Utbildningsutskottets betänkande

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1988/89:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkt
D 10. Utbildning för undervisningsyrken (s. 214-231) jämte motioner.

Propositionen

Regeringen har - såvitt nu är i fråga - föreslagit

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att begränsa antagningen till
speciallärarlinjen budgetåret 1989/90,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att inom ramen för ämneslärarlinjen,
40 poäng, anordna lektorsutbildning kombinerad med tjänstgöring,

4. att riksdagen fastställer planeringsramar i enlighet med vad som i
propositionen har förordats,

5. att riksdagen till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 854 118 000 kr.

Regeringens förslag i propositionens hemställan 3 om att riksdagen skall
bemyndiga regeringen att lokalisera huvuddelen av verksamheten vid
högskolan för lärarutbildning i Stockholm till Södertälje behandlar utskottet
i annat sammanhang.

Motionerna

1988/89:Ub210 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lektorstjänster under
vissa förutsättningar skall kunna tillsättas med personer med licentiatexamen.

1988/89:Ub505 av Hans Nyhage (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att reguljär förskollärarutbildning återupptas vid
högskolan i Borås fr.o.m. den 1 juli 1989,

2. att riksdagen beslutar att 60 nybörjarplatser lokaliseras till den angivna

1988/89 :UbU22

1988/89

UbU22

ÅTTONDE HUVUDTITELN

1 Riksdagen 1988189.14sami. Nr 22

förskollärarutbildningen inom ramen för de i budgetpropositionen föreslagna
platserna.

1988/89:Ub506 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att i lärarutbildningarna
ämneskunskaper skall betygsättas efter en skala med minst tre
betygsgrader,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att i lärarutbildningarna
lärarskicklighet skall betygsättas efter en skala med minst tre
betygsgrader.

1988/89:Ub517 av Lars-Erik Lövdén och Kurt Ove Johansson (båda s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behörighetsgrunderna för tjänst som högskolelektor.

1988/89:Ub520 av Karin Falkmer (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
inrätta en idrottshögskola förlagd till GIH i Stockholm.

1988/89:Ub522 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att grundskollärarlinjens gren för senarelärare med
inriktning mot naturorienterande ämnen inrättas i Luleå.

1988/89:Ub523 av Lars Sundin (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en omlokalisering av 60 utbildningsplatser till en förskollärarlinje
i Borås,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att högskolan i Borås skall ges ansvar för förskollärarlinjen i
Borås.

1988/89:Ub526 av Ulla Tillander och Rosa Östh (båda c) vari yrkas att
riksdagen avslår regeringens förslag om minskad antagning till vårdlärarlinjen.

1988/89:Ub529 av Rolf Dahlberg (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
intagning till lärarutbildning skall ske vid högskolan i Gävle-Sandviken från
hösten 1989.

1988/89:Ub531 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
dimensioneringen vid vårdlärarlinjen vid Umeå universitet bibehålls vid
nuvarande nivå.

1988/89:Ub532 av Lennart Brunander och Marianne Andersson (båda c) vari
yrkas att riksdagen beslutar att vid Borås högskola inrätta en förskollärarlinje
med 60 nybörjarplatser.

1988/89:Ub544 av Hans Dau (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att den i
budgetpropositionen föreslagna nedskärningen av antalet utbildningsplatser
vid vårdlärarlinjen i Umeå ej genomförs.

1988/89:Ub566 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att behovet av förskollärarutbildning i Värmland
skall tillgodoses.

1988/89:UbU22

1988/89:Ub569 av Hans Lindblad (fp) vari yrkas att riksdagen sorn sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
flyglärare för alla delar av landet.

1988/89:Ub589 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om dimensionering och lokalisering av grundskollärarlinjen.

1988/89: Ub591 av Lars Ahlmark och förste vice talman Ingegerd Troedsson
(båda m) vari yrkas att riksdagen beslutar om etablering av grundskollärarlinjen,
grenen för utbildning av lärare för åk 1-7, vid Uppsala universitet i
enlighet med UHÄ:s förslag.

1988/89:Ub594 av Axel Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att UHÄ får i
uppdrag att inom den totala ramen för nybörjarplatser i grundskollärarutbildningen
årskurs 1-7 omfördela 30 platser till högskolan i Gävle-Sandviken.

1988/89:Ub597 av Inge Carlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att en
idrottshögskola med en utbildning omfattande 120 poäng placeras i Linköping.

1988/89:Ub603 av Iris Mårtensson m.fl. (s) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att UHÄ får i uppdrag att inom den föreslagna ramen för
nybörjarplatser till grundskollärarutbildningen årskurs 1-7 omfördela 30
platser till högskolan i Gävle-Sandviken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om planeringsresurser till barn- och ungdomspedagogiska linjer,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördelningen av platser till 50-poängsutbildning för förskollärare
vid högskolan i Gävle-Sandviken.

1988/89:Ub604 av Ingegerd Anderlund och Aina Westin (båda s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av en enhetlig pedagogisk grundutbildning för all barnomsorgspersonal.

1988/89:Ub609 av Bertil Måbrink (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar att
den nya barn- och ungdomspedagogiska linjen lokaliseras till GävleSandvikens
högskola.

1988/89:Ub611 av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) vari-såvitt nu är i
fråga - yrkas

5. att riksdagen beslutar, med ändring av tidigare beslut, att ämneslärarutbildningen
för gymnasielärare även fortsättningsvis skall anordnas vid
högskolan i Karlstad,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om decentraliserad förskollärarutbildning i Värmland.

1988/89:UbU22

1988/89:Ub612 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av utökat antal utbildningsplatser för förskollärar- och
fritidspedagoglinjerna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att UHÄ:s förslag om ny barnpedagogisk utbildning
snarast genomförs.

1988/89:Ub615 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c) vari - såvitt
nu är i fråga - yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lärarutbildning vid högskolan i Kalmar.

1988/89:Ub618 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av
grundskollärarutbildning med inriktning mot årskurserna 4-9 till högskolan i
Växjö.

1988/89: Ub626 av Hans Lindblad (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om grundskollärarutbildning i Gävle.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A437.

1988/89:Ub639 av Lars Ernestam och Gudrun Norberg (båda fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om utredning av förutsättningarna att flytta GIH i Stockholm till Örebro.

1988/89:Ub644 av Håkan Holmberg (fp) vari yrkas att riksdagen i enlighet
med sitt tidigare beslut beslutar att grundskollärarutbildningen i Uppsala
skall inrättas fr.o.m. 1989/90.

1988/89:Ub649 av Maggi Mikaelsson (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vårdlärarutbildningen
vid Umeå universitet.

1988/89:Ub657 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m) vari - såvitt
nu är i fråga - yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om decentraliserad utbildning av förskollärare.

1988/89:Ub662 av Göran Engström och Birgitta Hambraeus (båda c) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Lugnets idrottsvetenskapliga institut,

2. att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt UHÄ att i samråd med
representanter för idrottsrörelsen utarbeta en utbildningsplan för instruktörer/tränare
att förläggas till högskolan i Falun-Borlänge.

1988/89:Ub669 av Håkan Strömberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
fortsatt utbyggnad av högskolan i Örebro (delvis).

1988/89:UbU22

1988/89:Ub670 av Gustav Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tidiglärarutbildningen
vid Uppsala universitet.

1988/89:Ub673 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

10. att riksdagen beslutar att grundskollärarutbildning från och med
budgetåret 1989/90 skall bedrivas i den omfattning som anges i tidigare
riksdagsbeslut,

11. att riksdagen avslår regeringens förslag att minska antalet nybörjarplatser
i vårdlärarutbildningen.

1988/89:Ub676 av Rosa Östh (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att en sammanhållen grundskollärarutbildning
kommer till stånd vid Uppsala universitet i enlighet med vad som tidigare
beslutats,

2. att riksdagen beslutar att avvisa den föreslagna nedskärningen av platser
på vårdlärarlinjen.

1988/89:Ub683 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att en särskild utbildningslinje för specialpedagogik
bör inrättas med inriktning på elever med tal- och språksvårigheter.

1988/89:Ub700 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som framförts angående bibehållen planeringsram
med 48 nybörjarplatser vid vårdlärarutbildning för Norrland och i
Umeå.

1988/89:Ub704 av Karin Starrin och Gunnar Björk (båda c) vari yrkas

1. att högskolan i Gävle-Sandviken får genomföra den beslutade grundskollärarutbildningen,

2. att utbildningen påbörjas hösten 1989.

1988/89:Ub705 av Karin Starrin och Gunnar Björk (båda c) vari yrkas att
högskolan i Gävle-Sandviken tilldelas 24 platser för att utbilda barnskötare
till förskollärare.

1988/89:Ub712 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

7. att riksdagen beslutar att öka antalet nybörjarplatser på förskollärarlinjen
med 300 platser,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett bibehållande av dimensioneringen av förskollärarlinjen i
Stockholm samt ett återetablerande av linjen i Borås,

9. att riksdagen under anslaget D 10. Utbildning för undervisningsyrken,
anslår 18 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om grundskollärarlinjens lokalisering till Kalmar, Gävle-Sandviken
och Uppsala.

1988/89:Ub717 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar utöka utbildningskapaciteten för förskollärare till
ett intag om 4 000 utbildningsplatser 1989/90,

1988/89:UbU22

2. att riksdagen till utbildning av förskollärare för budgetåret 1989/90
anslår 21 168 000 kr. utöver regeringens förslag,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av en barn- och
ungdomspedagogisk utbildning på 120 poäng för personal med arbete i
barngrupp på daghem och fritidshem,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en enhetlig utbildning för
personal i arbete i barngrupp inom barnomsorgen.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:So631.

1988/89:Ub724 av Inger Schörling och Eva Goés (båda mp) vari yrkas att
riksdagen beslutar att intagning till grundskollärarutbildningen vid högskolorna
i Gävle-Sandviken, Kalmar och universitetet i Uppsala fr.o.m.
höstterminen -89 skall ske enligt tidigare riksdagsbeslut.

1988/89:Ub728 av Larz Johansson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

7. att riksdagen avvisar regeringens förslag om neddragning av anslagen till
utbildningarna för tekniska yrken, vårdyrken och undervisningsyrken med
2 % (delvis),

20. att riksdagen beslutar att antagning till grundskollärarutbildningen vid
universitetet i Uppsala, högskolan i Gävle-Sandviken och högskolan i
Kalmar skall ske höstterminen 1989 i enlighet med riksdagens tidigare beslut,

21. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utbyggd utbildning för
att klara barnomsorgens behov i enlighet med vad som anges i motionen,

22. att riksdagen beslutar att förskollärarutbildning i Borås med 60
nybörjarplatser startas hösten 1989 i enlighet med vad som anges i motionen,

24. att riksdagen till D 10. Utbildning för undervisningsyrken anvisar
871 480 000 kr. varvid förhöjningen användes dels för utökad förskollärarutbildning
med 840 000 kr., dels för att återställa den 2-procentiga besparingen
med 16 522 000 kr.,

25. att riksdagen beslutar att inrätta en högskola för fysisk forskning och
120-poängsutbildning i ämnet idrott vid högskolan i Falun-Borlänge,

27. att riksdagen beslutar att antalet nybörjarplatser på vårdlärarlinjen
skall vara oförändrat.

1988/89:Ub744 av Stig Alemyr m.fl. (s, m, fp, c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att antagningen till grundskollärarlinjen vid
högskolan i Kalmar sker höstterminen 1989,

2. att riksdagen beslutar att medel härför omdisponeras inom ramen för
den totala dimensioneringen av grundskollärarutbildningen.

1988/89:Ub756 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förskollärarutbildning
i Borås snarast bör återupptas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att dimensioneringen
bör vara minst 60 platser per år,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att högskolan i
Borås bör vara huvudman för denna utbildning.

1988/89:Ub759 av Börje Hörnlund och Görel Thurdin (båda c) vari yrkas att
riksdagen avslår regeringens förslag om dimensioneringsminskning av vård -

1988/89:UbU22

lärarlinjen vid Umeå universitet och därmed också avslag på åtföljande 1988/89:
förslag om ekonomisk nedskärning.

1988/89:Ub801 av Olof Johansson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av en utökad lärarutbildning.

1988/89:Ub802 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättandet av en
idrottshögskola.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Kr501.

1988/89:Ub806 av Carl Bildt m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
36. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk arbetsgrupp
tillsätts för att lägga förslag om åtgärder för att förbättra kvaliteten i och
förstärka rekryteringen till lärarutbildningarna i enlighet med vad som i
motionen anförts.

1988/89:Ub813av Roland Sundgren m.fl. (s) vari-såvitt nu är i fråga - yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om 24 nybörjarplatser vid förskollärarutbildningen vid högskolan i
Eskilstuna-Västerås.

1988/89:Ub815 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen inrättar en 120-poängs högskoleutbildning
i ämnet idrott vid högskolan i Falun-Borlänge.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Kr513.

1988/89:Ub817 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

30. att riksdagen beslutar att de graderade betygen i lärarutbildningen,
såväl ämnesbetygen som betygen i undervisningsskicklighet, återinförs,

32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lektorstjänster i gymnasieskolan.

1988/89:Ub824 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om längden på grundskollärarutbildningen och bibehållen utbildning
på platserna i Gävle-Sandviken, Kalmar och Uppsala (delvis).

1988/89:Ub830 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c, mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skolförordningens
bestämmelser från juni 1988 om grundläggande ämnesutbildning bör
äga tillämpning på den som före den 1 juli 1988 avlagt grundläggande
högskoleexamen och som efter avlagd doktorsexamen genomgår praktiskpedagogisk
utbildning för lektorstjänst,

2. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för en bättre lönesättning
för gymnasielektor,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om dels ledigkungörande av och förordnande på lektorstjänst, dels
avkortad utbildning för lektorstjänst,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om antalet antagningsplatser för lektorsutbildning.

1988/89:Ub832 av Rune Rydén m.fl. (m, fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att
öka den yngre generationens intresse för läraryrket.

1988/89:Ub834 av Ann-Cathrine Haglund m .fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

43. att riksdagen avslår regeringens förslag om att inte anta elever till den
planerade lärarutbildningen i Kalmar, Gävle-Sandviken och Uppsala.

1988/89:Ub837 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

10. att riksdagen hos regeringen begär att UHÄ får i uppdrag att analysera
behovet av vårdlärare och av utbildning på distans enligt vad som anförts i
motionen,

11. att riksdagen avvisar regeringens förslag om indragning av 30 platser på
vårdlärarutbildning.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:So546.

Utskottet

1. Förskollärar- och fritidspedagoglinjerna

Regeringen uppdrog den 20 oktober 1983 åt UHÄ att göra en översyn av
fritidspedagog- och förskollärarutbildningarna. UHÄ har den 7 oktober 1987
redovisat förslag till en ny barnomsorgsutbildning, en barn- och ungdomspedagogisk
linje om 120poäng. Den nuvarande utbildningen vid förskollärarlinjen
och fritidspedagoglinjen omfattar 100 poäng. UHÄ beräknar kostnaderna
per år för föreslagen förlängning av utbildningen med nuvarande
dimensionering till ca 23 milj.kr. Inräknas kostnaderna för studiemedel blir
kostnadsökningen ca 45 milj.kr. per år.

Av propositionen framgår att föredragande statsrådet inte är beredd att
föreslå regeringen att göra den mycket stora ekonomiska satsning som en
förlängning av utbildningen med nuvarande dimensionering innebär. I stället
bör det beredas utrymme för förändringar av utbildningen i den riktning
UHÄ föreslagit inom den utbildningstid som nu gäller.

I motionerna 1988/89:Ub612 (s) yrkande 2 och 1988/89:Ub717 (vpk)
yrkande 3 begärs snarast förslag om en ny barn- och ungdomspedagogisk
linje om 120 poäng. Enligt motion 1988/89:Ub603 (s) yrkande 2 bör
planeringsresurser för en sådan linje anvisas. I motion 1988/89:Ub609 (vpk)
begärs att en sådan linje lokaliseras till högskolan i Gävle-Sandviken.

Utskottet finner i likhet med föredragande statsrådet att det är angeläget
att UHÄ reviderar utbildningsplanerna för förskollärarlinjen och fritidspedagoglinjen
i den riktning som UHÄ har föreslagit men inom oförändrad
utbildningstid. De nu gällande utbildningsplanerna är från år 1980. Utskottet
delar uppfattningen att de bör anpassas till de krav som arbetet inom dagens
barnomsorg ställer på dessa utbildningar, liksom till socialstyrelsens nyligen

1988/89: UbU22

fastställda pedagogiska program för barnomsorg. Med hänvisning till det 1988/89:
anförda avstyrker utskottet motionerna 1988/89:Ub603 yrkande 2, 1988/

89:Ub609, 1988/89:Ub612 yrkande 2 och 1988/89:Ub717 yrkande 3.

Utskottet avstyrker vidare på utbildningsorganisatoriska och statsfinansiella
grunder motionerna 1988/89:Ub604 (s) och 1988/89:Ub717 (vpk) yrkande 4
om en enhetlig pedagogisk grundutbildning för den barnomsorgspersonal
som i dag utbildas dels inom gymnasieskolan (barnskötare), dels inom
högskolan (förskollärare, fritidspedagoger). Utskottet erinrar i sammanhanget
om att barnskötare genom en särskild utbildning om 50 poäng kan
utbildas till förskollärare.

Enligt motionerna 1988/89:Ub717 (vpk) yrkande 1 bör dimensioneringen av
förskollärarlinjen ökas till 4 000 nybörjarplatser för läsåret 1989/90.1 motion
1988/89:Ub712 (fp) yrkande 7 begärs en ökning med 300 nybörjarplatser
jämfört med innevarande budgetår. En ökning med 60 nybörjarplatser och
förslag om en ytterligare utbyggnad av utbildningen av barnomsorgspersonal
begärs i motion 1988/89:Ub728 (c) yrkande 21 och 22 delvis. Ett utökat antal
nybörjarplatser utan närmare precisering önskas i motion 1988/89:Ub612 (s)
yrkande 1 delvis.

Utskottet erinrar om att regeringens förslag till dimensionering av
förskollärarlinjen för nästa budgetår innebär en ökning med 60 nybörjarplatser.
Liksom under innevarande budgetår hålls ytterligare 120 nybörjarplatser
i reserv, att fördelas av UHÄ på olika högskolor beroende på en senare
bedömning av utbildningsbehoven. Det innebär totalt 3 276 nybörjarplatser.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till dimensionering av förskollärarlinjen
för nästa budgetår och avstyrker därmed motionerna 1988/89:Ub612
yrkande 1 delvis, 1988/89:Ub712 yrkande 7, 1988/89:Ub717 yrkande 1 och
1988/89:Ub728 yrkandena 21 och 22 delvis.

Högskolan i Karlstad skall enligt budgetpropositionen ha en planeringsram
om 150 nybörjarplatser för förskollärarlinjen. Enligt motionerna 1988/
89:Ub566(fp), 1988/89:Ub611 (c) yrkande 7 och 1988/89:Ub657 (m) yrkande
3 bör riksdagen göra ett uttalande om behovet av en decentraliserad
förskollärarutbildning i Värmland.

Utskottet konstaterar att den i motionen aktualiserade frågan inte är av
den karaktären att riksdagen har att fatta beslut i ärendet. Enligt gällande
beslutsordning på högskoleområdet avgörs frågan om decentralisering av
ifrågavarande utbildning av högskolan i Karlstad med hänsyn tagen till bl.a.
de ekonomiska ramar som finns för verksamheten. Motionsyrkandena
avstyrks.

Önskemål om lokalisering till Borås av förskollärarutbildning som allmän
utbildningslinje framförs i motionerna 1988/89:Ub505 (m), 1988/89:Ub523
(fp), 1988/89:Ub532 (c), 1988/89:Ub712 (fp) yrkande 8 delvis, 1988/

89:Ub728 (c) yrkande 22 delvis och 1988/89:Ub756 (s).

Utskottet anser att riksdagens beslut att avveckla ifrågavarande utbildning
i Borås bör ligga fast. Som framhölls i proposition 1983/84:40 bil. 6 sker
samverkan mellan barnomsorgs- och grundskollärarutbildningarna bäst på

1* Riksdagen 1988189.14saml. Nr22

Rättelse: S. 23 rad 24 Står: 862 970 000 Rättat till: 865 670 000

orter där grundskollärarutbildning anordnas. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet ifrågavarande motionsyrkanden.

I budgetpropositionen föreslås en minskning av antalet nybörjarplatser vid
högskolan för lärarutbildning i Stockholm med 30 till 768. Enligt motion
1988/89:Ub712 (fp) yrkande 8 delvis bör nuvarande dimensionering bibehållas.

Utskottet tillstyrker regeringen förslag i denna del med hänvisning till det
stora antalet obesatta nybörjarplatser vid ifrågavarande högskola. Motion
1988/89:Ub712 yrkande 8 delvis bör således avslås av riksdagen.

Likaledes avstyrker utskottet en ökning av förskollärarutbildningen vid
högskolan i Eskilstuna-Västerås, vilket begärs i motion 1988/89:Ub813 (s)
yrkande 4. Förslaget till planeringsram om 126 nybörjarplatser för denna
högskola bör ligga fast.

Utskottet avstyrker även motionerna 1988/89:Ub603 (s) yrkande 3 och
1988/89:Ub705 (c) om 24 särskilda nybörjarplatser till 50-poängsutbildning
vid högskolan i Gävle-Sandviken för barnskötare som vill bli förskollärare. I
sammanhanget bör erinras om att det i budgetpropositionen för denna
högskolas del föreslås 144 nybörjarplatser på förskollärarlinjen.

Utskottet tillstyrker slutligen regeringens förslag om 958 nybörjarplatser för
fritidspedagoglinjen och avstyrker därmed motion 1988/89:Ub612 (s) yrkande
1 delvis om en utökning av platsantalet, som dock inte preciseras.

2. Grundskollärarlinjen

Riksdagen beslutade vid 1984/85 års riksmöte att utbildning på en grundskollärarlinje
skulle starta läsåret 1988/89 (prop. 1984/85:122, UbU 1984/85:31,
rskr. 1984/85:366).

Grundskollärarlinjen består av två grenar. En är utformad för lärare som
skall tjänstgöra i årskurserna 1-7, varvid tjänstgöringen i årskurserna 4-7
främst skall avse antingen svenska och samhällsorienterande ämnen eller
matematik och naturorienterande ämnen. Den andra grenen är utformad för
lärare som skall tjänstgöra i årskurserna 4-9. Lärare i dessa årskurser
behöver fördjupade kunskaper, och deras utbildning är därför inriktad mot
olika ämnesspecialiseringar, nämligen svenska och främmande språk, samhällsorienterande
ämnen, naturorienterande ämnen med eller utan matematik,
praktisk-estetiskt ämne jämte annat ämne.

Såväl lärare för grundskolans tidigare årskurser som lärare för grundskolans
senare årskurser kan tjänstgöra i årskurserna 4-7 i de ämnen i vilka de
har erforderlig utbildning. När undervisningen organiseras, kan hänsyn alltså
tas till elevernas, lärarnas och skolans behov.

Frågor om lärartjänster i grundskolan, m.m., har utskottet behandlat i sitt
betänkande UbU 1987/88:12.

Antalet nybörjarplatser på grundskollärarlinjen är innevarande budgetår
2 592. Av dessa finns 1 620 nybörjarplatser på grenen för utbildning av lärare
för årskurserna 1-7 och 972 nybörjarplatser på grenen för utbildning av
lärare för årskurserna 4-9.

1988/89:UbU22

UHÄ föreslår att antalet nybörjarplatser på grenen för utbildning av lärare
för årskurserna 1-7 ökas med 630.1 förslaget ingår lokalisering av grundskollärarlinjen
enligt riksdagens uttalande (UbU 1987/88:25, rskr. 1987/88:333)
till universitetet i Uppsala samt till högskolorna i Gävle-Sandviken och
Kalmar. UHÄ har i sina beräkningar av det framtida behovet av lärare utgått
från statistiska centralbyråns korrigerade befolkningsprognos för år 1986, i
vilken de verkliga och högre födelsetalen för åren 1986 och 1987 ersatt de
tidigare prognosticerade födelsetalen.

Enligt de antagningssiffror UHÄ redovisat för höstterminen 1988 är ca
30 % av utbildningsplatserna på grundskollärarlinjen obesatta.

Av bl.a. detta skäl är föredragande statsrådet inte nu beredd att förorda
någon ökad dimensionering av grundskollärarlinjen. Av samma skäl är det,
enligt hans mening, nödvändigt att antagningen till utbildning i Uppsala,
Gävle-Sandviken och Kalmar får anstå.

I ett stort antal motioner begärs att antagning till utbildning av lärare för
årskurserna 1-7 av grundskolan fr.o.m. budgetåret 1989/90 skall ske vid
universitetet i Uppsala samt högskolorna i Gävle-Sandviken och Kalmar.
Krav med denna innebörd framförs i motionerna 1988/89:Ub529 (m),
1988/89:Ub589 (vpk) yrkande 13, 1988/89:Ub591 (m), 1988/89:Ub594 (s),
1988/89:Ub603 (s) yrkande 1, 1988/89:Ub615 (c) yrkande 4, 1988/89:Ub626
(fp) yrkande 3, 1988/89:Ub644 (m), 1988/89:Ub670 (s), 1988/89:Ub673 (m)
yrkande 10, 1988/89:Ub676 (c) yrkande 1, 1988/89:Ub704 (c) yrkandena 1
och 2,1988/89:Ub712 (fp) yrkande 10,1988/89:Ub724 (mp), 1988/89:Ub728
(c) yrkande 20,1988/89:Ub744 (s,m,fp,c) yrkandena 1 och 2,1988/89:Ub801
(c) yrkande 8,1988/89:Ub824 (mp) yrkande 10 delvis och 1988/89:Ub834 (m)
yrkande 43.

Utskottet vill med anledning av propositionen och motionsyrkandena
anföra följande.

När en ny utbildning introduceras är det nästan alltid svårt att rekrytera
studerande till den. Detta brukar dock vara ett övergående problem.

Det årliga antalet pensionsavgångar inom klasslärarkåren har under det
senaste decenniet varit ca 400. Under första hälften av 1990-talet ökar
pensionstalen till ca 1 000 per år. Enligt UHÄ kommer pensiontalen under
större delen av 2000-talets första decennium att ytterligare öka till närmare
2 000 per år, dvs. ett flerdubbelt antal jämfört med situationen på 1980-talet.

Mot bakgrund härav och UHÄ:s nyss redovisade förslag till dimensionering
av denna lärarutbildning anser utskottet att planeringsramen för
grundskollärarlinjens gren för utbildning av lärare för årskurserna 1-7 av
grundskolan bör ökas med 360 till 1 980 nybörjarplatser för nästa budgetår
och att antagning till denna utbildning bör ske fr.o.m. samma tidpunkt vid
universitetet i Uppsala samt högskolorna i Gävle-Sandviken och Kalmar.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub529,
1988/89:Ub589 yrkande 13, 1988/89:Ub591, 1988/89:Ub615 yrkande 4,
1988/89:Ub626 yrkande 3, 1988/89:Ub644, 1988/89:Ub670, 1988/89:Ub673
yrkande 10, 1988/89:Ub676 yrkande 1, 1988/89:Ub704 yrkandena 1 och 2,
1988/89:Ub712 yrkande 10, 1988/89:Ub724, 1988/89:Ub728 yrkande 20,
1988/89:Ub744 yrkande 1,1988/89:Ub801 yrkande 8,1988/89:Ub824 yrkande
10 delvis, 1988/89:Ub834 yrkande 43, med anledning av motionerna

1988/89:UbU22

1988/89:Ub594, 1988/89:Ub603 yrkande 1 och med avslag på proposition
1988/89:100 och motion 1988/89:Ub744 yrkande 2 fastställer planeringramar
i enlighet med vad utskottet förordat och som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om högskoleenheter som skall anordna utbildningen
fr.o.m. budgetåret 1989/90.

Utskottet erinrar i detta sammanhang om att behörighetsvillkoren för
tillträde till grundskollärarlinjen är ett uttryck för vad som krävs för att en
studerande skall klara av utbildningen i fråga. Utskottet utgår från att UHÄ i
enlighet härmed utfärdar riktlinjer för behörighet och dispens vid lokal
antagning inför läsåret 1989/90.

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till dimensionering av
grundskollärarlinjens gren för utbildning av lärare för årskurserna 4-9 av
grundskolan, nämligen 972 nybörjarplatser.

Grundskollärarlinjens gren för utbildning av lärare för årskurserna 4-9 och
då dess specialisering mot naturorienterande ämnen föreslås i motion
1988/89:Ub522 (fp) inrättad vid högskolan i Luleå.

Enligt utskottets mening är det angeläget att basorganisationen blir så
stabil som möjligt för ifrågavarande lärarutbildning på de sju orter, där
utbildningen enligt 1986 års riksdagsbeslut skall anordnas (prop. 1985/
86:113, UbU 1985/86:27, rskr. 1985/86:356). Men hänvisning härtill avstyrks
motion 1988/89:Ub522.

Utskottet anser att riksdagen på samma grund bör avslå motion 1988/
89:Ub618, som avser utbildning av lärare för årskurserna 4-9 vid högskolan i
Växjö.

I detta sammanhang behandlar utskottet även motionerna 1988/89:Ub806
(m) yrkande 36 och 1988/89:Ub832 (m,fp), som tar upp frågan om
rekryteringen till lärarutbildningen. Dagens beslutsfattare på skolområdet
måste inse, heter det, att de ungdomar som funderar på läraryrket vill
fullgöra sin yrkesuppgift i undervisningens tjänst och inte som poliser m.m.
Om man vill öka ungdomarnas intresse för läraryrket är det nödvändigt att se
över arbetsformerna i grundskolan. Även utformningen av lärarutbildningen
har enligt motionärerna uppenbara brister. Den behöver därför övervägas
ytterligare. I den förstnämnda motionen föreslås att en parlamentarisk
arbetsgrupp tillsätts för ändamålet.

Utskottet hänvisar till riksdagens beslut beträffande skolans utveckling
och styrning (1988/89:UbU7, rskr. 1988/89:95), vilket innefattar även frågor
om arbetsformerna i grundskolan. När det gäller utformningen av den nya
lärarutbildningen för grundskolan anser utskottet, att erfarenheterna av
densamma bör avvaktas innan slutsatser dras om behovet av förändringar.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1988/89:Ub806 yrkande 36 och 1988/89:Ub832.

3. Ämneslärarlinjen. Lektorsutbildningm.m. för
gymnasieskolan

I motion 1988/89:Ub611 (c) yrkande 5 begärs att riksdagen med ändring av
tidigare beslut som sin mening ger regeringen till känna att ämneslärarutbild -

1988/89:UbU22

ningen för gymnasielärare även fortsättningsvis skall anordnas vid högskolan
i Karlstad.

Utskottet vill erinra om att riksdagen år 1986 har beslutat att utbildning av
lärare för dels grundskolans tidigare årskurser, dels grundskolans senare
årskurser skall förläggas till Karlstad. Utbildning av gymnasielärare på
ämneslärarlinje skall enligt samma beslut endast ske på de sex universitetsorterna
(prop. 1985/86:113, UbU 1985/86:27, rskr. 1985/86:356). Utskottet
vill vidare påpeka att praktisk-pedagogisk utbildning av ämneslärare förlädes
till Karlstad vid en tidpunkt då den årliga intagningskapaciteten i riket för
utbildning av ämneslärare var ca 2 300 platser, dvs. mycket större än i dag.
För nästa budgetår föreslås en planeringsram om dels 212 platser för
ämneslärarlinjen, dels 150 platser för den avslutande praktisk-pedagogiska
utbildningen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1988/89:Ub611
yrkande 5.

Utskottet behandlar i det följande lektorsutbildning m.m. för gymnasieskolan.

I motion 1988/89:Ub817 (fp) yrkande 32 framhålls att lektorstjänsterna i
gymnasieskolan har stor betydelse för att upprätthålla en hög standard på
ämnesundervisningen. Det är viktigt att undervisningen där får forskningsanknytning
och att lektoraten i allmänna ämnen besätts med befattningshavare
som är behöriga, dvs. har avlagt doktorsexamen. Enligt motion
1988/89:Ub210 (fp) bör behörighetskraven för ifrågavarande lektorstjänster
sänkas. Tjänsterna bör under vissa förutsättningar kunna besättas med
personer med den nya licentiatexamen, motsvarande första hälften av
utbildningen för doktorsexamen.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Uppställande av doktorsexamen som behörighetsvillkor för vissa tjänster i
samhället har stor betydelse för rekryteringen av unga forskare. Härtill
kommer att gymnasielektorer med doktorsexamen - i första hand i de
allmänna ämnena på de treåriga teoretiska linjerna - genom sitt ämneskunnande
och vetenskapliga synsätt har betytt och betyder mycket för att hos
elever i gymnasieskolan väcka intresse för fortsatta studier. Som utskottet
tidigare framhållit (UbU 1986/87:26, s. 30) finns det anledning att slå vakt
om denna ämnesmässiga kompetens för gymnasieskolans del. Av det
följande framgår att förslag lagts fram om en särskild praktisk-pedagogisk
utbildning för dem som har ämnesteoretisk behörighet till lektorstjänst i
gymnasieskolan.

Med det anförda anser utskottet att yrkande 32 i motion 1988/89:Ub817 är
tillgodosett, varför det avstyrks. Motion 1988/89:Ub210 bör likaledes avslås
av riksdagen.

UHÄ har på regeringens uppdrag lagt fram förslag om en praktiskpedagogisk
utbildning för personer som är ämnesteoretiskt behöriga till
lektorstjänst i allmänna ämnen i gymnasieskolan eller har grundläggande
ekonomisk eller teknisk utbildning m.m. Bakgrunden till uppdraget är
riksdagens uttalande våren 1987 med anledning av 1987 års forskningspro -

1988/89 :UbU22

position om nödvändigheten av att snarast finna former för en fungerande
praktisk-pedagogisk utbildning för dem som avlagt doktorsexamen i sådana
ämnen som är lämpliga för lektorstjänster i gymnasieskolan (UbU 1986/
87:26, rskr. 1986/87:282). Vidare har departementschefen i budgetpropositionen
1985/86:100 bil. 10 uttalat att det bör anordnas en avkortad
praktisk-pedagogisk utbildning för innehavare av extra ordinarie lektorstjänst
i tekniska ämnen. Det grundläggande motivet för uppdraget har i båda
fallen varit att stimulera rekryteringen till lektorstjänsterna i gymnasieskolan.

Av UHÄ:s skrivelse till regeringen framgår att de hittillsvarande svårigheterna
att rekrytera till den praktisk-pedagogiska utbildningen till stor del har
studiefinansiella orsaker, särskilt för dem som slutfört sin doktorsexamen
med utbildningsbidrag eller på assistenttjänster. För sådana personer är det
svårt eller föga lockande att genomgå en praktisk-pedagogisk utbildning med
enbart studiemedel. UHÄ föreslår därför att olika modeller utformas för den
praktisk-pedagogiska utbildningen, bl.a. tre terminers studier på halvfart
kombinerade med två tredjedels tjänstgöring med anställning och lön under
utbildningstiden för i första hand lärare i tekniska och ekonomiska ämnen
samt - för i första hand blivande lektorer i allmänna ämnen (svenska,
samhällskunskap m.fl. ämnen) - dels en variant av reguljär praktiskpedagogisk
utbildning om 20 poäng med ersättning motsvarande lön som
lektor samt två tredjedels tjänstgöring under en termin kombinerad med
studier, dels en variant av reguljär praktisk-pedagogisk utbildning om 20-40
poäng med ersättning motsvarande utbildningsbidrag för doktorand. Utbildningen
skall i vissa fall kunna avkortas.

Enligt UHÄ behövs det en årlig nyrekrytering av ca 120 lektorer. För nästa
budgetår föreslår ämbetet 90 utbildningsplatser för den nya utbildningen.

Föredragande statsrådet föreslår för nästa budgetår 15 utbildningsplatser
för lektorer inom nuvarande planeringsram för ämneslärarlinjen. Av UHÄ:s
utbildningsmodeller föreslås den modell prövas, som innebär tre terminers
studier och praktiktjänstgöring med nedsättning av undervisningsskyldigheten
med en tredjedel. Kostnader för vikarier under budgetåret 1989/90
belastar gymnasieskolanslaget med 1,5 milj. kr. (jfr prop. 1988/89:100
bil. 10, s. 113).

I motion 1988/89:Ub830 (m,fp,c,mp) hävdas att föreslaget antal utbildningsplatser
är för litet med tanke på den stora bristen på lektorer i riket. Det
antal sökande med doktorsexamen som anmäler sig till utbildning bör
beredas plats. Utrymme härför bör åstadkommas genom att den tre terminer
långa utbildningen kan avkortas (yrkandena 3 och 4). Vidare bör kravet på
ämnesteoretisk utbildning för annat i tjänsten ingående skolämne än det vari
doktorsexamen avlagts enligt motionärerna övergångsvis inte sättas högre än
det som gällde före ämneslärarlinjens reformering den 1 juli 1988. De som nu
är färdiga med sin doktorsexamen har vid slutförandet av sin grundläggande
högskoleutbildning inte känt till dessa nya förutsättningar. Slutligen begärs
åtgärder för en bättre lönesättning av nyanställd gymnasielektor (yrkandena
1 och 2).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

När det gäller kravet på ämnesteoretisk utbildning för annat i lektorstjänst
ingående skolämne än det, vari doktorsexamen avlagts, har utskottet

1988/89 :UbU22

inhämtat att regeringen inte har för avsikt att skärpa kraven beträffande
behörighet för nyssnämnt skolämne i lektorstjänst. Vidare hänvisar utskottet
till vad utskottet under föregående riksmöte anförde om dispensmöjligheter
(UbU 1987/88:25). Mot denna bakgrund avstyrks yrkande 1 i motion
1988/89:Ub830.

Likaså avstyrker utskottet yrkande 2 i samma motion med hänvisning till
att det är statens arbetsgivarverk som har arbetsgivaransvaret när det gäller
frågan om en adekvat lönesättning för gymnasielektorer.

Utskottet uppfattar det nu framlagda utbildningsförslaget som ett första
försök att finna former för en fungerande praktisk-pedagogisk utbildning för
blivande innehavare av lektorstjänster. Utskottet konstaterar dock att den
för budgetåret 1989/90 valda utbildningsmodellen om tre terminer är längre
än den reguljära praktisk-pedagogiska utbildningen på ämneslärarlinjen.
Den är vidare längre än de andra utbildningsmodeller som UHÄ föreslagit
för i första hand blivande lektorer i allmänna ämnen (svenska, samhällskunskap
m.fl. ämnen).

Mot bakgrund av behovet av ett utökat antal utbildningsplatser för
blivande lektorer utgår utskottet från att UHÄ:s två huvudförslag när det
gäller utbildning för blivande lektorer i allmänna ämnen prövas fr.o.m.
budgetåret 1990/91 och då i avkortad form om en termin för bl.a. dem som
har viss undervisningserfarenhet från högskolan eller skolväsendet eller
annan yrkesverksamhet av betydelse för tjänsten. Sådan utbildning om en
termin bör kunna komma i fråga även för den som har ämnesteoretisk
lektorsbehörighet i endast ett undervisningsämne, om detta har en sådan
omfattning på olika linjer i gymnasieskolan att det ger erforderligt tjänsteunderlag
också vid mindre gymnasieskolor. Om bristen på lektorer skall kunna
hävas, måste utbildningen - som framhölls i proposition 1985/86:100 bil. 10 -ha avkortad form. Det är också viktigt att det på högskolans olika
ämnesinstitutioner lämnas information om dels att utbildningen finns, dels
att gymnasieskolan erbjuder en alternativ arbetsmarknad för dem som avlagt
doktorsexamen i ämne för lektorstjänst eller inom angränsande ämnesområden
(jfr skolöverstyrelsens föreskrifter om examen för behörighet till tjänst
som lektor, lärare 152).

Enligt utskottets uppfattning bör utbildningen under nästa budgetår
omfatta minst 23 utbildningsplatser, dvs. så många som de för budgetåret
1989/90 beräknade medlen för vikariekostnader medger (prop. s. 113).

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med anledning av
yrkandena 3 och 4 i motion 1988/89:Ub830 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om omfattning och utformning av lektorsutbildning.

Utskottet vill tillägga följande.

Rekryteringen av lektorer till gymnasieskolan är i mycket beroende av hur
attraktiva arbetsuppgifterna som gymnasielektor är för personer med
doktorsexamen. Vid många högskolor, kanske främst de mindre, finns
behov av deltidstjänstgörande lärare inom olika ämnesområden. Därför är
det - som UHÄ framhållit - angeläget att när så är lämpligt utnyttja
möjligheterna att kombinera tjänstgöring inom gymnasieskola och högskola.
Men också innehållet i en gymnasielektorstjänst bör vara sådant att man
tillvaratar den forskarutbildades särskilda kompetens och stimulerar till

1988/89:

fortsatt utveckling. Skolöverstyrelsen har således i sin anslagsframställning
för budgetåret 1988/89 förklarat sig berett att närmare pröva möjligheterna
att förena lektorstjänster med något slag av utvecklings- och utvärderingsansvar
för olika ämnen i gymnasieskolan. Utskottet utgår från att eventuella
förslag med denna inriktning prövas i positiv anda av regeringen.

4. Vårdlärarlinjen

Planeringsramen för vårdlärarlinjen är innevarande budgetår 392 nybörjarplatser.
Regeringen föreslår på grundval av UHÄ:s anslagsframställning att
antalet nybörjarplatser skall minska med 30, varav 6 vid högskolan för
lärarutbildning i Stockholm samt 6 vid vart och ett av universiteten i Uppsala,
Lund, Göteborg och Umeå.

Den föreslagna minskningen om 30 platser avvisas i motionerna 1988/
89:Ub526 (c), 1988/89:Ub673 (m) yrkande 11,1988/89:Ub676 (c) yrkande 2,
1988/89:Ub728 (c) yrkande 27, 1988/89:Ub837 (fp) yrkandena 10 och 11, för
Umeås del i motionerna 1988/89:Ub531 (c), 1988/89:Ub544 (m), 1988/
89:Ub649 (vpk), 1988/89:Ub700 (fp) och 1988/89:Ub759 (c).

Utskottet anser att vårdlärarlinjen, i avvaktan på att en mer ingående
analys av de olika regionernas behov och rekryteringsförutsättningar görs,
bör ha oförändrad omfattning under nästa budgetår, dvs. en planeringsram
om 392 nybörjarplatser. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till
motionerna 1988/89:Ub526, 1988/89:Ub531, 1988/89:Ub544, 1988/

89:Ub649, 1988/89:Ub673 yrkande 11, 1988/89:Ub676 yrkande 2, 1988/
89:Ub700, 1988/89:Ub728 yrkande 27, 1988/89:Ub759 och 1988/89:Ub837
yrkandena 10 och 11 fastställer planeringsramar i enlighet med vad utskottet
förordat.

5. En självständig högskola för fysisk fostran och idrott i
Stockholm, m.m.

Den 1 juli 1966 omvandlades dåvarande gymnastiska centralinstitutet till
gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm. Befintliga resurser för
forskning i form av högre tjänster i fysiologi knöts till den nya högskolan.
Innehavarna av dessa tjänster skulle svara för forskning m.m. på det
fysiologiska ämnesområdet, medverka i den grundläggande högskoleutbildningen
och svara för forskningsanknytningen av gymnastik- och idrottslärarutbildningen.
Härtill kom att institutionen för fysiologi vid högskolan
svarade för informations- och kunskapsspridning inom det humanbiologiska
ämnesområdet och därmed var av riksintresse för bl.a. idrottsrörelsen och
övriga i landet som var intresserade av fysisk fostran. Dessa forskares
arbetsplats var knuten till gymnastik- och idrottshögskolans lokaler i
Stockholm för att ge bästa möjliga villkor för dels överföring av praktisk
erfarenhet från gymnastik, idrott och annan träning till forskarna, dels
överföring av ny vetenskaplig kunskap till lärare, studerande m.fl. vid
gymnastik- och idrottshögskolan.

Genom 1977 års högskolereform inrättades den 1 juli 1977 högskolan för
lärarutbildning i Stockholm (HLS). Gymnastik- och idrottshögskolan i
Stockholm blev en del av HLS (institutionen för gymnastik- och idrottslärar -

1988/89:UbU22

utbildning). Gymnastik- och idrottshögskolans tre professurer i fysiologi
fördes därvid över till Karolinska institutet (Kl).

Riksdagen gav under riksmötet 1985/86 (UbU 1985/86:24, rskr. 1985/
86:299) som sin mening regeringen till känna att de tre professurerna i
fysiologi - i kroppsövningarnas fysiologi (med numera ändrad benämning
fysiologi, särskilt arbetsfysiologi), i tillämpad fysiologi resp. i fysiologi,
särskilt kroppsövningarnas fysiologi - vid Kl fortsättningsvis skall vara
knutna till forskning och utbildning som avser fysisk fostran och idrott.

Riksdagen beslöt under föregående riksmöte att ett centrum för idrottsforskning
skulle inrättas i Stockholm fr.o.m. budgetåret 1988/89 (prop.
1987/88:100, UbU 1987/88:28, rskr. 1987/88:277). Detta utgör organisatoriskt
en särskild arbetsenhet gemensam för Kl, HLS och universitetet i
Stockholm. Vid detta centrum skall bedrivas forskning och forskarutbildning.
Utöver de resurser som förs till centret finns ytterligare resurser inom
området vid flera högskoleenheter, bl.a. nämnda tre professurer i fysiologi
vid Kl och en tjänst som professor i historia, särskilt idrottshistoria, vid
universitetet i Stockholm. Centret har i uppgift att arbeta för samverkan och
samordning inom det aktuella forskningsområdet i landet. Centret leds av en
styrelse i vilken ingår företrädare för Kl, HLS, universitetet i Stockholm och
andra högskoleenheter med verksamhet inom området samt för idrottsrörelsen.
Centret är anknutet till humanistisk, samhällsvetenskaplig och medicinsk
fakultet i Stockholm. Innehavare av professurer knutna till centret
ingår i den fakultet som motsvarar den egna ämnesinriktningen.

I motion 1988/89:Ub520 (m) anförs att det behövs en självständig
högskoleenhet för fysisk fostran och idrott. Omorganisationen av de olika
enheterna i Stockholm vid 1977 års högskolereform utföll olyckligt för ämnet
idrott. Motionären nämner som en jämförelse att Konstfackskolan och
Musikhögskolan - som ämnesinstitutioner för bild resp. musik - behölls som
självständiga högskoleenheter samtidigt som den del av deras verksamhet
som utgjorde lärarutbildning anknöts till HLS. En liknande ordning efterlyses
för idrottens del. Enligt motionären bör därför åtgärder snarast vidtas för
att återge den förutvarande gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm en
självständig ställning. Även i motion 1988/89:Ub802 (fp) yrkande 2 begärs
förslag om en självständig högskoleenhet på idrottsområdet.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Sedan den 1 juli 1988 finns såsom tidigare nämnts ett centrum för
idrottsforskning i Stockholm. Utskottet anser i likhet med motionärerna att
det finns behov av en självständig högskoleenhet för grundläggande högskoleutbildning
på idrottens område. En sådan enhet bör därför komma till stånd i
Stockholm. Enligt utskottets mening är det därvid angeläget att nyssnämnda
centrum för idrottsforskning på lämpligt sätt samordnas med denna nya
enhet. Det bör ankomma på regeringen att förelägga riksdagen förslag om en
självständig högskoleenhet på idrottens område i Stockholm, så att en ny
utbildningsorganisation m.m. kan komma till stånd senast den 1 juli 1992.
Det är vidare nödvändigt att på ett tidigt stadium bedöma det resursbehov
som kan uppkomma för treårsperioden 1990/91-1992/93 med anledning av
förslaget. Vad utskottet anfört om en självständig högskoleenhet för
grundläggande högskoleutbildning på idrottens område i Stockholm bör

1988/89 :UbU22

riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub520 och med anledning av motion
1988/89:Ub802 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

I motion 1988/89:Ub639 (fp) och 1988/89:Ub669 (s) delvis framhålls som
angeläget att utbildningen på idrottens område, framför allt lärarutbildningen,
utökas vid högskolan i Örebro och att utbildningsresurserna per capita
återförs till den högre nivå som tidigare fanns för denna utbildning vid
högskolan.

Frågor om en grundläggande utbildning i idrott har aktualiserats av bl.a.
Sveriges riksidrottsförbund. Om en sådan utbildning byggs upp i olika delar
av landet - som uppdragsutbildning eller på annat sätt -, bör det finnas goda
förutsättningar för utbildningens anordnande vid bl.a. högskolan i Örebro.
Frågan om idrottslärarutbildningens framtida dimensionering är för tidigt
väckt. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna 1988/89:Ub639
och 1988/89:Ub669 delvis inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd, varför
de avstyrks.

När det gäller önskemålet om viss utbildning om 120 poäng på idrottens
område m.m. i Linköping, vilket framförs i motion 1988/89:Ub597 (s),
avstyrker utskottet motionen med hänvisning till att det är på lokal nivå som
ställning tas till vilka lokala linjer som en högskoleenhet bör anordna.

Med samma motivering avstyrker utskottet ett antal motionsyrkanden om
idrottsvetenskaplig utbildning m.m. vid högskolan i Falun-Borlänge, nämligen
motionerna 1988/89:Ub662 (c) yrkandena 1 och 2, 1988/89:Ub728 (c)
yrkande 25 och 1988/89:Ub815 (c) yrkande 1.

6. Speciallärarlinjen

Riksdagen har beslutat om en ny specialpedagogisk utbildning som skall
börja budgetåret 1990/91 (prop. 1988/89:4, 1988/89:UbU7, rskr. 1988/
89:000). För läsåret 1989/90 skall därför antagningen till den nuvarande
speciallärarutbildningen begränsas. På UHÄ:s förslag förordar föredragande
statsrådet att antagningen begränsas till 90 nybörjarplatser (gren 1,
fortsättningsdelen 21-40 poäng).

Utskottet anser att riksdagen bör bemyndiga regeringen att för nästa
budgetår begränsa antagningen till speciallärarlinjen i enlighet med vad som
har förordats i propositionen.

I motion 1988/89:Ub683 (c) krävs en specialpedagogisk utbildningslinje med
inriktning pä elever med tal- och språksvårigheter. Enligt motionären finns en
stark oro för att skolan genom den föreslagna nya speciallärarutbildningen
kommer att förlora kompetensen att ta hand om elever med språkliga
funktionshinder, om inte en specialpedagogisk utbildning med denna
inriktning erbjuds de blivande speciallärarna.

Vid sin behandling av den nya specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen
tidigare under detta riksmöte konstaterade utskottet att det i förslaget till
en ny specialpedagogisk påbyggnadsutbildning saknas en specialisering som
finns i nuvarande utbildning, nämligen en särskild utbildning av lärare för
elever med språk-, tal- och röststömingar. Utskottet utgick i sitt betänkande

1988/89:UbU22

1988/89: UbU7 (s. 49) från att den påbyggnadsutbildning om 40/60 poäng,
som nu skall komma till stånd för lärare för barn med komplicerad
inlärningssituation, kommer att innehålla utbildningsmoment i logopedi och
lingvistik av sådan omfattning att speciallärarna får erforderliga kunskaper
för behandling av barn med språk- och talsvårigheter.

Med hänvisning till vad utskottet anfört i detta ärende avstyrks motion
1988/89:Ub683.

7. Utbildning av flyglärare

I motion 1988/89:Ub569 (fp) begärs en ökad utbildning av flyglärare.

Utskottet vill peka på att det i utbildningsdepartementets bilaga till
budgetpropositionen anmäls att chefen för kommunikationsdepartementet
vid sin behandling av anslaget F 4. Civil trafikflygarutbildning har föreslagit
att 800 000 kr. anvisas till högskolan för lärarutbildning i Stockholm för
utbildning av flyglärare.

Med hänvisning till vad som anförts i budgetpropositionen avstyrks motion
1988/89:Ub569.

8. Utbildningsfrågor i övrigt

I motionerna 1988/89:Ub506 (m) yrkandena 1 och 2 och 1988/89:Ub817 (fp)
yrkande 30 hävdas att det var ett misstag att ta bort de graderade betygen i
lärarskicklighet och i ämneskunskaper för blivande lärare. För närvarande
skall således bara ges betyget Godkänd, resp. Icke godkänd. Motionärerna
framhåller att studerande på t.ex. ämneslärarlinjerna och på fristående
kurser undervisas gemensamt och att det är orimligt att olika former för
betygsättning förekommer för de olika studerandekategorierna i samma
utbildning, inte minst mot bakgrund av att betygsättningen på denna nivå kan
vara avgörande för antagning till forskarutbildning.

Eftersom det nya betygssystemet har införts först fr.o.m. läsåret 1988/89,
bör erfarenheterna av detta avvaktas. Utskottet har i tidigare sammanhang
slagit fast att den meritvärdering som grundas på inlämnade ansökningshandlingar
skall kunna kompletteras med referenstagning beträffande skickligheten
för läraruppgiftema. Detta bör kunna ske även beträffande nyexaminerade
där de fått sin utbildning. Med hänvisning till det anförda föreslår
utskottet att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub506 yrkandena 1 och 2
och 1988/89:Ub817 yrkande 30.

I motion 1988/89:Ub517 (s) anförs att det inom lärarutbildningen bör vara
möjligt att tillsätta högskolelektorer med hög kompetens inom den praktiskpedagogiska
utbildningen. Dessa lärare måste ha kompetens av annat slag än
doktorsexamen, nämligen pedagogisk skicklighet visad genom lärarutbildning
och undervisning i grundskolan. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

I propositionen 1984/85:57 om ny arbets- och tjänsteorganisation för lärare
i den statliga högskolan angavs som särskild behörighetsgrund för tjänst som
högskolelektor doktorsexamen eller motsvarande kompetens eller kompe -

1988/89:UbU22

tens av annat slag. Som exempel på kompetens av annat slag angavs t.ex.
meriter från konstnärligt utvecklingsarbete.

Utbildningsutskottet anslöt sig till vad föredragande statsrådet förordat
om behörighetsgrund för tjänst som högskolelektor och anförde att genom
den föreslagna ordningen kan hänsyn tas till olika utbildningsområdens
tradition och karaktär. Riksdagen godkände vad utskottet förordat
(UbU 1984/85:9, rskr. 1984/85:115). Utskottet utgick från att högskolemyndigheterna
upprätthåller högt ställda krav i berört hänseende och därigenom
undviker en urholkning av den kompetens som skall krävas av innehavare av
tjänst som högskolelektor. Utskottet påpekade vidare att det på vissa
områden av högskolans utbildningar kan komma i fråga annan utbildning och
andra erfarenheter än de som följer av doktorsexamen för att betraktas som
behörig till tjänst som högskolelektor.

Vad utbildningsutskottet anfört våren 1985 i fråga om högskolelektorstjänst
ligger fast. När det gäller högskolelärares medverkan i grundskollärarutbildningen
bör självfallet såväl högskolelektorer som högskoleadjunkter
kunna komma i fråga för den ämnesmetodiska och den praktisk-pedagogiska
utbildningen i övrigt. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1988/89:Ub517.

9. Planeringsramar i övrigt. Anslaget

Utskottet har i det föregående föreslagit en ökning av planeringsramarna för
grundskollärarlinjens gren för utbildning av lärare för årskurserna 1-7 av
grundskolan och för vårdlärarlinjen. I vad gäller övriga planeringsramar
tillstyrks regeringens förslag.

I motion 1988/89:Ub728 (c) yrkandena 7 delvis och 24 föreslås dels medel
för en utökad förskollärarutbildning, dels ytterligare 16 522 000 kr. för att
återställa den av regeringen föreslagna tvåprocentiga besparingen om
16 522 000 kr. under anslaget. Enligt motion 1988/89:Ub712 (fp) yrkande 9
bör anslaget räknas upp med 18 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit.
Slutligen föreslås i motion 1988/89:Ub717 (vpk) yrkande 2 att 21 168 000 kr.
anvisas för en utökad förskollärarutbildning.

Mot bakgrund av vad utskottet föreslagit i det föregående bör medel
beräknas för ett ökat antal platser på grundskollärarlinjen (9 500 000 kr.)
och vårdlärarlinjen (2 052 000 kr.).

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100
och motionerna 1988/89:Ub712 (fp) yrkande 9 och 1988/89:Ub728 (c)
yrkandena 7 delvis och 24 samt med avslag på motion 1988/89:Ub717 (vpk)
yrkande 2 till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag av (854 118 000 kr. + 9 500 000 kr. +
2 052 000 kr. =) 865 670 000 kr.

1988/89:UbU22

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande barn- och ungdomspedagogisk utbildning om 120
poäng

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub603 yrkande 2, 1988/
89:Ub609, 1988/89:Ub612 yrkande 2 och 1988/89:Ub717 yrkande 3,

2. beträffande enhetlig pedagogisk grundutbildning för all barnomsorgspersonal att

riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub604 och 1988/89:Ub717
yrkande 4,

3. beträffande planeringsramar för förskollärarlinjen

att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89:Ub612 yrkande 1
delvis, 1988/89:Ub712 yrkande 7, 1988/89:Ub717 yrkande 1 och
1988/89:Ub728 yrkandena 21 och 22 delvis fastställer planeringsramar
i enlighet med vad som förordats i proposition 1988/89:100,

4. beträffande förskollärarutbildning i Värmland

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub566, 1988/89:Ub611 yrkande
7 och 1988/89:Ub657 yrkande 3,

5. beträffande lokalisering till Borås av förskollärarutbildning som
allmän utbildningslinje

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub505, 1988/89:Ub523,
1988/89:Ub532, 1988/89:Ub712 yrkande 8 delvis och 1988/89:Ub728
yrkande 22 delvis och 1988/89:Ub756,

6. beträffande ett bibehållande av dimensioneringen av förskollärarlinjen
i Stockholm

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub712 yrkande 8 delvis,

7. beträffande ökad förskollärarutbildning i Eskilstuna-Västerås
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub813 yrkande 4,

8. beträffande utbildning av barnskötare till förskollärare i GävleSandviken att

riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub603 yrkande 3 och 1988/
89:Ub705,

9. beträffande planeringsramar för fritidspedagoglinjen

att riksdagen med avslag på motion 1988/89:Ub612 yrkande 1 delvis
fastställer planeringsramar i enlighet med vad som förordats i
proposition 1988/89:100,

10. beträffande planeringsramar för grundskollärarlinjens gren för
utbildning av lärare för årskurserna 1-7 av grundskolan samt antagning
till denna utbildning fr.o.m. budgetåret 1989190 vid universitetet i
Uppsala samt högskolorna i Gävle-Sandviken och Kalmar

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub529, 1988/
89:Ub589 yrkande 13, 1988/89:Ub591, 1988/89:Ub615 yrkande 4,
1988/89:Ub626 yrkande 3, 1988/89:Ub644, 1988/89:Ub670, 1988/
89:Ub673 yrkande 10, 1988/89:Ub676 yrkande 1, 1988/89:Ub704,
1988/89:Ub712 yrkande 10, 1988/89:Ub724, 1988/89:Ub728 yrkande
20, 1988/89:Ub744 yrkande 1, 1988/89:Ub801 yrkande 8, 1988/
89:Ub824 yrkande 10 delvis, 1988/89:Ub834 yrkande 43, med anled -

1988/89:UbU22

ning av motionerna 1988/89:Ub594, 1988/89:Ub603 yrkande 1, och
med avslag på proposition 1988/89:100 och motion 1988/89:Ub744
yrkande 2 fastställer planeringsramar i enlighet med vad utskottet
förordat och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om lokaliseringen av utbildningen i fråga,

11. beträffande viss utbildning av lärare för grundskolan i Luleå
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub522,

12. beträffande viss utbildning av lärare för grundskolan i Växjö
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub618,

13. beträffande åtgärder för att förbättra rekryteringen till lärarutbildning att

riksdagen avslår motionerna 1988/89: Ub806 yrkande 36 och
1988/89:Ub832,

14. beträffande ämneslärarlinje i Karlstad

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub611 yrkande 5,

15. beträffande lektorstjänster m.m. i gymnasieskolan

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub210 och 1988/89:Ub817
yrkande 32,

16. beträffande behörighet i visst skolämne, m.m.

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub830 yrkandena 1 och 2,

17. beträffande lektorsutbildning för gymnasieskolan

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och motion
1988/89:Ub830 yrkandena 3 och 4 bemyndigar regeringen att inom
ramen för ämneslärarlinjen, 40 poäng, anordna lektorsutbildning
kombinerad med tjänstgöring och som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

18. beträffande planeringsramar för vårdlärarlinjen

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och med bifall
till motionerna 1988/89:Ub526,1988/89:Ub531,1988/89:Ub544,1988/
89:Ub649, 1988/89:Ub673 yrkande 11, 1988/89:Ub676 yrkande 2,
1988/89:Ub700,1988/89:Ub728 yrkande 27,1988/89:Ub759 och 1988/
89:Ub837 yrkandena 10 och 11 fastställer planeringsramar i enlighet
med vad utskottet förordat,

19. beträffande en särskild högskoleenhet på idrottens område i
Stockholm

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub520 och med anledning
av motion 1988/89:Ub802 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

20. beträffande idrottsutbildning m.m. i Örebro

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub639 och 1988/89:Ub669
delvis,

21. beträffande idrottsutbildning m.m. i Linköping
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub597,

22. beträffande idrottsutbildning m.m. i Falun

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub662, 1988/89:Ub728 yrkande
25 och 1988/89:Ub815 yrkande 1,

1988/89 :UbU22

23. beträffande antagningen till speciallärarlinjen

att riksdagen bemyndigar regeringen att begränsa antagningen till
speciallärarlinjen i enlighet med vad som förordats i proposition
1988/89:100,

24. beträffande specialpedagogisk utbildning med inriktning på
elever med tal- och språksvårigheter

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub683,

25. beträffande utbildning av flyglärare
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub569,

26. beträffande betyg i lärarutbildningen

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub506 och 1988/89:Ub817
yrkande 30,

27. beträffande behörighetsgrunderna för tjänst som högskolelektor
inom lärarutbildningen

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub517,

28. beträffande planeringsramar i övrigt

att riksdagen fastställer ramar i enlighet med vad som förordats i
proposition 1988/89:100,

29. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och motionerna
1988/89:Ub712 yrkande 9 och 1988/89:Ub728 yrkandena 7 delvis
och 24 samt med avslag på motion 1988/89:Ub717 yrkande 2 till
Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1989/90 anvisar ett
reservationsanslag av 865 670 000 kr.

Stockholm den 4 april 1989
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s),
Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp), Lars Svensson (s), Göran
Allmér (m), Ingvar Johnsson (s), Berit Löfstedt (s), Birger Hagård (m),
Marianne Andersson (c), Björn Samuelson (vpk), Eva Goés (mp), Ingegerd
Wämersson (s), Jan Björkman (s), Ulf Melin (m) och Isa Halvarsson (fp).

Reservationer

1. Barn- och ungdomspedagogisk utbildning om 120 poäng
(mom. 1)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Utskottet
finner” och på s. 9 slutar med ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att högskolans förskollärar- och fritidspedagogutbildning -

1988/89: UbU22

ar skall förlängas till 120 poäng enligt UHÄ:s förslag, med sikte på 140
poäng, för att ge förbättrade och fördjupade yrkeskunskaper inom bl.a.
pedagogik och utvecklingspsykologi och för att underlätta samordningen
med grundskolan. Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande barn- och ungdomspedagogisk utbildning om 120
poäng

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub717 yrkande 3, med
anledning av motionerna 1988/89:Ub603 yrkande 2 och 1988/
89:Ub612 yrkande 2 samt med avslag på motion 1988/89:Ub609 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Planeringsramar för förskollärarlinjen (mom. 3)

Lars Leijonborg och Isa Halvarsson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutar med ”22 delvis” bort ha följande lydelse:

Riksdagen har beslutat att full behovstäckning inom barnomsorgen skall
vara uppnådd senast 1991. Detta innebär att det krävs ett ökat antal
utbildade förskollärare. Antalet nybörjarplatser på förskollärarlinjen är idag
3 216. Socialstyrelsen har, mot bakgrund av riksdagsbeslutet, beräknat att
antalet platser på linjen kan öka till 4 000 utan risk för att man därmed
utbildar för många. UHÄ:s tolkning av detta är att 3 600 nybörjarplatser bör
inrättas för att det framtida behovet av förskollärare skall täckas. Mot denna
bakgrund är det anmärkningsvärt att regeringen bara föreslår ett nytillskott
med 60 platser.

Utskottet anser att ett ökat antal platser på förskollärarutbildningen är en
förutsättning för att barnomsorg skall kunna erbjudas åt alla som så önskar.
Antalet platser bör därför öka med 300 platser utöver vad regeringen har
föreslagit. Det bör ankomma på regeringen eller efter regeringens bemyndigande
UHÄ att fördela dessa platser på högskolor. Denna fördelning bör
självfallet göras så att regioner där antalet sökande är stort i första hand
tillgodoses med nya platser.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande planeringsramar för förskollärarlinjen
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub712 yrkande 7 och med
anledning av proposition 1988/89:100 och motionerna 1988/89:Ub612
yrkande 1 delvis, 1988/89:Ub717 yrkande 1 och 1988/89:Ub728
yrkandena 21 och 22 delvis som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

3. Planeringsramar för förskollärarlinjen (morn. 3)

Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutar med ”22 delvis” bort ha följande lydelse:

1988/89:UbU22

Antalet nybörjarplatser på förskollärarlinjen är för innevarande år 3 216,
och socialstyrelsen bedömer att antalet nybörjarplatser kan ökas till 4 000
utan risk för att man utbildar för många. Enligt utskottets mening bör
regeringen snarast återkomma med förslag om hur personalförsörjningen
skall klaras för den utbyggda barnomsorgen. För budgetåret 1989/90 föreslår
utskottet 60 nya platser utöver regeringens förslag om 3 276 platser. Frågan
om lokalisering av dessa platser behandlar utskottet i det följande.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande planeringsramar för förskollärarlinjen
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub728 yrkandena 21 och
22 delvis, med anledning av proposition 1988/89:100 och motionerna
1988/89:Ub612 yrkande 1 delvis, 1988/89:Ub712 yrkande 7 och
1988/89:Ub717 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

4. Planeringsramar för förskollärarlinjen (mom. 3)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutar med ”22 delvis” bort ha följande lydelse:

Barnomsorgens utbyggnad är beroende av tillgången på utbildad personal.
Socialstyrelsen har gjort beräkningar, som visar att man utan att riskera
överskott kan öka antalet intagningsplatser till över 4 000 och behålla dessa
en bit in på 1990-talet. Planeringsramen för budgetåret 1989/90 bör omfatta
4 000 nybörjarplatser. Det bör ankomma på regeringen att fördela dem på
orter. En plan för att ytterligare öka intagningen till förskollärarutbildningarna
måste upprättas. Dessutom måste särskilda ansträngningar göras för att få
utbildad personal att stanna kvar inom barnomsorgen och för att få dem, som
av olika skäl lämnat yrket, att återvända. Vad utskottet här anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande planeringsramar för förskollärarlinjen
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub717 yrkande 1 och med
anledning av proposition 1988/89:100 och motionerna 1988/89:Ub612
yrkande 1 delvis, 1988/89:Ub712 yrkande 7 och 1988/89:Ub728
yrkandena 21 och 22 delvis som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

5. Lokalisering till Borås av förskollärarutbildning som allmän
utbildningslinje (mom. 5)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 2, 3 eller 4

Larz Johansson (c), Lars Leijonborg (fp), Marianne Andersson (c). Björn
Samuelson (vpk) och Isa Halvarsson (fp) anser

1988/89 :UbU22

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet

anser” och på s. 10 slutar med ”ifrågavarande motionsyrkanden” bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att förskollärarutbildning på nytt bör lokaliseras till Borås
fr.o.m. budgetåret 1989/90. Utbildningen bör omfatta 60 intagningsplatser.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande lokalisering till Borås av förskollärarutbildning som
allmän utbildningslinje

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89 :Ub523, 1988/
89:Ub532, 1988/89:Ub712 yrkande 8 delvis, 1988/89:Ub728 yrkande
22 delvis och 1988/89:Ub756 samt med anledning av motion 1988/
89:Ub505 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

6. Bibehållande av dimensioneringen av förskollärarlinjen i
Stockholm (mom. 6)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Lars Leijonborg och Isa Halvarsson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att den föreslagna minskningen med 30 platser på
förskollärarlinjen vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm inte bör
verkställas med hänsyn till den akuta brist på barnomsorgspersonal som
råder i Stockholmsregionen. Det bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande bibehållande av dimensioneringen av förskollärarlinjen
i Stockholm

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub712 yrkande 8 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Åtgärder för att förbättra rekryteringen till lärarutbildning
(mom. 13)

Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér (m), Birger Hagård (m), Ulf Melin (m)
och Isa Halvarsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
hänvisar” och slutar med ”1988/89:Ub832” bort ha följande lydelse:
Utskottet erinrar om att ca 30 % av utbildningsplatserna på den nya
grundskollärarlinjen är obesatta. För att öka den yngre generationens
intresse för läraryrket är det nödvändigt att se över arbetsformerna för
grundskolan. Genom en fokusering av skolans mål på goda kunskaper och
färdigheter ställs krav på en arbetsdisciplin i skolan, som i sig är fostrande och
som därvid motverkar våldstendenser samt mobbning av bl.a. lärare (jfr
1988/89:UbU7 s. 59).

1988/89UbU22

Även den nya lärarutbildningen måste ses över. Vissa ämneskombinationer
bör exempelvis göras om, eftersom de inte förmår locka tillräckligt
många sökande. Den stora spännvidden i årskurser i lärarnas arbetsområden
är mycket krävande och bör därför bli föremål för nya överväganden.

Situationen är allvarlig. Utskottet föreslår därför att en parlamentarisk
arbetsgrupp tillsätts med uppgift att lägga fram förslag till förändringar av
lärarutbildningen och till nya arbetsformer i grundskolan.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande åtgärder för att förbättra rekryteringen till lärarutbildning att

riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub806 yrkande 36 och med
anledning av motion 1988/89:Ub832 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

8. Lektorsutbildning för gymnasieskolan (mom. 17)

Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér (m), Birger Hagård (m), Eva Goés
(mp), Ulf Melin (m) och Isa Halvarsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet
uppfattar” och slutar med ”av lektorsutbildningen” bort ha följande lydelse:
Den för budgetåret 1989/90 föreslagna lektorsutbildningen innehåller
praktik i form av lärartjänstgöring motsvarande 40 poäng och pedagogiskmetodisk
utbildning motsvarande 20 poäng. Utbildningen blir därmed längre
än den reguljära praktisk-pedagogiska utbildningen på ämneslärarlinjen.
Detta stämmer inte med tidigare gjorda uttalanden om behovet av en
avkortad utbildning.

Den av regeringen för budgetåret 1989/90 valda utbildningsmodellen är av
UHÄ i första hand utformad för att passa behov hos lärare i tekniska och
ekonomiska ämnen med lång praktisk verksamhet bakom sig. UHÄ har
uttryckligen bedömt denna modell som mindre lämplig för blivande lektorer i
allmänna ämnen (svenska, samhällskunskap m.fl. ämnen) när det gäller
själva utbildningssituationen. Det finns utbildningsorganisatoriska problem
med denna treterminsmodell för blivande lektorer i allmänna ämnen utan
egen undervisningsvana, nämligen svårigheten att på tjänstgöringsorten
finna lämpliga handledare och att få handledningen att fungera.

Mot bakgrund av vad som redovisats anser utskottet att den praktiskpedagogiska
utbildningen för blivande lektorer fr.o.m. budgetåret 1990/91
bör omfatta två utbildningsmodeller, nämligen dels två terminers studier på
halvfart kombinerade med två tredjedels tjänstgöring med anställning och
lön under utbildningstiden för i första hand lärare i tekniska och ekonomiska
ämnen (ämnesområden inom vilka det är lärarbrist), dels en variant av den
reguljära praktisk-pedagogiska utbildningen om 20 poäng med ersättning
motsvarande utbildningsbidrag för doktorand för i första hand blivande
lektorer i allmänna ämnen (svenska, samhällskunskap m.fl. ämnen). En
sådan utbildningsorganisation är ur statsverkets synpunkt mindre kostsam än
den för budgetåret 1989/90 valda och möjliggör därmed på sikt ett utökat
antal utbildningsplatser. Den sistnämnda modellen om 20 poäng är dessutom

1988/89:UbU22

rekryteringsfrämjande och att föredra ur såväl pedagogisk som utbildningsorganisatorisk
synvinkel.

Det är viktigt att det på högskolans olika ämnesinstitutioner lämnas
information om dels att utbildningen finns, dels att gymnasieskolan erbjuder
en alternativ arbetsmarknad för dem som har avlagt doktorsexamen i ämne
för lektorstjänst eller inom angränsande ämnesområden.

När det gäller utbildningen under budgetåret 1989/90 bör denna - till
skillnad från vad som anförs i budgetpropositionen - omfatta minst 23
utbildningsplatser inom nuvarande planeringsram för ämneslärarlinjen,
eftersom det under förslagsanslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor har
förts upp 1,5 milj.kr. (prop. s. 113) förbudgetåret 1989/90 för vikariekostnader.
Eljest kommer de anvisade medlen inte att kunna utnyttjas fullt ut.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande lektorsutbildning för gymnasieskolan
att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och med bifall
till motion 1988/89:Ub830 yrkandena 3 och 4 bemyndigar regeringen
att inom ramen för ämneslärarlinjen, 20 eller 40 poäng, anordna
lektorsutbildning kombinerad med tjänstgöring samt som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om olika slag av
lektorsutbildning m.m.,

9. Betyg i lärarutbildningen (mom. 26)

Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér (m). Birger Hagård (m), Ulf Melin (m)
och Isa Halvarsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Eftersom
det” och slutar med ”yrkande 30” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening får en avveckling av alla andra betyg än
Underkänd och Godkänd inom lärarutbildningen långtgående negativa
konsekvenser inte bara för kvaliteten i lärarutbildningen utan även för de
studerande själva. Det har aldrig övertygande visats varför man skall ta bort
betygen för blivande lärare vid deras ämnesstudier. Vitsordet Väl godkänd
bör finnas kvar inom lärarutbildningen på samma sätt som för övrigt
utbildning inom det förutvarande filosofiska fakultetsområdet. Den blivande
läraren som har skaffat sig goda ämneskunskaper bör enligt utskottets
mening kunna få visa det. Förutsättningarna att bli en bra lärare är normalt
större om man behärskar sina ämnen väl.

Samma synsätt kan också i tillämpliga delar gälla bedömningen av
lärarskicklighet. Förutsatt att bedömningen görs av flera oberoende metodiklektorer
bör en bedömning kunna ske med tre steg.

Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

26. beträffande betyg i lärarutbildningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub506 och 1988/
89:Ub817 yrkande 30 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

1988/89:UbU22

10. Anslagsbeloppet (mom. 29)

1988/89:UbU22

Lars Leijonborg och Isa Halvarsson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Utskottet
föreslår” och slutar med ”865 670 000 kr.” bort ha följande lydelse:
Utskottet har vidare i det föregående föreslagit att planeringsramen för
förskollärarlinjen ökas med 300 nybörjarplatser för budgetåret 1989/90
utöver vad regeringen föreslagit. Det innebär en merkostnad av
7 600 000 kr. under det första utbildningsåret.

Riksdagen bör till Utbildning för undervisningsyrken anvisa ett reservationsanslag
av 870 570 000 kr.

dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

29. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och motionerna
1988/89:Ub712 yrkande 9, 1988/89:Ub717 yrkande 2 och 1988/
89:Ub728 yrkandena 7 delvis och 24 till Utbildning för undervisningsyrken
för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av
873 270 000 kr.,

11. Anslagsbeloppet (mom. 29)

Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Utskottet
föreslår” och slutar med ”865 670 000 kr.” bort ha följande lydelse:
Utskottet har vidare i det föregående föreslagit att planeringsramen för
förskollärarlinjen ökas med 60 nybörjarplatser för budgetåret 1989/90 utöver
vad regeringen föreslagit. Det innebär en merkostnad av 1 520 000 kr. under
det första utbildningsåret. Vidare föreslår utskottet att riksdagen anvisar
ytterligare 16 522 000 kr. för att återställa den av regeringen föreslagna
tvåprocentiga besparingen under anslaget.

Riksdagen bör till Utbildning för undervisningsyrken anvisa ett reservationsanslag
av 882 712 000 kr.

dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. Anslagsbeloppet (mom. 29)

Björn Samuelson (vpk) anser

utöver vad regeringen föreslagit. Det innebär en merkostnad av
18 240 000 kr. det första utbildningsåret.

Riksdagen bör till Utbildning för undervisningsyrken anvisa ett reservationsanslag
av 883 910 000 kr.

dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

Särskilda yttranden

1. Ämneslärarlinje i Karlstad (mom. 14)

Björn Samuelson (vpk) anför:

Så länge antalet nybörjarplatser är så lågt på ämneslärarlinjen som det för
närvarande är, kan jag acceptera att ämneslärarlinje inte finns inrättad i
Karlstad. Jag avser att återkomma i frågan när utbildningsbehovet ökar.

2. Specialpedagogisk utbildning med inriktning på elever med
tal- och språksvårigheter (mom. 23)

Göran Allmér, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anför:

Vi vill i detta sammanhang erinra om att vi till utbildningsutskottets
betänkande 1988/89:UbU7 Skolans utveckling och styrning fogat en reservation
om inrättande av en påbyggnadslinje för lärare för elever med tal- och
språksvårigheter. Vi hänvisar till vad vi där anfört (s. 80).

1988/89: UbU22

■