Utbildningsutskottets
betänkande ^

1988/89: UbU23 1988/89

Anslag till kultur- och informationsyrken UbU23

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1988/89:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under
punkten D 11. Utbildning för kultur- och informationsyrken (s. 231—245)
jämte motioner.

Propositionen

Regeringen har föreslagit

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att den 1 juli 1989 inrätta en ny
allmän utbildningslinje, journalistlinjen om 40/120 poäng,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att fr. o. m. budgetåret 1989/90
avveckla nuvarande journalistlinje,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att den 1 juli 1990 inrätta en
allmän utbildningslinje, informationslinjen om 120 poäng,

4. att riksdagen fastställer planeringsramar i enlighet med vad som i
propositionen har förordats,

5. att riksdagen till Utbildning för kultur- och informationsyrken för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 260 519 000 kr.

Motionerna

Motioner från allmänna motionstiden 1988

1987/88:Ub707 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en koncentrerad,
yrkestekniskt inriktad journalistutbildning om 40 poäng.

1987/88:Ub733 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om försöksverksamhet med ny journalistutbildning.

1 Riksdagen 1988/89. 14 sami. Nr 23

Motioner från allmänna motionstiden 1989

1988/89:Ub507 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att bibliotekarieutbildningen
varaktigt etableras i Umeå.

1988/89:Ub508 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
Kalmar som lokaliseringsort för en kommande fortbildning av museitjänsteman.

1988/89:Ub514 av Bo Forslund m.fl. (s, m, fp, c, vpk, mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att lokalisera decentraliserad journalistutbildning till högskolan i
Sundsvall — Härnösand.

1988/89:Ub545 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de
konstnärliga utbildningslinjerna vid universitetet i Göteborg.

1988/89:Ub546 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag att minska religionsvetenskapliga
linjen i Uppsala med 20 nybörjarplatser och överföra medlen till
enstaka kursanslaget,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utlokalisering av religionsvetenskaplig utbildning till norra
Sverige.

1988/89:Ub551 av Maggi Mikaelsson (vpk) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering
av journalistutbildning till Umeå.

1988/89:Ub563 av Hans Dau m. fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen begär
att regeringen vid utarbetandet av budgetpropositionen för budgetåret
1990/91 beaktar vad som i motionen anförts om att starta en högre
musikutbildning på diplomnivå vid universitetet i Umeå.

1988/89:Ub595 av Arne Mellqvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
en journalistutbildning vid högskolan i Falun —Borlänge.

1988/89:Ub607 av Eva Goés m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av
journalistutbildning till Sundsvall.

1988/89:Ub611 av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) vari — såvitt
nu är i fråga — yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den allmänna
informationslinjen på 120 poäng bör inrättas i Karlstad med början
den 1 juli 1989.

1988/89:Ub646 av Stina Eliasson och Martin Olsson (båda c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om vikten av fortsatt teologutbildning i Härnösand.

1988/89:UbU23

1988/89:Ub653 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av en allmän informationslinje i Göteborg.

1988/89:Ub655 av Monica Öhman och Åke Selberg (båda s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att den framtida utvidgningen av journalistutbildningen,
med ett tredje år på högskolenivå för Norrlands del, förläggs
till Kalix folkhögskola i samarbete med Luleå högskola,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den nuvarande
grundutbildningen inom journalistutbildningen vid Kalix folkhögskola
bör jämställas med journalisthögskolans första år,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att journalistutbildningen
i Norrbotten bör få samma högskolestatus som övriga journalisthögskoleutbildningar
i landet.

1988/89:Ub658 av Britta Bjelle och Ulla Orring (båda fp) vari yrkas att
riksdagen beslutar att förlägga en journalistutbildning till Umeå.

1988/89:Ub663 av Rune Thorén (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om påbyggnadslinje för bebyggelseantikvarisk utbildning,

2. att riksdagen till den bebyggelseantikvariska linjen vid Göteborgs
universitet för budgetåret 1989/90 anslår 1,5 milj. kr. utöver vad regeringen
har föreslagit.

1988/89:Ub673 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari — såvitt nu är i
fråga — yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om journalistutbildningens lokalisering.

1988/89:Ub675 av Mats Lindberg m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lokalisera
journalistutbildningen till Umeå universitet.

1988/89:Ub685 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om återinförande av religionsvetenskaplig linje vid
humanistiska fakulteten i Göteborg i enlighet med vad i motionen anförts.

1988/89:Ub689 av Paul Lestander (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskoleutbildning
av journalister i Luleå.

1988/89:Ub728 av Larz Johansson m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

26. att riksdagen beslutar att journalistutbildning på 120 poäng startas
med 30 nybörjarplatser vid högskolan i Sundsvall — Härnösand.

1988/89:Ub745 av Birgitta Hambraeus och Göran Engström (båda c) vari
yrkas att riksdagen beslutar att förlägga den nya journalistlinjen för norra
Sverige till högskolan i Falun —Borlänge.

1988/89:UbU23

1988/89:Ub758 av Torgny Larsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förlängd
teologisk utbildning i Göteborg.

1988/89:Ub823 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga —

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om teknisk-antikvarisk forskning och utbildning i byggnadsvård
m.m.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Kr314.

1988/89:Ub824 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari — såvitt nu är i fråga —

yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om journalistlinjens förläggning till Sundsvall.

1988/89:Ub827 av Marianne Stålberg m.fl. (s) vari — såvitt nu är i fråga
— yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ingenjörsutbildning på mellannivå vid högskolan i Östersund
samt journalist- och arkitektutbildning i Mellannorrland (delvis).

Utskottet

Ny journalistutbildning

Regeringen lägger i budgetpropositionen fram förslag till en reform av
journalistutbildningen. Utgångspunkterna för förslaget är utredningsbetänkandet
(SOU 1987:50) Högskolans journalistutbildning, remissbehandlingen
av detta betänkande och den fortsatta beredning som gjorts
inom regeringskansliet.

Regeringen föreslår inrättande av en allmän utbildningslinje, journalistlinjen,
från den 1 juli 1989. Den nya journalistlinjen skall ha två varianter,
en om 40 poäng och en om 120 poäng. Linjens 120-poängsvariant läggs
upp så att studerande med olika bakgrund i form av utbildning eller
yrkeserfarenhet kan delta i delar av utbildningen. Den kortare varianten
om 40 poäng är avsedd för studerande med tidigare högskoleutbildning
om minst 120 poäng.

Journalistutbildningen skall ge sådana baskunskaper och färdigheter
samt sådan samhällsorientering och kritisk skolning som fordras för yrkesverksamhet
inom massmedier. Föredragande statsrådet betonar att den
nya utbildningen måste kunna ge de studerande djupare insikter i yrkesrollen
och därmed bidra till att stärka journalisternas yrkesidentitet. De
studerande skall genom utbildningen få förmåga att analysera och granska
men också ifrågasätta mediernas roll i samhället liksom sin egen roll inom
medierna och i samhället. Föredragande statsrådet anser vidare att det är
angeläget att grundutbildningen i sig kan ligga till grund för direkt övergång
till forskarutbildning. Det är också viktigt att utbildningen utnyttjar
de nya möjligheter att utveckla forskningsansknytningen och det veten -

1988/89:UbU23

skapliga förhållningssättet i utbildningen som uppstår genom den verksamhet
som håller på att byggas upp vid universiteten i Stockholm och
Göteborg, där journalistutbildning nu bedrivs. Regeringen föreslår att den
nya journalistlinjen förläggs till universiteten i Stockholm och Göteborg
och från läsåret 1990/91 även till en högskoleort i norra Sverige.

Regeringens förslag till dimensionering av journalistlinjen innebär att
antalet nybörjarplatser på linjen i Stockholm resp. Göteborg minskar från
120 till 100 platser per år — 70 nybörjarplatser i vardera Stockholm och
Göteborg för 120-poängsvarianten och 30 nybörjarplatser i vardera Stockholm
och Göteborg för 40-poängsvarianten. Till journalistutbildningen på
en högskoleort i norra Sverige föreslås 30 nybörjarplatser på linjens
120-poängsvariant. Slutligen bör det inom den längre utbildningen i Stockholm
och Göteborg finnas utrymme motsvarande ca 15 årsstudieplatser
för studerande som enbart deltar i delar av utbildningen.

Den första antagningen till den nya 120-poängsvarianten av journalistutbildningen
föreslås ske till hösten 1989. Föredragande statsrådet räknar
vidare med att utbildningen inom den nya 40-poängsvarianten skall kunna
påbörjas vårterminen 1990.

I två motioner från föregående riksmöte, 1987/88:Ub707 (fp) och
1987/88:Ub733 (m) yrkande 13, föreslås en koncentrerad, yrkestekniskt
inriktad journalistutbildning om 40 poäng för studerande med en allmän
ämnesteoretisk akademisk utbildning.

Som utskottet tidigare redovisat innebär förslaget till en ny journalistutbildning
i årets budgetproposition att studerande med tidigare högskolestudier
om minst 120 poäng skall kunna få en kompletterande journalistutbildning
om 40 poäng. Mot denna bakgrund finnér utskottet att yrkandena
i motionerna 1987/88:Ub707 och 1987/88:Ub733 är tillgodosedda.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100
och med avslag på motionerna 1987/88:Ub707 och 1987/88:Ub733 yrkande
13 bemyndigar regeringen att den 1 juli 1989 inrätta en ny allmän
utbildningslinje journalistlinjen om 40/120 poäng.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att fr. o. m.
budgetåret 1989/90 avveckla nuvarande journalistlinje.

Ett stort antal motioner tar upp frågan om lokalisering av journalistutbildning
till en högskoleort i norra Sverige från läsåret 1990/91.

I fyra motioner, 1988/89:Ub673 (m) yrkande 13, 1988/89:Ub551 (vpk)
1988/89:Ub658 (fp) och 1988/89:Ub675 (s) föreslås att journalistutbildningen
bör förläggas till universitetet i Umeå. I samtliga motioner understryks
vikten av journalistutbildningens forskningsanknytning. Endast
universitetet i Umeå har den mångsidighet och kapacitet i sin utbildning
och forskning som krävs för en kvalitativt acceptabel journalistutbildning.
Vidare erinras om att ett centrum för massmediekommunikation håller på
att växa fram vid universitetet och att en utbyggnad av den informationsteknologiska
forskningen har inletts där. Högskolan i Sundsvall — Härnösand
förordas i fem motioner, nämligen 1988/89:Ub728 (c) yrkande 26,
1988/89: Ub824 (mp) yrkande 15, 1988/89:Ub514 (s,m,fp,c,vpk,mp),
1988/89: Ub607 (mp) och 1988/89:Ub827 (s) yrkande 5 delvis. I samtliga
motioner framhålls olika fördelar med en lokalisering av journalistutbild -

1988/89:UbU23

ningen till högskolan i Sundsvall-Härnösand, bl. a. betonas journalistutbildningens
regionalpolitiska betydelse. Enligt motionerna 1988/89:
Ub595 (s) och 1988/89: Ub745 (c) bör journalistutbildningen lokaliseras
till högskolan i Falun —Borlänge. Motionärerna hänvisar bl. a. till att högskolan
sedan år 1982 bedriver en avancerad utbildning i grafisk teknologi.
I två motioner slutligen, nämligen 1988/89: Ub655 (s) yrkande 1 och
1988/89: Ub689 (vpk) föreslås att den nya journalistutbildningen skall
lokaliseras till högskolan i Luleå. I den förstnämnda motionen ges även
förslag till hur ett samarbete bör ske med den nuvarande journalistutbildningen
vid Kalix folkhögskola.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Massmedieområdet är för närvarande mycket expansivt, och den tekniska
utvecklingen inom olika medier går snabbt. Enligt utskottets uppfattning
kommer en lokalisering av den nya journalistutbildningen till Sundsvall—Härnösand
att stärka högskolan genom att dess utbildningsutbud
breddas. Vid högskolan i Sundsvall —Härnösand finns redan en informationslinje,
som avses bli en allmän linje från läsåret 1990/91. Mot denna
bakgrund anser utskottet att den nya journalistutbildningen bör förläggas
till högskolan i Sundsvall —Härnösand. Med hänvisning till det anförda
föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub514,
1988/89: Ub607, 1988/89: Ub728 yrkande 26, 1988/89: Ub824 yrkande 15
och 1988/89:Ub827 yrkande 5 delvis samt med avslag på motionerna
1988/89: Ub551, 1988/89: Ub595, 1988/89: Ub655 yrkande 1, 1988/89:
Ub658, 1988/89: Ub673 yrkande 13, 1988/89: Ub675, 1988/89: Ub689
och 1988/89: Ub745 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om förläggningen av journalistutbildning till högskolan i Sundsvall—Härnösand.

I motion 1988/89:Ub655 (s) anförs att journalistutbildning har bedrivits
vid Kalix folkhögskola sedan 20 år tillbaka. Motionärerna föreslår att den
nuvarande grundutbildningen inom journalistutbildningen vid Kalix folkhögskola
bör jämställas med det första årets utbildning vid journalisthögskolorna
(yrkande 2) och att journalistutbildningen där bör få samma
status som övrig journalistutbildning i landet (yrkande 3).

Utskottet vill hänvisa till utredningsbetänkandet (SOU 1987:50) om
högskolans journalistutbildning, där några av de utbildningsvägar för journalistiskt
arbete som finns utanför högskolan, i första hand folkhögskolornas
journalistutbildning, redovisas. Utskottet delar den uppfattning som
framförs av föredragande statsrådet i budgetpropositionen, nämligen att
det i detta sammanhang inte finns anledning till några åtgärder som berör
folkhögskoleutbildningen. Enligt föredragande statsrådet skall folkhögskolornas
utbildning ses som en värdefull komplettering till högskoleutbildningen.
Den bör fortsätta på samma fria villkor som den för närvarande
har. Till detta vill utskottet lägga att folkhögskolans roll och uppgifter i
förhållande till andra utbildningsanordnare för närvarande utreds av folkhögskolekommittén
(U 1988:09, dir. 1988:16).

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1988/89:Ub655 yrkandena 2 och 3.

1988/89:UbU23

Informationslinjen

1988/89:UbU23

Regeringen föreslår att en allmän informationslinje om 120 poäng inrättas
den 1 juli 1990 och lokaliseras till högskolorna i Örebro, Växjö, Karlstad,
Jönköping och Sundsvall — Härnösand. Informationslinjen skall förbereda
för verksamhet som informatör inom företag, organisationer och myndigheter.

Enligt motion 1988/89:Ub611 (c) yrkande 6 bör den nya informationslinjen
om 120 poäng inrättas vid högskolan i Karlstad redan den 1 juli
1989. I motion 1988/89:Ub653 (s) föreslås att en allmän informationslinje
inrättas vid universitetet i Göteborg. Motionärerna hänvisar bl. a. till att
universitetet i Göteborg har lång erfarenhet av utbildning i informationsteknik,
att universitetet har landets enda professur i massmedieforskning
och att planer finns på en ny institution för masskommunikation och
journalistik.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Som framhålls i budgetpropositionen bygger den nya allmänna utbildningslinjen
på ett grundligt förarbete inom UHÄ. Linjen är en vidareutveckling
av de lokala linjer om 80—120 poäng som redan finns på nyssnämnda
fem högskoleorter. I sin anslagsframställning redovisar UHÄ att
vissa universitet föreslagit att den allmänna informationslinjen lokaliseras
till ett eller flera universitet med hänvisning till den bättre arbetsmarknaden
för informatörer i de större städerna och förutsättningarna för linjens
forskningsanknytning vid ett universitet. UHÄ avser att pröva dessa förslag
i sin anslagsframställning för planeringsperioden 1990/91 — 1991/93.

Utskottet anser att det finns anledning att avvakta dels UHÄ:s förslag
till finansiering av den nya linjen, dels ämbetets prövning av frågan om
lokalisering av informationslinjen till ett eller flera universitet. Med hänvisning
till vad som här anförts föreslår utskottet att riksdagen med bifall
till proposition 1988/89:100 och med avslag på motionerna 1988/89:
Uböll yrkande 6 och 1988/89: Ub653 bemyndigar regeringen att den 1
juli 1990 inrätta en allmän utbildningslinje, informationslinjen om 120
poäng.

Bibliotekarieutbildning

Sedan höstterminen 1987 är 30 utbildningsplatser på bibliotekarielinjen i
Borås utlokaliserade till universitetet i Umeå. De studerande på bibliotekarielinjen
i Umeå kommer att avsluta sin utbildning under våren 1989.
Föredragande statsrådet ställer sig positiv (jfr prop. s.242) till en fortsatt
utlokalisering till Umeå av utbildningen på bibliotekarielinjens längre
variant om 80 poäng. Denna utlokalisering av ytterligare en grupp om 30
studerande kan finansieras genom frigjorda resurser från utbildningens
kortare variant om 40 poäng, som föreslås bli inställd vid två tillfällen,
nämligen vårterminen 1990 och vårterminen 1991.

I motion 1988/89: Ub507 (fp) hävdas att det finns starka skäl som talar för
en permanent bibliotekarieutbildning vid universitetet i Umeå. Hittills
gjorda erfarenheter visar, enligt motionärerna, att universitetet i Umeå har

goda förutsättningar för att bedriva denna utbildning. En bibliotekarieutbildning
i Umeå skulle också på ett markant sätt underlätta rekryteringen
av kompetenta sökande till vakanta tjänster inom biblioteksväsendet i
norra Sverige.

Utskottet har tidigare behandlat liknande yrkanden (UbU 1986/87:20,
UbU 1987/88:26). I årets budgetproposition anför föredragande statsrådet
att det är angeläget att bibliotekarieutbildningen vid universitetet i Umeå
får fortsätta ytterligare en tid, då den kan ge erfarenheter av värde när det
gäller att bedöma olika förslag och önskemål om bibliotekarieutbildningen
i framtiden. Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte nu finns skäl
för riksdagen att uttala sig i frågan, varför utskottet avstyrker motion
1988/89: Ub507.

Religionsvetenskaplig utbildning

Då det under de senaste åren varit svårt att besätta alla nybörjarplatser på
den religionsvetenskapliga linjen, anser föredragande statsrådet, att en
temporär minskning bör ske av intagningskapaciteten på den religionsvetenskapliga
linjen med 40 nybörjarplatser, 20 vid vardera universiteten i
Uppsala och Lund för budgetåret 1989/90. För Uppsalas del bör nedskärningen
gälla de platser som är förlagda till Stockholm. De medel som
frigörs bör användas för fristående kurser i religionsvetenskapliga ämnen.

1 fyra motioner tas frågor upp om den religionsvetenskapliga utbildningen.
1 motion 1988/89: Ub546 (fp) avvisas regeringens förslag till en temporär
minskning av antalet nybörjarplatser på den religionsvetenskapliga linjen
för budgetåret 1989/90 (yrkande 1). Enligt motionärerna bör den del av
utbildningen på den religionsvetenskapliga linjen, som för närvarande är
utlokaliserad till universitetet i Umeå från universitetet i Uppsala, få
fortsätta (yrkande 2). Även i motion 1988/89: Ub646 (c) berörs den religionsvetenskapliga
utbildningen i Norrland. Motionärerna föreslåratt den
distansutbildning i Härnösand, som startade hösten 1987 och som universitetet
i Uppsala svarar för, inte skall bli en engångsföreteelse utan upprepas.
1 båda dessa motioner understryks vikten av att viss prästutbildning
bör finnas i Norrland, så att prästrekryteringen där kan underlättas. Slutligen
begärs i motionerna 1988/89: Ub685 (m) och 1988/89: Ub758 (s)
förslag om införande av religionsvetenskaplig linje vid universitetet i
Göteborg. Motionärerna hänvisar till att det för närvarande är möjligt att
studera 80 poäng av den religionsvetenskapliga linjen vid institutionen för
religionsvetenskap i Göteborg. Enligt motionärerna finns det i Göteborg
ett starkt uttalat behov av en förlängning av utbildningen där. De studerande
bör inte behöva flytta till annan ort för att avsluta sina studier på
religionsvetenskaplig linje.

Utskottet konstaterar att det under de senaste åren varit svårt att besätta
alla nybörjarplatser på den religionsvetenskapliga linjen, samtidigt som
det råder stor brist på personal med religionsvetenskaplig utbildning inom
svenska kyrkan. På olika sätt har universiteten i Uppsala och Lund försökt
att hålla uppe utbildningskapaciteten för den religionsvetenskapliga linjen.

1988/89:UbU23

Det förstnämnda universitetets utlokalisering av religionsvetenskaplig utbildning
till universitetet i Umeå och den nyss redovisade distansutbildningen
i Härnösand är exempel på åtgärder som vidtagits. Regeringens
förslag till en temporär minskning av intagningskapaciteten på den religionsvetenskapliga
linjen och till överföring av frigjorda medel till anslaget
D 12. Lokala och individuella linjer och fristående kurser är enligt utskottets
uppfattning ett rationellt sätt att utnyttja befintliga resurser för utbildning
i religionsvetenskap. Utskottet anser vidare att det inte finns något
som hindrar att viss religionsvetenskaplig utbildning även i fortsättningen
förläggs till universitetet i Umeå och att olika distributionsformer för
utbildning prövas i syfte att öka rekryteringen till prästutbildningen i såväl
Norrland som övriga Sverige.

Utskottet vill påpeka att utlokalisering av högskoleutbildning, distansutbildning
m. m. bygger på överenskommelser mellan berörda högskoleenheter.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1988/89: Ub546 yrkandena 1 och 2, 1988/89: Ub646,
1988/89: Ub685 och 1988/89: Ub758.

Högre musikutbildning

I motion 1988/89: Ub563 (m,fp,c) framförs förslag till påbyggnadsutbildning
i musik vid universitetet i Umeå. Motionärerna framhåller att universitetet
i Umeå genom den nystartade konsthögskolan och designutbildningen
lagt grunden till en konstnärlig fakultet. Som nästa led planeras
lokalt en högre musikutbildning vid universitetet. Den avser en tvåårig
påbyggnadsutbildning på s. k. diplomnivå — efter de fyra årens grundläggande
musikutbildning på annan ort — med 30 nybörjarplatser.

Utskottet konstaterar att planeringsramen för påbyggnadsutbildningen i
musik för närvarande är tio nybörjarplatser. Utbildningen har sex olika
inriktningar som varierar i längd mellan 80 poäng och 160 poäng. En
inriktning är den s. k. diplomutbildningen av instrumental- och sångsolister.
I årets budgetproposition föreslår regeringen en utökning av påbyggnadsutbildningen
i musik med sju nybörjarplatser, nämligen tre platser vid
musikhögskolan i Stockholm, två platser vid universitetet i Lund och två
vid universitetet i Göteborg. För detta ändamål beräknas 476000kr. under
anslaget. UHÄ har i sin anslagsframställning för budgetåret 1989/90
inte tagit upp frågan om en etablering av påbyggnadsutbildning i musik
vid universitetet i Umeå. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion
1988/89: Ub563.

Bebyggelseantikvarisk utbildning

Enligt motion 1988/89: Ub823 (m) yrkande 2 är det viktigt att Sverige har
tillgång till skickliga yrkesmän med kunskaper om äldre tiders byggnadsteknik
och materialteknik. Enligt motionärerna bör åtgärder vidtas för att
stärka teknisk-antikvarisk forskning och utbildning i byggnadsvård m. m. I
motion 1988/89: Ub663 (c) yrkande 1 föreslås att en påbyggnadsutbild -

1988/89:UbU23

ning på den bebyggelseantikvariska linjen inrättas. Den bör ha
utbildningsinslag särskilt för yrkeslivets behov, exempelvis för specialiserade
företag inom byggnadssektorn.

Utskottet vill hänvisa till sin behandling av ett liknande yrkande under
hösten 1988 (bet. 1988/89: UbU5,rskr. 1988/89:41). Utskottet erinrade då
om att den bebyggelseantikvariska linjen om 120 poäng och påbyggnadslinjen
i restaureringskonst om 40 poäng vid konsthögskolan i Stockholm är
relativt nya utbildningar i vårt land och att de behöver viss tid för att
utvecklas. När det gäller frågan om inrättande av en allmän påbyggnadslinje
för viss utbildning erinrar utskottet om att ett ärende av sådant slag
normalt bör prövas av UHÄ och regering, innan det blir föremål för
riksdagsbeslut. Lokala påbyggnadslinjer kan inrättas av högskolemyndigheten
inom ramen för tillgängliga resurser. Vidare kan utbildning anordnas
som uppdragsutbildning.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1988/89: Ub663 yrkande 1 och 1988/89: Ub823 yrkande 2.

Planeringsramar

Utskottet tillstyrker att riksdagen fastställer planeringsramar för sektorn
för utbildning för kultur- och informationsyrken för budgetåret 1989/90 i
enlighet med vad som föreslås i budgetpropositionen.

Anslagsbeloppet

1 motion 1988/89: Ub545 (fp) hävdas att universitetets i Göteborg medelsbehov
när det gäller de konstnärliga utbildningarna inte är tillgodosedda i
årets budgetproposition. Enligt motionärerna får t. ex. teaterutbildningarna
i Malmö och Stockholm ungefär 10000kr. mer per elev och termin än
vad motsvarande utbildning får i Göteborg. Motionärerna föreslår att
regeringen får i uppdrag att förstärka resurserna till de konstnärliga utbildningarna
i Göteborg i enlighet med universitetets önskemål. Finansieringen
bör ske genom en omfördelning inom anslaget för D 11. Utbildning för
kultur- och informationsyrken. I motion 1988/89: Ub663 (c) yrkande 2
föreslås att riksdagen till den bebyggelseantikvariska linjen vid universitetet
i Göteborg för budgetåret 1989/90 skall anslå 1,5 milj. kr. utöver vad
regeringen har föreslagit. Motionären anser att nuvarande anslag inte
räcker för att tillgodose elementära behov av utrustning och material,
byggtekniska och laborativa övningar m.m. och att de studerande därigenom
inte uppnår fullgod yrkeskompetens.

Utskottet vill erinra om att det är styrelsen för universitetet som själv
avgör efter lokala bedömningar fördelningen av medel på de olika utbildningslinjerna
inom resp. sektorsanslag. Beträffande en förstärkning av
resurserna för den bebyggelseantikvariska linjen konstaterar utskottet att
UHÄ i sin anslagsframställning för budgetåret 1989/90 inte fört fram
förslag om ytterligare medel för denna linje. Till bilden hör att det i årets
budgetproposition föreslås ökade resurser till konservatorsutbildningen

1988/89:UbU23

vid universitetet i Göteborg motsvarande sammanlagt 500000 kr. för budgetåret
1989/90.

När det gäller resurser till de konstnärliga utbildningarna vid universitetet
i Göteborg konstaterar utskottet att tilldelade resurser per årselevplats
är större på vissa linjer i Göteborg (bl.a. musikdramatiska linjen och
musikerlinjen) och mindre på andra (bl.a. skådespelarlinjen) i jämförelse
med övriga högskolenheter (Verksamhetsberättelse för högskolan, UHÄrapport
1988:9).

Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen under
anslaget föreslår utskottet beträffande anslagsbeloppet att riksdagen med
bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på motionerna 1988/89:
Ub545 och 1988/89: Ub663 yrkande 2 till Utbildning för kultur- och
informationsyrken för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
av 260519000kr.

Övrigt

1 motion 1988/89: Ub508 (fp) anförs att högskolan i Kalmar bör utnyttjas
för en planerad fortbildning av museitjänstemän, då fortbildningen av
journalister (FOJO) är förlagd dit sedan ett tiotal år.

Utskottet hänvisar till riksdagens behandling av samma yrkande under
hösten 1988 (bet. 1988/89: UbU5, rskr. 1988/89:41). Enligt vad utskottet
erfarit bereds för närvarande frågan om fortbildning av museitjänstemän
och även frågan om lokaliseringsort för en sådan fortbildning inom regeringskansliet.
Med hänsyn härtill anser utskottet att riksdagen bör avslå
motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande inrättande av en allmän utbildningslinje, journalistlinjen att

riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag
på motionerna 1987/88: Ub707 och 1987/88: Ub733 yrkande
13 bemyndigar regeringen att den 1 juli 1989 inrätta en ny allmän
utbildningslinje, journalistlinjen om 40/120 poäng,

2. beträffande avveckling av nuvarande journalistlinje

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bemyndigar
regeringen att fr. o. m. budgetåret 1989/90 avveckla nuvarande journalistlinje,

3. beträffande lokalisering av journalistutbildning till en högskoleort
i norra Sverige

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89: Ub514, 1988/89:
Ub607, 1988/89: Ub728 yrkande 26, 1988/89: Ub824 yrkande 15
och 1988/89: Ub827 yrkande 5 delvis samt med avslag på motionerna
1988/89: Ub551, 1988/89: Ub595, 1988/89: Ub655 yrkande 1,
1988/89: Ub658, 1988/89: Ub673 yrkande 13, 1988/89: Ub675,

1988/89:UbU23

1988/89: Ub689 och 1988/89: Ub745 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande journalistutbildning vid Kalix folkhögskola

att riksdagen avslår motion 1988/89: Ub655 yrkandena 2 och 3,

5. beträffande inrättande av en allmän utbildningslinje, informationslinjen att

riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag
på motionerna 1988/89: Ub611 yrkande 6 och 1988/89: Ub653
bemyndigar regeringen att den 1 juli 1990 inrätta en allmän utbildningslinje,
informationslinjen om 120 poäng,

6. beträffande bibliotekarieutbildning vid universitetet i Umeå
att riksdagen avslår motion 1988/89: Ub507,

7. beträffande religionsvetenskaplig utbildning

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: Ub546, 1988/89: Ub646,
1988/89: Ub685 och 1988/89: Ub758,

8. beträffande påbyggnadsutbildning i musik vid universitetet i
Umeå

att riksdagen avslår motion 1988/89: Ub563,

9. beträffande teknisk-antikvarisk forskning och utbildning i
byggnadsvård m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: Ub663 yrkande 1 och
1988/89: Ub823 yrkande 2,

10. beträffande planeringsramar

att riksdagen fastställer planeringsramar i enlighet med vad som
förordats i proposition 1988/89:100,

11. beträffande anslaget

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag
på motionerna 1988/89: Ub545 och 1988/89: Ub663 yrkande 2
till Utbildning för kultur- och informationsyrken för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 260519000kr.,

12. beträffande lokaliseringsort för fortbildning av museitjänstemän att

riksdagen avslår motion 1988/89: Ub508,

Stockholm den 6 april 1989
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s),
Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp),
Lars Svensson (s), Ingvar Johnsson (s), Margareta Hemmingsson (s), Berit
Löfstedt (s), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Eva Goés (mp),
Ewa Hedkvist Petersen (s), Ulf Melin (m), Marianne Jönsson (c), och Ylva
Johansson (vpk).

1988/89:UbU23

Reservationer

1. Lokalisering av journalistutbildning till en högskoleort i
norra Sverige (mom. 3)

Ann-Cathrine Haglund, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Massmedieområdet
är” och slutar med ”Sundsvall —Härnösand” bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill framhålla att forskningsanknytningen av journalistutbildningen
är mycket väsentlig för utvecklingen av journalistyrket. Enligt
utskottets uppfattning är en kritiskt inriktad utbildning med inslag av
skolning i vetenskaplig metodik m. m. en förutsättning för att den föreslagna
målsättningen för den nya journalistutbildningen skall kunna uppnås.
Mot denna bakgrund anser utskottet att den nya journalistutbildningen
bör förläggas till universitetet i Umeå. Utskottet delar uppfattningen att
endast universitetet i Umeå, bland de aktuella högskoleenheterna i norra
Sverige, för närvarande har den bredd och kvalitet i sin utbildning och
forskning som den nya journalistutbildningen kommer att kräva.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till motionerna 1988/89: Ub551, 1988/89: Ub658, 1988/89: Ub673
yrkande 13 och 1988/89: Ub675 samt med avslag på motionerna 1988/89:
Ub514, 1988/89: Ub595, 1988/89: Ub607, 1988/89: Ub655 yrkande 1,
1988/89: Ub689, 1988/89: Ub728 yrkande 26, 1988/89: Ub745, 1988/89:
Ub824 yrkande 15 och 1988/89: Ub827 yrkande 5 delvis som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om förläggning av journalistutbildning
till universitetet i Umeå.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande lokalisering av journalistutbildning till en högskoleort
i norra Sverige

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89: Ub551, 1988/89:
Ub658, 1988/89: Ub673 yrkande 13 och 1988/89: Ub675 samt med
avslag på motionerna 1988/89: Ub514, 1988/89: Ub595, 1988/89:
Ub607, 1988/89: Ub655 yrkande 1, 1988/89: Ub689, 1988/89:
Ub728 yrkande 26, 1988/89: Ub745, 1988/89: Ub824 yrkande 15
och 1988/89: Ub827 yrkande 5 delvis som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

2. Bibliotekarieutbildning vid universitetet i Umeå (mom. 6)

Eva Goes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”motion 1988/89: Ub507” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att bibliotekarieutbildningen vid universitetet i Umeå,
vilken sedan höstterminen 1987 bedrivits som försöksverksamhet, nu bör
bli permanent. Utskottet vill erinra om att kravet för tillträde till bibliotekarieutbildningens
längre variant är minst 80 poängs högskolestudier. För

1988/89:UbU23

många studerande innebär det en stor nackdel att utbildningen endast är
lokaliserad till en ort i landet. Bibliotekarieutbildningen har därför svårigheter
att rekrytera studerande från norra Sverige, vilket i sin tur minskat
möjligheterna att få utbildade bibliotekarier till tjänster i Norrlandslänen.
En permanent bibliotekarieutbildning vid universitetet i Umeå skulle öka
antalet sökande till denna utbildning från norra Sverige och förbättra
rekryteringen av utbildade bibliotekarier till tjänster där. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande bibliotekarieutbildning vid universitetet i Umeå
att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Ub507 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Religionsvetenskaplig utbildning (mom. 7)

Lars Leijonborg (fp), Carl-Johan Wilson (fp) och Eva Goes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och på s. 9 slutar med ”och 1988/89: Ub758” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att förslaget i budgetpropositionen om att temporärt
minska utbildningskapaciteten på den religionsvetenskapliga linjen med
20 nybörjarplatser inte bör genomföras. Uppsala universitet har i flera
avseenden spelat en viktig roll för att avhjälpa en del av bristen på
personal med religionsvetenskaplig utbildning i norra Sverige. Universitetet
i Umeå har varit lokal kursadministratör för den utbildningsverksamhet
som universitetet i Uppsala decentraliserat dit.

Såväl Luleå som Härnösands stift har under en följd av år aktivt verkat
för att universitetet i Umeå skall engagera sig för att etablera religionsvetenskaplig
utbildning vid universitetet. Det har t.o. m. inrättats en fond
för teologisk forskning och utbildning som har till syfte att stödja dessa
strävanden.

I analogi med vad som sägs i budgetpropositionen om bibliotekarieutbildningen
bör enligt utskottets uppfattning verksamheten med religionsvetenskaplig
utbildning vid universitetet i Umeå få fortsätta ytterligare
en tid. Av det skälet bör inte heller någon överföring mellan sektorsanslaget
(D 11) och anslaget till fristående kurser (D12) företas i vad avser
universitetet i Uppsala. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande religionsvetenskaplig utbildning

att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Ub546 och med anledning
av motionerna 1988/89: Ub646, 1988/89: Ub685 och 1988/89:
Ub758 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

1988/89:UbU23

4. Teknisk-antikvarisk forskning och utbildning i
byggnadsvård m. m. (mom. 9)

Ann-Cathrine Haglund, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att ansvaret från samhällets sida måste bli större när det
gäller att skydda och bevara våra kulturskatter. På kunskapsområdet finns
det i dag brister. Forskningen på det teknisk-antikvariska området bör
enligt utskottets uppfattning få ökade resurser och särskilda insatser måste
göras för att stärka utbildningen i byggnadsvård, byggnadsteknik och
materialframställning. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande teknisk-antikvarisk forskning och utbildning i
byggnadsvård m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Ub823 yrkande 2 och
med anledning av 1988/89: Ub663 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

1988/89:UbU23

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989