Utbildningsutskottets

betänkande

1988/89:UbU25

Anslag till forskning och forskarutbildning,
m.m.

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1988/89:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under avsnittet
Forskning och forskarutbildning, Inledning samt under punkterna
D 15. Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt
konstnärligt utvecklingsarbete, D 16. Humanistiska fakulteterna, D 17.
Teologiska fakulteterna, D 18. Juridiska fakulteterna, D 19. Samhällsvetenskapliga
fakulteterna m.m., D 20. Medicinska fakulteterna, D21.
Odontologiska fakulteterna, D 22. Farmaceutiska fakulteten, D 23. Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna, D 24. Tekniska fakulteterna,
D 25. Temaorienterad forskning, D 26. Kungl, biblioteket, D 27. Samordning
m.m. inom biblioteksområdet och D 28. Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål jämte motioner.

Propositionen

Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning
samt konstnärligt utvecklingsarbete

Regeringen har under punkt D 15 (s. 263 — 266) föreslagit att riksdagen till
Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt
utvecklingsarbete för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
av 26996000 kr.

Humanistiska fakulteterna

Regeringen har under punkt D 16 (s. 266 — 268) föreslagit att riksdagen till
Humanistiska fakulteterna för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
av 272 602 000 kr.

1988/89

UbU25

1 Riksdagen 1988/89. 14 sami. Nr 25

Teologiska fakulteterna

Regeringen har under punkt D 17 (s. 269) föreslagit att riksdagen till
Teologiska fakulteterna för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
av 22 758000 kr.

Juridiska fakulteterna

Regeringen har under punkt D 18 (s. 270) föreslagit att riksdagen till
Juridiska fakulteterna för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
av 27051 000 kr.

Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.

Regeringen har under punkt D 19 (s. 271—272) föreslagit att riksdagen till
Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar
ett reservationsanslag av 326 853000 kr.

Medicinska fakulteterna

Regeringen har under punkt D 20 (s. 273 — 275) föreslagit

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som professor
i enlighet med vad som i propositionen har förordats,

2. att riksdagen till Medicinska fakulteterna för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag av 661 497000 kr.

Odontologiska fakulteterna

Regeringen har under punkt D 21 (s. 275 — 276) föreslagit att riksdagen till
Odontologiska fakulteterna för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
av 71 081 000 kr.

Farmaceutiska fakulteten

Regeringen har under punkt D 22 (s. 277) föreslagit att riksdagen till
Farmaceutiska fakulteten för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
av 24 872 000 kr.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna

Regeringen har under punkt D 23 (s. 278-281) föreslagit att riksdagen till
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1989/90 anvisar
ett reservationsanslag av 624917000 kr.

Tekniska fakulteterna

Regeringen har under punkt D 24 (s. 281—284) föreslagit

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som professor
i enlighet med vad som i propositionen har förordats,

1988/89:UbU25

2

2. att riksdagen till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1989/90 anvisar
ett reservationsanslag av 657161000 kr.

Temaorienterad forskning

Regeringen har under punkt D 25 (s. 284 — 285) föreslagit att riksdagen till
Temaorienterad forskning för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
av 26 767 000 kr.

Kungl, biblioteket

Regeringen har under punkt D 26 (s. 285 — 286) föreslagit att riksdagen till
Kungl, biblioteket för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av
61351000 kr.

Samordning m. m. inom biblioteksområdet

Regeringen har under punkt D 27 (s. 287) föreslagit att riksdagen till
Samordning m.m. inom biblioteksområdet förbudgetåret 1989/90anvisar
ett reservationsanslag av 12 143000 kr.

Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål

Regeringen har under punkt D 28 (s. 287 — 288) föreslagit att riksdagen till
Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag av 30 691 000 kr.

Motionerna

Motion med anledning av proposition 1988/89:65

1988/89:Ub 13 av Björn Samuelson m.fl. (vpk) vari — såvitt nu är i fråga
— yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om huvudmannaskapsfrågor.

Motioner från allmänna motionstiden 1989

1988/89:Ub501 av Barbro Sandberg och Håkan Holmberg (båda fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av en professur i reumatologi vid Uppsala
universitet.

1988/89:Ub510 av Rinaldo Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
ökad forskning kring sjukdomen familjär amyloidos.

1988/89:UbU25

1988/89:Ub511 av Per-Ola Eriksson och Börje Hörnlund (båda c) vari
yrkas

3

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om inriktningen av den regionalpolitiska forskningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att inrätta en ny professur i regional ekonomi vid en
mindre högskola i skogslänen.

1988/89:Ub524 av Börje Hörnlund och Per-Ola Eriksson (båda c) vari
yrkas

1. att riksdagen beslutar att Umeå universitet skall tilldelas en ram på 1
milj. kr. för marin forskning och att anslaget skall användas för att påbörja
uppbyggnad av marin forskning i enlighet med förslag från UHÄ 1988:11,

2. att riksdagen hos regeringen begär att förslag snarast läggs fram om
marin forskning i enlighet med UHÄ:s förslag 1988:11.

1988/89:Ub539 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att ett Östersjölaboratorium för södra
Östersjön bör inrättas, att laboratoriet förläggs till Karlskrona kommun
samt att verksamheten knyts till universitet och högskola på i motionen
föreslaget sätt.

1988/89:Ub541 av Daniel Tarschys m.fl. (fp, s, m, c, vpk, mp) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär att frågan om en professur i turkiska
språk och turkisk kultur övervägs i beredningen av nästa forskningspolitiska
proposition.

1988/89:Ub543 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om försöksverksamhet med forskarutbildning vid
vårdhögskolan i Göteborg i enlighet med vad som i motionen anförts.

1988/89:Ub547 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
anvisar ytterligare 500000 kr. till Botaniska trädgården i Göteborg.

1988/89:Ub556 av Ulla Tillander m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning, utveckling och forskning (delvis),

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av ett särskilt Östersjölaboratorium.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo217.

1988/89:Ub560 av Gullan Lindblad och Birger Hagård (båda m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om havsforskning.

1988/89:Ub564 av Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etablering
av ett Östersjölaboratorium i Karlskrona.

1988/89:Ub571 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av professur och institution i miljörätt.

1988/89:UbU25

4

1988/89:Ub576 av Grethe Lundblad m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att sydligaste Sveriges mycket stora
behov av marin forskning och undersökningsverksamhet bör beaktas i
totalbedömningen kring forskningsprogram för marin naturvetenskaplig
forskning.

1988/89:Ub582 av Stig Alemyr m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
resurser till forskning vid högskolan i Kalmar.

1988/89:Ub586 av Helge Hagberg och Lars Svensson (båda s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att folklivsforskningen skall omfatta alla människor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en utredning om organisationsformerna för en
utvecklad folklivsforskning.

1988/89:Ub588 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en
tjänst som professor i telekommunikation.

1988/89:Ub589 av Lars Wemer m. fl. (vpk) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om marin naturvetenskaplig forskning,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om informationsteknologisk forskning,

11. att riksdagen till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna för
budgetåret 1989/90 anslår 27,7 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit.

1988/89:Ub596 av Arne Mellqvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet
av en extra professur i turism vid högskolan i Falun — Borlänge.

1988/89:Ub598 av Per-Ola Eriksson och Britta Bjelle (c, fp) vari yrkas att
riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en marinbiologisk
forskningsstation i Seskarö.

1988/89:Ub600 av Nils T Svensson och Lennart Nilsson (båda s) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättandet av en professur i turismkunskap vid något av
universiteten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om särskilda forskningsanslag till turismforskning.

1988/89:Ub610 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvecklings- och strukturplaner för de nya högskolorna,

5. att riksdagen till Universitets- och högskoleämbetet bil. 10 D 1 för
budgetåret 1989/90 anvisar 5 milj. kr. utöver regeringens förslag,

1988/89:UbU25

5

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om doktorandtjänster.

1988/89:Ub611 av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) vari - såvitt
nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om planeringen för universitet i Karlstad.

1988/89:Ub615 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c) vari —
såvitt nu är i fråga — yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av fasta forskningsresurser till högskolan i
Kalmar.

1988/89:Ub619 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att 1,5
milj. kr. bör tillföras Kalmar högskola för marin forskning.

1988/89:Ub620 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fasta resurser
till forskningsstationerna Kristineberg och Askö.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo796.

1988/89:Ub621 av Olof Johansson m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskningens inriktning vid de mindre högskolorna.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A435.

1988/89:Ub622 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
prioritering av den marina forskningen.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo799.

1988/89:Ub623 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
under Utbildningsdepartementets anslag D 23. Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna för budgetåret 1989/90 anslår 14 milj. kr. mer än
regeringen föreslagit att fördelas med 12 milj. kr. för att tillskapa marina
centra vid universiteten i Umeå, Stockholm och Göteborg samt 2 milj. kr.
till den marina forskningen vid Lunds universitet.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo801.

1988/89:Ub624 av Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om prioritering av svensk havsmiljöforskning,

2. att riksdagen anslår ytterligare 18 milj. kr. till UHÄ, utöver regeringens
förslag för till- och utbyggnad av Kristinebergs marinbiologiska station
och Askölaboratoriet.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo803.

1988/89:UbU25

1988/89:Ub625 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio -

6

nen anförts om behovet av en professur i Lund i neuropsykologi med
inriktning på tidig diagnostik av ålderssjukdomar och utveckling av neurofysiologiska
metoder,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
i övrigt anförts om behovet av ökade forskningsinsatser i fråga om
demenssjukdomar och demensliknande tillstånd.

1988/89:Ub628 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att en utredning tillsätts med syfte att undersöka förutsättningarna
för inrättande av marinekologiskt laboratorium i Simrishamn.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo261.

1988/89:Ub632 av Margit Gennser och Rune Rydén (båda m) vari yrkas

1. att riksdagen tillför den marinekologiska verksamheten vid Lunds
universitet 2 milj. kr. att användas i enlighet med vad som anförts i
motionen,

2. att riksdagen begär att regeringen snarast framlägger förslag om inrättande
av högre tjänster vid marinekologiska enheten vid Lunds universitet
i enlighet med vad i motionen anförs.

1988/89:Ub634 av Ann-Cathrine Haglund och Anders Svärd (m, c) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den framtida utvecklingen av högskolan i Örebro,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införande av forskning i tjänsten för alla kompetenta
högskolelärare.

1988/89:Ub636 av Margareta Fogelberg och Ingela Mårtensson (båda fp)
vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om designlinjernas behov av ledningsresurser för forskning
och utveckling samt konstnärligt utvecklingsarbete vid Göteborgs universitet,

2. att riksdagen i enlighet med UHÄ:s förslag beslutar att fakultetsbegreppet
etableras inom det konstnärliga området samt att stöd för detta ges
genom författningsändringar, vilket innebär att konstnärlig fakultet skall
kunna finnas vid högskoleenhet med konstnärlig utbildning efter beslut av
regeringen.

1988/89:Ub641 av Håkan Holmberg och Barbro Sandberg (båda fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ekonomiska garantier för pressarkivets fortsatta
verksamhet.

1988/89:Ub642 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om organiserad
grundforskning och tillämpad forskning i medicinsk mykologi.

1988/89:UbU25

1988/89:Ub652 av Martin Olsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regering -

7

en begär att frågan om utvecklande av ett Mittsvenskt universitet allsidigt 1988/89:UbU25
utreds.

1988/89:Ub657 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m) vari —
såvitt nu är i fråga — yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att frågan om
högskolans utveckling till ett universitet i Karlstad bör beaktas inför 1990
års forskningspolitiska proposition.

l988/89:Ub665 av Margareta Fogelberg och Jan-Erik Wikström (båda fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av vårdpedagogisk forskning och utbildning
och .inrättande av en professur i vårdpedagogik vid Göteborgs universitet.

1988/89:Ub673 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari — såvitt nu är i
fråga — yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om doktorandtjänster och utbildningsbidrag.

1988/89:Ub678 av Bengt-Ola Ryttar m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
en professur i teckenspråk.

1988/89:Ub680 av Lars Ahlström (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskolebiblioteken.

1988/89:Ub692 av Yvonne Sandberg-Fries m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
inrättande av ett marint undersökningslaboratorium med huvudsaklig
inriktning på Fisket i Karlskrona.

1988/89:Ub693 av Wiggo Komstedt m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen beträffande ett Östersjölaboratorium,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen beträffande lokaliseringen av ett Östersjölaboratorium.

1988/89:Ub694 av Börje Nilsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lokalisera
ett Östersjöns havsfiskelaboratorium till Simrishamn.

1988/89:Ub696 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskningsresurser
till Växjö högskola.

1988/89:Ub697 av Inger René (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till försöksverksamhet
med forskarutbildning vid vårdhögskolan i Göteborg.

1988/89:Ub702 av Göran Engström och Birgitta Hambraeus (båda c) vari
yrkas att riksdagen beslutar inrätta en professur i turism vid högskolan i
Falun-Borlänge.

8

1988/89:Ub707 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning
och forskning vid högskolorna i skogslänen.

1988/89:Ub708 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den
framtida utbildningen och forskningen vid högskolan i Karlstad.

1988/89:Ub712 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga
— yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning vid högskolorna i Växjö, Örebro och Karlstad,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning vid de små och medelstora högskolorna,

11. att riksdagen under anslaget D 28. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål
anslår 5 milj. kr. utöver vad regeringen har föreslagit som
förstärkning av de vetenskapliga biblioteken och för ökade resurser för
utbyte av internationella publikationer,

14. att riksdagen beslutar att samtliga utbildningsbidrag för doktorander
skall vara omvandlade till doktorandtjänster senast i och med utgången
av läsåret 1992/93,

15. att riksdagen till Forum för kvinnoforskning för budgetåret 1989/90
anslår 1 milj. kr. utöver vad regeringen har föreslagit.

1988/89:Ub715 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
till ett nytt anslag Nybyggnad vid Kristineberg och Askö forskningsstationer
för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 20000000
kr.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo865.

1988/89:Ub716 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
forskningsresurser vid högskolan i Växjö.

1988/89:Ub721 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av en utökning av antalet fasta tjänster vid universitet och
högskolor.

1988/89:Ub726 av Jan-Erik Wikström (fp) vari yrkas att riksdagen till
Kungl, biblioteket (D 26) för budgetåret 1989/90 anvisar 100000 kr. för
ovan angivet ändamål utöver vad regeringen föreslagit.

1988/89:Ub728 av Larz Johansson m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

3. att riksdagen beslutar att till D 19. Samhällsvetenskapliga fakulteterna
m. m. anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 1 000000 kr.
förhöjt anslag om 327 853000 kr. varvid förhöjningen tillföres delanslaget
Jämställdhetsforskning,

15. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förbättringar av den
kommunala högskoleutbildningens forskningsanknytning,

1988/89:UbU25

9

16. att riksdagen till D 15. Forskningsanknytning av grundläggande
högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete anvisar ett i förhållande
till regeringens förslag med 1 500 000 kr. förhöjt anslag om
28496000 kr. varvid förhöjningen avsättes för forskningsanknytning av
kommunal högskoleutbildning,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en ny struktur för forskningsanslagen,

31. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till inrättande av
ett miljöforskningsråd,

32. att riksdagen hos regeringen hemställer om en plan för omvandling
av utbildningsbidrag till doktorandtjänster,

33. att riksdagen beslutar att av regeringen begära förslag om regeländringar
så att utbildningsbidrag berättigar till arbetsskadeförsäkring och
arbetslöshetsförsäkring,

34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om doktorsexamen som kompetenskrav för vissa statliga befattningar,

35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fasta forskningsresurser,

36. att riksdagen beslutar att under anslaget D 28. Vissa särskilda utgifter
för forskningsändamål anslå 81 700000 kr. varav 50 milj. kr. är avsedda
för uppbyggnaden av fasta forskningsresurser vid högskolor där sådana
nu ej finns, och 6 775000 kr. är avsedda för internationalisering (delvis).

1988/89:Ub729 av Karin Söder m. fl. (c, m, fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om inrättandet av en permanent professur i körsång
vid musikhögskolan i Stockholm.

1988/89:Ub737 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning vid högskolan i Karlstad,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvecklingen av högskolan i Karlstad till universitet.

1988/89:Ub741 av Rune Backlund och Kersti Johansson (båda c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en plan för decentralisering av forskningsresurser till de
mindre högskolorna.

1988/89:Ub747 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en förstärkning av forskning och utbildning på
miljörättens område,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som professor
i miljörätt i enlighet med vad som angetts i motionen.

1988/89:Ub748 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m. fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en professur i
rehabilitering bör inrättas vid Lunds universitet.

1988/89:UbU25

10

1988/89:Ub750 av Birger Hagård och Göran Allmér (båda m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om titelbefordran till professor.

1988/89:Ub752 av Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Latinamerikainstitutet.

1988/89:Ub765 av Hans Göran Franck och Sture Ericson (båda s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en professur i ämnet mänskliga rättigheter inrättas.

1988/89:Ub767 av Hans Göran Franck (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av anslag till två universitetsbaserade forskartjänster,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att främja och informera om resultaten från denna forskning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ovannämnda forskning uppmärksammas och prioriteras
i den aviserade prövningen av formerna för hur forskningsresultat
inom invandrar- och flyktingpolitikens område kan tillgodoses i framtiden.

1988/89:Ub768 av Jan Hyttring och Marianne Andersson (båda c) vari
yrkas att riksdagen beslutar bevilja Gustaf Wernerinstitutet i Uppsala ett
årligt anslag av 1 milj. kr. för drift.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:So540.

1988/89:Ub772 av Inger Schörling m. fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en marin
forskningsstation vid Östersjön i sydöstra Sverige bör inrättas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en marin
forskningsstation vid Bottenviken bör inrättas, gärna i samarbete med
Finland.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo968.

1988/89:Ub774 av Alexander Chrisopoulos m.fl. (vpk) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en översyn av tjänstestrukturen vid musikhögskolan
i Stockholm, varvid även bör övervägas inrättande av en professur
i kördirigering.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Kr356.

1988/89:Ub775 av Karl Erik Olsson m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bevarande av marinekologiska institutionen vid Lunds
universitet,

2. att riksdagen beslutar att ett Östersjölaboratorium ska inrättas.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo972.

1988/89:UbU25

11

1988/89:Ub776 av Anita Stenberg och Marianne Samuelsson (båda mp)
vari yrkas att riksdagen beslutar dels att forskning inom alternativ vård
stimuleras och ges ökade ekonomiska resurser, dels att utbildning sker
inom vårdutbildningen i alternativ vård, dels att en professur inrättas i
alternativ medicin.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:So547.

1988/89:Ub777 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (båda fp) vari yrkas att
riksdagen ger forskningen vid Kristinebergs marinbiologiska station bättre
resurser.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T716.

1988/89:Ub801 av Olof Johansson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om fasta forskningsresurser vid de regionala högskolorna.

1988/89:Ub806 av Carl Bildt m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införande av forskning i tjänsten för alla kompetenta
högskolelärare,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de nya högskolorna,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppdraget som prefekt,

30. att riksdagen hos regeringen begär en inventering av tjänster för
vilka doktorsexamen skall vara behörighetsvillkor.

1988/89:Ub808 av Sylvia Pettersson m. fl. (s) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att prioritera forskning om undervisningssituationen
i klassrummen utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

1988/89:Ub810 av Sten Svensson m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att frågan om
ett enhetligt statligt huvudmannaskap för all högskoleutbildning bör utredas.

1988/89:Ub811 av Stina Gustavsson (c) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

3. att riksdagen beslutar tilldela högskolan i Växjö fasta forsknings- och
utvecklingsresurser.

1988/89:Ub813 av Roland Sundgren m. fl. (s) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskningsresurser till högskolan i Eskilstuna —Västerås.

1988/89:UbU25

1988/89:Ub821 av Bengt Westerberg m.fl (fp) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

12

2. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning vid mindre och medelstora högskolor.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A454.

1988/89:Ub822 av Arne Kjörnsberg m. fl. (s) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Chalmers
tekniska högskola och Göteborgs universitet bör utvecklas till centrum för
miljövetenskaplig forskning och utbildning med betoning på miljöteknik,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en professur
i miljöteknik bör inrättas vid Chalmers tekniska högskola.

1988/89:Ub824 av Inger Schörling m. fl. (mp) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

25. att riksdagen med hänsyn till ökade behov för insatser på marinbiologiska
området inom matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna anvisar
10 milj. kr. resp. 5 milj. kr. för upprustning av Kristinebergs och
Askölaboratoriernas marina centra.

1988/89:Ub827 av Marianne Stålberg m. fl. (s) vari — såvitt nu är i fråga
— yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av forskningsresurser av mer varaktig karaktär.

1988/89:Ub834 av Ann-Cathrine Haglund m. fl. (m) vari — såvitt nu är i
fråga — yrkas

11. att riksdagen beslutar att från anslaget B 7. till D 19. Samhällsvetenskapliga
fakulteterna m.m. överföra 10 milj. kr. (delvis),

45. att riksdagen beslutar att till D 19. Samhällsvetenskapliga fakulteterna
m. m. tillföra anslaget 10000000 kr. från anslaget B 7. Forskning och
centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet,

46. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1989/90 anslå 1,2 milj. kr.
utöver regeringens förslag som förstärkning till den informationsteknologiska
forskningen vid Umeå universitet.

1988/89:Ub835 av Lars De Geer m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om professorsbefattningar i turism innebärande att vid nästa
forskningspolitiska beslut en professur bör inrättas i Uppsala med undervisningsskyldighet
i högskolan i Falun —Borlänge och en professur bör
inrättas vid Göteborgs universitet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vissa av de
statliga forskningsfonderna bör tilldelas rätt att bevilja anslag även för
forskning inom turismens område samt att i första hand sådan rätt bör ges
till Transportforskningsrådet, Byggforskningsrådet och Samhällsvetenskapliga
Forskningsrådet.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Kr521.

1988/89:UbU25

1988/89:Ub836 av Kersti Johansson m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

13

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om särskilda medel till 1988/89:UbU25
jämställdhetsforskning att utnyttjas i enlighet med de riktlinjer som redovisas
i motionen samt i övrigt ge regeringen till känna vad som anförs om
vikten av att underlätta för kvinnliga forskare att bedriva forskning.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A809.

1988/89:Ub837 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga
— yrkas

8. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om statligt huvudmannaskap
för de kommunala medellånga vårdutbildningarna,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående det angelägna i att regeringen i den kommande
forskningspolitiska propositionen prioriterar ökade resurser och stärkt
organisation för omvårdnadsforskningen.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:So546.

Utskottet

Utskottet behandlar i detta betänkande dels under punkt 1 vissa allmänna
frågor om resursförstärkningar och prioriteringar inom forskning och forskarutbildning,
dels under punkterna 2 — 15 anslagen avseende fakulteterna
m.m. (D15 — D28). Anslag avseende forskningsrådsnämnden, forskningsråden
m.m. (D29 —D38) behandlar utskottet i betänkandet
1988/89:UbU26.

1. Allmänna frågor om forskning och forskarutbildning

Inrättande av tjänster som professor samt prioritering av vissa
ämnesområden i övrigt

I ett antal motioner yrkas att riksdagen skall göra uttalanden om inrättande
av tjänster som professor och i vissa fall även om förstärkning av
resurser m. m. inom motsvarande ämnesområden. Motionerna redovisas i
följande tablå.

Motion	Tjänst	Högskoleenhet
Ub729 (c,m,fp)	P i körsång	Musikhögskolan i Stockholm
Ub774 (vpk)	P i kördirigering	Musikhögskolan i Stockholm
Ub541 (fp,s,m,c,vpk,mp)	P i turkiska språk och turkisk kul-tur	—
Ub678 (s)	P i teckenspråk	Universitetet i Stockholm
UböOO (s) yrk. 1-2	P i turismforskning samt särskil-da anslag för turismforskning	Något av universiteten
Ub835 (fp) yrk. 4-5	P i turism	Universitetet i Uppsala med undervisningskyldighet vid hög-skolan i Falun —Borlänge
	P i turism samt medel från vissa fonder	Universitetet i Göteborg 14

Motion

Tjänst

Högskoleenhet

Ub571 (fp) yrk. 2

Ub747 (c) yrk. 1-2

Ub765 (s)

Ub501 (fp)

Ub625 (m) yrk. 1-2

Ub665 (fp)

Ub748 (c)

Ub776 (mp)

Ub588 (s)

Ub822 (s) yrk. 5-6

P i miljörätt samt inrättade av institution P

i miljörätt samt förstärkning av
resurserna

P i mänskliga rättigheter

P i reumatologi

P i neuropsykologi samt förstärkning
av forskningen om demenssjukdomar P

i vårdpedagogik

P i rehabilitering

P i alternativ medicin samt resurser P

i telekommunikation

P i miljöteknik samt inträttande
av centrum

Universitetet i Lund

Universitetet i Uppsala
Universitetet i Lund

Universitetet i Göteborg
Universitetet i Lund

Chalmers tekniska högskola

I några motioner hemställs om uttalanden från riksdagen om prioritering
av vissa ämnesområden. Dessa motion framgår av följande tablå.

Motion	Ämnesområde
Ub586 (s)	folklivsforskning, omfattning och organisation
Ub752 (m)	Latinamerika-institutet vid universitetet i Stockholm, ökade resurser på ordinarie anslag
Ub767 (s) yrk. 1-3	flyktingforskning, tjänster, information, prioritering
Ub510 (s)	familjär amyloidos
Ub642 (fp)	medicinsk mykologi
Ub837 (fp) yrk. 9	omvårdnadsforskning

1 motion 1988/89:Ub556 (c) yrkande 1 delvis hemställs om att universitetet
i Lund inom vissa ämnesområden bör få behålla sina resurser eller
erhålla förstärkta resurser.

Utskottet erinrar om att riksdagen vid riksmötet 1986/87 beslöt att införa
treåriga planeringsperioder för forskning och forskarutbildning (prop.

1986/87:80, UbU 1986/87:26, rskr. 1986/87:282). Inför en sådan treårsperiod
beslutar riksdagen om resursförstärkningar och om nya tjänster
inför den kommande treårsperioden. Vid detta tillfälle finns ett omfattande
material framtaget inom olika sektorer vilket gör en samlad bedömning
och prioritering möjlig. Under pågående treårsperiod förbereds en ny
forskningsproposition avseende en ny treårsperiod. Under denna tid finns
i allmänhet inte anledning eller utrymme för riksdagen att besluta om
ändringar av de tidigare fattade besluten som gäller hela den pågående
perioden, i synnerhet som en samlad bedömning av skilda och angelägna
forskningsbehov knappast är möjlig innan nytt planeringsmaterial föreligger.

Utskottet konstaterar att i de nu föreliggande motionerna begärs att
riksdagen skall göra uttalanden som skulle innebära en prioritering av 15

vissa avgränsade områden inte bara gentemot övriga motionsledes aktuali -

serade områden utan även gentemot alla andra områden som inte blivit
föremål för någon motion just detta år. Utskottet anser att riksdagen inte
bör göra en sådan bedömning eller prioritering. Utan att i sak ha bedömt
något av de skilda yrkandena föreslår utskottet att riksdagen — med
hänvisning till att nästa budgetår är det sista i en ännu pågående planeringsperiod
om tre år för forskning och att en forskningsproposition skall
föreläggas riksdagen våren 1990 — avslår motionerna 1988/89:Ub501,
1988/89:Ub510, 1988/89:Ub541, 1988/89:Ub556 yrkande 1 delvis, 1988/
89:Ub571 yrkande 2, 1988/89:Ub586, 1988/89:Ub588, 1988/89:Ub600,
1988/89:Ub625, 1988/89:Ub642, 1988/89:Ub665, 1988/89:Ub678, 1988/
89:Ub729, 1988/89:Ub747, 1988/89:Ub748, 1988/89:Ub752, 1988/89:
Ub765, 1988/89:Ub767, 1988/89:Ub774, 1988/89:Ub776, 1988/89:

Ub822 yrkandena 5 och 6, 1988/89:Ub835 yrkandena 4 och 5 samt
1988/89:Ub837 yrkande 9.

Sektorsforskning m. m.

I motion 1988/89:Ub728 (c) yrkande 30 anförs att det är olyckligt att
forskare och forskningsinstitutioner inom högskolan måste finansiera sin
forskning genom en mängd olika anslag. Eftersom fackmyndigheter enligt
motionärernas mening tenderar att rikta sina forskningsanslag mot projekt
som kan lösa aktuella problem inom myndighetens område, riskerar forskningen
att förlora i djup och långsiktighet. Därför bör regeringen i samband
med nästa forskningsproposition göra en klarare skillnad mellan
anslag för forskning, vilka bör samlas hos högskolor och forskningsråd,
och anslag för kvalificerad utredningsverksamhet inom fackmyndigheter.

Utskottet erinrar om att riksdagen i samband med den föregående
forskningspropositionen som sin mening gav regeringen till känna att
regeringen inför planeringsperioden 1990/91 — 1992/93 bör se över sektorsorganens
verksamhet och komma med förslag som innebär att viss del
av anslagen till sektorsforskningen förs över till högskolans fakultetsanslag
m.m. för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden i högskolan (UbU
1986/87:26 s. 17, rskr. 1986787:282). Något sådant uttalande som begärs i
motion 1988/89:Ub728 behövs således inte, varför riksdagen bör avslå
dess yrkande 30.

I motionen yrkas vidare (yrkande 31) att ett särskilt miljöforskningsråd
skall inrättas för att stimulera till forskning inom detta angelägna område.
Medel bör i enlighet med förslaget i motionen föras över från sektorsforskningsorgan
till detta nya miljöforskningsråd.

Utskottet har tidigare behandlat ett liknande yrkande (bl.a. i UbU
1986/87:26 s. 112-113). Då inget nytt framkommit i ärendet och då
endast ett år återstår till nästa forskningsproposition föreslår utskottet att
riksdagen avslår yrkande 31 i motion 1988/89:Ub728.

Forskarrekrytering m.m.

Studiefinansieringen inom forskarutbildningen omfattar dels utbildningsbidrag,
dels doktorandtjänster. I forskningspropositionen år 1987 (prop.

1988/89:UbU25

16

1986/87:80 bil. 6 s. 27) anfördes att doktorandtjänster skall vara den
naturliga formen för finansiering av forskarstudier och att utbildningsbidragen
successivt skall omvandlas till doktorandtjänster. Vid detta tillfälle
var antalet hela utbildningsbidrag 3 200 och doktorandtjänsterna 500.
Under den nu pågående treårsperioden avsågs 57 milj. kr. anvisas till
omvandling av ca 700 utbildningsbidrag till doktorandtjänster.

I årets budgetproposition (bil. 10 s. 258— 259) redovisas de sociala
förmåner som är förknippade med utbildningsbidrag och konstateras att
vad som framför allt saknas är skyddet som avser arbetsskador och arbetslöshet
efter doktorsexamen. Dessa typer av förmåner är direkt knutna till
anställningsförhållande, vilket inte gäller eller kan upprättas för dem som
erhåller utbildningsbidrag. Samtidigt erinras om avsikten att utbildningsbidragen
på sikt skall omvandlas till doktorandtjänster.

Alla utbildningsbidrag bör enligt motion 1988/89:Ub712 (fp) yrkande
14 omvandlas till doktorandtjänster senast budgetåret 1992/93.

I motionerna 1988/89:Ub610 (vpk) yrkande 8 och 1988/89:Ub728 (c)
yrkande 32 begärs en plan för omvandlingen av samtliga återstående
utbildningsbidrag till doktorandtjänster. Enligt den senare motionen bör
detta ske inom några år.

Enligt motion 1988/89:Ub673 (m) yrkande 15 bör omvandlingen påskyndas.
Vidare anser motionärerna att fakulteterna bör ha frihet att
disponera medlen för studiefinansiering i forskarutbildning på bästa sätt,
vilket kan innebära att utbildningsbidrag förenas med assistenttjänst och
vissa avtal med försäkringsbolag om social trygghet. Även i motion
1988/89:Ub728 (c) tas upp frågan om doktorandernas sociala trygghet.
Enligt yrkande 33 i motionen bör utbildningsbidrag berättiga till arbetsskadeförsäkring
och arbetslöshetsförsäkring.

Utskottet har förståelse för att de forskarstuderande önskar att samma
ekonomiska och sociala villkor skall gälla för dem alla. Riksdagen har
också tillstyrkt regeringens förslag att utbildningsbidragen successivt skall
omvandlas till doktorandtjänster. En sådan omvandling är resurskrävande.
Innevarande treårsperiod omvandlas ca 700 utbildningsbidrag till en
kostnad av 57 milj. kr. När denna period är slut finns det ca 1 200 doktorandtjänster.
Då återstår fortfarande ca 2 500 utbildningsbidrag. Utskottet
anser att det är angeläget att nästa forskningsproposition innehåller en
plan för hur dessa 2 500 utbildningbidrag skall omvandlas till doktorandtjänster.
Planen bör, liksom innevarande treårsperiod, vara detaljerad när
det gäller de tre åren som ingår i nästa planeringsperiod, men den bör även
innefatta riktlinjer för hur snabbt de utbildningsbidrag som kan finnas
kvar efter denna period skall omvandlas till doktorandtjänster. Vad utskottet
här anfört bör riksdagen med anledning av motionerna
1988/89:Ub610 yrkande 8 och 1988/89:Ub728 yrkande 32 som sin mening
ge regeringen till känna. Utskottet kan däremot inte tillstyrka motion
1988/89:Ub712 yrkande 14 i vilken begärs att omvandlingen skall vara
genomförd senast 1992/93. Utskottet vill slutligen stryka under vikten av
att man lokalt söker finna lösningar på de problem som är förknippade
med den sociala tryggheten för de forskarstuderande som innehar utbildningsbidrag.
Eftersom vissa åtgärder enligt uppgift i motionerna redan

1988/89:UbU25

17

2 Riksdagen 1988/89. 14 sami. Nr 25

prövas, anser utskottet att det inte behövs något uttalande från riksdagens
sida om att så skall ske. Därmed avstyrker utskottet yrkande 15 i motion
1988/89:Ub673 och yrkande 33 i motion 1988/89:Ub728.

Inför den kommande forskningspropositionen bör riksdagen enligt motion
1988/89:Ub721 (c) som sin mening ge regeringen till känna behovet av en
utökning av antalet fasta tjänster vid universitet och högskolor. Detta är
enligt motionärernas mening av stor betydelse både för forskarrekryteringen
och för forskningen och undervisningen i ett mera långsiktigt perspektiv,
inte minst i vad gäller forskningens och undervisningens kvalitet. Den
ringa tillgången på fasta tjänster hämmar rekryteringen av forskare och gör
det svårt att hålla kvar forskare vid institutionerna.

Utskottet instämmer med motionären i att tillgången på tjänster vid
universitet och högskolor är av stor betydelse både för forskarrekryteringen
och för kvaliteten på verksamheten vid institutionerna. I samband med
den senaste forskningspropositionen år 1987 beslöt riksdagen om en förstärkning
av basresurserna under den nu pågående planeringsperioden.
Vidare beslöts om inrättande av 67 nya tjänster som professor under
samma tid. Under innevarande år kommer myndigheter, utredningar,
arbetsgrupper m. m. att avge sina förslag och rapporter inför nästa forskningsproposition
som framläggs år 1990. Utskottet anser att riksdagen inte
bör göra något uttalande om hur resurserna skall fördelas och användas
under den kommande planeringsperioden. Sådana överväganden bör vänta
till dess att allt material är samlat och regeringens proposition förelagts
riksdagen. Därför bör riksdagen avslå motion 1988/89:Ub721.

I motion 1988/89:Ub836 (c) yrkande 5 delvis hemställs att universitetsoch
högskoleämbetet (UHÄ) bör få i uppdrag att föreslå hur hinder för
kvinnliga forskare skall kunna undanröjas.

Frågan om kvinnors möjligheter till en forskarkarriär har senast behandlats
i utskottets betänkanden UbU 1987/88:34 (s. 7 — 8) och

1988/89:UbU6 (s. 4 — 5). Därvid har utskottet bl.a. redovisat att en särskild
ledningsgrupp inrättats inom utbildningsdepartementet för att samordna
och förbereda åtgärder som gäller jämställdhet inom utbildningsområdet.
Vidare har redovisats de direktiv som regeringen givit för vissa
myndigheters anslagsframställningar inför forskningspropositionen 1990.

I dessa behandlas bl. a. frågan om att förbättra rekryteringen av nya
generationer forskare. Det gäller enligt direktiven inte minst möjligheterna
för kvinnor till en fullödig forskarkarriär, fram till professur. Mot denna
bakgrund anser utskottet att riksdagen inte behöver göra något sådant
uttalande som begärs i motion 1988/89:Ub836, varför riksdagen bör avslå
dess yrkande 5 i denna del.

I syfte att förbättra forskarrekryteringen bör enligt motionerna
1988/89:Ub728 (c) yrkande 34 och 1988/89:Ub806 (m) yrkande 30 doktorsexamen
uppställas som krav för vissa tjänster. I den senare motionen
begärs en inventering av vilka tjänster detta kan gälla.

Utskottet har tidigare avstyrkt liknande motionsyrkanden (senast i UbU
1987/88:28 s, 12—13) och därvid redovisat sin syn på forskarutbildning -

1988/89:UbU25

18

ens värde för skilda verksamheter i samhället och för den möjlighet som
finns för arbetsgivare att, där avlagd doktorsexamen inte är ett behörighetskrav,
ändå ange att forskarutbildning och erfarenhet av forskning kan
vara en särskild merit vid tillsättning av tjänst. Med hänvisning till detta
och vad utskottet i övrigt anförde i sitt betänkande UbU 1986/87:26 (s.
29 — 30) avstyrker utskottet de nu aktuella motionsyrkandena.

Vissa frågor om tjänster m. m.

Institutionernas ledning bör enligt motion 1988/89:Ub806 (m) yrkande 26
stärkas. Därför bör uppdraget som prefekt för en institution innehas av en
person med hög vetenskaplig kompetens, i normalfallet professorn inom
ämnet. För att öka intresset för detta uppdrag bör ett särskilt arvode utgå.

På utskottets förslag avstyrkte riksdagen så sent som under hösten 1988
(bet. 1988/89:UbU5 s. 12) ett motsvarande yrkande. Med hänvisning till
sitt tidigare ställningstagande avstyrker utskottet nu yrkande 26 i motion
1988/89:Ub806.

I motion 1988/89:Ub750 (m) anförs att svenska forskares inträde i den
europeiska forskargemenskapen skulle underlättas om kvalificerade högskolelektorer
kunde få titelbefordran till professor. Denna titel är i Sverige
bunden till tjänst, medan den i andra länder ofta är en kvalitetstitel.

Utskottet har under innevarande riksmöte (bet. 1988/89:UbU6 s. 4)
avstyrkt ett liknande motionsyrkande med hänvisning bl. a. till att tilldelning
av titlar utan förbindelse med ändringar av tjänsteställning, arbetsinnehåll
eller lön skulle kunna medföra en nedvärdering av både professorstiteln
och högskolelektorstiteln. Med hänvisning till detta och till vad
utskottet i övrigt anfört senast i betänkandet 1988/89:UbU6 föreslår utskottet
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub750.

Forskning vid mindre och medelstora högskoleenheter m.m.

Vid högskolereformen år 1977 var en av de grundläggande principerna att
all högskoleutbildning skulle ha ett samband med forskning (prop. 1975:9,
UbU 1975:17, rskr. 1975:179). Detta motiverades inte endast av utbildningens
behov av forskningsanknytning utan även av att det ansågs angeläget
att förnya och bredda forskningens och forskarutbildningens inriktning.
Att förse alla högskoleenheter med permanenta resurser för forskning
och forskarutbildning ansågs emellertid innebära en för verksamheten
skadlig splittring av de samlade resurserna, varför de fasta forskningsresurserna
även fortsättningsvis skulle koncentreras till de sju orter där de
redan fanns. Vid riksmötet 1986/87 (UbU 1986/87:26 s. 33) uttalade
utskottet att denna princip alltfort borde gälla men strök under att detta
inte innebär att forskning enbart måste utföras vid de enheter som har
fasta forskningsresurser. Genom att särskilda medel anvisats till högskolelektorers
forskning vid de mindre och medelstora högskolorna och genom
att forsknings- och utvecklingsarbete har förlagts dit har värdefull forskning
inom många områden utförts vid dessa högskolor.

1988/89:UbU25

19

Den 28 juli 1988 beslöt regeringen att inför arbetet med forskningspropositionen
år 1990 tillkalla en särskild utredare (dir. 1988:47) med uppgift
att utreda vissa frågor rörande forskning vid de mindre och medelstora
högskolorna. Utredaren skall göra en samlad bedömning av vilka åtgärder
som krävs för att forskning på eget programansvar i rimlig utsträckning
kan fortgå också vid de mindre och medelstora högskolorna. Forskning på
eget programansvar innebär att forskare ges hela ansvaret för hur problemen
ställs och uppgifterna löses och redovisas. Forskning på eget programansvar
kan vara finansierad över högskolebudgeten och av forskningsråden
eller avse sektoriellt och industriellt motiverad forskning som
syftar till långsiktig kunskapsuppbyggnad inom ett visst område (jfr UbU
1986/87:26, s. 11). Problemet bör enligt utredningsdirektiven angripas
längs två huvudlinjer. Den ena skall syfta till att öka andelen forskarutbildade
lärare vid de mindre och medelstora högskolorna. Den andra skall
förbättra dessa lärares möjligheter att hävda sig i konkurrensen om medel
från fakultetsnämnder, forskingsråd och sektorsorgan.

En utgångspunkt för utredningsarbetet skall vara statsmakternas tidigare
beslut om lokaliseringen av fasta resurser för forskning.

Utredaren har nyligen avgivit sitt betänkande (SOU 1989:27) Forskning
vid de mindre och medelstora högskolorna.

Forskningsfrågor vid de mindre och medelstora högskoleenheterna berörs
i ett stort antal motioner.

Riksdagen bör enligt motion 1988/89:Ub806 (m) yrkandena 21 och 22
göra ett utalande om utvecklingen av de nya högskolorna. Dessa skall
enligt motionärernas mening inte ansvara för forskning utan mera utvecklas
till att bli regionalt betydelsefulla anordnare av yrkesinriktad högskoleutbildning
som bör vara riksrekryterande. De skall också kunna erbjuda
ett visst mått av fördjupningsstudier. Det är viktigt att de mindre och
medelstora högskolornas lärare har en god kompetens och att de kan få
möjligheter till forskarutbildning och forskning vid universitet eller högskolor
med fasta forskningsresurser. En åtgärd skulle kunna vara att införa
forskning som en del i alla högskolelektorers tjänst. Denna tanke förs
också fram i motion 1988/89:Ub634 (m) yrkande 2.

Enligt motionerna 1988/89:Ub712 (fp) yrkandena 2 och 3 samt
1988/89:Ub821 (fp) yrkande 2 bör en delvis ny form av forskningsorganisation
införas vid högskolorna i Växjö, Örebro och Karlstad. Dessa högskolor
skall tilldelas egna medel för lärarnas forskning. Universitet och
högskoleenheter med fasta forskningsresurser skall ansvara för kvaliteten i
denna forskning. Vidare bör systemet inbegripa adjungerade professorer
vid de tre enheterna.

Enligt motionerna 1988/89:Ub621 (c) yrkande 4, 1988/89:Ub728 (c)
yrkande 35 och 1988/89:Ub801 (c) yrkande 11 bör de mindre och medelstora
högskoleenheterna förses med fasta forskningsresurser bl. a. i syfte
att förstärka forskning av betydelse för den regionala utvecklingen. Enligt
motion 1988/89:Ub728 yrkande 36 delvis bör riksdagen anvisa 50 milj. kr.
för uppbyggnaden av sådana fasta forskningsresurser. 1 motion
1988/89:Ub741 (c) begärs en plan för decentralisering av forskningsresurser
till de mindre högskolorna.

1988/89:UbU25

20

En utvecklings- och strukturplan för forskningen vid de mindre och
medelstora högskolorna bör enligt motion 1988/89:Ub610 (vpk) yrkande 4
antas. Denna plan bör föreläggas riksdagen i forskningspropositionen år
1993. De högskolor som i dag saknar fasta forskningsresurser bör tilldelas
särskilda medel för ett arbete med att analysera vilka forskningsmöjligheter
de kan och bör ha och till att utveckla planer för sin framtida forskningsverksamhet.
Enligt motionens yrkande 5 bör riksdagen anvisa 5
milj. kr. för detta ändamål.

Enligt motionerna 1988/89:Ub611 (c) yrkande 1, 1988/89:Ub657 (m)
yrkande 4, 1988/89:Ub708 (s) och 1988/89:Ub737 (fp) bör riksdagen göra
ett uttalande med innebörd att förberedelserna inför 1990 års forskningsproposition
bör inbegripa planering av ett universitet i Karlstad.

Enligt motion 1988/89:Ub634 (m) yrkande 1 bör även högskolan i
Örebro i framtiden utvecklas till ett universitet.

Motsvarande yrkanden om fasta forskningsresurser vid högskolan i
Växjö finns i motionerna 1988/89:Ub696 (fp), 1988/89:Ub716 (s) och
1988/89:Ub811 (c) yrkande 3.

Fasta forskningsresurser bör även finnas vid högskolan i Kalmar enligt
motion 1988/89:Ub615 (c) yrkande 7.1 motion 1988/89:Ub582 (s) begärs
ett uttalande om behovet av forskningsresurser vid denna högskoleenhet.

Likaledes bör det vid högskolan i Eskilstuna-Västerås finnas fasta
forskningsresurser enligt motion 1988/89:Ub813 (s) yrkande 8.

Fasta forskningsresurser vid högskolan i Falun —Borlänge i form av en
tjänst som professor i turism begärs i motionerna 1988/89:Ub596 (s) och
1988/89:Ub702 (c).

Inrättandet av ett ”mittsvenskt universitet” (omfattande högskolorna i
Sundsvall —Härnösand, Östersund och ev. Gävle —Sandviken) bör enligt
motion 1988/89:Ub652 (c) utredas.

Forskningsresurser av mer varaktig karaktär vid högskolan i Östersund
begärs i motion 1988/89:Ub827 (s) yrkande 4.

I syfte att gynna den regionalpolitiska forskningen begärs i motionerna
1988/89:Ub511 (c) och 1988/89:Ub707 (s) att forskningsresurser, t. ex. i
form av en tjänst som professor, skall inrättas vid en av högskoleenheterna
i skogslänen.

Utskottet har, som redovisats ovan, i samband med tidigare forskningspropositioner
(senast UbU 1986/87:26 s. 33), behandlat frågan om riktlinjer
för lokalisering av fasta forskningsresurser. Utskottet anser att riksdagen
inte under den nu pågående treåriga planeringsperioden bör göra
något uttalande som ändrar de tidigare antagna riktlinjerna. Frågor om
bättre möjligheter till forskning för lärama vid de mindre och medelstora
högskolorna kommer att beredas inför nästa forskningsproposition på
grundval av förslagen från den inledningsvis redovisade utredningen. Med
hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1988/89:Ub511, 1988/89:Ub582, 1988/89:Ub596, 1988/89:610 yrkande
4, 1988/89:Ub611 yrkande 1, 1988/89:Ub615 yrkande 7, 1988/89:
Ub621 yrkande 4, 1988/89:Ub634, 1988/89:Ub652, 1988/89:Ub657
yrkande 4, 1988/89:Ub696, 1988/89:Ub702, 1988/89:Ub707, 1988/89:
Ub708, 1988/89:Ub712 yrkandena 2 och 3, 1988/89:Ub716, 1988/89:

1988/89:UbU25

21

Ub728 yrkande 35, 1988/89:Ub737, 1988/89:Ub741, 1988/89:Ub801 yrkande
11, 1988/89:Ub806 yrkandena 21 och 22, 1988/89:Ub811 yrkande
3, 1988/89:Ub813 yrkande 8, 1988/89:Ub82l yrkande 2 och 1988/89:
Ub827 yrkande 4.

Utskottet är inte berett att tillstyrka att riksdagen gör en särskild medelsanvisning
till forskning vid de mindre och medelstora högskolorna utöver
vad som anvisas under ordinarie forskningsanslag och som även kommer
lärarna vid dessa högskolor till del. Därför avstyrker utskottet motionerna
1988/89:Ub610 yrkande 5 och 1987/88:Ub728 yrkande 36 delvis.

2. Forskningsanknytning av grundläggande
högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete

Regeringen har under anslaget Forskningsanknytning av grundläggande
högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete (Dl5) fördelat resurserna
på anslagsposter avseende de statliga högskoleenheterna. Detta
bör enligt föredragande statsrådet ge högskoleenheterna bättre planeringsförutsättningar.
UHÄ bör dock som hittills svara för fördelningen av
motsvarande medel avseende kommunal högskoleutbildning. Till UHÄ:s
disposition beräknas 600000 kr. Totalt föreslås anslaget föras upp med
26996000 kr.

Föredragande statsrådet erinrar om att UHÄ på regeringens uppdrag arbetar
med frågor om forskningsanknytningen av kommunal högskoleutbildning
inom vårdområdet. Särskilt viktigt i detta sammanhang är, enligt
föredragande statsrådets mening, möjligheterna till forskarutbildning och
forskning för lärarna inom denna del av högskolan. Uppdraget skall slutredovisas
i sådan tid att det kan beaktas vid arbetet inom regeringskansliet
med 1990 års forskningsproposition.

Den kommunala högskoleutbildningens forskningsanknytning bör enligt
motion 1988/89:Ub728 (c) yrkandena 15 och 16 förbättras. Därför
begärs i motionen att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag
i frågan. Vidare hemställs att riksdagen skall anvisa 1 500000 kr.
utöver regeringens förslag för budgetåret 1989/90.

1 två motioner, nämligen 1988/89:Ub543 (m) och 1988/89:Ub697 (m)
hemställs att riksdagen skall begära att regeringen lägger fram förslag om
statligt stöd till försök med forskarutbildning vid vårdhögskolan i Göteborg.
Vårdhögskolans utveckling och vårdens kvalitet är enligt motionärernas
mening beroende av att karaktärsämnesutvecklingen sker på vårdhögskolan
i samverkan med medicinska och samhällsvetenskapliga institutioner
samt hälso- och sjukvårdsorganisationen.

Med hänvisning till UHÄ:s arbete med frågorna om forskningsanknytning
av vårdutbildningarna inom den kommunala högskolan föreslår utskottet
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub543 och
1988/89:Ub697. I detta sammanhang vill utskottet betona att berörda
fakulteter skall ansvara för verksamheten och dess kvalitet även när en del

1988/89:UbU25

22

av forskningsarbetet förläggs till en vårdhögskola eller till sjukvårdsorganisationen.

Utskottet anser vidare att det inte behövs något sådant uttalande av
riksdagen som begärs i motion 1988/89:Ub728, eftersom resultaten av
UHÄ:s pågående arbete avses bli redovisade i den kommande forskningspropositionen.
Riksdagen bör därför avslå motionens yrkande 15. Av
samma skäl anser utskottet att det är för tidigt att överväga resursförstärkningar
av den storlek som begärs i motion 1988/89:Ub728. Därför bör
riksdagen vid medelsanvisningen avslå även yrkande 16 i motionen.

Utskottet har i övrigt inget att erinra mot regeringens förslag till medelsberäkning
under anslaget och föreslår att riksdagen anvisar begärda
26996000 kr.

Enligt motionerna 1988/89:Ub 13 (vpk) yrkande 2, 1988/89:Ub810 (m)
yrkande 6 och 1988/89:Ub837 (fp) yrkande 8 skulle forskningsanknytningen
av de medellånga vårdutbildningarna underlättas och kvaliteten i utbildningarna
förbättras av ett enhetligt statligt huvudmannaskap för hela
högskolan. Riksdagen bör därför hos regeringen begära att frågan skall
utredas på nytt och att regeringen därefter skall förelägga riksdagen ett
förslag.

Som utskottet redovisat inledningsvis pågår för närvarande arbete inom
UHÄ med frågan om de kommunala vårdyrkesutbildningarnas forskningsanknytning.
Utskottet anser att riksdagen bör avvakta de förslag i dessa
frågor som avses läggas fram för riksdagen i forskningspropositionen,
innan något uttalande görs om den fortsatta utvecklingen inom området.
Någon utredning om förstatligande av dessa utbildningar bör inte begäras,
varför riksdagen bör avslå motionerna 1988/89:Ubl3 yrkande 2,
1988/89:Ub810 yrkande 6 och 1988/89:Ub837 yrkande 8.

Föredragande statsrådet redovisar att UHÄ föreslagit att fakultetsbegreppet
skall etableras för konstnärligt utvecklingsarbete. Statsrådet anför att
fakultetsorganisationen har utvecklats för att passa universitetens arbete
inom forskning och forskarutbildning. Det konstnärliga utvecklingsarbetet
bör få möjligheter att utveckla egna traditioner. Därför förordas att ett
rådgivande organ i stället skall finnas vid varje berörd högskoleenhet för
planering, beredning och fördelning av de medel för konstnärligt utvecklingsarbete
som fr. o. m. nästa budgetår disponeras direkt av resp. högskoleenhet.
Detta rådgivande organ, som bör kunna vara av varierande storlek,
bör till en tredjedel bestå av personer verksamma inom högskoleenheten,
en tredjedel av personer från andra högskoleenheter med verksamhet
inom området och en tredjedel av personer som är konstnärligt yrkesverksamma
utanför högskolan.

1 motion 1988/89:Ub636 (fp) yrkande 2 hemställs att riksdagen skall
besluta att en fakultetsorganisation införs för det konstnärliga området.

Utskottet anser att den i propositionen föreslagna organisationen bör
prövas samtidigt som högskoleenheterna själva får disponera medlen till
konstnärligt utvecklingsarbete fr. o. m. nästa budgetår. Som alltid när en
ny organisation införs och prövas, får det efter en tid övervägas om den

1988/89:UbU25

23

fungerar bra för sitt ändamål eller om den behöver förändras i något
avseende. Med det anförda avstyrker utskottet yrkande 2 i motion
1988/89:Ub636.

Riksdagen bör enligt motion 1988/89:Ub636 (fp) yrkande 1 uttala sig för
en förstärkning av resurserna för forskning och konstnärligt utvecklingsarbete
i anslutning till designlinjerna vid universitetet i Göteborg.

Med hänvisning till att riksdagen tar ställning till resursfördelning och
resursförstärkning till forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vart
tredje år och till att en ny forskningsproposition framläggs för riksdagen
våren 1990 inför planeringsperioden 1990/91 — 1992/93 föreslår utskottet
att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1988/89:Ub636.

3. Humanistiska fakulteterna

I enlighet med riksdagens beslut vid riksmötet 1986/87 (prop. 1986/87:80,
UbU 1986/87:26, rskr. 1986/87:282) inrättas tjänster som professor den 1
juli 1989 i idé- och lärdomshistoria vid universitetet i Lund och i litteraturvetenskap
vid universitetet i Göteborg.

Den av riksdagen vid riksmötet 1987/88 (prop. 1987/88:100, UbU
1987/88:28, rskr. 1987/88:277) beslutade tjänsten som professor i historia,
särskilt idrottshistoria, vid universitetet i Stockholm bör enligt föredragande
statsrådet ledigförklaras i sådan tid att den kan tillsättas så snart
som möjligt efter den 1 juli 1991. Under tiden bör medel anvisas för
kompetensuppbyggnad. För budgetåret 1989/90 beräknas ytterligare
250000 kr. för forskning inom området idrottshistoria.

Totalt föreslås att anslaget Humanistiska fakulteterna (Dl6) skall förås
upp med 272 602 000 kr.

Utskottet har inget att erinra mot medelsberäkningen och föreslår att
riksdagen anvisar det begärda beloppet.

4. Teologiska fakulteterna

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att under anslaget Teologiska fakulteterna
(Dl7) anvisa 22 758000 kr.

5. Juridiska fakulteterna

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att under anslaget Juridiska fakulteterna
(Dl8) anvisa 27051 000 kr.

6. Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.

I enlighet med riksdagens beslut vid riksmötet 1986/87 (prop. 1986/87:80,
UbU 1986/87:26, rskr. 1986/87:282) inrättas tjänster som professor den 1
juli 1989 i psykologi, särskilt utvecklingspsykologi, vid universitetet i
Umeå, och i nationalekonomi, särskilt utvärderande arbetsmarknadsforskning,
vid universitetet i Stockholm. I enlighet med riksdagsbeslut vid

1988/89:UbU25

24

riksmötet 1987/88 inrättas vidare den 1 januari 1989 en tjänst som professor
i pedagogik, särskilt idrottspedagogik, vid universitetet i Umeå (prop.
1987/88:100, UbU 1987/88:28 p. 6, rskr. 1987/88:277) samt den 1 juli
1989 en tjänst som professor i pedagogik, särskilt pedagogiska mätningar
vid universitetet i Umeå (prop. 1987/88:109, UbU 1987/88:32, rskr.
1987/88:330).

Under anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna (D19) finns en särskild
anslagspost avseende jämställdhetsforskning. Denna post föreslås i
propositionen räknas upp med 79000 kr. till 2064000 kr. Sammanlagt
föreslås hela anslaget föras upp med 326853000 kr.

I två motioner, nämligen 1988/89:Ub712 (fp) yrkande 15 och
1988/89:Ub728 (c) yrkande 3 begärs att riksdagen skall anvisa ytterligare 1
milj. kr. till jämställdhetsforskningen. Ett förslag om särskilda medel till
jämställdhetsforskning begärs i motion 1988/89:Ub836 (c) yrkande 5 delvis.
Enligt motion 1988/89:Ub808 (s) yrkande 4 bör riksdagen uttala att
forskning utifrån ett jämställdhetsperspektiv om undervisningssituationen
i klassrummen bör prioriteras.

I samband med behandlingen av forskningspropositionen år 1987 räknades
medlen till jämställdhetsforskning upp med 500000 kr. Tidigare har
fem tjänster inrättats av humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
för jämställdhetsforskning. Jämställdhetsforskning stöds även med
medel anvisade under fakultetsanslag och med medel anvisade under
arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel. Med det anförda tillstyrker
utskottet regeringens förslag avseende anslagsposten Jämställdhetsforskning
och avstyrker motionerna 1988/89:Ub712 yrkande 15,
1988/89:Ub728 yrkande 3 och 1988/89:Ub836 yrkande 5 delvis.

Utskottet anser inte att riksdagen bör uttala sig om inriktningen av
jämställdhetsforskningen. Därför bör riksdagen avslå motion
1988/89:Ub808 yrkande 4.

I motion 1988/89:Ub834 (m) yrkande 5 delvis och yrkande 45 hemställs
att riksdagen skall anvisa 10 milj. kr. utöver regeringens förslag under
förevarande anslag. Motionärerna anser att anslaget till forskning och
centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet bör kunna minskas med
samma belopp.

Utskottet har i betänkandet 1988/89:UbU12 behandlat anslaget Forskning
och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet och därvid avstyrkt
motionsyrkandena om en minskning av detta anslag med 10 milj. kr. I
enlighet härmed föreslår utskottet nu att riksdagen vid medelsanvisningen
under förevarande anslag avslår motion 1988/89:Ub834 yrkandena 5 delvis
och 45.

Utskottet har i övrigt inget att erinra mot medelsberäkningama under
anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.

7. Medicinska fakulteterna

1988/89:UbU25

I enlighet med riksdagens beslut vid riksmötet 1986/87 (prop. 1986/87:80,
UbU 1986/87:26, rskr. 1986/87:282) inrättas tjänster som professor den 1

25

juli 1989 i klinisk farmakologi, särskilt biverkningsforskning, vid universitetet
i Uppsala och i medicinsk rehabilitering, särskilt fysikalisk medicin,
vid universitetet i Linköping. Vidare inrättas den 1 juli 1989 två tjänster
som professor i idrottsmedicin, den ena vid universitetet i Linköping och
den andra vid universitetet i Umeå (prop. 1987/88:100, UbU 1987/88:28,
rskr. 1987/88:277).

Regeringen föreslår att, sedan innehavaren av en personlig tjänst som
professor i immunbiologi lämnat denna, de disponibla medlen används
för inrättande av en tjänst som professor i transplantationsimmunologi
vid Karolinska institutet den 1 juli 1989. Vidare föreslås att en tjänst som
professor i molekylär biofysik inrättas vid Karolinska institutet när innehavaren
av en personlig tjänst som professor i medicinsk fysik och statistik
går i pension. De båda nya tjänsterna förutsätts finansieras inom ramen
för befintliga resurser.

Utskottet tillstyrker att de båda tjänsterna som professor får inrättas av
regeringen.

Regeringen förslår att riksdagen under anslaget Medicinska fakulteterna
(D20) anvisar 661 497 000 kr.

Utskottet har i sitt betänkande 1988/89:UbU21 föreslagit riksdagen att
öka den totala planeringsramen för läkarlinjen med 20 platser vilka förläggs
till universitetet i Umeå. Antagning till de nya platserna skall ske
inför vårterminen 1990. I betänkandet 1988/89:UbU21 har utskottet beräknat
ökade medel under anslaget Utbildning för vårdyrken. Utskottet
föreslår nu att riksdagen under förevarande anslag beräknar 1 049000 kr.
utöver regeringens förslag, att tillföras anslagsposten avseende universitetet
i Umeå på grund av den ökade dimensioneringen av läkarutbildningen
där. Totalt bör således anslaget föras upp med 662 546 000 kr.

8. Odontologiska fakulteterna

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att under anslaget Odontologiska
fakulteterna (D21) anvisa 71 081 000 kr.

9. Farmaceutiska fakulteten

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att under anslaget Farmaceutiska
fakulteten (D22) anvisa 24 872000 kr.

10. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna

Marin naturvetenskaplig forskning

Vid riksmötet 1986/87 (prop. 1986/87:80 bil. 6 s. 99—100, UbU
1986/87:26 s. 82 — 83, rskr. 1986/87:282) beslöt riksdagen att universiteten
i Stockholm, Göteborg och Umeå skulle få ett samlat ansvar för den
marina naturvetenskapliga forskningen. Därvid bestämdes också vilka
kustavsnitt resp. universitet har att ansvara för, nämligen universitetet i
Stockholm kuststräckan avseende Östersjökusten mellan Ålands hav och

1988/89:UbU25

26

Bornholm, universitetet i Göteborg kuststräckan Bornholm — Skagerrack
och universitetet i Umeå Bottenhavet och Bottenviken. Enligt föredragande
statsrådet skulle det ankomma på de tre berörda universiteten att inom
sitt bevakningsområde organisera verksamheten på ett rationellt sätt. I
detta skulle ingå att där så är lämpligt samla verksamheten till en arbetsenhet,
ett s. k. baslaboratorium, och att verka för en ansvarsfördelning avseende
all marin naturvetenskaplig forskning inom området. Laboratorier
fanns redan vid universitetet i Stockholm, nämligen Askölaboratoriet, och
vid universitetet i Umeå, nämligen Norrbylaboratoriet. Universitetet i
Göteborg och Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) borde gemensamt diskutera
hur samarbetet dem emellan kunde utvecklas i syfte att utnyttja
Kristinebergs marinbiologiska station, ägd av KVA, som baslaboratorium
i former som tillförsäkrar universitetet ett rimligt inflytande över verksamheten.
UHÄ fick i uppdrag att i samråd med berörda universitet lämna
förslag om praktiskt genomförande av ett system med baslaboratorier.
UHÄ:s utredning har sedermera redovisats i UHÄ-rapport 1988:11, Organisation
av marina institut för naturvetenskaplig forskning.

I ett stort antal motioner till årets riksdag framförs önskemål om ytterligare
baslaboratorier m.m. för den marina naturvetenskapliga forskningen.

Utskottet vill stryka under vad riksdagen vid flera tillfällen anfört då det
gäller en organisation för den marina naturvetenskapliga forskningen,
nämligen att denna är mycket resursskrävande och att de tillgängliga
resurserna måste koncentreras för att de skall kunna utnyttjas så effektivt
och slagkraftigt som möjligt. Utskottet finner ingen anledning för riksdagen
att nu inta en annan ståndpunkt. Utskottet vill också erinra om att det
ankommer på de tre universitet som fått huvudansvaret för uppbyggnaden
av den nya organisationen för den marina naturvetenskapliga forskningen
att inom sitt bevakningsområde organisera verksamheten på ett rationellt
sätt. Som redovisats ingår i detta bl. a. att verka för en ansvarsfördelning
avseende all marin naturvetenskaplig forskning inom området. Med det
anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub539,
1988/89:Ub556 yrkande 2, 1988/89:Ub564, 1988/89:Ub598, 1988/89:
Ub628, 1988/89:Ub692, 1988/89:Ub693, 1988/89:Ub694, 1988/89:
Ub772 och 1988/89:Ub775 yrkande 2.

I årets budgetproposition (bil. 10 s. 278 — 280) redovisas UHÄ:s förslag till
organisation av den marina naturvetenskapliga forskningen. Föredragande
statsrådet anser att de tidigare beslutade tre baslaboratorierna bör
benämnas centra för marin forskning. UHÄ:s förslag till uppbyggnad och
förstärkning av den marina naturvetenskapliga forskningen vid dessa centra
medför en sammanlagd kostnad på över 100 milj. kr. Mot denna bakgrund
bör förslaget enligt statsrådets mening bedömas i ett övergripande
sammanhang i 1990 års proposition om forskning. UHÄ skall få i uppdrag
att väga in förslagen i sitt samlade förslag till forskningsprogram för denna
proposition. Därvid skall bl. a. beaktas vad riksdagen tidigare anfört om
det angelägna i att de fasta resurserna vid såväl Kristinebergs marinbiologiska
station som Askölaboratoriet förstärks (bet. 1988/89:JoU6, rskr.
1988/89:58). I bedömningarna bör enligt statsrådet också vägas in de

1988/89:UbU25

27

behov av medel för marinekologisk forskning som anmälts från universitetet
i Lund.

Vid riksmötet 1987/88 anvisade riksdagen i samband med behandlingen
av proposition 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 90-talet medel för
åtgärder mot havsföroreningar (JoU 1987/88:23, rskr. 1987/88:373). Därvid
avsattes 1,5 milj. kr. för tjänster vid de tre centra för marin forskning.
Enligt regleringsbrev den den 14 juni 1988 skall dessa medel, som avser
budgetåret 1988/89, diponeras av naturvetenskapliga forskningsrådet
(NFR). Forskartjänsterna skall inrättas i samråd med naturvårdsverket
och UHÄ.

Innevarande riksmöte har riksdagen vid behandlingen av anslaget Åtgärder
mot havsföroreningar för budgetåret 1989/90 förstärkt medlen till
centra för marin forskning med ytterligare 1,5 milj. kr. (prop.
1988/89:100, bet. 1988/89:JoU13, rskr. 1988/89:157). Sammanlagt disponerar
NFR således 3 milj. kr. för forskartjänster vid dessa centra budgetåret
1989/90.

Utskottet har inhämtat att NFR nyligen lämnat förslag till regeringen
om hur medlen (avseende både 1988/89 och 1989/90) till tjänster vid de
tre centra skall disponeras. Tre tjänster som professor i marin mikrobiologi,
brackvattensekologi resp. fysisk oceanografi med särskild inriktning på
Östersjön föreslås inrättas. Vidare föreslås att två forskartjänster i marin
planktonekologi resp. marin ekotoxikologi samt tre forskarassistenttjänster
inrättas.

Under innevarande riksmöte har riksdagen i samband med behandlingen
av propositionen om algblomning och säldöd (prop. 1988/89:10, bet.
1988/89:JoU6, rskr. 1988/89:58) på tilläggsbudget för budgetåret 1988/89
under anslaget Miljövårdsforskning anvisat 5,5 milj. kr. till utrustning vid
de tre centra för marin forskning. I regleringsbrev den 22 december 1988
har regeringen föreskrivit att medlen skall disponeras av universiteten i
Stockholm, Göteborg och Umeå för bestridande av kostnader för utrustning,
inredning m.m. för marin forskning vid faltstationema Askö, Kristineberg
och Norrbyn. Medlen har fördelats med 2 milj. kr. till universitetet
i Stockholm, 3 milj. kr. till universitetet i Göteborg och 0,5 milj. kr. till
universitetet i Umeå. Medlen för Kristineberg skall disponeras av universitetet
i Göteborg i samråd med Kungl. Vetenskapsakademien.

I ett antal motioner yrkas att riksdagen skall anvisa ytterligare medel till
den marina naturvetenskapliga forskningen utöver de medel som hittills
beräknats under sektorsforskningsanslagen under jordbruksdepartementets
huvudtitel. Motionärerna anser att medel bör anvisas direkt under
fakultets- och investeringsanslag avseende högskolan. För budgetåret
1989/90 bör enligt motion 1988/89:Ub589 (vpk) yrkandena 9 och 11 delvis
sammanlagt 26,5 milj.kr. anvisas till tjänster, investeringar m.m. i enlighet
med UHÄ:s förslag. Enligt motion 1988/89:Ub623 (fp) bör 14 milj. kr.
anvisas för samma ändamål detta budgetår. Till fasta resurser vid forskningsstationema
Kristineberg och Askö bör enligt motionerna
1988/89:Ub620 (m) och 1988/89:Ub715 (m) 20 milj.kr. anvisas. Enligt
motion 1988/89:Ub624 (c) yrkande 2 bör 18 milj. kr. anvisas till sådana
investeringar och enligt yrkande 25 i motion 1988/89:Ub824 (mp) 15

1988/89:UbU25

28

milj. kr. I tre motioner föreslås att medel anvisas till en särskilt angiven
högskoleenhet, nämligen 1 milj. kr. till universitetet i Umeå enligt yrkande
1 i motion 1988/89:Ub524 (c), 2 milj. kr. till universitetet i Lund enligt
yrkande 1 i motion 1988/89:Ub632 (m) och 1,5 milj. kr. till högskolan i
Kalmar enligt motion 1988/89:Ub619 (fp).

I några motioner begärs inte medel för det kommande budgetåret men
väl uttalanden av riksdagen om den fortsatta uppbyggnaden av de tre
centra för marin forskning. Enligt motion 1988/89:Ub560 (m) bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna att den långsiktiga planeringen
för havsforskningen bör innebära att medel i fortsättningen anvisas via
fakultets- och forskningsrådsanslag. Motionärerna påtalar den kortsiktighet
som hittills präglat medelstilldelningen och de negativa konsekvenser
detta inneburit för forskningen. Enligt motionerna 1988/89:Ub622 (fp)
och 1988/89:Ub624 (c) yrkande 1 bör riksdagen uttala att den marina
forskningen skall prioriteras. I motion 1988/89:Ub524 (c) yrkande 2 begärs
att regeringen skall förelägga riksdagen ett förslag som bygger på
UHÄ-rapporten. Forskningen vid Kristinebergs marinbiologiska forskningsstation
bör enligt motion 1988/89:Ub777 (fp) ges bättre resurser till
bl. a. lokaler och utrustning. I motion 1988/89:Ub576 (s) begärs att sydligaste
Sveriges mycket stora behov av marin forskning och undersökningsverksamhet
skall beaktas när regeringen lägger fram ett forskningsprogram
för riksdagen. I motion 1988/89:Ub775 (c) yrkande 1, slutligen, begärs ett
uttalande om att den marinekologiska institutionen vid universitetet i
Lund skall bevaras.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Riksdagen har tidigare gjort uttalanden bl. a. i miljöpolitiska sammanhang
om betydelsen av forskning om den marina miljön. Under senare tid
har skadorna på den marina miljön ökat. Mot denna bakgrund anser
utskottet att den planerade förstärkningen av resurserna för de tre marina
forskningscentra bör påbörjas redan under budgetåret 1989/90, även om
den samlade bedömningen från riksdagens sida av uppbyggnaden av den
marina naturvetenskapliga forskningen i landet bör anstå till dess att
regeringen lagt fram forskningspropositionen år 1990.

Utskottet föreslår därför att riksdagen under anslaget Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna för budgetåret 1989/90 anvisar ytterligare 5
milj. kr. avsedda för tjänster som kan möjliggöra kompetensuppbyggnad
m. m. samt för drift m. m. vid de tre centra för marin forskning, varvid 2
milj. kr. avser universitetet i Stockholm, 2 milj. kr. universitetet i Göteborg
och 1 milj. kr. universitetet i Umeå. Det ankommer, som utskottet
redovisat ovan, på de tre berörda universiteten att inom sitt bevakningsområde
organisera verksamheten på ett sådant sätt att kompetens och
resurser utnyttjas rationellt. De behov som framförts från universitetet i
Lund för marinekologisk forskning får alltså prövas inom den ram som
tilldelas universitetet i Göteborg. Riksdagen bör således med anledning av
motionerna 1988/89:Ub524 yrkande 1, 1988/89:Ub589 yrkandena 9 och
11, båda delvis, och 1988/89:Ub623 delvis samt med avslag på motionerna
1988/89:Ub576, 1988/89:Ub619, 1988/89:Ub632 och 1988/89:Ub775

1988/89:UbU25

29

yrkande 1 under anslaget Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna anvisa
sammanlagt 5 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit.

I motionerna som behandlar frågan om upprustning av de marinbiologiska
forskningsstationerna Kristineberg och Askö har varierande summor
angivits av motionärerna för investeringar i såväl byggnader som utrustning.
I den tidigare nämnda UHÄ-rapporten har investeringsbehovet för
den första etappen grovt uppskattats till 5 — 7 milj. kr. för vardera forskningsstationen,
dvs. totalt 10—14 milj. kr. Kostnaderna för fortsatta utbyggnader
vid de tre forskningsstationerna i Kristineberg, Askö och Norrbyn
anses i rapporten svåra att uppskatta men torde sammanlagt vara i
storleksordningen 70—80 milj. kr.

Enligt vad utskottet inhämtat har byggnadsstyrelsen i samråd med KVA
och universitetet i Göteborg just slutfört en programutredning rörande
utbyggnadsbehoven vid Kristinebergs forskningsstation omfattande dels
laboratorieutrymmen, dels kontors- och förrådsutrymmen till en kalkylerad
kostnad av ca 27 milj. kr. Enligt det avtal som nyligen upprättats
mellan universitetet och KVA skall akademien ställa mark till förfogande
för en statlig utbyggnad. Då detta byggnadsobjekt ännu bara befinner sig
på programstadiet torde inte några investeringsmedel komma att erfordras
under budgetåret 1989/90. Huruvida de i UHÄ-rapporten angivna byggnadsåtgärderna
vid Askö forskningsstation hinner genomföras under budgetåret
1989/90 kan utskottet inte bedöma, men om så är fallet räknar
utskottet med att dessa åtgärder kommer att kunna utföras inom ramen för
de bemyndiganden som regeringen sedan budgetåret 1988/89 redan har för
byggnadsobjekt och de medel som riksdagen kommer att anvisa för investeringar.

Utskottet utgår från att regeringen och berörda myndigheter - mot
bakgrund av de allvarliga problemen inom den marina miljön under
senare år — noga prövar vilka åtgärder, eventuellt etapplösningar, som
omedelbart bör vidtas beträffande byggnader och utrustning vid de marinbiologiska
forskningsstationerna för att den verksamhet till vilken medel
för tjänster m. m. i detta och andra sammanhang anvisats av riksdag och
regering skall kunna fungera på ett rimligt sätt i avvaktan på större utbyggnader.

Kommande förslag om ytterligare förstärkningar av de tre centra för
marin forskning i 1990 års forskningsproposition bör också innefatta
beskrivningar av och överväganden om lokal- och utrustningsinvesteringarna
för samtliga forskningsstationer, inkl. forskningsfartyg. Erforderliga
resurser bör avsättas även för dessa ändamål under treårsperioden så
att projekteringsuppdrag kan lämnas snarast möjligt.

Verksamheten vid centra för marin forskning skall avse såväl forskning
och utbildning som provtagning och olika miljökontrollerande åtgärder.
Enligt utskottets mening bör därför frågan om förstärkningar av centra, i
form av investeringar eller ökade driftmedel, behandlas inte bara i samband
med resurser för forskning inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
utan också prioriteras inom ramen för miljöpolitiken.

Vad utskottet anfört om uppbyggnaden av de tre centra för marin
forskning, bl. a. beträffande lokaler och utrustning för de marinbiologiska

1988/89:UbU25

30

forskningsstationerna, med anledning av motionerna 1988/89:Ub524 yrkande
2, 1988/89:Ub560, 1988/89:Ub589 yrkandena 9 och 11, båda delvis,
1988/89:Ub620, 1988/89:Ub622, 1988/89:Ub623 delvis,

1988/89:Ub624, 1988/89:Ub715, 1988/89:Ub777 och 1988/89:Ub824 yrkande
25, bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Botaniska trädgården i Göteborg

I motion 1988/89:Ub547 (fp) begärs att riksdagen under förevarande
anslag skall anvisa ytterligare 500000 kr. avseende Botaniska trädgården i
Göteborg. Motionären erinrar om att denna trädgård, till skillnad från
övriga botaniska trädgårdar vid universiteten, ägs av kommunen. Staten
bör enligt motionen bidra med ett högre belopp till driften av trädgården.

Utskottet erinrar om att frågan om de botaniska trädgårdarnas verksamhet
och finansiering nyligen setts över av en särskilt tillkallad utredare.
Resultatet av detta arbete har nyligen redovisats (SOU 1988:68). Betänkandet
remissbehandlas för närvarande. Mot denna bakgrund föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub547.

Informationsteknologisk forskning vid universitetet i Umeå

Vid riksmötet 1987/88 anvisade riksdagen särskilda medel, 2,4 milj. kr.,
till informationsteknologisk forskning vid universitetet i Umeå (UbU
1987/88:9 s. 6 — 7, rskr. 1987/88:211). Medlen skulle disponeras t.o.m.
budgetåret 1988/89. Med hänvisning till riksdagens tidigare uttalande
(UbU 1986/87:26, rskr. 1986/87:282) om den informationsteknologiska
forskningen utgick utskottet från att medel av motsvarande storleksordning
fr. o. m. budgetåret 1989/90 skulle komma att anvisas till den informationsteknologiska
forskningen vid universitetet i Umeå under ordinarie
anslag i budgetpropositionen.

1 årets budgetproposition anför föredragande statsrådet att medelsanvisningen
om 2,4 milj. kr. vid föregående riksmöte avsåg både det budgetår
då anvisningen skedde och innevarande budgetår. Mot denna bakgrund
beräknas för budgetåret 1989/90 1,2 milj. kr. för den informationsteknologiska
forskningen i Umeå.

I motionerna 1988/89:Ub589 (vpk) yrkande 10 och yrkande 11 delvis
samt 1988/89:Ub834 (m) yrkande 47 anförs att riksdagens uttalande avsåg
en medelsanvisning om 2,4 milj. kr. per år. Därför begärs i motionerna att
riksdagen under förevarande anslag skall anvisa ytterligare 1,2 milj. kr.,
dvs. totalt 2,4 milj. kr., till den informationsteknologiska forskningen i
Umeå.

Utskottet anser att den summa som skall beräknas för den informationsteknologiska
forskningen vid universitetet i Umeå bör vara 2,4 milj. kr.
budgetåret 1989/90. Riksdagen bör därför med bifall till motionerna
1988/89:Ub589 yrkande 10 och yrkande 11 delvis samt 1988/89:Ub834
yrkande 46 vid medelsanvisningen beräkna 1,2 milj. kr. utöver regeringens
förslag till den informationsteknologiska forskningen i Umeå.

1988/89:UbU25

31

Gustaf Werners institut

1988/89:UbU25

I motion 1988/89:Ub768 (c) yrkas att riksdagen vid medelsberäkningen
under förevarande anslag skall anvisa ytterligare 1 milj. kr. att användas
till driftkostnader vid Gustaf Werners institut. Enligt motionärerna kan
befintlig utrustning inte användas av brist på medel till driften.

Utskottet avstyrkte motsvarande motionsyrkande vid föregående riksmöte
med erinran om att det dels ankommer på berörda högskoleenheter
att inom sina ekonomiska ramar fördela medel till drift m. m. vid de olika
institutionerna, dels ingår i förutsättningarna för mottagande av donationsmedel
till t. ex. utrustning att detta inte skall kräva ökade statliga
bidrag till driften (UbU 1987/88:28 s. 36 — 37). Med samma motivering
föreslår utskottet att riksdagen nu avslår motion 1988/89:Ub768.

Anslaget

Regeringen har föreslagit att anslaget Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna
(D23) skall föras upp med 624 917 000 kr.

Utskottet har i det föregående föreslagit riksdagen att räkna upp anslaget
med 5 milj. kr. avseende den marina naturvetenskapliga forskningen. Utskottet
har också föreslagit riksdagen att räkna upp medlen till den informationsteknologiska
forskningen vid universitetet i Umeå med ytterligare

I,2 milj. kr. Vidare har utskottet avstyrkt motionsyrkanden om ytterligare
uppräkning av anslaget för den botaniska trädgården i Göteborg resp.
Gustafs Werners institut vid universitetet i Uppsala. Med hänvisning
härtill föreslår utskottet att riksdagen under anslaget anvisar 631 117000
kr.

II. Tekniska fakulteterna

I enlighet med riksdagens beslut vid riksmötet 1986/87 (prop. 1986/87:80,
UbU 1986/87:26, rskr. 1986/87:282) inrättas en tjänst som professor den
1 juli 1989 i datalogi vid högskolan i Luleå.

Vid samma tillfälle hade riksdagen inget att erinra mot att en tjänst
professor inrättas den 1 juli 1989 i digital- och datorteknik vid universitetet
i Lund. 1 årets budgetproposition förordas nu att denna tjänst inrättas
och att samtidigt en tjänst som professor i elautomatik dras in när nuvarande
innehavare lämnar tjänsten. Utskottet tillstyrker att den föreslagna
tjänsten i digital- och datorteknik inrättas.

Vidare föreslår regeringen att en tjänst som professor inrättas den 1 juli
1989 vid universitetet i Linköping i fordonselektronik. Tjänsten avses
finansieras med gåvomedel från SAAB-Scania och benämnas Sten Gustafssons
professur i fordonselektronik. Utskottet tillstyrker även att denna
tjänst inrättas.

Regeringen föreslår att anslaget Tekniska fakulteterna (D24) förs upp
med 657 161 000 kr.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsberäkningen.

32

12. Temaorienterad forskning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att under anslaget Temaorienterad
forskning (D25) anvisa 26 767 000 kr.

13. Kungl, biblioteket

Anslaget Kungl.biblioteket (D26) föreslås av regeringen föras upp med
61 351000 kr. Detta inkluderar även medel till stiftelsen Svenska barnboksinstitutet
som tidigare erhållit bidrag under anslaget Bidrag till folkbiblioteken.

I motion 1988/89:Ub726 (fp) hemställs att riksdagen skall anvisa
100000 kr. utöver regeringens förslag. Motionärerna påpekar att det inom
Kungl, biblioteket finns donerade privatarkiv som skulle kunna vara av
stor betydelse för forskningen. De har dock ännu inte kunnat ordnas och
förtecknas och är därför svåra att använda. Till dessa arkiv hör bl. a. Dag
Hammarskjölds, Östens Undéns och Bertil Ohlins arkiv.

Utskottet har erfarit att Kungl, biblioteket har för avsikt att inom kort
ordna bl. a. de nämnda arkiven. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet
regeringens förslag att under anslaget Kungl, biblioteket anvisa 61 351 000
kr. och avstyrker därmed motion 1988/89:Ub726.

14. Samordning m. m. inom biblioteksområdet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att under anslaget Samordning
m.m. inom biblioteksområdet (D27) anvisa 12 143000 kr.

15. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål

Anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål (D28) avser bl. a.
medel till verksamhet med kontaktforskare, högskolans kontaktorganisation
och internationalisering. Under anlaget har t. o. m. innevarande budgetår
även beräknats medel för statens övertagande av biblioteket vid
Leufsta bruk. Slutligen står vissa medel under anslaget till regeringens
disposition.

I tre motioner hemställs om medel, utöver vad som anvisas under
sektors- och forskningsanslag, till biblioteksändamål. Enligt motion
1988/89:Ub712 (fp) yrkande 11 bör riksdagen anvisa 5 milj.kr. som en
förstärkning av de vetenskapliga biblioteken och för ökade resurser till
inköp av internationella publikationer. I motion 1988/89:Ub680 (m) begärs
ett uttalande av riksdagen om att de vetenskapliga bibliotekens inköp
av litteratur inte får minska till följd av ökade kostnader för investeringar
och drift av datasystem inom biblioteken. I motion 1988/89:Ub641 (fp),
slutligen, krävs ekonomiska garantier för den fortsatta verksamheten vid
pressarkivet inom universitetsbiblioteket i Uppsala.

Utskottet erinrar om att medel till högskolebiblioteken ingår i de ordinarie
högskoleanslagen till grundläggande utbildning och forskning. 1 samband
med 1987 års forskningsproposition förstärktes biblioteksmedlen

1988/89:UbU25

33

3 Riksdagen 1988/89. 14 sami Nr 25

med 3666000 kr. (prop. 1986/87:80 bil. 6 s. 38, UbU 1986/87:26 s. 96,
rskr. 1986/87:282). Därvid anförde föredragande statsrådet att de lokala
högskoleorganen för de därpå följande budgetåren under planeringsperioden
borde kunna göra ytterligare förstärkningar av biblioteksmedlen vid
fördelningen av sina basresursförstärkningar. Med det anförda avstyrker
utskottet motionerna 1988/89:Ub641, 1988/89:Ub680 och 1988/89:
Ub712 yrkande 11 och tillstyrker den av regeringen föreslagna medelsberäkningen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande tjänster som professor m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub501, 1988/89:Ub510,
1988/89:Ub541, 1988/89:Ub556 yrkande 1 delvis, 1988/89:Ub571
yrkande 2, 1988/89:Ub586, 1988/89:Ub588, 1988/89:Ub600,
1988/89:Ub625, 1988/89:Ub642, 1988/89:Ub665, 1988/89:Ub678,
1988/89:Ub729, 1988/89:Ub747, 1988/89:Ub748, 1988/89:Ub752,
1988/89:Ub765, 1988/89:Ub767, 1988/89:Ub774, 1988/89:Ub776,
1988/89:Ub822 yrkandena 5 och 6, 1988/89:Ub835 yrkandena 4
och 5 samt 1988/89:Ub837 yrkande 9,

2. beträffande sektorsforskning

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub728 yrkande 30,

3. beträffande miljöforskningsråd

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub728 yrkande 31,

4. beträffande omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster
m. m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Ub610 yrkande
8 och 1988/89:Ub728 yrkande 32 samt med avslag på motionerna
1988/89:Ub673 yrkande 15, 1988/89:Ub712 yrkande 14 och
1988/89:Ub728 yrkande 33 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

5. beträffande antalet fasta forskartjänster vid universitet och högskolor att

riksdagen avslår motion 1988/89:Ub721,

6. beträffande hinder för kvinnliga forskare

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub836 yrkande 5 delvis,

7. beträffande doktorsexamen som behörighetsvillkor för vissa
tjänster

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub728 yrkande 34 och
1988/89:Ub806 yrkande 30,

8. beträffande uppdraget som prefekt

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub806 yrkande 26,

9. beträffande befordringstitlar

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub750,

10. beträffande forskning vid mindre och medelstora högskoleenheter
m. m.

1988/89:UbU25

34

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub511, 1988/89:Ub582,
1988/89:Ub596, 1988/89:Ub610 yrkande 4, 1988/89:Ub611 yrkande
1, 1988/89:Ub615 yrkande 7, 1988/89:Ub621 yrkande 4,
1988/89:Ub634, 1988/89:Ub652, 1988/89:Ub657 yrkande 4,

1988/89:Ub696, 1988/89:Ub702, 1988/89:Ub707, 1988/89:Ub708,
1988/89:Ub712 yrkandena 2 och 3, 1988/89:Ub716,

1988/89:Ub728 yrkande 35, 1988/89:Ub737, 1988/89:Ub741,
1988/89:Ub801 yrkande 11, 1988/89:Ub806 yrkandena 21 och 22,
1988/89:Ub811 yrkande 3, 1988/89:Ub813 yrkande 8,

1988/89:Ub821 yrkande 2 och 1988/89:Ub827 yrkande 4,

11. beträffande särskild medelsanvisning till forskning vid mindre
och medelstora högskoleenheter

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub610 yrkande 5 och
1988/89:Ub728 yrkande 36 delvis,

12. beträffande forskarutbildning inom vårdområdet i Göteborg
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub543 och
1988/89:Ub697,

13. beträffande den kommunala högskolans forskningsanknytning att

riksdagen avslår motion 1988/89:Ub728 yrkande 15,

14. beträffande anslagsbeloppet under Forskningsanknytning av
grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete att

riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag
på motion 1988/89:Ub728 yrkande 16 till Forskningsanknytning
av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete
för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av
26996000 kr.,

15. beträffande förstatligande av den kommunala högskolan

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ubl3 yrkande 2,
1988/89:Ub810 yrkande 6 och 1988/89:Ub837 yrkande 8,

16. beträffande organisation för det konstnärliga utvecklingsarbetet att

riksdagen avslår motion 1988/89:Ub636 yrkande 2,

17. beträffande förstärkning av visst konstnärligt utvecklingsarbete
vid universitetet i Göteborg

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub636 yrkande 1,

18. beträffande anslagsbeloppet under Humanistiska fakulteterna
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 till Humanistiska
fakulteterna för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
av 272 602000 kr.,

19. beträffande anslagsbeloppet under Teologiska fakulteterna
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 till Teologiska
fakulteterna för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
av 22 758000 kr.,

20. beträffande anslagsbeloppet under Juridiska fakulteterna

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 till Juridiska

1988/89:UbU25

35

fakulteterna för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
av 27051000 kr.,

21. beträffande anslagsbeloppet under Samhällsvetenskapliga fakulteterna
m. m.

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag
på motionerna 1988/89:Ub712 yrkande 15, 1988/89:Ub728
yrkande 3, 1988/89:Ub834 yrkandena 11 delvis och 45 samt
1988/89:Ub836 yrkande 5 delvis till Samhällsvetenskapliga fakulteterna
m. m. förbudgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av
326853000 kr.,

22. beträffande inriktningen av jämställdhetsforskningen
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub808 yrkande 4,

23. beträffande tjänster som professor inom medicinska fakulteterna att

riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som professor
i enlighet med vad som förordats i proposition 1988/89:100,

24. beträffande anslagsbeloppet under anslaget Medicinska fakulteterna att

riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 till Medicinska
fakulteterna för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
av 662 546 000 kr.,

25. beträffande anslagsbeloppet under Odontologiska fakulteterna att

riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 till Odontologiska
fakulteterna för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
av 71 081 000 kr.,

26. beträffande anslagsbeloppet under Farmaceutiska fakulteten
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 till Farmaceutiska
fakulteten för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
av 24 872 000 kr.,

27. beträffande ytterligare s. k. baslaboratorier m. m. för den marina
naturvetenskapliga forskningen

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub539, 1988/89:Ub556
yrkande 2, 1988/89:Ub564, 1988/89:Ub598, 1988/89:Ub628,
1988/89:Ub692, 1988/89:Ub693, 1988/89:Ub694, 1988/89:Ub772
och 1988/89:Ub775 yrkande 2,

28. beträffande tjänster m. m. vid de tre centra för marin forskning
budgetåret 1989/90

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89: Ub524 yrkande
1, 1988/89:Ub589 yrkandena 9 och 11 och 1988/89:Ub623,
samtliga delvis, samt med avslag på motionerna 1988/89:Ub576,
1988/89:Ub619, 1988/89:Ub632 och 1988/89:Ub775 yrkande 1,
samtliga delvis, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

29. beträffande den fortsatta uppbyggnaden i fråga om tjänster,
lokaler m. m. vid de tre centra för marin forskning

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Ub524 yrkande
2, !988/89:Ub560, 1988/89:Ub589 yrkandena 9 och 11, båda

1988/89:UbU25

36

delvis, 1988/89:Ub620, 1988/89:Ub622, 1988/89:Ub623 delvis,
1988/89:Ub624, 1988/89:Ub715, 1988/89:Ub777 och

1988/89:Ub824 yrkande 25 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

30. beträffande botaniska trädgården i Göteborg
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub547 delvis,

31. beträffande den informationsteknologiska forskningen vid
universitetet i Umeå

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub589 yrkandena
10 och 11 och 1988/89:Ub834 yrkande 46, samtliga yrkanden delvis,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

32. beträffande Gustaf Werners institut

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub768 delvis,

33. beträffande anslagsbeloppet under Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub589 yrkande 10
och 1988/89:Ub834 yrkande 46, båda delvis, med anledning av
proposition 1988/89:100 samt motionerna 1988/89:Ub524 yrkande
1, 1988/89:Ub589 yrkande 11 och 1988/89:Ub623, samtliga delvis,
samt med avslag på motionerna 1988/89:Ub547, 1988/89:Ub576,

1988/89:Ub619, 1988/89:Ub632, 1988/89:Ub768 och

1988/89:Ub775 yrkande 1, samtliga delvis, till Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
av 631 117000 kr.,

34. beträffande tjänster som professor inom tekniska fakulteterna
att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som professor
i enlighet med vad som förordats i proposition 1988/89:100,

35. beträffande anslagsbeloppet under Tekniska fakulteterna

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 till Tekniska
fakulteterna för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
av 657 161 000 kr.,

36. beträffande anslagsbeloppet under Temaorienterad forskning
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 till Temaorienterad
forskning för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
av 26 767000 kr.,

37. beträffande anslagsbeloppet under Kungl, biblioteket

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag
på motion 1988/89:Ub726 till Kungl, biblioteket för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 61 351 000 kr.,

38. beträffande anslagsbeloppet under Samordning m. m. inom
biblioteksområdet

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 till Samordning
m. m. inom biblioteksområdet för budgetåret 1989/90 anvisar
ett reservationsanslag av 12 143000 kr.,

39. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag
på motionerna 1988/89:Ub641, 1988/89:Ub680 och

1988/89:UbU25

37

1988/89:Ub712 yrkande 11 till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål
för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
av 30691000 kr.

Stockholm den 6 april 1989
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s),
Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp),
Lars Svensson (s), Ingvar Johnsson (s), Margareta Hemmingsson (s), Berit
Löfstedt (s), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Eva Goes (mp),
Ewa Hedkvist Petersen (s), Ulf Melin (m), Marianne Jönsson (c) och Ylva
Johansson (vpk).

Reservationer

1. Tjänster som professor m. m. (mom. 1)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m), Carljohan
Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och på s. 16 slutar med ”yrkande 9” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att forskning om demenssjukdomar och demensliknande
tillstånd är mycket angelägen mot bakgrund av det ökande antalet
människor i hög ålder och de problem och tragedier som drabbar de sjuka
och deras familjer. Utskottet är därför berett att göra avsteg från principen
om att inte prioritera ett särskilt forskningsområde under pågående treårsperiod,
även om behoven av forskning inom ett område inte kan vägas
mot de samlade behov av forskning som presenteras i samband med en
forskningsproposition. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub625 som sin mening ger
regeringen till känna att en tjänst som professor bör inrättas vid universitetet
i Lund i neuropsykologi med inriktning på tidig diagnostik av ålderssjukdomar
och utveckling av neurofysiologiska metoder. Vidare bör riksdagen
uttala sig om att behovet av forskning om demenssjukdomar och
demensliknande tillstånd är stort och kräver ökade resurser. Övriga motionsyrkanden
avstyrks.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande tjänster som professor m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub625 samt med avslag
på motionerna 1988/89:Ub501, 1988/89:Ub510, 1988/89:Ub541,
1988/89:Ub556 yrkande 1 delvis, 1988/89:Ub571 yrkande 2,

1988/89:UbU25

38

1988/89:Ub586, 1988/89:Ub588, 1988/89:Ub600, 1988/89:Ub642,
1988/89:Ub665, 1988/89:Ub678, 1988/89:Ub729, 1988/89:Ub747,
1988/89:Ub748, 1988/89:Ub752, 1988/89:Ub765, 1988/89:Ub767,
1988/89:Ub774, 1988/89:Ub776, 1988/89:Ub822 yrkandena 5 och
6, 1988/89:Ub835 yrkandena 4 och 5 samt 1988/89:Ub837 yrkande
9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
en tjänst som professor vid universitetet i Lund i neuropsykologi
med inriktning på tidig diagnostik av ålderssjukdomar och utveckling
av neurofysiologiska metoder samt om behovet av forskning
om demenssjukdomar och demensliknande tillstånd,

2. Doktorsexamen som behörighetsvillkor för vissa tjänster
(mom. 7)

Larz Johansson (c), Ann-Cathrine Haglund (m), Birger Hagård (m), Ulf
Melin (m) och Marianne Jönsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Utskottet
har” och på s. 19 slutar med ”aktuella motionsyrkandena” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening har uppställande av doktorsexamen som behörighetsvillkor
för vissa tjänster betydelse för rekryteringen av unga forskare.
Forskarutbildningen styrs av möjligheterna till sysselsättning efter fullgjord
utbildning.

Regeringen bör uppdra åt berörda myndigheter att göra en inventering
av för vilka tjänster doktorsexamen bör vara ett behörighetsvillkor. Vad
utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motionerna
1988/89:Ub728 yrkande 34 och 1988/89:Ub806 yrkande 30 som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande doktorsexamen som behörighetsvillkor för vissa
tjänster

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub728 yrkande 34
och 1988/89:Ub806 yrkande 30 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

3. Uppdraget som prefekt (mom. 8)

Ann-Cathrine Haglund, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”På
utskottets” och slutar med ”motion 1988/89:Ub806” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är ett av de viktigaste uppdragen inom
högskolan att leda en institution. Prefekt för en institution med forskarutbildning
och forskning bör därför i normalfallet vara ämnesföreträdaren,
oftast professorn i ämnet. Prefekten bör vara garanterad sammanhängande
tid för egen forskning. Dessutom är det viktigt att prefekten får god

1988/89:UbU25

39

ersättning för sitt arbete med uppdraget. Vad utskottet här anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub806 yrkande 26 som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande uppdraget som prefekt

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub806 yrkande 26 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Befordringstitlar (mom. 9)

Ann-Cathrine Haglund, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 böijar med ”Utskottet
har under” och slutar med ”motion 1988/89:Ub750” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att det är viktigt att stimulera och uppmuntra pedagogiskt
skickliga och erfarna lärare. Detta gäller särskilt högskolelektorerna.
Inte minst i ett internationellt perspektiv är det angeläget att titelbefordra
de från undervisnings- och forskningssynpunkt mest kvalificerade högskolelektorerna,
vilket kan underlätta deras möjligheter att tillfälligt tjänstgöra
vid utländska universitet. Riksdagen bör med bifall till motion
1988/89:Ub750 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
anfört.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande befordringstitlar

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub750 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Forskning vid mindre och medelstora högskoleenheter
m. m. (mom. 10)

Ann-Cathrine Haglund, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Utskottet
har, som” och på s. 22 slutar med ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är angeläget att betona sambandet mellan forskning
och utbildning. Detta har också framhållits av flera utredningar under
senare tid. Genom den kraftiga ökningen av antalet studerande under
framför allt 1960-talet fick emellertid de kvantitativa aspekterna ett dominerande
inflytande på den högre utbildningens organisation. Bl. a. ställdes
krav på flera universitetslärare. De nya universitetslektorerna fick reglerad
undervisningsskyldighet, medan forskningsuppgifterna sköts åt sidan. I
stället skapades det diffusa begreppet ”forskningsanknytning”. Lärarna
skulle ”ges möjlighet att följa” forskningen etc. Det har hela tiden varit
fråga om halvmesyrer, som inte medverkat till att hålla utbildningen på en
kvalitativt hög nivå.

Enligt utskottets mening är det nödvändigt att från kvalitetssynpunkt
betona sambandet mellan forskning och utbildning. Detta samband kan

1988/89:UbU25

40

stärkas genom att forskning i tjänsten skrivs in som en skyldighet för alla
kompetenta universitetslärare. Det kommer helt säkert att medföra en
vitalisering av den högre utbildningen, som nu hotas av stagnation.

För att högskoleutbildningen med högskolelagens ord skall kunna bygga
på vetenskaplig grund krävs inte bara att läraren genom sin doktorsexamen
har fått en grundläggande vetenskaplig träning. Om undervisningen
skall spegla den aktuella situationen måste läraren själv forska. Ett litet
land som Sverige har behov av att hela forskningspotentialen tas till vara.
Det är ett stort slöseri med resurserna att forskarutbildade universitetslärare
i dag förlorar kontakten med aktivt forskande. Forskningen koncentreras
till betydligt färre personer än som vore möjligt. Därtill kommer, att
det inte är rimligt, att tjänstestrukturen vid svenska universitet och högskolor
är helt olik den som gäller internationellt. Det skadar trovärdigheten
för svensk forskning och försvårar deltagandet i det internationella
utbytet. Även rekryteringen till forskarutbildning försvåras. Det ter sig
föga trovärdigt att uppmana begåvade studerande att genomgå forskarutbildning,
när de samtidigt får veta, att de vid fortsatt högskolekarriär har
ytterst små chanser att få ägna sig åt det de utbildats för, nämligen
forskning.

Utskottet finner det rimligt och önskvärt att tjänstestrukturen vid de
svenska universiteten och högskolorna anpassas till den internationellt
gängse. Det innebär att alla behöriga universitetslärare åläggs forskning i
tjänsten, motsvarande ungefär en tredjedel av den totala arbetstiden.

Det är möjligt, att en sådan reform måste genomföras etappvis av
finansiella skäl. En början kan då lämpligen ske med de docentkompetenta
högskolelektorerna. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i
enlighet med vad utskottet anfört senast i 1990 års forskningspolitiska
proposition. Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1988/
89:Ub634 yrkande 2 och 1988/89:Ub806 yrkande 21 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande forskning vid mindre och medelstora högskoleenheter
m. m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub634 yrkande 2
och 1988/89:Ub806 yrkande 21 och med avslag på motionerna
1988/89:Ub511, 1988/89:Ub582, 1988/89:Ub596, 1988/89:Ub610
yrkande 4, 1988/89:Ub611 yrkande 1, 1988/89:Ub615 yrkande 7,
1988/89:Ub621 yrkande 4, 1988/89:Ub634 yrkande 1, 1988/
89:Ub652, 1988/89:Ub657 yrkande 4, 1988/89:Ub696, 1988/89:
Ub702, 1988/89:Ub707, 1988/89:Ub708, 1988/89:Ub712 yrkandena
2 och 3, 1988/89:Ub716, 1988/89:Ub728 yrkande 35,
1988/89:Ub737, 1988/89:Ub741, 1988/89:Ub801 yrkande 11,
1988/89:Ub806 yrkande 22, 1988/89:Ub811 yrkande 3, 1988/89:
Ub813 yrkande 8, 1988/89:Ub821 yrkande 2 och 1988/89:Ub827
yrkande 4,

1988/89:UbU25

41

4 Riksdagen 1988/89. 14 sami. Nr 25

6. Forskning vid mindre och medelstora högskoleenheter

m. m. (mom. 10)

Larz Johansson (c), Eva Goés (mp) och Marianne Jönsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Utskottet
har, som” och på s. 22 slutar med ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det av flera skäl är nödvändigt att sprida viss forskningsverksamhet
och fasta forskningsresurser utanför de högskoleenheter
som i dag har sådana resurser. Av regionalpolitiska skäl måste de mindre
och medelstora högskolorna tillåtas utvecklas även på detta område. Därigenom
uppnås också att utbildningen där får en bättre forskningsanknytning.
Det är också viktigt att öka forskningen i landet och då bör man ta till
vara den kompetens och de utvecklingsmöjligheter som finns vid de mindre
och medelstora högskolorna. En fakultetsorganisation bör till en böljan
byggas upp vid några av de större enheterna, såsom högskolorna i Växjö,
Örebro, Karlstad, Sundsvall —Härnösand och Östersund. Fasta forskningsresurser
bör även kunna byggas upp inom speciella områden vid
övriga mindre och medelstora högskoleenheter, där en särskild kompetens
redan byggts upp. Regeringen bör i nästa forskningsproposition lägga fram
en plan för uppbyggnaden av forskningsresurserna vid de mindre och
medelstora högskoleenheterna i enlighet med vad utskottet här anfört.
Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub621 yrkande 4,
1988/89:Ub728 yrkande 35 och 1988/89:Ub801 yrkande 11 som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande forskning vid mindre och medelstora högskoleenheter
m. m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub621 yrkande 4,
1988/89:Ub728 yrkande 35 och 1988/89:Ub801 yrkande 11 samt
med anledning av motionerna 1988/89:Ub611 yrkande 1, 1988/
89:Ub634 yrkande 1, 1988/89:Ub652, 1988/89:Ub657 yrkande 4,
1988/89:Ub696, 1988/89:Ub708, 1988/89:Ub712 yrkandena 2 och
3, 1988/89:Ub716, 1988/89:Ub737, 1988/89:Ub741, 1988/89:
Ub811 yrkande 3, 1988/89:Ub821 yrkande 2 och 1988/89:Ub827
yrkande 4 samt med avslag på motionerna 1988/89:Ub511,
1988/89:Ub582, 1988/89:Ub596, 1988/89:Ub610 yrkande 4,

1988/89:Ub615 yrkande 7, 1988/89:Ub634 yrkande 2, 1988/89:
Ub702, 1988/89:Ub707, 1988/89:Ub806 yrkandena 21 och 22 och
1988/89:Ub813 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

1988/89:UbU25

42

7. Forskning vid mindre och medelstora högskoleenheter

m.m. (mom. 10)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Utskottet
har, som” och på s. 22 slutar med ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:

De mindre och medelstora högskolorna bör inte bli alltför beroende av
externa finansiärer då det gäller medel till forskning. De bör få en större
möjlighet att själva styra inriktningen av den forskning som deras lärare
utför. Utskottet anser att regeringen i nästa forskningsproposition bör ta
upp dessa frågor och komma med förslag till hur de skall kunna tillförsäkras
en bättre forskningsanknytning. Vid de tre högskoleenheterna i Växjö,
Örebro och Karlstad bör vidare prövas ett system där dessa enheter disponerar
egna medel för forskning, men där kvalitetskontrollen av ansökningarna
fortfarande görs vid en större enhet. En ny utveckling bör således
påbörjas i vad gäller forskning och forskarutbildning i enlighet med vad
som anförs i motionerna 1988/89:Ub712 yrkandena 2 och 3 samt
1988/89:Ub821 yrkande 2. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med
bifall till motionsyrkandena som sin mening ge regeringen till känna att
beakta vid utarbetandet av nästa forskningsproposition.

Utskottet anser att det är angeläget att betona sambandet mellan forskning
och utbildning. Detta har också framhållits av flera utredningar under
senare tid. Genom den kraftiga ökningen av antalet studerande under
framför allt 1960-talet fick emellertid de kvantitativa aspekterna ett dominerande
inflytande på den högre utbildningens organisation. Bl. a. ställdes
krav på flera universitetslärare. De nya universitetslektorerna fick reglerad
undervisningsskyldighet, medan forskningsuppgifterna sköts åt sidan. I
stället skapades det diffusa begreppet ”forskningsanknytning”. Lärarna
skulle ”ges möjlighet att följa” forskningen etc. Det har hela tiden varit
fråga om halvmesyrer, som inte medverkat till att hålla utbildningen på en
kvalitativt hög nivå.

Enligt utskottets mening är det nödvändigt att från kvalitetssynpunkt
betona sambandet mellan forskning och utbildning. Detta samband kan
stärkas genom att forskning i tjänsten skrivs in som en skyldighet för alla
kompetenta universitetslärare. Det kommer helt säkert att medföra en
vitalisering av den högre utbildningen, som nu hotas av stagnation.

För att högskoleutbildningen med högskolelagens ord skall kunna bygga
på vetenskaplig grund krävs inte bara att läraren genom sin doktorsexamen
har fått en grundläggande vetenskaplig träning. Om undervisningen
skall spegla den aktuella situationen måste läraren själv forska. Ett litet
land som Sverige har behov av att hela forskningspotentialen tas till vara.
Det är ett stort slöseri med resurserna att forskarutbildade universitetslärare
i dag förlorar kontakten med aktivt forskande. Forskningen koncentreras
till betydligt färre personer än som vore möjligt. Därtill kommer, att
det inte är rimligt, att tjänstestrukturen vid svenska universitet och högskolor
är helt olik den som gäller internationellt. Det skadar trovärdigheten
för svensk forskning och försvårar deltagandet i det internationella
utbytet. Även rekryteringen till forskarutbildning försvåras. Det ter sig

1988/89:UbU25

43

föga trovärdigt att uppmana begåvade studerande att genomgå forskarutbildning,
när de samtidigt får veta, att de vid fortsatt högskolekarriär har
ytterst små chanser att få ägna sig åt det de utbildats för, nämligen
forskning.

Utskottet finnér det rimligt och önskvärt att tjänstestrukturen vid de
svenska universiteten och högskolorna anpassas till den internationellt
gängse. Det innebär att alla behöriga universitetslärare åläggs forskning i
tjänsten, motsvarande ungefär en tredjedel av den totala arbetstiden.

Det är möjligt, att en sådan reform måste genomföras etappvis av
finansiella skäl. En början kan då lämpligen ske med de docentkompetenta
högskolelektorerna. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i
enlighet med vad utskottet anfört senast i 1990 års forskningspolitiska
proposition. Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1988/
89:Ub634 yrkande 2 och 1988/89:Ub806 yrkande 21 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande forskning vid mindre och medelstora högskoleenheter
m. m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub634 yrkande 2,
1988/89:Ub712 yrkandena 2 och 3, 1988/89:Ub806 yrkande 21 och
1988/89:Ub821 yrkande 2, med anledning av motionerna 1988/
89:Ub611 yrkande 1, 1988/89:Ub634 yrkande 1, 1988/89:Ub657
yrkande 4, 1988/89:Ub696, 1988/89:Ub708, 1988/89:Ub716, 1988/
89:Ub737 och 1988/89:Ub811 yrkande 3 samt med avslag på motionerna
1988/89:Ub511, 1988/89:Ub582, 1988/89:Ub596,

1988/89:Ub610 yrkande 4, 1988/89:Ub615 yrkande 7,

1988/89:Ub621 yrkande 4, 1988/89:Ub652, 1988/89:Ub702,

!988/89:Ub707, 1988/89:Ub728 yrkande 35, 1988/89:Ub741,

1988/89:Ub801 yrkande 11, 1988/89:Ub806 yrkande 22,

1988/89:Ub813 yrkande 8 och 1988/89:Ub827 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Forskning vid mindre och medelstora högskoleenheter
m. m. (mom. 10)

Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Utskottet
har, som” och på s. 22 slutar med ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:

Utskottet anseri likhet med vad som anförs i motion 1988/89:Ub610att
forskning skall kunna bedrivas utanför de traditionella universiteten och
högskolorna med fasta forskningsresurser. De mindre och medelstora högskolorna
är i dag hänvisade till så gott som uteslutande externa medel för
forskning. Enligt utskottets mening får utvecklingen inte leda till att det
blir alltför stor skillnad i kvalitet och inriktning vid de stora resp. de
mindre och medelstora högskolornas utbildning och forskning. Därför bör
särskilda medel anvisas till ett arbete med att analysera och klargöra hur
utvecklingen av utbildningen och forskningen vid de mindre och medel -

1988/89:UbU25

44

stora högskolorna bör vara i framtiden. En strukturplan för denna utveckling
bör läggas fram för riksdagen i 1993 års forskningsproposition. Detta
bör riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub610 yrkande 4 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande forskning vid mindre och medelstora högskoleenheter
m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Ub610 yrkande 4 och
med avslag på motionerna 1988/89:Ub511, 1988/89:Ub582,
1988/89:Ub596, 1988/89:Ub611 yrkande 1, 1988/89:Ub615 yrkande
7, 1988/89:Ub621 yrkande 4, 1988/89:Ub634, 1988/89:Ub652,
1988/89:Ub657 yrkande 4, 1988/89:Ub696, 1988/89:Ub702,

1988/89:Ub707, 1988/89:Ub708, 1988/89:Ub712 yrkandena 2 och
3, 1988/89:Ub716, 1988/89:Ub728 yrkande 35, 1988/89:Ub737,
1988/89:Ub741, 1988/89:Ub801 yrkande 11, 1988/89:Ub806 yrkandena
21 och 22, 1988/89:Ub811 yrkande 3, 1988/89:Ub813
yrkande 8,1988/89:Ub821 yrkande 2 och 1988/89:Ub827 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Särskild medelsanvisning till forskning vid mindre och
medelstora högskoleenheter (mom. 11)

Larz Johansson och Marianne Jönsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”Utskottet
är” och slutar med ”36 delvis” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub728
yrkande 36 delvis för nästa budgetår bör anvisa 50 milj. kr. för att uppbyggnaden
av forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna skall
kunna påbörjas.

dets att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande särskild medelsanvisning till forskning vid mindre
och medelstora högskoleenheter

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub728 yrkande 36
delvis och med anledning av motion 1988/89:Ub610 yrkande 5
under Forskning vid mindre och medelstora högskoleenheter för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 50000000 kr.,

10. Särskild medelsanvisning till forskning vid mindre och
medelstora högskoleenheter (mom. 11)

Under förutsättning av bifall till reservation 8

Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”Utskottet
är” och slutar med ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub610

1988/89:UbU25

45

yrkande 5 bör anvisa 5 milj. kr. till det arbete som behövs för att regeringen
i 1993 års forskningsproposition skall kunna lägga fram en strukturplan
för forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande särskild medelsanvisning till forskning vid mindre
och medelstora högskoleenheter

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub610 yrkande 5 och
med anledning av motion 1988/89:Ub728 yrkande 36 delvis under
Forskning vid mindre och medelstora högskoleenheter för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 5000000 kr.,

11. Forskningsanknytning av grundläggande
högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete
(mom. 13 och 14)

Larz Johansson och Marianne Jönsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”26996000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion 1988/89:Ub728 att
all grundläggande högskoleutbildning bör ha en god forskningsanknytning.
Därför bör riksdagen med bifall till motionens yrkande 15 hos regeringen
begära förslag till förbättringar på detta område när det gäller den kommunala
högskoleutbildningen. Vidare bör resurserna till de medellånga vårdutbildningarnas
forskningsanknytning förbättras redan nästa budgetår.
Med bifall till motionens yrkande 16 bör riksdagen vid medelsberäkningen
anvisa 1 500000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.

dels att momenten 13 och 14 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

13. beträffande den kommunala högskolans forskningsanknytning att

riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub728 yrkande 15 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. beträffande anslagsbeloppet under Forskningsanknytning av
grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete att

riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub728 yrkande 16 och
med anledning av proposition 1988/89:100 till Forskningsanknytning
av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete
för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av
28496000 kr.,

1988/89:UbU25

46

12. Förstatligande av den kommunala högskolan (mom. 15) 1988/89:UbU25

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m), Carljohan
Wilson (fp), Eva Goes (mp) och Ulf Melin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ”Sorn
utskottet” och slutar med ”yrkande 8” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att all högskoleutbildning av principiella och kvalitetsmässiga
skäl bör ha ett enhetligt statligt huvudmannaskap. Utskottet anser
vidare att bättre effektivitet bör kunna vinnas genom samordning av den
högskoleutbildning på en och samma ort som i dag har både statligt och
kommunalt huvudmannaskap. Sammanfattningsvis anser utskottet att ett
enhetligt statligt huvudmannaskap för all högskoleutbildning skulle medföra
ett effektivare resursutnyttjande, en starkare anknytning till forskning,
en enhetlig utbildningskvalitet och en bättre överblick och samordning.
Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till motionerna 1988/89:Ub810 yrkande 6 och 1988/89:Ub837 yrkande
8 som sin mening ger regeringen till känna att en utredning bör
göras av frågan om ett enhetligt huvudmannaskap för högskolan.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande förstatligande av den kommunala högskolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub810 yrkande 6
och 1988/89:Ub837 yrkande 8 samt med anledning av motion
1988/89:Ubl3 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

13. Förstatligande av den kommunala högskolan (morn. 15)

Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ”Sorn
utskottet” och slutar med ”yrkande 8” bort ha följande lydelse:

Kvaliteten på den grundläggande utbildningen inom högskolan kan
höjas genom forskning och forskningsanknytning. Därför bör enligt utskottets
uppfattning de kommunala högskoleutbildningarna föras över till
statligt huvudmannaskap. Detta skulle förbättra rekryteringen till dessa
utbildningar. Utskottet anser emellertid att riksdagen inte nu bör begära
ett överförande av all högskoleutbildning till statligt huvudmannaskap. I
stället bör en försöksverksamhet startas i två län med bättre samordning
av de statliga och kommunala högskoleutbildningarna. Erfarenheterna av
denna verksamhet kan läggas till grund för de beslut om utbildningens och
forskningens organisation inom bl. a. vårdyrkesområdet som riksdagen
skall fatta vid riksmötet 1993/94 inför den efterföljande treårsperioden.
Riksdagen bör med bifall till motion 1988/89:Ubl3 yrkande 2 hos regeringen
begära förslag om en sådan försöksverksamhet som utskottet här
beskrivit.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande förstatligande av den kommunala högskolan

47

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub 13 yrkande 2 samt
med anledning av motionerna 1988/89:Ub810 yrkande 6 och
1988/89:Ub837 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

14. Anslagsbeloppet under Samhällsvetenskapliga
fakulteterna m.m. (mom. 21)

Larz Johansson (c), Lars Leijonborg (fp), Carl-Johan Wilson (fp) och
Marianne Jönsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”1 samband”
och slutar med ”5 delvis” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den angelägna jämställdhetsforskningen bör stödjas
med ett ökat belopp nästa budgetår. Därför bör riksdagen med bifall till
motionerna 1988/89:Ub712 yrkande 15 och 1988/89:Ub728 yrkande 3 vid
medelsberäkningen anvisa 1 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

21. beträffande anslagsbeloppet under Samhällsvetenskapliga fakulteterna
m. m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub712 yrkande 15
och 1988/89:Ub728 yrkande 3, med anledning av proposition
1988/89:100 och motion 1988/89:Ub836 yrkande 5 delvis samt
med avslag på motion 1988/89:Ub834 yrkandena 11 delvis och 45
till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m. för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 327 853000 kr.,

15. Anslagsbeloppet under Samhällsvetenskapliga
fakulteterna m.m. (mom. 21)

Under förutsättning av bifall till reservation 1 i betänkandet 1988/
89:UbU12

Ann-Cathrine Haglund, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”och 45” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad som anförts i reservation 1 till betänkandet
1988/89:UbU12 om forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet
föreslår utskottet att riksdagen nu anvisar ytterligare 10 milj. kr.
under förevarande anslag till samhällsvetenskaplig forskning.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

21. beträffande anslagsbeloppet under Samhällsvetenskapliga fakulteterna
m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub834 yrkandena 11
delvis och 45, med anledning av proposition 1988/89:100 samt med
avslag på motionerna 1988/89:Ub712 yrkande 15, 1988/89:Ub728

1988/89:UbU25

48

yrkande 3 och 1988/89:Ub836 yrkande 5 delvis till Samhällsvetenskapliga
fakulteterna m. m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
av 336853000 kr.,

16. Inriktningen av jämställdhetsforskningen (mom. 22)

Larz Johansson (c), Eva Goes (mp) och Marianne Jönsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är allvarligt om flickor och pojkar behandlas
olika i undervisningen och vid bedömningen av deras prestationer. Vissa
undersökningar har påvisat sådana förhållanden. Därför bör riksdagen
uttala att en del av medlen till jämställdhetsforskning bör användas till
forskning om detta problem. Detta bör riksdagen med anledning av motion
1988/89:Ub808 yrkande 4 delvis som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

22. beträffande inriktningen av jämställdhetsforskningen
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Ub808 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Informationsteknologisk forskning vid universitetet i
Umeå (mom. 31)

Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Bengt Silfverstrand, Lars Svensson, Ingvar
Johnsson, Margareta Hemmingsson, Berit Löfstedt och Ewa Hedkvist
Petersen (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”i Umeå” bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motionerna
1988/89:Ub589 yrkande 10 och yrkande 11 samt 1988/89:Ub834 yrkande
46 vid medelsanvisningen beräknar 1,2 milj. kr. till den informationsteknologiska
forskningen i Umeå.

dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

31. beträffande den informationsteknologiska forskningen vid
universitetet i Umeå

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub589 yrkandena 10 och
11 och 1988/89:Ub834 yrkande 46, samtliga yrkanden delvis,

18. Anslagsbeloppet under Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna (mom. 33)

Under förutsättning av bifall till reservation 17

Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Bengt Silfverstrand, Lars Svensson, Ing -

1988/89:UbU25

49

var Johnsson, Margareta Hemmingsson, Berit Löfstedt och Ewa Hedkvist 1988/89:UbU25
Petersen (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”631117 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit riksdagen att räkna upp anslaget
med 5 milj. kr. avseende den marina naturvetenskapliga forskningen. Vidare
har utskottet avstyrkt motionsyrkanden om ytterligare uppräkning av
anslaget för den botaniska trädgården i Göteborg, den informationsteknologiska
forskningen vid universitetet i Umeå resp. Gustaf Werners institut
vid universitetet i Uppsala. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att
riksdagen under anslaget anvisar 629 917 000 kr.

dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

33. beträffande anslagsbeloppet under Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 samt motionerna
1988/89:Ub524 yrkande 1, 1988/89:Ub589 yrkande 11 och
1988/89:Ub623, samtliga delvis, samt med avslag på motionerna
1988/89:Ub547, 1988/89:Ub576, 1988/89:Ub589 yrkande 10,
1988/89:Ub619, 1988/89:Ub632, 1988/89:Ub768, 1988/89:Ub775
yrkande 1 och 1988/89:Ub834 yrkande 46, samtliga delvis, till Matematisk-nalurvetenskapliga
fakulteterna för budgetåret 1989/90 anvisar
ett reservationsanslag av 629917000 kr.,

19. Tjänster som professor inom tekniska fakulteterna
(mom. 34)

Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med ”Vidare
föreslår” och slutar med ”tjänst inrättas” bort ha följande lydelse:

Vidare föreslår regeringen att en tjänst som professor inrättas den 1 juli
1989 vid universitetet i Linköping i fordonselektronik. Tjänsten avses
finansieras med gåvomedel från SAAB-Scania och benämnas Sten Gustafssons
professur i fordonselektronik. Utskottet anser att denna nya tjänst
som professor, vilken inte har behandlats i samband med den förra forskningspropositionen
inför nuvarande treåriga planeringsperiod, inte bör
inrättas. Därför föreslår utskottet att riksdagen avslår regeringens förslag.

dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

34. beträffande tjänster som professor inom tekniska fakulteterna
att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100

dels bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som professor i
digital- och datorteknik,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om att en tjänst som professor i fordonselektronik inte bör inrättas,

50

20. Vissa särskilda utgifter inom högskolan (mom. 39)

1988/89:UbU25

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med ”Utskottet
erinrar” och på s. 34 slutar med ”föreslagna medelsberäkningen” bort ha
följande lydelse:

Utskottet instämmer med motionärerna i att kostnadsutvecklingen för
vetenskaplig litteratur har medfört ett behov av extra medel till de vetenskapliga
biblioteken. Riksdagen bör därför med bifall till motion
1988/89:Ub712 yrkande 11 under förevarande anslag anvisa 5 milj. kr. att
fördelas på högskoleenheterna av UHÄ. Därigenom kan det också bli
möjligt för universitetet i Uppsala att tillförsäkra fortsatta medel till pressarkivet.

dels att moment 39 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

39. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub712 yrkande 11,
med anledning av proposition 1988/89:100 och motion
1988/89:Ub641 samt med avslag på motion 1988/89:Ub680 till
Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 35691000 kr.

Särskilda yttranden

1. Miljöforskningsråd (mom.3)

Larz Johansson och Marianne Jönsson (båda c) anför:

Eftersom det nu återstår endast ett år av den pågående planeringsperioden
har vi avstått från att yrka bifall till yrkande 31 i motion 1988/89:Ub728.
När regeringen i nästa forskningsproposition kommit med sitt förslag om
överföring av medel från sektorsforskningsorganen till högskolan och
forskningsråden får vi tillfälle att återkomma till frågan om inrättande av
ett särskilt miljöforskningsråd.

2. Forskning vid mindre och medelstora högskoleenheter
m.m. (mom. 10)

Ann-Cathrine Haglund, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anför:

Eftersom det nu återstår endast ett år till nästa stora forskningspolitiska
debatt i riksdagen har vi avstått från att reservationsvägen framföra våra
synpunkter på den önskvärda framtida utvecklingen av de mindre och
medelstora högskolorna.

51

Innehållsförteckning

1988/89:UbU25

Propositionen 1

Motionerna 3

Utskottet 14

1. Allmänna frågor om forskning och forskarutbildning 14

Inrättande av tjänster som professor samt prioritering av

vissa ämnesområden i övrigt 14

Sektorsforskning m. m 16

Forskarrekrytering m. m 16

Vissa frågor om tjänster m. m 19

Forskning vid mindre och medelstora högskoleenheter ... 19

2. Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning
samt konstnärligt utvecklingsarbete 22

3. Humanistiska fakulteterna 24

4. Teologiska fakulteterna 24

5. Juridiska fakulteterna 24

6. Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m 24

7. Medicinska fakulteterna 25

8. Odontologiska fakulteterna 26

9. Farmaceutiska fakulteten 26

10. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna 26

Marin naturvetenskaplig forskning 26

Botaniska trädgården i Göteborg 31

Informationsteknologisk forskning vid universitetet i Umeå 31

Gustaf Werners institut 32

Anslaget 32

11. Tekniska fakulteterna 32

12. Temaorienterad forskning 33

13. Kungl, biblioteket 33

14. Samordning m. m. inom biblioteksområdet 33

15. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål 33

Hemställan 34

Reservationer 38

1. Tjänster som professor m. m. (m, fp) 38

2. Doktorsexamen som behörighetsvillkor för vissa tjänster (m,

c) 39

3. Uppdraget som prefekt (m) 39

4. Befordringstitlar (m) 40

5. Forskning vid mindre och medelstora högskoleenheter m. m.

(m) 40

6. Forskning vid mindre och medelstora högskoleenheter m. m.

(c, mp) 42

7. Forskning vid mindre och medelstora högskoleenheter m. m.

(fp) 42 52

8. Forskning vid mindre och medelstora högskoleenheter m. m. 1988/89:UbU25

(vpk) 44

9. Särskild medelsanvisning till forskning vid mindre och medelstora
högskoleenheter (c) 45

10. Särskild medelsanvisning till forskning vid mindre och medelstora
högskoleenheter (vpk) 45

11. Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning
samt konstnärligt utvecklingsarbete (c) 46

12. Förstatligande av den kommunala högskolan (m, fp, mp) ... 47

13. Förstatligande av den kommunala högskolan (vpk) 47

14. Anslagsbeloppet under Samhällsvetenskapliga fakulteterna

m.m. (fp, c) 48

15. Anslagsbeloppet under Samhällsvetenskapliga fakulteterna

m. m. (m) 48

16. Inriktningen av jämställdhetsforskningen (c, mp) 49

17. Informationsteknologisk forskning vid universitetet i Umeå (s) 49

18. Anslagsbeloppet under Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna
(s) 49

19. Tjänster som professor inom tekniska fakulteterna (vpk) ... 50

20. Vissa särskilda utgifter inom högskolan (fp) 51

Särskilda yttranden 51

1. Miljöforskningsråd (c) 51

2. Forskning vid mindre och medelstora högskoleenheter m.m.

(m) 51

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989

53