får statsbidrag bl.a. enligt
bestämmelserna i nyss nämnda förordning.

Utskottet har för sin del svårt att bedöma om den speciella utbildning som
bedrivs vid Bergsskolan passar in i den nya ingenjörsutbildningen eller ej.
Utskottet utgår dock från att denna fråga kommer att övervägas inom ramen
för det fortsatta planeringsarbetet för ingenjörsutbildningen, varför motion
1988/89:Ub826 bör avslås av riksdagen.

1988/89 :UbU30

Hemställan

1988/89:UbU30

Utskottet hemställer

1. beträffande ny tvåårig ingenjörsutbildning

att riksdagen med avslag på motion 1988/89:Ub28 yrkandena 1,2 och 6
godkänner vad som förordats i proposition 1988/89:90,

2. beträffande utbildningens organisation och allmänna uppläggning
att riksdagen med avslag på motion 1988/89:Ub33 yrkande 2 utan
erinran lägger proposition 1988/89:90 till handlingarna,

3. beträffande behörighet och urval

att riksdagen med avslag på motion 1988/89:Ub28 yrkandena 3,4 och 5
utan erinran lägger proposition 1988/89:90 till handlingarna,

4. beträffande reformens genomförande

att riksdagen med avslag på motion 1988/89:Ub33 yrkande 1 utan
erinran lägger proposition 1988/89:90 till handlingarna,

5. beträffande vissa lärarfrågor

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:90 och motionerna
1988/89:Ub22 yrkande 2 samt 1988/89:Ub28 yrkandena 7, 8 och 9
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande riktpunkt för dimensioneringen

att riksdagen med avslag på motion 1988/89:Ub21 yrkande 1 utan
erinran lägger proposition 1988/89:90 till handlingarna,

7. beträffande övergångsfrågor och kostnadsansvar

att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89:Ub24 yrkande 2,
1988/89:Ub26 och 1988/89:Ub33 yrkande 3 utan erinran lägger
proposition 1988/89:90 till handlingarna,

8. beträffande inriktningen av den fortsatta planeringen i övrigt
att riksdagen utan erinran lägger proposition 1988/89:90 till handlingarna,

9. beträffande lokalisering av utbildningen

att riksdagen dels med avslag på motionerna 1988/89:Ub668 yrkande
1, 1988/89:Ub674 yrkande 1, 1988/89:Ub699, 1988/89:Ub760 och
1988/89:Ub827 yrkande 5, delvis, godkänner vad som förordats i
proposition 1988/89:90, dels med anledning av motionerna 1988/
89:Ubl8, 1988/89:Ub20, 1988/89:Ub21 yrkandena 2 och 3, 1988/
89:Ub23,1988/89:Ub25,1988/89:Ub27,1988/89:Ub29,1988/89:Ub30
och 1988/89:Ub31 samt med avslag på motionerna 1988/89:Ubl7 och
1988/89: Ub814 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om lokalisering av eventuella framtida dimensioneringsökningar,

10. beträffande omfattningen av försöksverksamheten budgetåret
1989190

att riksdagen med avslag på motion 1988/89:Ub32 godkänner vad som
förordats i proposition 1988/89:90,

11. beträffande percapitaresurser för försöksverksamheten

att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89:Ubl9 och 1988/
89:Ub24 yrkande 1 godkänner vad som förordats i proposition
1988/89:90,

12. beträffande stöd till forskarutbildning av lärare

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:90 till Vissa särskilda
utgifter för forskningsändamål för budgetåret 1989/90 under åttonde
huvudtiteln utöver av riksdagen tidigare anvisade medel (1988/
89:UbU25, rskr. 1988/89:207) anvisar ett reservationsanslag av
1 000 000 kr.,

13. beträffande teknologie kandidatutbildning

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub22 yrkande 1,

14. beträffande Bergsskolan i Filipstad
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub826.

Stockholm den 2 maj 1989
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s),
Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp),
Lars Svensson (s), Göran Allmér (m), Ingvar Johnsson (s), Margareta
Hemmingsson (s), Berit Löfstedt (s), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson
(fp), Marianne Andersson (c), Björn Samuelson (vpk), Eva Goés (mp) och
Ewa Hedkvist Petersen (s).

Reservationer

1. Ny tvåårig ingenjörsutbildning (morn. 1)

Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet vill”
och slutar med ”i propositionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill inledningsvis peka på att det råder enighet om behovet av en
förstärkt kompetens för ingenjörer. Utskottet finner, i likhet med motionärerna,
det dock anmärkningsvärt att regeringen inte tydligare markerat
betydelsen av hög kvalitet. Enligt utskottets mening påverkas en utbildnings
kvalitet - förutom av resurser och utbildningstidens längd - av sådana
faktorer som utbildningsmål, effektiv studietid, elevernas förkunskaper och
lärarnas kompetens.

Utskottet vill också framhålla vikten av att den nya ingenjörsutbildningen,
liksom annan högskoleutbildning, skall vila på vetenskaplig grund. Enligt
utskottets mening är en nära kontakt med forskning en förutsättning för att
utbildningen skall bli högskolemässig. Utskottet anser att det finns en
betydande risk att den föreslagna spridningen av utbildningen till så många
orter kan leda till att utbildningen inte kommer att kunna anses vara
högskolemässig. Kompetensen hos lärarna i den nya utbildningen kommer

1988/89:UbU30

att ha avgörande betydelse för om utbildningen kommer att ligga på
högskolenivå. Utskottet återkommer till lärarnas kompetens senare i detta
betänkande.

Frågan om teknikerutbildning skall visserligen utredas vidare av UHÄ och
SÖ, men utskottet vill redan nu klargöra att en sådan utbildning bör inordnas
i gymnasieskolan.

Vad utskottet anfört om den nya ingenjörsutbildningens kvalitet och
högskolemässighet samt den framtida teknikerutbildningen bör riksdagen
med bifall till motion 1988/89: Ub28 yrkandena 1,2 och 6 som sin mening ge
regeringen till känna. Vad som i övrigt förordats under avsnitt 3.1 i
propositionen har utskottet inga invändningar mot.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande ny tvåårig ingenjörsutbildning
att riksdagen dels godkänner vad som förordats i proposition 1988/
89:90, dels med bifall till motion 1988/89:Ub28 yrkandena 1, 2 och 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Behörighet och urval (mom. 3)

Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”till handlingarna” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att bristerna i det relativa betygssystemet framträder
mycket tydligt i de resonemang som förs i propositionen. Ett betygssystem
som anger kunskaper och som medger komplettering för de studerande
skulle enligt utskottets mening ge helt andra förutsättningar vid överväganden
om behörighet och urval till högskoleutbildningar i allmänhet. Utskottet
anser att det när det gäller den nya ingenjörsutbildningen inte är acceptabelt
att alla elever på teknisk linje övergångsvis skall vara behöriga att antas till
utbildningen. Utskottet anser att det är avgörande för kvaliteten i den nya
utbildningen att särskilda förkunskapskrav enligt gängse regler införs redan
under försöksverksamheten. Det ankommer på UHÄ att i sedvanlig ordning
fastställa dessa särskilda behörighetskrav.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att högskoleutbildning alltid
skall vara riksrekryterande, vilket avspeglar sig i gällande regler för urval till
högskolan. Utskottet anser således att s.k. geografisk förtur inte längre skall
tillämpas för försöksverksamheten.

Vad utskottet anfört om behörighet och urval bör riksdagen med bifall till
motion 1988/89:Ub28 yrkandena 3, 4 och 5 samt med anledning av
propositionen i denna del som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande behörighet och urval
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub28 yrkandena 3,4 och 5
samt med anledning av proposition 1988/89:90 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

1988/89:UbU30

3. Reformens genomförande (mom. 4)

Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”yrkande 1 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är viktigare att den nya
ingenjörsutbildningen får hög kvalitet än att utbildningen forceras fram
innan alla förutsättningar är klara. Utskottet anser därför att regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag om långsammare utbyggnadstakt. I
förslaget bör ingå förslag om teknikerutbildningen, kompletteringsutbildning
för elever från gymnasieskolans naturvetenskapliga linje samt en plan
för vidareutbildning av lärarna.

Vad utskottet anfört beträffande genomförande av reformen bör riksdagen
med bifall till motion 1988/89:Ub33 yrkande 1 och med avslag på
propositionen i denna del som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande reformens genomförande
att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Ub33 yrkande 1 och med
avslag på proposition 1988/89:90 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

4. Riktpunkt för dimensioneringen (mom. 6)

Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet vill”
och slutar med ”1988/89:Ub21 yrkande 1” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att riksdagen bör uttala att
riktpunkten för dimensioneringen av den nya ingenjörsutbildningen skall
vara 8 000 nybörjarplatser. Enligt utskottets mening garanteras därmed ett
tillräckligt stort utbud av nybörjarplatser för dem som går ut T3, samtidigt
som den ökade volymen underlättar en spridning av utbildningen till fler
orter. Till frågan om lokalisering av utbildningen återkommer utskottet
senare i detta betänkande.

Vad utskottet anfört om den framtida dimensioneringen bör riksdagen
med bifall till motion 1988/89:Ub21 yrkande 1 och med avslag på propositionen
i denna del som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande riktpunkt för dimensioneringen
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub21 yrkande 1 och med
avslag på proposition 1988/89:90 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

1988/89:UbU30

ät

5. Lokalisering av utbildningen (mom. 9)

Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet är”
och på s. 11 slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser till skillnad från föredragande statsrådet att riksdagen
endast bör ange vilka högskoleenheter som skall ansvara för den nya
ingenjörsutbildningen. På vilka orter eller i vilka kommuner de olika
utbildningarna skall anordnas är en fråga som - i likhet med vad som gäller
för övrig högskoleutbildning - bör avgöras av resp. högskolestyrelse, som har
bättre kunskaper om olika orters förutsättningar än vad riksdagen har.
Utskottet utgår ifrån att högskolestyrelserna vid sina beslut om lokalisering
tar hänsyn till de resurser - lärare, lokaler, utrustning m. m. - som finns på de
orter som har eller har haft utbildning i T4.

Den nya ingenjörsutbildningen bör således anordnas av tekniska högskolan
i Stockholm, Chalmers tekniska högskola, universiteten i Uppsala,
Linköping, Lund och Umeå, högskolorna i Eskilstuna-Västerås, FalunBorlänge,
Gävle-Sandviken, Örebro, Jönköping, Halmstad, Kalmar, Kristianstad,
Växjö, Borås, Karlstad, Skövde, Luleå, Sundsvall-Härnösand och
Östersund samt de blivande högskolorna i Karlskrona-Ronneby och Trollhättan-Uddevalla,
dvs. av sammanlagt 23 statliga högskoleenheter.

Vad utskottet anfört om lokaliseringen av ingenjörsutbildningen bör
riksdagen med anledning av proposition 1988/89:90 och med avslag på
motionerna 1988/89:Ubl7, 1988/89:Ubl8, 1988/89:Ub20, 1988/89:Ub21 yrkandena
2 och 3, 1988/89:Ub23, 1988/89:Ub25, 1988/89:Ub27, 1988/
89:Ub29, 1988/89:Ub30, 1988/89:Ub31 samt 1988/89:Ub814 yrkande 3 som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande lokalisering av utbildningen
att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:90 och med avslag
på motionerna 1988/89:Ubl7, 1988/89:Ubl8, 1988/89:Ub20, 1988/
89:Ub21 yrkandena 2 och 3, 1988/89:Ub23, 1988/89:Ub25, 1988/
89:Ub27, 1988/89:Ub29, 1988/89:Ub30, 1988/89:Ub31, 1988/

89:Ub668 yrkande 1, 1988/89:Ub674 yrkande 1, 1988/89:Ub699,
1988/89:Ub760, 1988/89:Ub814 yrkande 3 och 1988/89:Ub827 yrkande
5, delvis, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

6. Lokalisering av utbildningen (mom. 9)

Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet är”
och på s. 11 slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är angeläget att den nya ingenjörsutbildningen kan
erbjudas på så många platser som möjligt, då detta kommer att dels
underlätta rekryteringen, dels ha stor regionalpolitisk betydelse. Utskottet
anser därför att den nya ingenjörsutbildningen permanent bör lokaliseras till

1988/89 :UbU30

fler platser än vad som föreslås i avsnitt 3.8 i propositionen. De orter som
föreslås i motion 1988/89:Ub21 (yrkande 2) föreslogs också av den tidigare
nämnda arbetsgruppen inom utbildningsdepartementet, och på flera av
orterna pågår redan försöksverksamhet.

Utskottet föreslår således att den nya ingenjörsutbildningen inte bara bör
förläggas till de orter som utpekas i propositionen utan även till Nyköping,
Tierp, Ljungby, Stenungsund, Lidköping, Bollnäs, Hudiksvall och Robertsfors.

Utskottet vill därutöver framhålla att det åligger varje ansvarig högskoleenhet
att noga bevaka att en fortsatt utbyggnad och geografisk spridning av
ingenjörsutbildningen åstadkommes.

Vad utskottet anfört om lokalisering av ingenjörsutbildningen bör riksdagen
med bifall till motionerna 1988/89:Ubl8, 1988/89:Ub20, 1988/89:Ub21
yrkandena 2 och 3, 1988/89:Ub27, 1988/89:Ub29 samt 1988/89:Ub30 och
med anledning av propositionen samt motionerna 1988/89:Ubl7, 1988/
89:Ub23, 1988/89:Ub25, 1988/89:Ub31 och 1988/89:Ub814 yrkande 3 som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande lokalisering av utbildningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ubl8,1988/89:Ub20,
1988/89:Ub21 yrkandena 2 och 3, 1988/89:Ub27, 1988/89:Ub29 samt
1988/89:Ub30, med anledning av proposition 1988/89:90 och motionerna
1988/89:Ubl7, 1988/89:Ub23, 1988/89:Ub25, 1988/89:Ub31,
1988/89:Ub814 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1988/
89:Ub668 yrkande 1, 1988/89:Ub674 yrkande 1, 1988/89:Ub699,
1988/89:Ub760 samt 1988/89:Ub827 yrkande 5, delvis, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Teknologie kandidatutbildning (morn. 13)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”1988/89:Ub22 yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är angeläget att det efter
avslutad ingenjörsutbildning skall vara möjligt att bygga på med ytterligare
högskolestudier. Utskottet anser att det utöver den särskilt anpassade
studiegången om 140 poäng som leder till civilingenjörsutbildning (jfr prop.
s. 11 och 13) också bör finnas påbyggnadsutbildningar om 40-80 poäng som
skall leda till teknologie kandidatexamen. Utskottet anser att UHÄ bör få i
uppdrag att närmare utforma dessa påbyggnadsutbildningar.

Vad utskottet anfört om teknologie kandidatutbildning bör riksdagen med
bifall till motion 1988/89:Ub22 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande teknologie kandidatutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1988/89 :Ub22 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1988/89:UbU30

Särskilt yttrande

1988/89;UbU30

Kostnadsansvar för och lokalisering av utbildningen
(mom. 7 och 9)

Eva Goés (mp) anför:

Jag har i reservation 3 till detta betänkande redovisat att miljöpartiet anser
att utbyggnaden av den nya ingenjörsutbildningen inte får forceras. Vi anser
nämligen att utbildningskvaliteten i första hand måste säkras.

Vi anser att de orter som redan har försöksverksamhet, dvs. Bollnäs,
Hudiksvall, Ljungby, Nyköping och Huddinge, skall komma i fråga i första
hand om lokalisering skall ske till fler orter än de som föreslås i propositionen.

Vi anser slutligen att det hade varit värdefullt om staten redan under
försöksverksamheten hade kunnat ta det fulla ekonomiska ansvaret för
ingenjörsutbildningen.